UTESERVERING FÖR HOTELL OCH RESTAURANG VILLA ANNA - urban odling i uteserveringsmiljö med storytelling som gestaltningsverktyg



Relevanta dokument
r r r r Innehållsförteckning Mål att sträva mot - Ur kursplanerna i matematik Namn: Datum: Klass:

Granskningsrapport. Projektredovisning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset fördjupad granskning

Ta ett nytt grepp om verksamheten

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden

NU-SJUKVÅRDEN. EN ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING ANVÄNDBAR UR SÅVÄL REVISIONS- SOM LEDNINGSPERSPEKTIV Granskning ur ett ledningsperspektiv

Företagens ekonomi Tillbakaräkning i SNI2007 NV0109

1(5) & nt s. MrLJösÄKRtNG INNENALLER. MILJöPOLICY. och. ARBETSMILJöPOLIGY. K:\Mallar

Sammanfattande redovisning av rådslag/konferens om Folkbildningens framsyn

Upp gifter. c. Finns det fler faktorer som gör att saker inte faller på samma sätt i Nairobi som i Sverige.

1 Etnicitet i rekryteringssammanhang -En jämförelse mellan privat och offentlig sektor

LE2 INVESTERINGSKALKYLERING

Vi kan printlösningar

Att leda förändring. Vad orsakar en förändring? Exempel:

Boverket. Energideklarat LL_. IOfl DekLid: Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter. Byggnadens ägare - Övriga

Ditt nya drömboende finns här. I Nykvarn. 72 toppmoderna hyresrätter 1-4 rum och kök i kv. Karaffen.

Kunskapskatalogen. Allt arbetsmiljöarbete. En sund arbetsmiljö. hos chefen! Coca-Cola arbetsmiljöutbildar sina chefer. Sid 4

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden

Vänersborgs kommun. Fördjupad granskning av Samhällsbyggnadsnämnden

ing. Hösten 2013 konsoliderades även en del nya flöden in till Göteborg. Flytten av delar av lagerverksamheten

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kartläggning av brandrisker

Scenario 1: Vi får bidrag och ca 10 kommuner. Scenario 2: Vi får bidrag och ca 20 kommune r

Föräldrabarometer 2013

Bibel ordet. sommarprogram. Nr: 25. Detta nummer innehåller: Pastorns penna. På G, från styrelsen. Högst personligt. Presentation: Hela människan

Tvillingcirklar. Christer Bergsten Linköpings universitet. Figur 1. Två fall av en öppen arbelos. given med diametern BC.

Temperaturmätning med resistansgivare

Ängsbacken Välkommen hem till en modern bullerby

Portfoliouppgift i engelska år 7 Ht 2017 TIMELINE This is me!

find your space find your space Plantronics Bluetooth -headset Upplev friheten Vår/sommar 07

För att bestämma virialkoefficienterna måste man först beräkna gasens partitionsfunktion då. ɛ k : gasens energitillstånd.

Nationell satsning för ökad patientsäkerhet

Tillsammans med Film i Västerbottens togs konceptet fram kring festivalen.

Protokoll Styrelsemöte, 13:e april 2011 kl:17.15

Portfoliouppgift i engelska år 7 Ht 2014 TIMELINE This is me!

Statsupplåning. prognos och analys 2004:1. Statens lånebehov. Finansiering. Aktuellt. Marknadsinformation

xtillväxt- och regionplaneförvaltningen

REDOVISNINGSUPPGIFT I MEKANIK

Bilaga 2. Diarienummer: :251. Dokumentdatum: Dnr: :251

^Boverket. Energideklaration. Byggnadens agare - Kontaktuppgifter. Bostadsrattsforeningen Olofsborg. dj Sundbyberg. Mariagatan 4 B

MIS årsmöte 14:e april

ll Frakka ab - vårt arbete i programmet Energivision (2 rapporter per ED) Energideklarationsarbetet HSB:s Brf Kuberna i Stockholm Stockholm

Tentamen i Energilagringsteknik 7,5 hp

FRIIs Kvalitetskod Antagen av FRIIs årsmöte

Sebastian det är jag det! eller Hut Hut den Ovala bollen

E-handel Ur ett geografiskt konsumentperspektiv

Begrepp: Processen för miljökonsekvensbeskrivningsarbetet. Bedömning om en detaljplan innebär betydande miljöpåverkan

tl Frakka ab - vårt arbete i programmet Energivision (2 rapporter per ED) Energideklarationsarbetet HSB:s Brf Kuberna i Stockholm Stockholm

Finansiell ekonomi Föreläsning 2

Rutin för källsortering vid Campus Valla, LiU

Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Strategier vid generationsskifte - Ekonomiska implikationer för olika intressenter

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3

LC Östersund har gjort en samhällsinsats.

Särskild utbildning för vuxna

Upp gifter. 3,90 10 W och avståndet till jorden är 1, m. våglängd (nm)

... !rlt{; I Å L. Sammanfattning av energideklaration Operan

Pollinatörer, pollinering och livsmedelsproduktion

Finansiell ekonomi Föreläsning 3

Information om personalutskottets arbete

Tentamen i El- och vågrörelselära,

DOKUMENTATIONSRAPPORT 1992

1 Två stationära lösningar i cylindergeometri

Projekt sent anmälda barn

Analys av mätdata för beräkning av noggrannhet i fordonsklassificering och hastighetsregistrering. Rapport 01

GODA MÖJLIGHETER. Lösvikt T3 2018

Nivåmätning Fast material Flytande material

TAKVÄRME. December klimatpanele

Förbättrad hantering vid evakuering från tåg

Med frihet att välja. Centerpartiet i Östergötland. Östergötland ska vara en grön framtidsregion!

Angående kapacitans och induktans i luftledningar

BILDFYSIK. Laborationsinstruktioner LABORATIONSINSTRUKTIONER. Fysik för D INNEHÅLL. Laborationsregler sid 3. Experimentell metodik sid 5

INSIKT. "Hassl r superhrligt" smakfest. Karlskronas TAYLOR AUJALAY. Skärgårdsrätter och utflyktstips. bjuder till& framtida bostäder ISA TENGBLAD:

Fördjupningsrapport om simuleringar av bombkurvan med Bolins och Eriksson matematisk modell

UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E

Missa inte Guds plan för dig!

Sammanfattning av STATIK

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden

Skineffekten. (strömförträngning) i! Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten!

Fö. 3: Ytspänning och Vätning. Kap. 2. Gränsytor mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (mer i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska)

Den geocentriska världsbilden

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -

Solenergi. Clearline. en introduktion. Solenergi. Solenergi En introduktion (v1.0) Warm-Ec Scandinavia AB Box Arvika

2012 Tid: läsningar. Uppgift. 1. (3p) (1p) 2. (3p) B = och. då A. Uppgift. 3. (3p) Beräkna a) dx. (1p) x 6x + 8. b) x c) ln. (1p) (1p)

SchySSt kaffe Direktimport från colombia

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8. Vi antar först att den givna bromsande kraften F = kx är den enda kraft som påverkar rörelsen och därmed också O

Mölndals Stad. Ensamkommande flyktingbarn i Mölndal fördjupad granskning av rutiner för intäktskontroll samt genomlysning ur ett barnperspektiv

Storhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m

En debatt på

m a g a s i n n y h e t s s a j t n y h e t s b r e v e t n d i r e k t t i d n i n g e n s o m ä l s k a r e l e k t r o n i k å r e t r u n t

Hårdmetallfilar för tuff användning speciellt i gjuterier, varv och vid tillverkning av stålkonstruktioner

FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING LÖSNINGSFÖRSLAG. = fn s = fmgs 2. mv 2. s = v 2. π d är kilogrammets.

Relationsalgebra. Relationsalgebra består av en mängd operatorer som tar en eller två relationer som input och producerar en ny relation som resultat.

Uppgift 1. I Tallinn i Estland finns ett unikt sångarstadion, Lauluvaljak.

GårdVilla. Byggnadsvård med egen touch i huset från Jugendstil på Foxerna. Nytt från köksleverantörerna i Skaraborg. nr 1 februari 2015

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna November Mölndals stad. Granskning av VA-underhåll

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Skate Film Golf Skytte MTB cykling Konst RC skärmflyg Circus Mimulus Dans Discgolf Fiske Boxning

6 KVANTSTATISTIK FÖR IDEALA GASER

NYTTIGT, ÄKTA OCH HIMMELSKT GOTT

Transkript:

Fakulteten fö natuesuse och lantbuksvetenskap UTESERVERING FÖR HOTELL OCH RESTAURANG VILLA ANNA - uban odling i uteseveingsmiljö med stoytelling som gestaltningsvektyg kandidatabete i landskapsakitektu av Kandidatabete vid institutionen fö stad och land Sveiges lantbuksunivesitet Uppsala Landskapsakitektpogammet 2012

Famsida: Illustation 2012 SLU, Sveiges lantbuksunivesitet, Fakulteten fö natuesuse och lantbuksvetenskap Institutionen fö stad och land, avdelningen fö landskapsakitektu EX0499 Pojekt i landskapsakitektu, 2012, 15 hp på landskapsakitektpogammet, Uppsala Nivå: Gundnivå G2E Titel: Uteseveing fö Hotell & Restauang Villa Anna - uban odling i uteseveingsmiljö med stoytelling som gestaltningsvektyg Engelsk titel: Patio fo Hotel & Restauant Villa Anna - Uban Faming on the P atio with Stoytelling as a Design Pinciple Nyckelod: stoytelling, uban odling, uteseveing, Villa Anna Handledae: Hildegun Nilsson Vahelyi, SLU, institutionen fö stad och land Examinato: Anna Tande, SLU, institutionen fö stad och land Online publication of this wok: http://epsilon.slu.se/

Abstact In this pape, I design a new concept fo a patio at Hotel and Restauant Villa Anna in Odinslund, Uppsala, Sweden. Though this design, I examine how uban faming can thive in a estauantcontext. The pupose of the design is to give the visito a sense of the coe values of the cuisine and to stengthen the sense of place by stoytelling. My methods ae compised of a liteatue study on uban faming and stoytelling as well as a discussion with the estauateu Rafael Löfstedt. I ceate a stoy of the place by examining its histoical backgound and connect it to the cuent philosophy of the Villa Anna estauant. This stoy, togethe with the functional demands of the patio, has guided my design to ceate a woking whole. Stoytelling is seldom used within landscape achitectue; howeve, I have found it useful and well woth futhe inteest. Uban faming is a gowing movement and offes a new view on how fesh poduce is pocued and theeby gives a fesh pespective on food and eating. Restauants have a key ole in eating tends and ae able to act as tendsettes within popula food cultue. Accodingly, it is inceasingly inteesting to exploe how uban faming can be used within that context. Though uban faming, food poduction can be bought into the ealm of landscape achitectue and exploed in new ways. Sammandag I denna uppsats gestalta jag ett nytt uteseveingskoncept fö Hotell och Restauang Villa Anna i Odinslund i Uppsala. Genom gestaltningen undesöke jag hu uban odling kan ske i en uteseveingsmiljö. Målet med gestaltningen ä att fömedla Villa Annas känväden vad gälle matfilosofi till besökaen och att föstäka besökaens känsla fö platsen genom stoytelling. Mina metode innefatta en litteatustudie king den ubana odlingens aspekte och stoytelling som abetssätt samt samtal med estauatöen Rafael Löfstedt. Fö att skapa beättelsen king platsen stoyn ha jag undesökt platsens histoia och kopplat ihop det med det nuvaande Villa Annas filosofi som estauang. Beättelsen ä vägledande i min gestaltning tillsammans med odlingens funktionella kav fö att skapa en helhet king platsen. Stoytelling ä, inom landskapsakitektuen, ett ovanligt abetssätt som jag dock funnit användbat och väl vät vidae intesse. Den ubana odlingen ä en växande öelse som ställe nya kav på hu vi definiea åvaupoduktion och dämed hu vi definiea maten och måltidens oll. Restauangnäingen ha en nyckeloll som tendsättae i dessa fågo och jag mena att det däfö bli exta intessant att utfoska hu just den banschen kan ta sig an den ubana odlingen. Genom uban odling fös matpoduktion in i landskapsakitektens domäne och kan utfoskas på ett nytt sätt. 3

4

Intoduktion NoMa i Köpenhamn ä toligen Skandinaviens just nu mest tongivande estauang. I 2011 ås upplaga av S Pelegino Wolds 50 Best Restauants tog de hem föstapiset (The Wolds 50 Best 2012). NoMa ä även den enda estauang i Danmak som i 2012 ås upplaga av Michelinguiden ha fått två stjäno (VisitDenmak 2012). De säge själva att Gøntsage, kyddeute og vilde plante i sæsonen spille en femtædende olle i voes madlavning, og fylde defo mee på tallekenen end på taditionelle goumetestauante. (NoMa u.å.). Råvaan och dess uspung ha sto betydelse. Samtidigt beskive Nodahl (2009) hu en tilltagande fånkoppling mellan konsumenten och åvaupoduktionen esultea i matanalfabetism - en total okunnighet om matens uspung. Genom att odla i stadsmiljön, dä många människo vistas, kan denna fånkoppling motvekas och Nodahl (2009) mena att kunskap om uban odling bö bli en del av landskapsakitektens epetoa. Hotell och Restauang Villa Anna i centala Uppsala, som ha ett tydligt åvaufokus, vill kunna odla i anslutning till estauangen. Min uppsats ä ett gestaltningskoncept med integead odling fö deas uteseveing. Mossbeg och Nissen Johanssen (2006, ss. 24, 43) mena att helhetsupplevelsen ä huvudsaken i ett estauangbesök. De agumentea fö användandet av stoytelling som ett sätt att få estauangkonceptet och gestaltningen av ummet att bli en helhet. Jag ha använt mig av metoden fö att sammanföa uteseveingen, odlingen och estauangen. Uppsatsen utfoska dels hu utemiljön i ett estauangkoncept kan utvecklas med stoytelling men också hu uban odling kan ta plats i stadsmiljön. Således ä den intessant fö landskapsakitekte och inedningsakitekte likväl som fö stadsplaneae. Syfte Denna uppsats ä ett kandidatabete inom landskapsakitektpogammet vid Sveiges Lantbuksunivesitet, SLU, Ultuna. Syftet ä att utfoska hu odling kan ske i en estauangmiljö genom att gestalta ett nytt uteseveingkoncept fö Hotell & Restauang Villa Anna i centala Uppsala. Målet med gestaltningen ä att fömedla Villa Annas känväden vad gälle matfilosofi (en medvetenhet om åvaans betydelse) och att föstäka besökaens känsla fö platsen genom stoytelling. Min fågeställning ä: Hu kan man använda stoytelling i gestaltningen av den ubana odlingen på Villa Annas uteseveing? Begeppspeciseing Uban odling - definieas av Mougeot (2006, s. 82) som An industy located within (inta-uban) o on the finge (pei-uban) of a town, a city, o a metopolis, which gows o aises, pocesses, and distibutes a divesity of food and nonfood poducts. It (e)uses on a daily basis human and natual esouces, poducts, and sevices lagely found in and aound that uban aea and, in tun, supplies on a daily basis human and mateial esouces, poducts, and sevices lagely to that uban aea. Stoytelling - En metod dä beättelse används i syfte att famföa ett budskap. Vanligt inom maknadsföing men även i anda discipline (Mossbeg & Nissen Johanssen 2006, s. 7). Metod Som metod i gestaltningspocessen använde jag mig av stoytelling och genomföde däfö en litteatustudie i ämnet. En följdeffekt va att en gundlig studie av platsens histoia kävdes. Eftesom odling av åvao på och king Villa Annas uteseveing pe definition skulle vaa uban odling föll det sig natuligt att göa en minde litteatustudie även king det. Samtal ha föts 4 apil 2012 med Villa Annas VD Rafael Löfstedt med fokus på hans vision om uteseveingen och hans filosofi king estauangen fö att bätte föstå hans önskemål king uppdaget. Resultat Hä edovisas esultatet av litteatustudien och samtalet med beställaen. Gestaltningen beskivs även i text. Bildmateialet jag ha tagit fam och beättelsen king platsen ä upplagt som en sammanhållen pesentation iktad till beställaen Villa Anna. Bildmateialet och beättelsen åtefinns sist i uppsatsen. Uban odling Utifån definitionen av uban odling som ges unde begeppsföklaing kan vi konstatea att det som ska ske på platsen ä just uban odling. Divkafte Motivationen att bediva lokal odling kan vaiea. Att odla på plats kan locka kunde men minska också tanspotbehovet (Nodahl 2009, ss. 4-6). Det kan även bli ett socialt nav att samlas king (Gogolewski, Komisa & Nas 2011, s. 13). U ett åvaupespektiv ä det poblematiskt att människo i ubana miljöe bli me och me fånkopplade fån matens uspung. Nodahl (2009, s. 117) beskive det som avsaknad av food-liteacy (ungefä mat-analfabetism [min övesättning]) fömågan att föstå vad mat ä och hu den odlas. Föståelsen uppnås föst nä folk få en diekt koppling till odlingen och få se den ske på plats. Lokal poduktion kan utbilda folk och göa dem delaktiga på ett aktivt deltagande- elle föståelsemässigt plan i odlingen. Detta ske sällan i våa städe eftesom det inte ingå i landskapsakitektens standadepetoa att föeslå ätbaa växte i någon höge utstäckning. Tvätom kan ätbaa växte ofta upplevas som poblematiska eftesom de poducea nedskäpande fukte elle käve exta skötsel (Nodahl 2009, ss. 96, 129). Gogolewski, Komisa och Nas (2011, s. 9) påpeka att det i dagsläget också ä en fåga om att på en övegipande planeingsnivå föa in jodbuk i staden. Nodahl (2009, s. 6) mena att uban odling u en övegipande stategisk aspekt medfö ett fletal födela. De stoa avstånden mellan städena och deas matfösöjning ä en bakomliggande osak till flea av dagens allvaliga poblem såsom klimatföändinga, enegifösöjning, fetma, och miljöföstöing. De stoskaliga matsystem som idag dominea vå livsmedelsfösöjning medfö poblem då famställningen ä mycket enegikävande, oljebeoende och innebä långa tanspote. Detta i kombination med stigande oljepise och ett osäkae klimat medfö att matfösöjningen, även i ika lände, bli ett ökande poblem. Att undesöka hu matpoduktion kan ske i stadsmiljön ä däfö ett angeläget ämne fö akitekte och designes. Staden kan på det viset bli me motståndskaftig mot föändinga och dämed bätte lämpad att klaa famtida utmaninga. Gogolewski, Komisa och Nas (2011, s. 13) påpeka att olika stategie kan tillämpas i gestaltningsabetet, beoende på föutsättningana. I en taditionell uban miljö med en elativt hög fötätningsgad, minde gåda och en begänsad allmän gönyta ä odling i käl och i upphöjda bädda säskilt intessant. Att ge möjlighet fö poducente att saluföa sina vao med exempelvis maknadsstånd ä också en stategi fö att få in åvaan i en tät stadsbild. Vid nybyggnation kan takyto tas till vaa och det kan även skapas möjlighet till vetikal odling och odling inomhus bakom fönsteglas. Det ä även intessant att titta på hu spillväme fån byggnade, exempelvis fån kök, kan tas till vaa fö att väma odlinga i växthus. Stadens spill såsom dagvatten och sopo kan i många fall behandlas och bli en esus istället fö att baa belasta infastuktuen. Intessefältet ligge i mötet mellan mat och ubanism och käve en blandning av planeing och gestaltning fö att bli famgångsik (Gogolewski, Komisa & Nas 2011, s. 15). Sociala aspekte Gogolewski, Komisa & Nas (2011, ss. 59-63) påpeka att de sociala aspektena ä viktiga faktoe i diskussionen king uban odling. Att samlas king ett tädgådspojekt ä ett känt sätt att skapa samhöighet i ett gannskap. Kopplingen till mat ä också betydelsefull och kan både ketsa king gemensam matlagning elle en plats fo- 5

kusead på mat såsom en estauang. I skapandet av en samhöighet (eng. community) ä nätvekandet mellan guppens individe cental. Genom att delta i aktivitete king det gemensamma pojektet stäks guppens nätvek och en känsla av gemenskap skapas. Biodling En sidogen av uban odling som ibland föbises ä biodling. Inom hotellbanschen ha just den möjligheten tagits till vaa i exempel fån Faimont Hotels i Pais och New Yok såväl som Hilton Slussen i Stockholm. Staden ha ett annolunda utbud av blommo än vad som åtefinns på landet vilket ge honungen en speciell smak. Skötseln och säkehetsaspektena king biodlingen beskivs som elativt okompliceade och kupona kan med födel placeas på platta tak. Att kunna ebjuda gästena fäsk och egenpoducead honung ä ett populät komplement på menyn (Gogolewski, Komisa & Nas 2011, ss. 188-190; Svanen u.å.). Tekniska aspekte Gogolewski, Komisa och Nas (2011, ss 195-221) diskutea någa av de vanligaste tekniska hinden fö uban odling dä famföallt bisten på yta mellan de omkingliggande husen medfö den stoa skillnaden jämföt med taditionellt jodbuk. Detta gö att en helt annan uppsättning av teknike och platse måste användas. Odling i elativt små käl och på vägga och tak ä vanliga metode. En annan vaiant ä system som ä flyttbaa och dämed kan utnyttja yto som baa ä lediga unde en kotae tidsymd. Hu den än gå till ä den ubana odlingen som egel småskalig. Gogolewski, Komisa & Nas (2011, ss 214-216) fotsätte med att påpeka att ett annat vanligt poblem ä bisten på jod, antingen fö att den befintliga joden ä fögiftad elle täckt av ett håt mateial. Den vanligaste lösningen ä upphöjda odlingsbädda eftesom de med enkla medel och låga skötselinsatse effektivt tillåte odling dä joden inte ä tillgänglig. Samma egenskape som gö dem attaktiva fö odlaen - enkla och vanliga mateial, lätta att bygga, enkel fom - iskea även att ge dem ett skäpigt intyck. Fö att ge dem ett me estetiskt uttyck ä lekfullhet vid utfomning och fägsättning två möjliga väga att gå. Genom att höja upp bäddana lite exta kan de anpassas fö ullstolsbuna elle på annat sätt öelsehindade pesones behov. På så vis kan även dessa guppe vaa aktiva i tädgådsabetet. En famgångsik fomgivning av odlingsbäddana kan kombinea odlingens fomspåk med den ubana miljön. Gogolewski, Komisa & Nas (2011, ss 197-198) mena även att växtodling ä en vattenkävande veksamhet som i en uban kontext iskea att fölita sig på dicksvatten vilket ä onödigt u enegihushållningssynpunkt. I stadsmiljön finns samtidigt tillgång till vatten fån anda system som inte ä dickbat men fungea till odlingen. Dessa system ä en kostnad och kan den vattenmängden minskas ä det positivt fö samhället. Hä måste odlaen hitta taktiska sätt att koppla ihop sin odling med befintliga vattensystem. Ett annat sätt att använda en befintlig esus ä att kompostea avfall fö att göa sin egen mull att odla i. Vid komposteing kan det kävas lösninga fö att undvika att det se skäpigt ut elle lukta i en tät uban miljö. Stoytelling Mossbeg och Nissen Johanssen (2006, ss 7-9 & 24) föklaa att odet stoytelling betyde beättande. Beättelse involvea oss som människo känslomässigt och skapa däfö intesse king ett budskap på ett effektivt sätt. Beättelsen som metod ha flea kommunikationsfödela; den kan fömedla komplexa idée på ett holistiskt sätt och ge tovädighet åt budskapet. Genom att föanka beättelsen i pesone, atefakte och symbole bli kommunikationen lättillgänglig och föståelig chansen att mottagaen minns den öka. Communitybegeppet Beättelse ä även ba på att skapa så kallade band communities. Detta beteckna en gupp människo som genom sin konsumtion av ett visst vaumäke känne en samhöighet genom att de föstå vaumäket och ha känslo king det (Mossbeg & Nissen Johanssen 2006, s. 25). Potteige & Puinton (1998, s. 57) som u ett landskapsakitektpespektiv ta sig an stoytelling utveckla tankegången med begeppet intepetive community som syfta till den sociala kontext inom vilken en beättelse skall föstås. De mena att en beättelse alltid ä tänkt att föstås inom en viss kontext vad gälle åhöaens bakgund. Detta medfö i ett umsligt pespektiv att besökaen måste ha en viss bakgund fö att kunna läsa platsens beättelse. Oavsett om det gälle vaumäken elle platse finns community guppsamhöighet (min övesättning) med som en aspekt. Beättelse kan skapa dem men de kan också i viss mening vaa ett bakgundskav fö att beättelsen skall föstås ätt. Beättelsens beståndsdela De så kallade gundelementen i en beättelse ä enligt Mossbeg och Nissen Johanssen (2006, ss. 47-51):» Budskapet - sensmoalen, ett ideologiskt elle moaliskt påstående» Konflikten - divmedlet i histoien, det som sätte handlingen i öelse» Rollfödelningen - människona i beättelsen, någon att identifiea sig själv och anda med» Handlingen - klassiskt sett uppbyggt av en böjan, en klimax och ett slut. Konflikten uppstå, konflikten utvädeas och konflikten löses Det ä ett väl fungeande knep att utelämna ett och annat till mottagaens egen föståelse och fantasi. På samma sätt ä det effektivt att späcka beättelsen med lite fakta som utbilda mottagaen och få denna att känna sig kunnig nä han/hon plötsligt kan läsa sammanhang i till exempel en inedning som ä basead på en beättelse (Mossbeg & Nissen Johanssen 2006, ss 73-74). Det ä genom att läsa platse som människo skaffa sig en bild och en föståelse av sin omgivning. Genom att se elementen som bygge upp en plats skapa sig besökaen en egen föståelse av beättelsen om platsens tillkomst och dess föänding. Dessa umsliga beättelse ä visseligen tysta men ha födelen av att vaa ständigt nävaande. Till skillnad fån en skiven elle muntligt famföd beättelse ha den umsliga beättelsen ett annolunda samband i makthieakin mellan åhöae och föfattae. I den skivna beättelsen välje föfattaen vad som skall beättas. I den umsliga beättelsen välje föfattaen istället vad som ska visas och övelåte till mottagaen att själv sätta ihop sekvense och föstå samband (Potteige & Puinton 1998, s. 6). Att sammanfatta beättelsen Ett ba vaumäke bö kunna sammanfattas i en mening, en så kalllas holophasm. Detta fö att det då snabbt kan öveföa känslo - i likhet med en genebeteckning - vilket påveka kundens identifikationsfömåga med vaumäket. Den götebogsbaseade kommunikationsbyån Stylt Tampoli skive infö vaje uppdag en histoia samt en five-wod-pitch. Det senae begeppet ä en mening på fem od som ska beskiva hela konceptet ett koncentat av hela beättelsen (Mossbeg & Nissen Johanssen 2006, ss 58, 69). Ett annat exempel på hu en beättelse kan kondenseas ä vikten av namngivning av en plats. Vaje namn ha en inneboende beättelse på ett elle annat sätt. Detta medfö att namngivande ä en viktig del av gestaltningen av en plats eftesom det påveka beättelsen (Potteige & Puinton 1998, ss 20, 75). Betydelsen av inläsning i ämnet Mossbeg & Nissen Johanssen (2006, s. 71) beätta om Stylt Tampoli, ett götebogsbaseat föetag som använde sig av stoytelling i famföallt inedning. Deas ceative diecto Jan Nissen Johanssen beskive hu inläsning i ämnet ä det absolut viktigaste fö att skapa en ba histoia king ett uppdag. De som skive beättelsen ska kunna allt om ämnet vilket medfö att de måste begänsa sitt intesseomåde till en känpunkt eftesom inläsningen annas bli alltfö omfattande. Genom att avgänsa intesseomådet ha pesonen som gö eftefoskningana möjlighet att på kot tid bli expet på det givna ämnet. Stoytelling och estauang Mossbeg & Nissen Johanssen (2006, ss 80, 85, 100) påpeka att det i ett estauangpespektiv ä viktigt att inse att det inte baa ä maten i sig som spela in fö hu nöjd kunden bli. Helheten såsom sevice, lokal och läge med mea bida till att skapa en måltidsupplevelse: Denna upplevelse ä ett multidimensionellt intyck vilket ä vad kunden vill ha. Beoende på tidpunkt och estauangtyp kan olika faktoe vaiea i betydelse men det ä alltid helheten i spelet mel- 6

lan maten, besökaen, sevicen och ummet som ska fungea. Fö att vekligen ha lyckats äcke det inte med att kunden baa ä nöjd. En sto måltidsupplevelse käve något annolunda, en känsla av att man upplevt något exta. Stoyn kan hjälpa till att skapa just den exta udden på upplevelsen. Om sanningshalten Histoien king ett vaumäke behöve inte nödvändigtvis vaa sann fö att fungea. Den måste dock vaa sann u den synvinkeln att en äkta koppling skapas mellan histoien och kunden. På det sättet skapas en sann invekan på kunden genom histoien som dämed ha fömedlat en veklig känsla. Även en fiktiv histoia kan alltså accepteas som sann även om kunden på något plan ä medveten om att det som beättas inte ä veklighet. Ett samföstånd kävs dä en fullständig sanningshalt inte utlovas. Viktigt ä även att ett sant känväde finns i beättelsen vilket ge föfattaen en stöe fihet king de minde viktiga delana (Mossbeg & Nissen Johanssen 2006, ss 159-165). Fö att mottagaen ska ta till sig beättelsen måste denne känna att det beättade ä imligt inom beättelsens ama. Det ä inte en fåga om sanningshalten utan om att händelsena fungea inom sin beättelse. En fantasifull beättelse käve alltså en geneös am fö att fungea (Potteige & Puinton 1998, s. 54). Födela med metoden Mossbeg och Nissen Johanssen (2006, ss. 167-168) nämne flea födela med att använda sig av beättelse. En väl genomabetad beättelse som ä epesentativ fö oganisationen den ska användas i gö konceptet svåt att kopiea. Anledningen till att kopieing bli svåt ä att upplevelsen bli så pass unik att en kopia diekt upplevs som ett plagiat eftesom kunden i fösta hand associea till oiginalet nä konceptet tas upp. Att beättelsen ä väl föankad i oganisationen stäke denna effekt. En ba histoia ge ofta upphov till yktesspidning vilket kan vaa positivt fö ett föetag. Detta eftesom människo ha en mycket stöe benägenhet att to på det de få höa av anda än det som fömedlas genom eklam. Föutsättningen ä att histoien ä tilläckligt ba och dämed skapa ett intesse utöve det vanliga hos besökaen. Om pesonalen ä väl inföstådd med vilken histoia man vill beätta kan de använda detta i sitt kundbemötande och dämed föstäka kundens intyck. På så sätt skapas en egen histoia genom att kunden fömedla sitt intyck till någon annan. Om denna ä kopplad till beättelsen man ville fömedla kan en mycket stak effekt uppnås (Mossbeg & Nissen Johanssen 2006, s. 169). Villa Anna Hotell och Restauang Villa Anna ligge på adess Odinslund 3 i Uppsala. Platsen ä mycket centalt belägen i det histoiska Uppsala, mitt mellan univesitetsbiblioteket Caolina Rediviva och domkykan. Platsen ligge vid Odinslund som ä ett till stösta delen hådgjot pomenadståk med allée. Mitt emot Villa Anna i öste ligge en minde tegelkyka Helga Tefaldighets kyka. I söde finns en skulptutädgåd. Ägaföhållanden Beställaen ä Villa Anna AB via VD Rafael Löfstedt. Föetaget dive Hotell och Restauang Villa Anna och hy sina lokale av MIAB fastighete. Villa Anna AB ha fihet att göa minde föändinga, såsom en icke-pemanent uteseveing, utan att föst inhämta godkännande fån MIAB. Planföutsättninga Ytan fö uteseveingen ä diekt i öste- och södeläge fån Villa Anna. Hela ytan ä hådgjod genom asfalteing espektive stensättning. Vegetationen begänsa sig till två stöe täd. Den östa ytan utgös av tottoa och ä alltså kommunal mak, den söda används som pivat pakeingsplats. Restauangens tillkomst Rafael Löfstedt beätta att han ä en av delägana och VD fö Villa Anna AB som hy lokal av MIAB fastighete. Villa Anna AB sköte diften av hotell- och estauangveksamheten. MIAB köpte fastigheten 2004 av Helga Tefaldighets fösamling. Renoveing pågick fam till decembe 2009 och sköttes till sto del av MIAB intent med visst stöd av akitekte. Namnet Villa kom sig av att man vill skapa en hemma-hos-känsla i lokalen. Responsen fån gästena ha vait ba och många säge att ett besök på Villa Anna ä som att komma till ett lyxigt hem. Anna syfta på Anna Ekman, se platsens histoia. Matfilosofi Vad gälle matfilosofin på Villa Anna beätta Löfstedt 2 att åvaan stå i fokus den ska vaa av extemt hög kvalitet, olig att äta och intessant att abeta med. Den ska smaksättas med lyhödhet fö dess egenat så att den inte fösvinne i kyddningen. Tillagningsteknike och pesentatione få gäna vaa fantasifulla. Råvaan skall helst vaa näa-, ekologiskt- och småskaligt famställd. På dyckessidan gälle samma pincip med esultatet att mycket ä ekologiskt och biodynamiskt. Många poducente ä involveade, cika 20 kött-, 2 fisk-, 4 gönsaks- och öt- och 15 dyckesleveantöe. Att ha så många leveantöe ä poblematiskt eftesom leveansena ta tid att hantea och dessutom ä skadliga fö miljön med mycket köande. Menyn ha ett nodiskt tema men det ä ett esultat av åvaufilosofin snaae än ett aktivt beslut. Löfstedt uppleve att det ä svåt att ta tilläckligt betalt fö ba åvao eftesom folk i allmänhet ä okunniga om skillnaden på en ba och dålig podukt. Samtidigt se han sitt eget ansva i att till gästen föa fam sin filosofi king maten. Positivt ä att suget efte genuina matupplevelse ä stot och gästena vill läa sig i höge gad än tidigae. Ett ba exempel på den tenden ä chefs table som ä ett bod dä gästen me elle minde sitte i köket och få sin mat diekt av kocken. Det ä den ultimata kontakten mellan åvaan, gästen och kocken och ä ett stilideal fö Löfstedt. Beställaens önskemål om uteseveingen Löfstedt vill ha två dela på uteseveingen en loungedel med fokus på dyck längs sydsidan och en fölängning av matsalen med samma meny längs östsidan. Han mena att det viktigaste han vill fömedla med sin uteseveing ä en känsla fö läget. Det ä läget snaae ä maten och dycken som konsumeas på en uteseveing. Stilidealet beskive han som Pais dä utemiljön på seveinga fungea lika ba som innemiljön vad gälle stil och sevice. Inventeingplan Illustation: 2012 7

Platsens histoia Huset Odinslund 3, som idag ä Villa Anna, uppfödes av bukspaton Cal Edvad Ekman fån Finspång. Huset va en böllopsgåva till Ekmans dotte, Anna Ekman, och hennes make teologie pofesso Knut Henning Gezelius von Scheele. Stilen va nyenässans, efte itninga av Axel och Hjalma Kumlien och va ett iktigt paktbygge: 21 um, badum och kök. Bygget skedde i etappe 1874-76 och etade bland annat upp gannen äkebiskop Anton Niklas Sundbeg som lä ha sagt Scheele kan bygga hu mycket han vill men han komme inte länge än till mitt dass!. Mycket iktigt ligge biskopsgåden, som ä gannfastigheten, med stallbyggnad och tidigae dass vänd mot Odinslund 3. Von Scheele blev sedemea biskop i Visby och sålde huset till Uppsala läkaföening som en tid även hyde ut lokale till Kalma nation. 1904 såldes huset vidae och blev Lindska skolan ett namn som ofta används på huset (Bunius & Skatt 1992, ss 16-17). Den sista ägaen innan den nuvaande blev Uppsala domkykofösamling som fam till 2009 använde det som fösamlingshem (MIAB u.å.). Göna Stugan och Stindbeg På den plats som idag ä Villa Annas pakeing, diekt söde om huset, låg tidigae ett minde tähus. Huset hade toligen ano fån 1700-talet men byggdes om 1919 och va klätt i gön täpanel vilket toligen gav den dess namn Göna Stugan. Göna Stugan låg på adess Odinslund 2 och va unde våteminen 1870 studenten August Stindbegs adess (Bunius & Skatt, ss 16-17). Pogamplan Illustation: 2012 Stindbeg (1870 se Dahlbäck 1999, ss 34-36) beskive i ett bev till sin bo i Stockholm att han hy ett loft med fya yttevägga dä man ha god kontakt med luften utanfö. Eftesom vedföådet va knappt sov Stindbeg (på en soffa) fullt påklädd, med studentmössa på, och den öviga gadeoben öve sig fö att hålla kölden bota. Stindbeg va student i Uppsala i peiode 1867-1872 och hade ett fö det mesta anstängt föhållande till staden och studentlivet. Han klaade visseligen tentamina i ett fletal ämnen men någon fullständig examen blev det aldig. Stindbeg hann istället medgunda det litteäa sällskapet Runa och få sin fösta pjäs acceptead (Dahlstöm 2012; Sweling 1981, ss 143, 147). Stindbegs fa, som till viss del fösöjde honom, tvingade av honom ett löfte att inte skiva föän han tog sin examen. Detta va inte helt i linje med Stindbegs ambition att bli föfattae och han skev däfö i smyg. Stindbegs Uppsalatid avslutades unde tumultatade fome. En bekant som han någa daga tidigae hade snäst av i Caolinapaken ska halsen av sig och Stindbeg tyckte att den döde spökade fö honom. Stindbeg fundeade själv på att ta livet av sig men äddades av en kamat som söp honom full på todda vapå Stindbeg blev liket - hans egen omskivning fö edlöst beusad - och bas hem. Dock kom man inte in genom poten vafö den blivande nationalskalden fick slängas öve sitt staket fö att sova i en snödiva tills han kvicknade till och köp upp till sitt um. Någa daga senae lämnade han slutligen Uppsala och svo att aldig me åtevända (Stindbeg 1962, ss 227, 233, 255). Clasonska gåden, Odinslund och Linné I Odinslunds söda ände ligge Clasonska gåden som famföallt ä känd som posthus vilket den va i hunda å fån 1757. Det va i detta posthus som Cal von Linné hämtade och skickade sina skifte och växtpove tväs öve välden. Det beättas att han vid ett tillfälle inte fick hämta ut sina paket eftesom han i ett föviat ögonblick hade glömt sitt namn men äddades av sin vän kansliåd Ihe som lyckligtvis visste vad han hette (Bunius & Skatt 1992, ss 14-15). Linné planteade även Odinslunds allé 1759 och gjode den dämed till Uppsalas äldsta pomenadpak (MIAB u.å.). Fam till 1830-talet låg Helga Tefaldighets fösamlings kykogåd diekt unt kykan och omgädades av en mu. Denna mu blev efte flyttandet av kykogåden till fundament fö obelisken i Odinslund (Upplandia 2012). Gestaltningskoncept Stoy och five-wod-pitch Min stoy och five-wod-pitch ä utabetade enligt modell fån Mossbeg & Nissen Johanssen (2006). Båda delana edovisas i sin helhet i slutet av uppsatsen dä five-wod-pitchen fungea som öveskift till beättelsen. Stoyn anknyte till histoiska pesones föhållande till platsen och samhället och åtebeättas i fya småhistoie. Konflikten stå mellan människa och samhällets konventione. Budskapet ä att tädgåden på platsen kan lösa konflikten då som nu och att den ä en pågående tadition som skapa meväde fö besökaen. Rollfödelningen ä odlaen som hjälte, samhällskonventione som skuk och tädgåden som medel att lösa konflikten. De fya småhistoiena ketsa king Cal von Linné, August Stindbeg, Anna Ekman och Rafael Löfstedt. Alla ha de ett speciellt föhållande till platsen och det som växe dä. Texten ä anpassad fö att fungea med estauangen som avsändae och gästen som mottagae. Tädgåden Egentligen ville jag bygga en iktig, icke kälbasead, tädgåd som jag däefte hade placeat uteseveingen i. Det skulle bätte ha svaat på den histoiska kontexten. Det hade även givit den stösta möjligheten till odling och låtig gästen sitta i en tädgåd på iktigt. Detta ä inte genomföbat eftesom ytan ä hådgjod och behöve föbli så. Däfö gällde det att med anda medel skapa känslan av att sitta i en vanlig tädgåd (vanlig i meningen att odlingen inte uteslutande ske i käl). Mitt sva på poblemet va att sudda ut gänsen mellan möbel och odlingskäl. Möbleing Jag utgick fån två möble ståbodet och soffan - vilka ä vanliga loungemöble - och kombineade dem med pallkagen och tunnan - vilka ä vanliga odlingskäl. Genom att använda samma gundkonstuktion som både möbel och odlingskäl suddas gänsen mellan natuligt och konstueat ut och en känsla av att befinna sig i en tädgådsmiljö föstäks. Pallkagen som soffa ha fått en täskiva som täcke ovansidan och täcks i sin tu med en dyna vilket gö den till en sittmöbel. Pallkagen som odlingskäl täcks invändigt med geotextil fö att hålla kva joden och används sedan på odinät sätt som odlingskäl. Pallkagana kan även utustas med gamla fönsteglas fö att kunna fungea som divbänk. Pallkagana kan flyttas unt med en 8

pallyft och handkaft om de behöve bytas ut vid exempelvis sköd. Tunnona följe samma pincip och kan antingen ha ett lock och kanske en lampa fö att fungea som ståbod. Nä de används till odling utustas de med minde käl i vilka odling kan ske. På så sätt kan innehållet bytas ut utan att hela tunnan måste flyttas. Fya stila fya beättelse Beättelsen ska svaa mot gestaltningens fysiska veklighet. Den ketsa king fya pesone som med vasin stil skall finnas epesenteade på uteseveingen. Tidsandan de vekade i och deas espektive kaaktäsdag åtespeglas i mateialval och fomgivningens uttyck. Cal von Linné: Stilen ä epesentead av den stöe kontexten med lindanas nävao och i planteinganas skylta på latin och svenska. August Stindbeg: Pallkagana målas i gönt och patineas samt ges gamla fönsteglas som en divbänk. Nedekanten, dä pallen syns, täcks med en vit täpanel. Ett skåp fö tädgådsedskap föses med en gammal gön tädö med inskiften Odinslund 2. Syftet ä att åteanknyta till Göna Stugan, dä Stindbeg bodde med adess Odinslund 2, som tidigae låg på platsen men inte länge finns dä. Stugans fiktiva dela ha åteanvänts som tädgådsdetalje. Stindbegscitat skivs in på bodsskivo och kante på ett disket sätt så att gästen som befinne sig i näheten kan läsa och oas. Rafael Löfstedt/Kocken: Odlingana ä i sig denna stil eftesom de används i köket. Odlingens nävao beätta om hängivenhet till åvao och smakfömedling till gästen. Tunnona bä inskifte fån olika vin- och spitpoducente som Villa Anna använde sig av och fömedla en nähet till poducenten. Gadne s Table ä en anspelning på Chef s Table (se samtal med Rafael Löfstedt) och bestå av en me avskämad del dä säskilda evenemang som temapovninga av mat och dyck kan äga um. Anna Ekman: Denna stil basea sig på ideal fån det sena 1800-talet med utgångspunkt i Ats-and-Caft-öelsen och den viktoianska ean. Onament som va på modet åtefinns i gjutjänsmöble vid Gadenes Table, boden och i textiliena. Fägsättningen utgå fån djupa natufäge och utgå antingen fån pincipen att fägena skall kontastea elle ligga näa vaanda i fäghjulet. Anna Ekmans stil ä domineande på uteseveingen. Växtval och soliga lägen Fägsättning och siktlinje på uteseveingen komme i hög gad att påvekas av kompositionena i odlingslådona. Jag ha i mitt föslag gett någa exempel på hu växtvalet i odlingana kan vaieas. Jag placeade odlingana på uteseveingen i sydläge men de skyms till viss del av en sto tädkona. Fö att få in me ljus ekommendeade jag en beskäning av konan. Jag pekade även på möjligheten att ha en till, näliggande, odlingsplats i anslutning till Helga Tefaldighetskykans pakeing. Detta medfö den dubbla födelen att ebjuda ett mycket soligt läge och att ha en fö uteseveingen me undanskymt läge. På så sätt kan käl på seveingen efte sköd bytas ut mot nya som stå i beedskap en bit bot. Föslaget käve en god dialog med kommunen eftesom denna del av odlingen i så fall skulle stå på allmän mak. Biodling På det platta och lättåtkomliga taket föeslog jag biodling. Odlingen kan synas men ä på betyggande avstånd fån gästena. Med elativt små medel kan Villa Anna bli självfösöjande på honung och bida till näomådets pollineing. Om pesonalen inte själva vill sysselsätta sig med biskötsel kan ett skötselavtal slutas med en biodlaföening i Uppsala. Funktionella aspekte Att använda avinningsvattnet fån takytona ansåg jag vaa en självklahet i en stävan att hushålla med esusena. Insamlandet ske i tunno av samma modell som ståboden/odlingskälen och bli på så sätt en natulig del av gestaltningen. Jag föeslog att en egen kompost bode anläggas i näheten av anläggningen. Komposten ä dels ett sätt att göa sig av med spillet fån odlingana men även vissa dela av köksavfallet kan läggas dä och på så sätt ge mull till odlingana. Mitt föslag va att föhandla med skulptutädgådens fövaltae om att få placea komposten i tädgådens utkant. Diskussion Mitt abete ha dels vait iniktat på att lösa ett konket poblem, det om uban odling på platsen, men ha också handlat om att tillämpa stoytelling i gestaltningsabetet. Jag ha valt att diskutea de två ämnena sepaat. Odlingen Vad gälle odlingen ä den ent tekniskt okomplicead. Kälen ä av enkel modell och kan epaeas av någon med gundläggande snickeifädighete. Växtvalet kan vaieas och behöve inte göas svåae än vad användaen önska. Utmaningen ligge istället i hu utine king platsen skall se ut och hu abetsfödelningen ske. Det ä en fåga om hu samtalet mellan fastighetsägae, kommun, estauangledning och anställda ska se ut fö att skapa en föståelse king pojektet. Kommun och fastighetsägae måste acceptea det elativt annolunda inslaget i stadsbilden odlingen medfö. Restauangledningen måste vaa tydlig med sina mål och visione. De anställda måste föstå vad odlingen innebä dels fö att kunna sköta om den men också fö att kunna fömedla visionen till gästen på estauangen. En famtida foskningsfåga kan vaa hu en sådan satsning bö oganiseas intent och kommuniceas extent. Jag ä övetygad om att vi ännu så länge baa se böjan på tenden med lokal odling. Det handla dels om ett ökat intesse fö matpoduktion men kan också bli en diekt nödvändighet fö att tygga mattillgången i famtiden. Våt matpoduktionssystem ä tungt beoende av en esus som hålle på att ta slut oljan. Lokal odling ske pe definition näa människan som ska konsumea podukten och eftesom ubaniseingen öka globalt bli uban odling en diekt följd av det nyss föda esonemanget. I mitt abete föeslå jag ett sätt att föa in odlingen i stadsmiljön. Mina källo ha gett mig en ba gundföståelse fö den ubana odlingens pincipe. Jag uppleve ett glapp i litteatuen mellan planeingsnivån som veka elativt välutfoskad och den visionäa nivån dä nya pojekt föeslås. Efaenhet king gestaltning med uban odling i fokus saknas. Föga fövånande med tanke på att omådet ä, u ett gestaltande landskapsakitektpespektiv, elativt nytt. I takt med att fle och fle pojekt inom detta omåde utfös och dokumenteas komme toligen detta glapp att fyllas igen. Stoytelling Stoytelling ha vait en väl fungeande metod att abeta med i sammanhanget. Den ä egentligen inte väsensskild fån de metode som vanligen läs ut på landskapsakitektpogammet dä abete med koncept kan likställas med abetet king beättelsen. Stoytelling uppleve jag som ett uttyckligen me upplevelseoienteat angeppssätt dä det vekligen handla om att leveea en helhetsupplevelse. Faan jag se med metoden ä att platsen kan upplevas som i fö hög gad egissead och dämed inte lämna utymme fö spontanitet. Å anda sidan kan man ifågasätta nyttan av spontanitet på en plats som i själva veket, pecis som en teate vid föeställning, föväntas vaa egissead. Restauangmiljön ä en sådan plats vilket toligen ä anledningen till att stoytelling som metod fungea så ba just dä. I och med den utföda gestaltningen med tillhöande föslag anse jag mig ha svaat på min fågeställning; Hu kan man använda stoytelling i gestaltningen av den ubana odlingen på Villa Annas uteseveing? Mitt angeppsätt blev att da nytta av den stoa mängden histoiskt mateial som fanns king platsen. Det få sägas vaa det mest uppenbaa sättet att ta sig an uppgiften och det veka även vaa standadmetoden hos Stylt Tampoli som famgångsikt ha använts sig av metoden. Det ä ett imligt abetssätt eftesom det kittla fantasin och dessutom effektivt sätte platsen i en kontext. Det hade dock vait intessant att bygga upp en helt nutidsbasead histoia att pesentea den beättelse som vaje dag utspela sig på platsen. Kanske kunde det bli ännu me kaftfullt och komma ännu nämae beställaens ideal? 9

stoyn aldig. a n n ch vill festa ta o s t h c in s o b a a a k s d snu n fla Mitt huvu anda ha tagit in e tindbeg den - A. S Dåen O UTESERVERINGSKONCEPT TILL VILLA ANNA 10 önt. å våg s e s ly t e d mig na e k a m dla s i Annas täd gå d Det va inte alltid lätt att vaa Linné. Inte nog med att samtiden hade en misstänksam inställning till nya ate och buk den kävde dessutom ett ständigt uppvisande av faktakunskape. Som ett exempel kan nämnas postkontoet högst upp i Odinslund som vid utlämnandet av botaniska fösändelse kävde att Linné skulle minnas sitt namn. Det gjode han ofta, men inte alltid. Det fanns ju så mycket annat att tänka på som till exempel hu Odinslund kunde göas tivsamt. Efte mycket eftetanke kom Linné fam till att tädade voe det bästa fö tivsamma pomenade och kanske ett glas i lindens skugga. Sagt och gjot han odlade upp och planteade täden vi än idag kan se. Och mycket iktigt kan man både pomenea och ta ett glas. Det va inte alltid lätt att vaa Stindbeg. Den akademiska välden kändes tång fö ett fitt sinne och den hyda vindskammaen kändes tång fö en medellång student på 1870-talet. Det va dessutom väldigt dyt att få tag på livets nödtoft som exempelvis ved, studielitteatu och absinth fån Pais. Lyckligtvis bodde Stindbeg på en födelaktig adess i staden tävillan Göna Stugan bedvid Villa Anna vilket gav upphov till keativa lösninga på poblemen. En och annan lindgen kan ha stukit med och kamate kunde låna ut böcke. Absinthens gundessens ä malöt som ju lyckligtvis kan växa i Sveige. Det visade sig fungea även i Göna Stugans tädgåd dä den töstige studenten kunde odla själv. Det va inte alltid lätt att vaa Anna Ekman. På plussidan låg att hennes fa just låtit uppföa Villa Anna ett modest stenhus i nyenässansstil med 21 um och tjänstefolk. På minussidan låg att 1876 ås viktoianska stilideal va något stamt. Moal va på modet klänningana skulle vaa långa, heltäckande och stama. Men det fanns en oas nämligen tädgåden som delades med gannana. Ingen kan missunna en dam att odla själv elle ta ett glas i skuggan vilket studenten i Göna Stugan gäna bjöd på. Det ä inte alltid lätt att vaa kock på Villa Anna. Tots fantastiska poducente som vaje dag leveea fäska ekologiska åvao ä matmaknaden dominead av masspoduktion. Det ä inget altenativ fö den som vill ha fantastiska smake. Fö att ge e det bästa ha vi nu böjat odla själva på uteseveingen. Göna Stugan ä visseligen bota men täden stå kva, tädgåden ä tillbaka och vi odla själva. Vamt välkomna att smaka på esultatet och kanske ta ett glas i tädgåden. Pesentation Villa Anna, sida 1 av 3 Illustation: 2012 ADAM ROIGART 2012 COPYRIGHT

I beättelsen fick vi höa om fya pesone: Cal von Linné, August Stindbeg, Anna Ekman och Kocken på Villa Anna. Alla fya ha satt sin pägel på uteseveingen och gästen kan ana spåen efte dem. odling möble å ll med tv En EUR pa täskien h oc pallkaga n till de un ä g va övest soffan. 40 000 nykta människo äo faligae än 40 miljone dinkae! Jag ä ingen stomig man, utan gå helst och löka på havskanten samt odla guko. - A. Stindbeg å ll med tv En EUR pa ä m so pallkaga d täckta me invändigt t at fö geotextil joden. hålla kva Alla odli nga ä skyltade med svensk t och latins kt namn på det som od las. växte Genom mitt föslag få Villa Anna en elativt sto odlingsyta som kan ge köket ett tillskott av åvao. Det ä inte fågan om att bli självfösöjande på gönsake utan att vässa åvautillgången genom egen poduktion. Att odla själv boga dessutom fö stösta möjliga fäschö. Man kan i pincip plocka á-la-minute (även om det u paktisk synpunkt kanske inte ä ett så ba altenativ). Hä följe ett uval av växte som kan odlas: ÄTBARA BLOMMOR Slingekasse Topaeolum majus Guköt Boago officinalis Daglilja Hemeocallis lilioasphodelus STÖRRE GRÖNSAKER Squash Cucubita pepo Custad White Pumpa Cucubita maxima Rouge vif de Etampes Jodätskocka Helianthus tubeosus UTESERVERINGSKONCEPT TILL VILLA ANNA Pallkaga na ä målade g öna och patineade fö att se gamla ut. Botten och kante na målas vita. Så såg Göna Stugan, dä Stindbeg bodd e, ut. Allt som odlas ä ätbat oc h kan vaieas i fäg, stolek oc h fom. scitat Stindbeg a på vn stå ski do. si s na o tunn Kuddana och bodsk ivona ha Ats-and-C aftinspi mönste. eade Dom va va nliga nä Anna Ekma n bodde i huset. Tunnona komme f ån Villa Annas leve antöe och ä mäkta me d poducen tnamn. KRYDDOR Citonmålla Chenopodium ambosioides Citontimjan Thymus citiodous Gönmynta Mentha spicata Käleksöt Sedum telephium Lavendel Lavandula angustifolia Libsticka Levisticum officinale Mexikansk Dagon Tagetes lucida Malöt Atemisia absinthium Ostonöt Metensia maitima Tädgådssya Rumex acetosa Inuti odli ngstunnan sitte et t minde BLADGRÖNT OCH EN BÖNA käl. På så sätt Isöt Mesembyanthemum cystallinum kan odling en bytas Mangold Beta vulgais va. cicla ut utan at t flytta Plocksallat Lactuca sativa va. cispa tunnan. Les Oeilles du Diable Black Seeded Simpson Potulack Potulaca oleacea sativa Pupukål Bassica oleacea va acephala Ramslök Allium usinum Standkål Cambe maitima Svatkål Bassica oleacea Pupustöböna Phaseolus vulgais Pesentation Villa Anna, sida 2 av 3 Illustation: 2012 ADAM ROIGART 2012 COPYRIGHT 11

logistik typmöbleing Hä ä jävligt ljuvligt! Jag ha baa en måttstock fö konst natuen! - A. Stindbeg Att ha en exta odlingsplats ä födelaktigt. Dels kan man då ha odlinga i esev att ställa på uteseveingen. En annan födel ä att den anda odlingsplatsen ha ett maximalt soligt läge. Til sist ge det möjlighet att öka poduktionen genom att odlingsytan bli stöe. Pallkage, soffmodul Pallkage, odlingskäl Tunna, bodmodul Tunna, odlingskäl Tunna, vatteninsamling Avinningsvatten fån taken kan användas till att vattna odlingana. På så sätt minimea man användningen av dicksvatten till bevattning. Det ä ätt att stäva åt det hållet fö att på så sätt minska enegianvändningen i odlingen. UTESERVERINGSKONCEPT TILL VILLA ANNA Mellan våning 2 och 3 finns ett lättåtkomligt platt tak. Det ä ett utmäkt läge fö biodling. Med ett fåtal bikupo kan Villa Anna bli självfösöjande på honung. Bina leta nekta i näomådet och hjälpe till med växtenas polineing. ADAM ROIGART 2012 COPYRIGHT GARDNER S TABLE Ett bod fö små sällskap fö t. ex. povninga. Bodet kan nås via bakdöen och ä något avskilt fån esten av uteseveingen. LOUNGE Hä används soffona blandat med odlingsmodule. Möbleingen kan vaieas beoende på hu mycket som ska odlas och hu många sittplatse som behövs. STÅBORD Hä används tunnona som antingen ä ståbod elle odlingskäl. Ståboden ä nämast baen och bli en övegångszon mellan gatan och loungen. Gästen kan hä både inteagea med flanöen på gatan och samtidigt befinna sig på uteseveingen. BAREN Baen ä stategiskt placead så att pesonalen hä både kan ta emot gäste vid entén och vaa näa ståboden och loungen. UTEMATSALEN Gästena i utematsalen ebjuds samma meny och sevice som i matsalen inomhus. Däfö placeas denna del så näa enten, och dämed köket, som möjligt. Baen ha ba uppsikt öve dom hä boden, som ä uteseveingens mest seviceintensiva. Pesentation Villa Anna, sida 3 av 3 Illustation: 2012 12

Refeense Bunius, T. & Skatt, U. (1992). Stövtåg bland gamla gåda och nya hus i Uppsala. Sundsvall: Tyckeibolaget Dahlbäck, K. (1999). Min eld ä den stösta. Stockholm: Odfont fölag. Citea Stindbeg, A. (1870). Bev till Johan Osca Stindbeg. Uppsala Dahlstöm, F. (2012). Uppsala Hjäta Stindbeg men inte tvät om. Uppsalatidningen, 3 febuai 9 febuai. Eicson, R. & Tammegåd, B. (1989) Upptäckaen Rundvandinga i Uppsala. Uppsala: Upsala Nya Tidning Fossbege, A. (1982). Husen vid pakena. I Ehn, O. (ed.) Uppland: Åsbok fö medlemmana i Upplands Fonminnesföening och Hembygdsföbund. Motala: Upplands Fonminnesföenings Fölag Gogolewski, M., Komisa, J. & Nas, J. (2011). Caot City Ceating places fo uban agicultue. Singapoe: The Monacelli Pess MIAB (u. å.). Odinslund 3. www.miabfovaltning.se/ Våa Fastighete / Odinslund 3 / Histoik [2012-05-09] Mossbeg, L. & Nissen Johanssen, E. (2006). Stoytelling: Maknadsföing i upplevelseindustin. Lund: Studentlitteatu Mougeot, L. J. A. (2006) Gowing Bette Cities: Uban Agicultue fo Sustainable Development. Kanada: Intenational Development Reseach Cente NoMa (u. å.). Kokkenet. www.noma.dk/ Om noma [2012-05-21] Nodahl, D. (2009). Public Poduce - The New Uban Agicultue. Washington: Island Pess Potteige, M. & Puinton, J. (1998). Landscape Naatives: Design Pactices fo Telling Stoies. New Yok: John Wiley & Sons Stindbeg, A. (1962). Tjänstekvinnans Son. Stockholm: Albet Bonnies Fölag Svanen (u.å.). Hilton Slussen hämta honungen fån taket. www. svanen.se/ Nyhetsakiv / 2011 / Maj / Hilton Slussen hämta honungen fån taket [2012-05-11] Sweling, A. (1981). Stindbegs ungdomså. Stockholm: Bonnies Gafiska Industie The Wold s 50 Best (2012). Noma. www.thewolds50best.com/ Past Winnes / Awad Winnes 2011 / Noma [2012-05-21] Upplandia (2012-01-08). Sockenkönika Helga Tefaldighet.www. upplandia.se/fösamlinga / Fösamlinga i Uppsala län / Uppsala kommun / Helga Tefaldighets Fösamling / Sockenkönika Helga Tefaldighet [2012-05-10] VisitDenmak (2012-03-15). Michelin estauants in Denmak. www.visitdenmak.se/ Att Göa / Gastonomi / Danska Michelinestauange/ Michelinestuaange [2012-07-16] 13