Översvämningar. i Ängelholms kommun

Översvämningar i Ängelholms kommun En övergripande analys av möjliga hot längs Rönne å och kusten Antaget av Kommunstyrelsen xx-xx-xx

Rapporten fastställdes januari 2010 och är ett resultat av ett projekt som pågått under 2008-2009. Uppdragsgivare Kommunstyrelsen, Ängelholms kommun Kontaktperson Camilla Jönsson E-mail: c.jonsson@engelholm.se Telnr: 0431-879 57 1

Förord Ängelholms kommun påbörjade under 2008 genomförandet av en översiktlig inventering av möjliga problemområden med hänsyn tagen till framtida höjningar av vattennivåer i havet. Denna rapport är resultatet av detta arbete. Följande personer har deltagit i projektgruppen: Leif Persson Tekniska kontoret Avlopp Torbjörn Nilsson Stadsarkitektkontoret Helen Ahlström Miljökontoret Rikard Levin Räddningstjänsten Camilla Jönsson Kommunövergripande säkerhet Utöver dessa har referenspersoner från relevanta myndigheter kontinuerligt rådfrågats. En stor del i arbetet har utgjorts av Ängelholms kommuns GIS-ansvarig, Annika Bengtsson, som under projektets gång bistått med kartunderlag. Utöver vägledningen har projektgruppen arbetat fram en beredskapsplanering för händelse av ett översvämningsscenario Författarna ansvarar själva för innehållet. Varje enskild verksamhet ansvarar själv för tillämpningen av materialet. 2

3 Huvudrapport

Sammanställning I takt med en ökande medvetenhet kring ett globalt klimat i förändring, läggs större och större vikt på kommunernas ansvar gentemot det som idag är att betrakta som naturkatastrofer. Klimatet blir varmare, vattennivåerna stiger och för kommuner som ligger intill kusten kommer konsekvenserna att kunna bli förödande om inte åtgärder sätts in för att förebygga olyckor och om det vid nybyggnationer inte tas hänsyn till de nya riskbilderna ett förändrat klimat medför. Sommaren 2008 påbörjades det ett projekt i Ängelholm som syftade till att lyfta fram problemområden relaterat till framtida möjliga översvämningsrisker. Denna rapport är en sammanställning av resultatet och innefattar de problemområden som det behövs göras djupare utredning inom samt lyfter fram om geografiska områden som kan upplevas mer eller mindre utsatta. De föreslagna åtgärderna återfinns sammanställda i extern bilaga 3. Resultatet i denna rapport är att betrakta som en inledning till en mer fördjupad analys som kommer att genomföras under perioden 2010-2011. Analysen går under namnet ÄKS (Ängelholm kommuns Klimat- och Sårbarhetsutredning) 4

Innehåll 1 Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 Kommunens geografi 9 2 Sektioner, uppdelning och avgränsningar 10 2.1 Arbetsmetodik 10 2.2 Avgränsningar 11 3 Konsekvens 12 4 Problemområden 12 5 Resultat 121 6 Övergripande problemområden 6.1 Problemområde 1 Bygglovsdirektiv 15 6.2 Problemområde 2 Dagvattensystemet 18 6.3 Problemområde 3 Dricksvattenförsörjning 23 6.4 Problemområde 4 Broar 26 6.5 Problemområde 5 Erosion längs kanterna 28 6.6 Problemområde 6 Otillräcklig höjddata 31 6.7 Problemområde 7 Grundvattenpåverkan 32 6.8 Problemområde 8 Uppföljning och utveckling 323 7 Områdesspecifika problem 7.1 Problemområde 9 Bristfällig vall längs Havsbaden 36 7.2 Problemområde 10 Kustremsan 39 7.3 Problemområde 11 Ny vall vid gc-tunneln till havsbaden 41 7.4 Problemområde 12 Å-promenaden 43 7.5 Problemområde 13 Stadshuset 45 7.6 Problemområde 14 Klitterhus 46 8 Källförteckning 48 9 Bilagor 48 5

1 Inledning 1.1 Bakgrund Höjning av vattennivåer i såväl mark som hav är ett numera konstaterat fenomen som inte längre går att förbise. Höjningen har globalt skett successivt de senaste åren 1 och alla observationer som gjorts tyder på en utveckling i samma spår. För att i den mån det går undvika den problematik som detta kommer att kunna medföra bör denna faktor tas med i planering av bebyggelse. Framförhållning i form av preventiva åtgärder för redan befintlig bebyggelse kan mildra och förebygga konsekvenser, och för områden i farozoner, med bebyggelse eller annat som är i någon mån skyddsvärda i ett längre perspektiv, är eventuell påverkan en faktor som är i högsta grad motiverad att undersöka. Översvämningar kan drabba flacka och låglänta områden i de flesta regioner i landet. SMHI gjorde 1990 en sammanställning av uppgifter från länsstyrelserna om områden där det inträffat översvämningar. Ett stort antal sträckor längs vattendrag, som är särskilt utsatta för översvämning, har därefter inventerats genom den översiktliga översvämningskartering som utförts av SMHI på uppdrag av gamla Räddningsverket (som sedan årsskiftet 2008/2009 går under namnet MSB). Genom hydrologiska och hydrauliska beräkningar samt geografiska informationssystem, har kartor tagits fram som översiktligt visar vilka områden som kan komma att översvämmas vid höga flöden. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, i texten nämnd som LSO, beskriver kommunens skyldigheter att i skälig omfattning förebygga olyckor och minska konsekvenserna av dessa. Lagen förskriver även ett informationsansvar om områden som det anses befogat. Relevant tidshorisont som tas i beaktande vid analyser av eventuell påverkan varierar mellan samhällsområden. Skogsbruket t.ex. berörs av betydligt längre tidsaspekter än jordbruket 2. För infrastruktur och anläggningar som ska finnas länge t.ex. hus och broar, behövs ett väldigt långsiktigt perspektiv, ofta 100 år. Ju längre period planeringen avser desto större spännvidd av klimatförhållanden finns att ta hänsyn till. I figur 1 visas två scenarier över temperaturutvecklingen i Sverige över 140 år. Beräkningarna är gjorda med den regionala klimatmodellen RCA och med indata från en tysk global klimatmodell ECHAM/OPYC3. Den röda linjen representerar ett scenario med högre utsläpp av växthusgaser (SRES A2) jämfört med den blåa linjen (SRES B2). 1 www.naturvardsverket.se, 1/10 2009 2 www.smhi.se, 1/10 2009 6

För mer information om scenarierna, se bilaga 3. Figur 1 Sveriges temperaturutveckling över 140 år. Källa: www.smhi.se 1.1.1 Återkomstider Som mått på översvämningsrisken används ofta begreppet återkomsttid, vilket Motsvarar en uppskattning på den genomsnittliga tiden mellan två översvämningar av samma omfattning. Begreppet återkomsttid kan ge en falsk känsla av säkerhet, eftersom det anger sannolikheten för ett enda år och inte den sammanlagda sannolikheten för en period av flera år. Figur 2 visar den sammanlagda sannolikheten för att ett flöde med en viss återkomsttid skall överskridas under en längre tidsperiod. Ett flöde med återkomsttiden 100 år har t.ex.. 40% sannolikhet att inträffa under en 50-årsperiod och ett flöde med återkomsttiden 10 000 år 1% sannolikhet att inträffa under en 100- årsperiod. Figur 2 Tabellen anger återkomsttider omräknat i sannolikhet per år Källa: www.smhi.se 7

1.1.2 Havsnivån Med de prognoserade klimatförändringarna förväntas en globalt havsnivåhöjning och SMHI har beräknat att framtida (2070-2100) medelvattenstånd kommer att vara 0,22-0,72 meter 3 högre än idag. Framtida högvattenstånd i Blekinge och Skåne med 100 års återkomsttid är beräknade till nivå 1,86-2,29 meter i värsta scenariot och skiljer sig åt mellan olika platser. 1.1.3 Översvämningar i Sverige Många kuststräckor är så flacka att även en måttlig höjning av havsnivån kan förskjuta strandlinjen inåt land. Högre vattenstånd innebär att också erosionen förvärras, vilket medför konsekvenser för stora kustområdena längs Skånes sydkust. I de nordligare delarna av Sverige motverkar dock landhöjningen effekterna av en havsnivåhöjning. De sydsvenska kuststräckor som markerats med mörkblått i kartan nedan är så flacka att minst 50 m inåt landremsan sätts under vatten om världshavets nivå stiger 50 cm. Figur 3 Källa: www.naturvarsverket.se 1.1.1.4 Översiktlig översvämningskartering för Ängelholm 2002 gjorde SMHI gjorde en översiktlig översvämningskartering längs Rönne å på uppdrag av dåvarande Räddningsverket (idag MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap). I denna kartering antogs havsvattenståndet vara +1.7 meter och ingen hänsyn togs till vindpåverkan eller framtida klimatpåverkan på flöden och havsvattenstånd. Ängelholms kommun uppdrog åt SMHI att göra en detaljerad översvämningskartering längs Rönne å mellan korsningen med E6/E20 och mynningen i Skälderviken, en sträcka på ca 11 km. I denna detaljkartering skulle hänsyn tas till: vindpåverkan på havsvattenståndet i Skälderviken framtida klimatpåverkan på flöde och havsvattenstånd 3 www.smhi.se, 1/12 2008 8

åns bottenprofil Karteringen omfattar ett område utmed ån som beskrivs av lokala digitala höjddata, levererade av kommunen. De scenarier som studerats är: * maximalt vattenstånd med 25 års återkomsttid, inklusive vindpåverkan. ** maximalt vattenstånd med 100 års återkomsttid, inklusive vindpåverkan. *** high case scenario, ett värsta tänkbara framtida scenario. **** maximalt vattenstånd med 100 års återkomsttid, inklusive vindpåverkan med en återkomsttid i 1. Historiskt 100-årsflöde i kombination med 25- årsvattenstånd* i Skälderviken. 2. Beräknat högsta flöde (Bhf) i kombination med 100- årsvattenstånd** i Skälderviken. 3. Framtida klimatpåverkat 100-årsflöde*** i kombination med framtida klimatpåverkat 100- årsvattenstånd*** i Skälderviken. 4. Historiskt 100-årsflöde i kombination med mycket högt vattenstånd iskälderviken till följd av kraftig vind från nordväst****. 1.2 Kommunens geografi Figur 4 Ängelholms kommun ligger i nordöstra delen av Skåne län Källa: www.skanenord vast.se Ängelholms kommun är, med en geografisk lokalisering nära kusten, direkt påverkad av de förändringar som sker i havsvattennivån. Likväl staden topografiska lokalisering, med stora områden som ligger lågt förhållande till havsnivån, bidrar till en högre utsatthet för det som kan förväntas ske. Kommunen är beskaffad med Rönne å, vilken går genom staden med tätt intill liggande bebyggelse samt diverse broar och intilliggande cykelvägar. Ån medför ytterligare en faktor som bidrar till Ängelholm som en kommun som kommer att påverkas av prognoserade klimatförändringar. Under 2007 anlitades SMHI av Ängelholms kommun, för framtagande av en detaljerad översvämningskartering av områdena som ligger i anslutning till Rönne å, från kusten till E6:an. Projektet startades med anledning av dels den problematik som uppstått som följd av höjda vattennivåer i såväl mark som hav (främst under perioder med riklig nederbörd) och dels på grund av den ständigt växande debatten om klimatförändringarna som sker såväl nationellt som globalt. 9

2 Sektioner, uppdelning och avgränsningar 2.1 Arbetsmetodik De kritiska områdena kring Rönne Å och kustremsan har delats in i sektioner för på ett strukturerat sätt arbeta sig igenom de områden som kan uppfattas mer eller mindre kritiska. I resultatet redovisas de områden som lyfts fram som presumtiva problemområden. Rönne Å delades in i sex sektioner och kustremsan i tio sektioner. De parametrar som åskådliggjorts i kartorna återfinns i bilaga 4. Figur 5 Översikt av de kartor som utgjort underlag för analyserna 10

2.2 Avgränsningar Området som undersök är begränsat till området som innesluts av Ängelholms kommuns gränser. Analyserna har utgått från de risker som översvämningar medför och har med det generellt inte behandlat andra klimatrelaterade förändringar. Analysen ska ses som en inledande översikt som syftar till att lyfta fram problemområden Väg, järnväg och elförsörjning har uteslutits ur analyserna då dessa delar kommer att vidare behandlas under kommande analyser 4 4 ÄKS Ängelholms Klimat- och Sårbarhetsutredning 11

3 Konsekvens Konsekvensen har i de områden det anses vara motiverat bedömts utifrån sex kriterier och bedömningen görs på en skala 1-5: Liv Hälsa Miljövärden Egendom Turistnäring Kommunikationer/vägar 4 Problemområden På följande sidor redovisas problemområdena utifrån två perspektiv: Övergripande problemområden (kap 6) Detta kapitel innefattar problemområden som är av mer övergripande karaktär. Områdesspecifika problemområden (kap 7) Detta kapitel innefattar problemområden som är kopplade till specifika områden i det undersökta området. 12

5 Resultat Resultatet består av sammanlagt 14 problemområden, av vilka sju stycken är att betrakta som övergripande och sex stycken är specifika för olika områden i Ängelholm. Slutsats Den projektbeskrivning som initialt arbetades fram har reviderats allt eftersom arbetet fortskridit. Några av de delar som ambitionen var att bearbeta ytterligare, har hamnat i periferin och lagts med som områden som behöver arbetas vidare med. Detta med anledning av en, under projektet tilltagande, insikt om att den tidsaspekt som projektet medgav inte skulle ge utrymme för även de områdena. Avgränsningen var att endast inkludera risker relaterade till framtida översvämningsscenarier, vilket har visat sig vara svårt. Klimatförändringarna utgörs av förändringar i ett antal olika faktorer som kommer att yttra sig på fler sätt än endast översvämningar. 2010 kommer det ett projekt att inledas som syftar till att göra en utredning utifrån hela spektrumet av klimatförändringar. På följande sidor redogörs för de områden som lyfts fram som problemområden utifrån ett översvämningsperspektiv. 13

6 Övergripande problemområden 14

6.1 Problemområde 1 Bygglovsdirektiv Försiktighetsprincipen 6.1.1 Inledning För att kunna göra en bedömning av vilka områden inom kommunen som är känsliga för översvämningar krävs ett metodiskt arbetssätt och bra underlag. För att kunna bedöma vilka områden som riskerar att "Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön". Miljöbalken 2 kap 3 översvämmas måste det finnas höjdkurvor över kommunen. När väl dessa finns framme kan arbetet starta med att identifiera områden som påverkas av framtida höjningar av vattennivån. Det kan vara svårt att utifrån scenarierna bestämma en lägsta höjd på färdigt golv då de olika scenarierna uppvisar olika nivåer och lokala faktorer skall tas hänsyn till. Dock rekommenderas att försiktighetsprincipen (se textruta) tillämpas. Områden kan planeras så att de klarar scenarierna utan översvämning, görs översvämningståliga eller så att tekniska åtgärder planeras för avledning av dagvatten och skydd från högvatten. Tekniska åtgärder bör i första hand övervägas där befintlig värdefull bebyggelse finns. För exploatering och annat som berör samhällsplanering, och som föranleder framtagande av en detaljplan, hanteras översvämningsrisken inom ramarna för planarbetet. Ansvarsfördelning 5 Ett problem som kommer att bli alltmer frekvent i takt med att nivåerna i Rönne å och havet höjs, är vem som ansvarar för att marken är säker då bygglov getts. Det främsta ansvaret för marken åligger fastighetsägaren, men även ett visst ansvar Plan- och bygglagen, 2 kap 3 Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till: 1. de boendes och övrigas hälsa och säkerhet, 2. jord, berg- och vattenförhållandena, 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice, 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och 5. risken för olyckor, översvämning och erosion. 5 Avsnittet är en sammanställning av diskussioner med Robert Wenemark, Länsstyrelsen (1/3 2009), Susanne Edsgård, MSB (1/3 2009) samt Germund Persson (SKL 8/4 2009) 15

åligger den som har tillsynen över vattendragen. I fallet med Rönne Å innebär detta kommunen, men i vissa fall kan detta ansvar delas, helt eller bitvis, med Länsstyrelsen. Givna bygglov Kommunen har ett ansvar att bygglov som ges är underbyggda. Offentliga beslut har en preskribitionstid på tio år 6. I och med en tagen detaljplan har marken ansetts lämplig, och detta beslut förbinds kommunen av i tio år. I slutbetänkandet till Klimat- och sårbarhetsutredningen förslås en höjning av preskribitionstiden från tio till tjugo år för att kommunerna ska ha ett större ansvar inför klimatförändringarna. Informationsansvar Kommunen har ett informationsansvar, vilket medför ett krav att informera om eventuella risker. Även fastighetsägaren har ett upplysningsansvar, vilket innebär att de ska hålla sig själva med den information som är behövlig. För att underlätta informationsspridning och informationsinhämtning kan information i form av broschyrer om möjliga problem och åtgärder arbetas fram. Räddningstjänstinsats Klimatförändringar är inte en snabb process vilket innebär att när konsekvenserna kommer så är det oftast inte utan att de har kunnat förutspås. Vid översvämningar och andra naturrelaterade extraordinära händelser utgör allt som oftast räddningstjänsten en del i det akuta skedet. Om en händelse ska föranleda insats för statlig eller kommunal räddningstjänst ska enligt LSO bedömas utifrån nedanstående punkter: 1. överhängande fara för olycka 2. behovet av ett snabbt ingripande 3. det hotade intressets vikt 4. kostnaderna för insatsen 5. omständigheterna i övrigt LSO förtydligar även det ansvar den enskilde har att förebygga olyckor. En räddningsinsats är alltid en räddningsinsats, men de ekonomiska följderna av en insats är värd att belysa. Bedöms inte fastighetsägaren ha uppfyllt sitt ansvar att förebygga konsekvenserna av en olycka, trots information och påtryckningar från kommunen, kan fastighetsägaren riskera att stå för kostnaderna av en räddningsinsats. Riskanalyser Alla statliga verksamheter, samt de verksamheter som uppfyller en samhällsviktig funktion, har en skyldighet att genomföra riskanalyser. Föreläggande avseende genomförande av analyser kan avläggas med stöd i diverse lagstiftningar (bland annat LSO och andra verksamhetsspecifika lagstiftningar), men det samordnande ansvaret för analyserna åligger kommunen. Detta innebär att de verksamheter som anses vara i behov av att genomföra analyser avseende bland annat klimatförändringarnas påverkan ska så göra, och inte kan dessa riskera förelägganden från kommunen. 6 Plan- och bygglagen (1987:10) kap 34 14 16

6.1.2 Befarade problem Utan underbyggda direktiv kring bland annat lägsta byggnivå, förtydliganden kring förutsättningar för källare och förutsättningar för olika problemområden och tydligt satta riktlinjer för VA-hanteringen riskerar nybyggnationer i form av bland annat byggnader och vägar utsättas för ödesdigra konsekvenser. Utan en tydlig policy som förtydligar kommunens ställningstagande avseende byggnation i områden som riskerar att drabbas av översvämningar kan kommunen riskera att krävas på skadestånd för givande av bygglov på områden som ur ett översvämningsperspektiv är att betrakta som olämpliga för byggnation. Utan informationsinsatser för medborgarna riskerar kommunen att hamna i en sits där lagstiftade skyldigheter avseende informationsansvar ej uppfyllts. 6.1.3 Konsekvenser Befintliga byggnationer och nybyggnationer riskerar att helt eller delvis förstöras Kommunen kan riskera skadeståndskrav 6.1.4 Förslag på åtgärder En utredning kring vilka direktiv som är lämpliga och motiverade Framtagning av en policy En stor del i policyn bör utgöras av ställningstagande för framtida byggnationer, det vill säga hur risken ska tas hänsyn till i samhällsplaneringen. Framförhållning gentemot översvämningsrisker och risker förknippade med höjda nivåer i marken, är den, utan tvekan, bästa åtgärden kommunerna kan vidta. Informationskampanj om eventuell framtida problematik och möjliga åtgärder Fördjupad översiktsplanering avseende översvämningsproblematik 17

6.2 Problemområde 2 Dagvattensystemet 6.2.1 Inledning Begreppet avloppsledningsnät omfattar både spillvattenförande ledningar och dagvattenledningar. 7 I princip finns tre systemtyper för avloppsnät: Kombinerat system I ett kombinerat system avleds spill-, dag- och dräneringsvatten i en gemensam ledning. I systemet ingår generellt bräddavlopp för att skydda lågt liggande bebyggelse vid kraftig nederbörd. Bräddavlopp finns dock inte i Ängelholm. Duplikatsystem Duplikatsystem avleder spill- och dagvatten i olika ledningar. Dräneringsvattnet kan avledas till någon av dessa. Seperatsystem I separatsystem avleds spillvattnet i egen ledning. Dagvattnet hanteras lokalt eller i diken och dräneringsvattnet avleds i egen ledning eller tillsammans med de övriga. Separatsystemet kan ses som en föregångare till det som i dag benämns långsiktigt hållbar dagvattenhantering och började användas i villaområden under början av 1900-talet. Utbyggnaden av de svenska avloppssystemen startade i större städer i slutet av 1800-talet. Utbyggnaden ökade kraftigt från 1950-talet i takt med övrig samhällsutbyggnad, men också beroende på att man övergick från kombinerade till duplikata system. Längden på näten är drygt 100 000 km varav 90 procent är byggt från 1950-talet och hälften från 1970-talet 7. Dagvattenledningarna utgör 35 procent, spillvattenledningarna 57 procent och de kombinerade 8 procent. Den genomsnittliga utspädningsgraden av spillvattnet i reningsverk beroende på tillskottsvatten är i dag 200 procent, det vill säga andelen tillskottsvatten är lika stor som andelen spillvatten. Figur 6 Dagvattenrör 7 www.svf.se, 11/10 2009 18

Ängelholms kommun Ängelholms ledningsnät omfattar 300 kilometer vattenledningar och 280 kilometer spillvattenledningar med 57 pumpstationer 8. Dessutom har kommunen 260 km dagvattenledningar med 11 pumpstationer. Till Ängelholms reningsverk pumpas avloppsvatten från hushåll, industrier, skolor och sjukhuset. Varje dag renas cirka 11.000 kubikmeter vatten från de omkring drygt 30.000 personer som servas av ledningsnätet. Ansvarsförhållanden Ansvar för det allmänna avloppssystemet ligger på den kommunala VA-huvudmannen 9. Ansvaret omfattar ledningar inom verksamhetsområdet fram till en fastställd förbindelsepunkt till abonnenterna. Innanför förbindelsepunkten är fastighetsägaren ansvarig. Kommunen har enligt PBL 10 och genom översiktsplaneringen, ett lagstadgat ansvar att förebygga översvämningar. VA-huvudmannen kan vara ansvarig vid översvämningsskada vid uppträngning via allmänna avloppsledningar beroende på omständigheterna i det särskilda fallet. Den nya lagen om allmänna vattentjänster 11 utvidgade skadeståndsansvaret till att även omfatta översvämning av vatten rinnande längs ytan från öppna dagvattenlösningar som tillhör den allmänna VA-anläggningen. Lagstiftningen förutsätter att översvämningsskadan har uppstått i ett VA-förhållande, vilket innebär förhållandet mellan VA-huvudman och abonnent. Avvattning från garagenedfarter till dag- eller kombinerad ledning kan vid mycket kraftig nederbörd ge översvämmade källare, på grund av att flödena leds ned mot nedfarten och inte försvinner därifrån i tillräcklig omfattning. Situationen kan förvärras om avloppsledningen är överbelastad och bakåtströmning sker. Lågt belägna dräneringssystem anslutna till dagvattensystem till fastigheter med källare kan också belastas med bakåtströmmande dagvatten, vilket ställer krav på att källarmurar ska tåla att stå under kortvarig dämning. Av antalet anmälda översvämningsskador till försäkringsbolagen utgör cirka 75 80 % översvämning som uppstått genom bakåtströmmande vatten via spillvattenavloppet. Extrema skyfall kan vålla skador i minst samma storleksordning som översvämningar vid höga vattenstånd i vattendrag och sjöar. 6.2.2 Befarade problem Högre vattenstånd i recipienter vilket kan resultera i: Ökad risk för översvämningar av bebyggelse Sämre avledning av dagvatten om recipienten dämmer längre in i dagvatten systemen Risk för återströmning i brädd- och nödavlopp 8 www.engelholm.se, 1/10 2009 9 www.svensktvatten.se, 1/10 2009 10 Plan- och bygglagen (1987:10) 11 Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster 19

Dagvattensystemens dimensionering och kapacitet är kritiska faktorer för att begränsa skadorna vid extrem nederbörd och plötsliga förändringar i markens vattennivåer. Avloppssystemen kommer att belastas kraftigt i ett förändrat klimat på grund av ökade regnmängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Extrema skyfall innebär att ledningarna bli överbelastade. Riskerna för bakåtströmmande vatten med källaröversvämningar som följd ökar, liksom bräddning av avloppsvatten med åtföljande hälsorisker. Principer för påverkan vid höjda nivåer i havet Källa: Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) Figur 7 Dagsläget - Vattnet strömmar redan nu upp en bit i ledningarna Figur 8 Imorgon - Nivåerna höjs och vattnet strömmar upp ytterligare i ledningarna. Vissa servisledningar blir dämda. Figur 9 2100 - Värsta scenariot medför att ledningarna blir helt fyllda och källare blir översvämmade 20

6.2.3 Konsekvenser Ingångsvärden är hämtade från Klimat- och Sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60), Bilaga B 16. Vid betraktande av konsekvenser och anpassningsförslag för avloppssystemen till klimatförändringar är det lämpligt att ha två perspektiv: Vid nybyggelse Planera vid nybebyggelse så att problem ej uppstår I befintlig bebyggelse Identifiera problem och möjliga åtgärder i befintlig bebyggelse på kort och lång sikt Det är mycket viktigt att ha en helhetssyn omfattande både de privata och allmänna avloppsledningarna för att effektiva åtgärdsförslag skall kunna föreslås. Likaså att lyfta fram källare då, källarbebyggelse av naturliga skäl är mer utsatta för översvämningsrisker än källarlös bebyggelse. 6.2.4 Förslag på åtgärder Anpassning till ett framtida klimat måste bygga på ett helhetsperspektiv som omfattar såväl privata som allmänna ledningsnät för att vidtagna åtgärder ska få så stor effekt som möjligt. De åtgärder som föreslås i Klimat- och Sårbarhetsutredningen är 1. Fastställa högsta vattenstånd idag och bedömda framtida vattennivåer Resultaten bör tydliggöras i planeringsunderlag så att kunskapen om lägsta nivå för bebyggelse blir allmänt känd. Dessa uppgifter är av stor betydelse både för planering av nya områden och bedöma risker i befintliga avloppssystem. 2. Vidtagande av förebyggande åtgärder i framtida bebyggelseområden Problem med en höjdsättning i förhållande till recipienter är av naturliga skäl svåra att hantera i efterhand. Den bästa lösningen för att undvika problem i framtida bebyggelseområden är att med en framsynt planering säkerställa en säker höjdsättning i förhållande omgivande sjöar, vattendrag eller hav. 3. Åtgärder mot höjda vattennivåer i hav, vattendrag och sjöar inom befintliga områden Lågt belägna befintliga bebyggelseområdena kan riskera att i en framtid behöva vallas in och dag- och dränvatten pumpas. Likaså behöver dagvattensystemen säkras så att bebyggelsen ej översvämmas av bakåtströmmande vatten från recipient under byggda dämningsvallar. 21

Utifrån dessa föreslås följande åtgärder för Ängelholms kommun 1. Ta fram en policy för dagvattenhanteringen i Ängelholms kommun. 2. Utredning kring hur VA-ledningarna ska förnyas samt upprätta en plan för när förnyelserna ska ske Detta avser såväl planering för framtida konstruktioner som åtgärder för befintlig konstruktion. a. Privata VA-ledningar och ansvar Det finns ett behov av att utreda hur förnyelsen av de privata VAledningarna ska genomföras där hänsyn tas till klimatförändringar. Viktiga frågor som behöver lösas är hur anpassningen i de allmänna näten ska koordineras med de privata, och vilken part som ska vara drivande för klimatanpassningen på privat mark. 3. Åtgärder för befintlig konstruktion Utredning av möjliga förebyggande åtgärder. Exempel följer nedan: a. Backventiler/Pumpar Extrema skyfall kan innebära att ledningarna bli tillfälligt överbelastade. Genom att förse ledningarna med backventil eller pumpar kan fastigheter skyddas mot bakåtströmmande vatten från dagvattenledningar. b. Utjämning av flödena Vid överbelastning av rörsystem behöver flöden kunna styras mot okänsliga områden eller avledas ytligt på säkert sätt, med exempelvis utjämningsmagasin, kompletterande kanaler, diken m.m. c. Andra tekniska åtgärder Andra tekniska åtgärder är byggande av alternativ dagvattenledning för toppflöden och utökad ledningskapacitet d. Högvatten Tekniska åtgärder kommer också att behöva vidtas mot högvatten, som invallning och dag- och dränvattenpumpning 12.. 12 Svenskt Vatten, 2004 22

6.3 Problemområde 3 Dricksvattenförsörjning 6.3.1 Inledning Fastigheterna i Ängelholms tätorter är kopplade till det kommunala ledningsnätet 13. Utanför tätorterna finns många enskilda anläggningar, både dricksvattenbrunnar och enskilda avlopp. Dricksvattnet kommer uteslutande från grundvattenborror. Fördelningen är att 70% kommer från vattenverket i Brandsvig och 30% kommer från Tollsjö vid Rössjön. En fördel med grundvatten är den under året jämna och lämpliga temperaturen på ca 10 C. Ansvarsfördelning Ansvaret för Sveriges vattenförsörjning är i dag delat mellan olika nationella, regionala och lokala myndigheter. Huvudansvaret för genomförandet av de rekommenderade åtgärderna ovan ligger på kommuner och/eller den entreprenör som fått i uppdrag att sköta dricksvattenförsörjningen. 6.3.2 Befarade problem Klimatscenarierna pekar på en ökad nederbörd och avrinning i hela landet, och särskilt stor blir ökningen vintertid. Risken för stora översvämningar ökar markant i de västra delarna av Götaland och Svealand, liksom i delar av Norrland. Intensiteten i kraftiga regnskurar har ökat de senaste åren enligt SMHI:s statistik 14 och kommer att fortsätta öka enligt scenarierna. När klimatet förändras, ändras förutsättningarna för vattenförsörjning. Utöver problematik kopplat till översvämningar och ökad nederbörd kommer det att tillkomma problem relaterat till vattenbrist på grund av en ökad frekvens av torkperioder. Föroreningar 6.3.3 Konsekvenser Med successiva klimatförändringar med temperaturökningar och ökad risk för kraftig nederbörd kommer riskerna för vattenburen smitta genom encelliga parasiter och virus sannolikt att öka. De klordoser som tillämpas i Sverige är i stort sett verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus 15. Det finns skäl att tro att risken för att kemiska föroreningar hamnar i vattentäkterna ökar på grund av klimatförändringar. Således kommer en förstärkning av skydd av vattentäkter och dricksvattenförekomster bli ännu viktigare i samband med 13 www.engelholm.se, 1/10 2009 14 www.smhi.se, 9/9 2009 15 www.svensktvatten.se, 1/10 2009 23

klimatförändringar. Dagens relativt enkla beredning av råvatten, yt- eller grundvatten, till dricksvatten räcker i många fall sannolikt inte till i ett förändrat klimat. Distribution Även distributionen av dricksvatten i ledningsnät kan på olika sätt få ökade påkänningar i ett klimat med större variationer, bl.a. genom en ökad risk för ras, skred och översvämningar. En höjning av havsvattennivån ökar risken för saltvatteninträngning för vattentäkter som ligger nära kusten. Enskilda brunnar är ofta mer utsatta än gemensamma vattentäkter för klimatförändringar. 24

6.3.3 Föreslagna åtgärder Risk- och sårbarhetsanalys för VA Sårbarheter i de lokala förhållandena bör analyseras för varje vattenförsörjningssystem. Detta bör göras med stöd från Livsmedelsverket och Länsstyrelserna. Analys avseende risker för föroreningar Vattentäkter bör skyddas mot ökande risker för både kemiska och mikrobiologiska föroreningar. En hänsynsfull fysisk planering i tillrinningsområden för vattentäkter är också en mycket viktig och grundläggande faktor för dricksvattnets säkerhet. Beredskap för förändringar i råvattnets kvalitet Åtgärder bör vidtas för att klara de förändringar som uppstår i råvattnets kemiska och biologiska kvalitet och temperatur. Utredning avseende hantering av vattenbrist Åtgärder bör vidtas för att hantera en minskad vattentillgång i främst sydöstra Sverige. Vattenbesparande åtgärder kan bestå av att byta de delar av ledningsnät, ledningar, ventiler, m.m., som läcker. Tillfälligt kan också restriktioner för vattenanvändning meddelas, exempelvis bevattningsförbud. Sannolikt kommer dock detta inte att räcka. Att anlägga nya vattentäkter är ett alternativ liksom att bygga överföringsledningar från en annan vattentäkt. Säkring av distributionssystem Distributionssystem som kan utsättas för större påfrestningar bör säkras. Exempel på åtgärder är dubblering av ledningar. Inom vissa områden ökar till exempel ras- och skredrisker med konsekvenser för vattenledningsnätet. Dubbla matningar ska ej lokaliseras i närheten av varandra. Beredskap inför extrema väder Beredskapen bör öka för att hantera störningar på grund av extremväder eller andra effekter av klimatförändringar som kan påverka vattentäkter, vattenverk och distributionsanläggningar. Utbildningsinsatser Det krävs utbildnings- och informationsinsatser om klimatförändringarnas betydelse för vattenförsörjningen. För kommunal vattenförsörjning finns ett informations- och utbildningsbehov för att kunna hantera möjliga och troliga förändringar/effekter av ett förändrat klimat. Det finns likaså ett stort utbildnings- och informationsbehov för ägare av privata/enskilda vattentäkter. Enskilda brunnar De enskilda brunnarna har inte samma reningsteknik och kontroll som den kommunala vattenreningen. Det är därför viktigt att informera om risker och skyddsåtgärder. Livsmedelsverket har bl.a. gett ut en informationsbroschyr tillsammans med SGU. 25

6.4 Problemområde 4 Broar 6.4.1 Inledning I Ängelholm finns det 15 stycken broar som går över Rönne å inom det område som analyserna berört. Användningsområde är såväl gångstråk som bilbroar. Figur 10 Pyttebron, Ängelholm 6.4.2 Befarade problem Höjningar av nivåerna och flödena i ån kan medföra att det broarna utsättas för påfrestningar och brister. Ett ökat flöde i ån, i samband med erosion längs kanterna, kan medföra en höjd risk för uppdämning orsakad av större föremål, exempelvis grenar, som fastnar i bromynningen. 6.4.3 Konsekvenser Konsekvenserna är baserade på SMHI:s översvämningskartering för Ängelholms kommun. Vid beräkningar med historiskt 100-årsflöde översvämmas inga broar men vattenstiger upp något över brobanans underkant på E6/E20. Vid beräkningar med beräknat högsta flöde i kombination med 100- årsvattenstånd i Skälderviken översvämmas Sockerbruksbron, Järnvägsbron (numera bilbro, ej dagens tågbro), samt alla broar från Tegelbruksbron till och med E6/E20. Vattennivån stiger upp mot brobanan på Pyttebron och Nybron. Vid beräkningar med framtida 100-årsflöde och 100-års vattenstånd översvämmas inga broar men vatten överstiger brobanans underkant på 26

Nyhemsbron och E6/E20. Vid beräkningarna med 100-årsflöde och mycket högt vattenstånd i Skälderviken, till följd av vinduppstuvning med en återkomsttid i storleksordningen 10 000 år, fås en betydande översvämning i nedre halvan av den karterade sträckan. 6.4.4 Förslag på åtgärder En utredning för att belysa broarnas robusthet mot ökade flöden och höjda vattennivåer. Upprättande av beredskapsplanering inför händelse av uppdämningar i ån 27

6.5 Problemområde 5 Erosion Figur 11 Rönne å 6.5.1 Inledning Med erosion menas nötning och skulptering av berggrund och jordtäcke 16 genom inverkan av rinnande vatten, vågor, vind eller is. Ökad flödeshastighet i vattendrag och ökad frekvens och intensitet av regn leder således till en ökad sannolikhet för erosion. Vid intensiva regn, så kallade konvektiva regn, uppstår lätt en kanalisering av de på ytan strömmande vattenmassorna vilket ger ett koncentrerat flöde med hög hastighet och risk för erosion och även skred, ras och slamströmmar. En litet flöde kan successivt öka i omfattning ner längs en sluttning och orsaka stor förödelse. Efter en tids torka är infiltrationskapaciteten i jorden ofta begränsad och om jorden då utsätts för ett kraftigt regn rinner den största delen av på ytan, vilket kan leda till kraftig erosion 17. I samband med höga flöden under senare år har problem med erosion och ras uppmärksammats. Erosion i slänter förekommer framförallt i områden med brant lutning och där jorden består av siltig eller sandig morän eller finkorniga sediment, såsom silt och finsand. Dessa förhållande är vanliga i Sverige, exempelvis längs dalgångar, fjällsluttningar och i kust- och sjöområden. 16 www.sgu.se, 1/10 2009 17 www.sgu.se, 1/10 2009 28

6.5.2 Befarade problem Erosion av strömmande vatten Strömmande vatten i vattendrag eller som avrinning på markytan i samband med nederbörd kan orsaka erosion. Vattendragets bottenlutning och en slänts lutning påverkar direkt strömhastigheten så att en kraftigare lutning ger upphov till en högre hastighet. Jordpartiklar i en slänt kan även lossgöras på grund av den kraft som regndroppar slår ner i jorden med. Naturliga, branta slänter i jordar med stort innehåll av sand och silt är känsliga för erosion av rinnande vatten. Ett vegetationsskikt som verkar skyddande genom att bland annat reducera strömhastigheten och intensiteten med vilken regndroppar träffar jorden, är i dessa slänter väsentligt för att reducera risken för erosion. Detta kan bland annat innebära att större varsamhet måste iakttas vid arbete i erosionskänsliga jordar, att avledning av ytvatten måste säkerställas och att känslig mark skyddas efter bearbetning. Ett förändrat klimat kommer sannolikt att påverka vegetationen, vilket också måste tas i beaktande. Problem kan uppstå på grund av den ökade flödeshastigheten som eroderar känsliga slänters nedre delar. Därigenom minskar de mothållande massorna och en utglidning kan ske av den jordvolym som ligger högre upp i slänten. Problem kan också uppstå efter det att vattnet i ett tidigare översvämmat område drar sig tillbaka medan det kvarstår en hög grundvattennivå i slänten. Ur stabilitetssynpunkt är denna situation allvarlig för slänten och ett ras eller skred kan utlösas. Erosion av strömmande grundvatten Grundvattenerosion, även kallad inre erosion, kan förekomma i finkornig friktionsjord genom att strömmande grundvatten för med sig fina jordpartiklar från ett område till ett annat och på såsätt orsaka materialvandring. Speciellt kan utträngande grundvatten förflytta jordpartiklar i jordlagrens yttre delar. Med tiden kan ett hålrum uppstå och jord rasa in. Erosion av vågor Vågor längs stränder i större sjöar och längs havskuster kan orsaka stranderosion. Med stranderosion avses den process, som leder till förlust av material, som sand, grus och sten, från stranden och bottnen i strandområdet. Det är framförallt vattenstånd, vågor och strömmar som ger upphov till erosion. De ur erosionssynpunkt besvärligaste situationerna uppstår vid högt vattenstånd i kombination med kraftiga vindar. Då kan vågorna slå in på ett under normala förhållanden opåverkat strandområde och dra med sig jordmaterial ut på djupare vatten, där strömmar för det vidare bort från stranden. Vågrörelsernas inverkan på stränderna kan påverkas tvåfalt av klimatförändringarna. Dels kommer medelvattennivåerna att öka på grund av att havsytan stiger, vilket innebär att vattnet når tidigare opåverkade strandområden. Dels kommer vågamplituderna att bli större på grund av kraftigare vindar, vilket ger större eroderande krafter. Dessutom kan antalet tillfällen med kraftiga vindar och höga vattenstånd komma att öka. 29

6.5.3 Konsekvenser Nybyggnationer och infrastruktur intill ån riskerar att helt eller delvis förstöras 6.5.4 Förslag på åtgärder Det finns behov av en utredning kring vilken påverkan erosion kommer att ha på ån i Ängelholms innerstad. Utredningen ska visa på direkta konsekvenser av en möjlig erosion, samt på eventuella åtgärder som kan vidtas. 30

6.6 Problemområde 6 Otillräcklig höjddata 6.6.1 Inledning Behovet av mer precis höjddata har under analyserna blivit alltmer påtagligt. Ett mer detaljerat kartunderlag kommer att kunna användas även inom andra projekt. En förutsättning för att kunna göra mer precisa prognoser och mer underbyggda analyser är ett bra kartunderlag. 6.6.2 Befarade problem och konsekvenser Ett oprecist underlag kommer att medföra att risker för scenarier blir under/överskattade. Vidare kommer detta att medföra att åtgärdsförslagen inte kommer stå i proportion till den verkliga risken. 6.6.3 Förslag på åtgärder För att få fram ett mer precist höjdunderlag för dels kommande analyser av konsekvenser av höjda nivåer, dels för övriga projekt som är i behov av höjddata, bör en så kallad laserscanning över kommunen genomföras. 31

6.7 Problemområde 7 Grundvattenpåverkan 6.7.1 Inledning Havsvattennivåns inverkan på grundvattennivån En permanent ökning av havsytans nivå ger en motsvarande ökning av grundvattnets nivå i kustnära områden där förändringen i topografin är måttlig 18. Vid kustnära områden påverkas grundvattennivån olika fort beroende på vad det är för jordart. Vid jordarter med hög permeabilitet, såsom sand och grus, påverkas grundvattennivån snabbare än vid finkorniga jordarter, såsom lera och silt. Vid stormar med höjd eller sänkt havsvattennivå kan grundvattennivån höjas eller sänkas olika snabbt beroende på vad det är för jordart. 6.7.2 Befarade problem Grundvattnets hydrauliska påverkan på konstruktioner Arkimedes princip 19 Vid byggnation under grundvattenytan kan komplikationer såsom uppflytning, sättning eller vattenfyllnad uppstå. För att undvika dessa komplikationer måste byggnaden förankras i berggrund. Ett föremål som sänks ned i en vätska påverkas av en lyftkraft som är lika stor som tyngden av den undanträngda vätskemängden. Vid byggnation under grundvattenytan är Arkimedes princip tillämpbar och byggnaden påverkas av en lyftkraft. Egentyngd av jord och konstruktionen kombinerad med vattentryck vid dimensionerande grundvattennivå är inverkande faktorer Bland annat 6.7.3 Konsekvenser förstörda byggnader översvämmade källare översvämmade vägar översvämmade rekreationsområden överbelastade pumpar i dagvattenhanteringen till följd av höjda nivåer i vattendrag 18 www.sgi.se, 1/10 2009 19 www.ne.se, 1/10 2009 32

Kategori Konsekvens Motivering Miljövärden 4 Översvämmade naturområden är en av de mer sannolika och direkta konsekvenserna höjda grundvattennivåer kan medföra. Hälsa 3 Överbelastade pumpar i dagvattensystemet kan leda till omfattande ohälsa hos befolkningen. Liv 2 Översvämmade vägar kan medföra svårframkomlighet för räddningsfordon Egendom 4 Förstörda byggnader, vattendränkta marker och översvämmade källare kan medföra omfattande egenomdomskador. Turistnäring - - Kommunikation 3 Översvämmade vägar och eventuellt även järnvägen kan medföra svårframkomlighet 6.7.4 Förslag på åtgärder Det finns behov av att genomföra komplettering till översvämningskarteringen avseende långsiktig grundvattenpåverkan. Denna kommer att ge underlag för vidtagande av åtgärder för att förebygga de konsekvenser som kan uppstå. 33

6.8 Problemområde 8 Uppföljning och utveckling 6.8.1 Inledning För att möjliggöra kontroll över hur utvecklingen sker för såväl höjning av havsvattennivån som höjningar i ån, behövs det tillsättas ansvariga för uppföljning och utveckling. Idag finns det ett fåtal punkter längs Rönne å, vid vilka mätningar görs. I Skälderviken finns det ingen mätpunkt. 6.8.2 Befarade problem Om inte uppföljning görs, finns det en risk att utvecklingen förbises och att möjliga preventiva åtgärder inte sätts in i tid. 6.8.3 Konsekvenser Den generella konsekvensen är att översvämningar kan medföra större och mer kostsamma skador om inte ett förebyggande förhållningssätt tillämpas i såväl planeringsskedet som vid vidtagande av förebyggande åtgärder. 6.8.4 Förslag på åtgärder Tillsättande av en arbetsgrupp som träffas två-tre gånger om året. Gruppens arbete syftar till att följa utvecklingen av vattennivåerna med hjälp av mätpunkterna i Rönne å och havet, samt uppdatera sig kring omvärldens arbete med översvämningar. För gruppen ska det bland annat finnas en sammankallande funktion och en funktion vars uppgift är att samordna mätningarna. För att ha relevanta mätdata bör en mätpunkt i Skälderviken upprättas i samråd med SMHI. 34

7 Områdesspecifika problemområden 35

7.1 Problemområde 9 Bristfällig vall längs Havsbaden 7.1.1 Inledning Havsbaden är ett bostadsområde lokaliserat i den nordvästra delen av Ängelholms kommun. Området är placerat i Kronoskogen som till största del utgörs av tallskog. Området utgörs av tomter med villor, en campingplats vid Havsbadens södra del samt tennisbanor. Ängelholms Havsbad är idag ett mycket attraktivt område. Allt fler av de bostäder som tidigare var sommarbostäderna övergår till att bli permanentbostäder. 36

7.1.2 Befarade problem Idag går det en vall längs den norra delen av Havsbaden. I dagsläget skyddar den mot de påtryckningar vattenmassorna från havet och ån medför. Denna vall kommer att vara otillräcklig vid den förutspådda höjningen av havet. Det brunmarkerade området i kartan nedan illustrerar hur Ängelholm kommer att drabbas vid ett framtida klimatpåverkat 100-årsflöde kombinerat med ett framtida klimatpåverkat 100- årsvattenstånd, med invallning. Det ljusbruna området är motsvarande område, utan invallning, Vallen Figur 12 SMHI:s översvämningskartering över Havsbaden-området. Det ljusbruna området visar konsekvenserna om vallen skulle visa sig vara otillräcklig. 7.1.3 Konsekvenser Konsekvenserna av att vallen skulle uppenbara sig vara otillräcklig är omfattande. Hela Havsbaden riskerar att svämmas över, med stora egendomskador som följd. Därutöver riskerar vägar som utgör enda inpassage till delar av stranden att svämma över. 37

Kategori Konsekvens Motivering Miljövärden 3 Miljövärden som riskerar att drabbas är delar av Kronoskogen, samt runt Havsbaden omkringliggande natur. En undersökning avseende biotoper och naturvärden skulle resultera i mer precisa uppskattningar, men då naturområdet i det aktuella området är till synes begränsat, bedöms konsekvenserna för miljövärden vara relativt låg. Hälsa 4 Omfattande egendomskador resulterar i fysisk och psykisk ohälsa Turistnäring 2 En av nedfarterna till strandområdena som används mest går genom Havsbaden. Kommunikationer 1 Inga kritiska vägar går genom Havsbaden Liv 4 Då de vägar som agerar enda räddningsväg ner till Klitterhus riskerar att översvämmas, motiveras en högre siffra än annars vore befogat. Egendom 4 Omfattande egendomsskador 7.1.4 Förslag på åtgärder Vallen behöver förstärkas, alternativt byggas om. Förslag kan vara att anlägga GC-väg längs vallkammen. 38

7.2 Problemområde 10 Kustremsan 7.2.1 Inledning Resultatet av analyserna längs kustremsan utgörs av kartor med linjer som syftar till att belysa möjliga områden i farozonen. Linjerna följer höjdkurvorna dels för en meter, dels vid tre meter. En meter motiveras med IPCC:s förutsägelse om en global havsvattenståndshöjning på 0.5-0.8 meter. Tre meter motiveras med Länsstyrelsen rekommendationer på 2.80 meter. 7.2.3 Befarade problem Området där kusten utgörs av strand kommer att vara känsligare för erosion. Detta resulterar i bland annat mindre kustremsa, vilket kommer att kunna drabba Ängelholm socioekonomiskt och strandens värde ur ett turistperspektiv. Biotoper och naturvärden kommer att ändras längs hela kusten. Det finns behov av en utredning som undersöker hur kustremsan kommer att förändras av höjningar i havet. 39

7.2.3 Konsekvenser Erosion av kusten och bitvis eliminering av strandremsan I bilden nedan återfinns Ängelholms hamn, där stora delar riskerar att hamna under vatten. Figur 13 Ängelholms hamn. Den blå linjen åskådliggör var kustlinjen hamnar vid en höjning av tre meter, den svarta då nivån höjs en meter. 7.2.4 Förslag på åtgärder En utredning kring den påverkan kustremsan kommer få av havets förutspådda höjningar och utifrån denna, ett ställningstagande avseende prioritering av bevarandet av stranden. 40

7.3 Problemområde 11 Otillräcklig vall vid gc-tunneln till Havsbaden 7.3.1 Inledning Nedströms Banverkets järnvägsbro vid Havsbaden är det en invallning som syftar till att hålla vattnet borta från området. Det saknas tekniska specifikationer kring vallen, och i SMHI:s simuleringsmodeller är invallningens höjd satt till 3 m. I tre av de fyra scnarierna som beskrivs i kap 1.1.1.4 samt bilaga 3 översvämmas inte vallen. Detta förutsätter att invallningen är helt tät och lika hög hela vägen, att den inte brister och att vatten inte tränger in i det lilla vattendrag som mynnar ut i Rönne å söder om Hamnbron. Vid en extrem högflödessituation kan också en ökad vattenföring i biflödet bidra till översvämning. I kartorna redovisas därför även den ytutbredning som skulle uppstå om invallningen inte fanns. 7.3.2 Befarade problem Om nivåerna höjs finns det risk att vattnet trängs undan och översvämmar den gctunnel som kommer från norr in mot Havsbaden. Med detta kan vattnet ta sig in bakvägen in på Havsbadsområdet. Behov av vall 7.3.3 Konsekvenser Konsekvenserna av att vallen skulle uppenbara sig vara otillräcklig är omfattande, främst för egendom. Hela Havsbaden riskerar att svämmas över, med stora egendomsskador som följd. 41

Kategori Konsekvens Motivering Miljövärden 3 Miljövärden som riskerar att drabbas är delar av Kronoskogen, samt runt Havsbaden omkringliggande natur. En undersökning avseende biotoper och naturvärden skulle resultera i mer precisa uppskattningar, men då naturområdet i det aktuella området är till synes begränsat, bedöms konsekvenserna för miljövärden vara relativt låg. Hälsa 3 Omfattande egendomskador Liv - - Egendom 3 Egensdomskador i form av översvämmade tomter och källare Turistnäring 2 En av nedfarterna till de huvudsakligen nyttjade strandområdena går genom Havsbaden. Kommunikationer 1 Inga kritiska vägar går genom Havsbaden 7.3.4 Förslag på åtgärder Vallen behöver förstärkas, alternativt byggas om. 42

7.4 Problemområde 12 Å-promenaden 7.4.1 Inledning Å-promenaden är ett samlingsnamn för det gång- och cykelstråk som sträcker sig längs den del av Rönne å som sträcker sig genom Ängelholms innerstad. Vägen utgörs av en grusgång. Figur 14 Rönne å under översvämningarna sommaren 2005 43