Revisionsrapport Fastighetsförvaltning Kramfors kommun Hans Stark Erik Palmgren September 2011 Revisorerna i Kramfors kommun har den 12 oktober 2011 behandlat denna rapport och beslutat att överlämna den till Kommunstyrelsen samt styrelsen för Krambo Bostads AB och till Kommunfullmäktiges presidium för kännedom.
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund och revisionsfråga 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Avtal mellan kommun och bolag Ansvar och roller 3 3.1.1 Övergripande regler 3 3.1.2 Detaljerade regler och avtal 3 3.1.3 Revisionell bedömning 5 3.2 God ekonomisk hushållning och intern kontroll 6 3.2.1 Revisionell bedömning 7 3.3 Intern kontroll avseende fastighetsunderhåll 7 3.3.1 Revisionell bedömning 8 4 Jämförelse med andra kommuner 9 4.1 Kostnader per invånare/brukare 9 4.2 Ytor per brukare 10 4.3 Nyckeltal för fastighetsförvaltningen 11 Kramfors kommun
1 Sammanfattning har på uppdrag av kommunens revisorer granskat frågor kring fastighetsförvaltning och fastighetsunderhåll avseende lokaler som de kommunala förvaltningarna använder i sina verksamheter. Granskningens övergripande revisionsfråga är om det finns en ändamålsenlig och tydlig organisationsstruktur för fastighetsförvaltning med avseende på verksamhetsfastigheter som ger förutsättningar för tillfredställande ekonomi och en tillräcklig intern kontroll. Samtliga verksamhetsfastigheter förvaltas av Krambo Bostads AB som också äger merparten av dessa fastigheter sedan de 2009 såldes av kommunen till bolaget. För att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv fastighetsförvaltning som ger förutsättningar för en god ekonomisk hushållning är det avgörande att det finns en tydlig och klar rollfördelning mellan kommun och bolag samt att dialog och samverkan mellan parterna säkerställs. Vidare är det viktigt att den interna kontrollen är tillräcklig avseende planering, beställning och uppföljning av tjänster från entreprenörer inom fastighetsförvaltningen. Utifrån genomförd granskning gör vi följande bedömning: Ägardirektiv och bolagsordning för Krambo innehåller lite information och styrning med avseende på de kommunala verksamhetsfastigheterna. Kommunstyrelsen bör överväga om riktlinjerna i dessa styrdokument är tillräckliga De riktlinjer för lokalsamordning som kommunstyrelsen fastställt 2011 ger bra förutsättningar för vem som ansvarar för vad inom fastighetsförvaltningen. Vi menar att det är viktigt att kommunstyrelsen i samverkan med både bolaget och verksamhetsansvariga nämnder följer upp och utvärderar att riktlinjerna får genomslag i det praktiska arbetet med fastighetsförvaltning och lokaler Vi bedömer att det finns skäl för Krambo att se över redovisningen av verksamhetsfastigheterna och den ekonomiska uppföljningen. Enligt vår uppfattning skulle en specifikation av dessa i internredovisningen ge en tydligare bild av det ekonomiska läget för denna del av beståndet och dessutom tydligare visa om man i enlighet med ägardirektiven agerar affärsmässigt med avseende på de lokaler man äger och förvaltar för kommunens behov De rutiner som finns inom bolaget för beställning, uppföljning och kontroll av underhållsarbeten ger enligt vår bedömning förutsättningar för en tillräcklig intern kontroll. De kontroller vi gjort via stickprov ger inte heller anledning att ifrågasätta att kontrollerna är tillräckliga. Samtidigt är det viktigt att betona vikten av ett fortsatt internkontrollarbete där risker identifieras och där kontrollåtgärder och metoder ständigt utvecklas för att vara ändamålsenliga. Kramfors kommun 1 av 11
2 Bakgrund och revisionsfråga 2.1 Bakgrund Kommunen har överfört fastighetsförvaltningen avseende kommunens verksamhetsfastigheter till det kommunala bostadsbolaget Krambo. Revisorerna har identifierat ett behov av att klargöra frågor kring transaktioner och avtal mellan kommunen och bostadsbolaget upphandling avseende fastighetsförvaltningen samt ändamålsenlighet och säkerhet i den interna kontrollen Granskningen initieras efter genomförd väsentlighets- och riskanalys. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2011. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen och Krambo. Granskningen genomförs samordnat mellan kommunens revisorer och lekmannarevisor i Krambo. 2.2 Revisionsfråga Granskningens övergripande revisionsfråga är om det finns en ändamålsenlig och tydlig organisationsstruktur för fastighetsförvaltning med avseende på verksamhetsfastigheter som ger förutsättningar för tillfredställande ekonomi och en tillräcklig intern kontroll. Med utgångspunkt i denna övergripande fråga har följande underliggande frågor ställts i granskningen: Fungerar fastighetsförvaltningen för kommunens verksamhetsfastigheter på ett tillfredsställande sätt med avseende på roller och ansvarsfördelning? Fungerar fastighetsförvaltningen för kommunens verksamheter på ett sätt som säkerställer en god ekonomisk hushållning och tillräcklig intern kontroll? I granskningen bedömer vi i detta avseende den interna kontrollen utifrån hur bolaget har tillfredsställande rutiner för att bedöma och verkställa ett planerat underhåll av fastigheter utifrån underhållsbehov och nyttjande för att i enlighet med ägardirektiv tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för kommunens behov. Med god ekonomisk hushållning avses att underhållet av bolagets tillgångar säkerställer att värdet inte minskar i en omfattning utöver planenliga avskrivningar. Är den interna kontrollen avseende fastighetsunderhåll tillräcklig? Kramfors kommun 2 av 11
3 Granskningsresultat 3.1 Avtal mellan kommun och bolag Ansvar och roller 3.1.1 Övergripande regler De ägardirektiv som kommunen angett för bolaget innehåller inga tydliga inriktningsmål specifikt för verksamhetsfastigheterna utöver att lokalerna ska vara ändamålsenliga. Övergripande riktlinjer för lokalsamordningen fastställdes av Kommunstyrelsen 2011-04-12 ( 64/2011). De övergripande riktlinjerna anger rutiner för lokalsamordning inom kommunen och mellan kommunen och Krambo. De områden som berörs i riktlinjerna är: Ansvar och organisation Avtal (hyreskontrakt) Lokalutnyttjande Underhåll/Förändringar Investeringar Nya lokaler Riktlinjerna anger tydligt kommunens ansvar som lokalhållare och Krambos ansvar som fastighetsägare och förvaltare. Vikten av en tydlig rollfördelning mellan dessa båda betonas tydligt i riktlinjerna. Av riktlinjerna framgår vidare att det kopplat till hyreskontraktet ska finnas en bilaga där det framgår hur framtida förändringar av verksamhetens behov ska hanteras. Rollen som lokalsamordnare är väsentlig för att riktlinjerna ska vara ett ändamålsenligt styrdokument. I riktlinjerna anges följande avseende lokalsamordnarens roll och uppgift: Lokalsamordnaren är handläggare avseende kontraktsskrivning och för kommunens talan i hyresförhandlingar Lokalsamordnaren ska kontinuerligt föra en dialog med fastighetsägaren Lokalsamordnaren medverkar vi interna omflyttningar och ska hålla en aktuell förteckning över vilka verksamheter som disponerar vilka lokaler Lokalsamordnaren har till uppgift att bevaka och föreslå rationaliseringar som på kort eller lång sikt reducerar kommunens kostnader 3.1.2 Detaljerade regler och avtal De fastigheter som används i de kommunala förvaltningarnas verksamheter kan delas in i två kategorier: Kramfors kommun 3 av 11
Fastigheter som ägs av kommunen men förvaltas av Krambo Leasade fastigheter Fastigheter som ägs och förvaltas av Krambo AB Köpta fastigheter Bakgrunden till att det i samband med Krambos förvärv av fastigheter från kommunen år 2009 kvarstod några fastigheter är mervärdesskattereglerna som innebär att en försäljning ger negativa effekter för ekonomin ur ett koncernperspektiv. Avsikten är att genomföra förvärv så snart momsreglerna gällande återbetalning av lyft moms på investeringar gör det ekonomiskt försvarbart. För de s.k. leasade fastigheterna som kommunen äger gäller följande villkor: Krambo erlägger till kommunen en kallhyra som motsvarar ränta och avskrivningar på fastigheten Kommunen erlägger till Krambo en hyra som täcker Krambos samtliga kostnader för fastigheten, kapitalkostnder, drift och underhåll För varje fastighet finns ett upprättat hyreskontrakt mellan Krambo och brukaren, dvs den kommunala verksamheten Som bilaga till hyreskontraktet finns en gränsdragningslista där där man reglerar vad respektive part ska åtgärda och utföra För de fastigheter som Krambo köpt från kommunen gäller följande: Kommunen betalar en hyra för lokalerna vilken räknats fram då fastigheterna köptes av Krambo 2009. För varje fastighet finns ett upprättat hyreskontrakt mellan Krambo och brukaren, dvs den kommunala verksamheten, kontraktstiden är sjutton år Som bilaga till hyreskontraktet finns en gränsdragningslista där där man reglerar vad respektive part ska åtgärda och utföra Som bilaga till hyreskontraktet finns även ett dokument Kontrollstation som reglerar förfarandet vid de uppföljningar som ska göras vart femte år Gränsdragningslistan innehåller en ansvarsfördelning av åtgärder på fastigheten med tydig angivelse om åtgärden ska utföras och bekostas av Krambo eller brukaren. Utgångspunkten är enligt dokumentet Gränsdragningen utgår ifrån att Krambo som lokalhållare äger, bekostar och ansvarar för föremål som hör till byggnad/mark (fastighet) medan hyresgästen äger, bekostar och ansvarar för föremål som hör till verksamheten Kontrollstationen har med sitt femårsintervall två syften, dels att stämma av den demografiska utvecklingen i kommunen kommande besparings- och utvecklingskrav. Det andra syftet är att stämma av hur väl kontrakt och bilagor överensstämmer med inriktning och principer för ett fungerande hyresförhållande. I denna bilaga till hyreskontraktet regleras vad bolaget resp. brukaren ska göra i de fall brukaren önskar lämna en del av eller hela fastigheten. I första hand ska lokalsamordnaren och Krambo undersöka möjligheten att hyra ut lokalen till annan kommunal Kramfors kommun 4 av 11
verksamhet. I andra hand ska Krambo undersöka om fastigheten kan försäljas. Om inget av dessa alternativ kan nås då verksamheten lämnar en hel lokal har kommunen förbundit sig att köpa fastigheten till bokfört värde eller att betala hyra under kontraktstiden. I Krambos redovisning redovisas de leasade fastigheterna som ett separat företag vilket innebär att man kan ta ut en separat resultat- och balansräkning för dessa fastigheter. De köpta verksamhetsfastigheterna däremot ligger i samma interna företag som bolagets hyresfastigheter och övriga lokaler men de särredovisas med separata objektskoder för resp. fastighet. Däremot upprättas inte separata balansoch resultaträkningar för dessa affärsområden i bolagets redovisning. 3.1.3 Revisionell bedömning De övergripande styrdokumenten för bolaget (bolagsordning och ägardirektiv) reglerar i liten omfattning bolagets uppdrag att äga och förvalta verksamhetslokaler för kommunen. Ägardirektiv anger affärsmässighet och att lokalerna ska vara ändamålsenliga som utgångspunkt för bolagets inriktning. Vi rekommenderar att ägaren i kommande översyn av direktiven överväger att förtydliga vad ändamålsenligheten och affärsmässigheten innebär. Riktlinjerna för lokalsamordning fastställdes av kommunstyrelsen i april 2011. De är tydliga och konkreta med avseende på lokalsamordningen generellt och lokalsamordnarens roll i synnerhet. Då riktlinjerna är relativt nya så har de inte satt sig i organisationen ännu. Vi menar att det är mycket viktigt att kommunstyrelsen löpande utvärderar att riklinjerna får det praktiska genomslag i hanteringen av lokaler som man avsett med dem. Riktlinjerna rör i huvudsak lokalsamordnarens roll i relationen gentemot Krambo. Det är även viktigt att överväga och förtydliga lokalsamordnarens roll och uppgift i de kommunala förvaltningarna för att lokalhanteringen ska vara effektiv ur ett koncernperspektiv. Särskilt viktigt menar vi att det är att man vidareutvecklar formerna för investeringsplaner och nya lokaler mellan kommunen och bolaget. Där ska enligt riktlinjerna lokalsamordnaren sammanställa underlag inför budgetberedningen i samråd med fastighetsägaren. Vi har noterat att det tidigare varit fastighetsägaren som tagit fram dessa underlag. De detaljerade hyreskontrakten för respektive verksamhetslokal förtydligar på ett bra sätt rollfördelning och ansvar mellan verksamheten och fastighetsägaren Krambo. Gränsdragningslistan är ett bra verktyg för att undvika onödiga frågetecken kring vem som ansvarar för vad på fastigheten och hur ersättning ska ges vid utförda åtgärder. Den kontrollstation som ska göras minst vart femte år på verksamhetsfastigheterna är också bra för att säkerställa en dialog mellan verksamhet och fastighetsägare. Både på övergripande nivå och för respektive objekt är det dock enligt vår uppfattning viktigt att denna dialog sker fortlöpande. På den övergripande nivån i relationen mellan verksamheten och bolaget kommer lokalsamordnaren att ha en verklig nyckelroll för att säkerställa effektivitet i fastighetsnyttjandet ur ett långsiktigt perspektiv. Detta t.ex. genom att kanalisera ändrade förutsättningar och behov i verksamheterna över tid som ger effekter på fastighetsbeståndet. Vi bedömer att det finns skäl för Krambo att se över redovisningen av verksamhetsfastigheterna och den ekonomiska uppföljningen. Enligt vår uppfattning skulle en Kramfors kommun 5 av 11
specifikation av dessa i internredovisningen ge en tydligare bild av det ekonomiska läget för denna del av beståndet och dessutom tydligare visa om man i enlighet med ägardirektiven agerar affärsmässigt med avseende på de lokaler man äger och förvaltar för kommunens behov. 3.2 God ekonomisk hushållning och intern kontroll Krambo Bostads AB har förvaltat kommunens verksamhetsfastigheter sedan 1996 då ett särskilt förvaltningsavtal upprättades. År 2009 såldes flertalet verksamhetsfastigheter till bolaget. De fastigheter som inte överfördes till Krambo ägs även idag av kommunen men förvaltas av Krambo med utgångspunkt i de kontrakt som upprättats för resp. fastighet. I samband med överföringen gjordes en genomgång av fastigheternas skick av kommunens fastighetschef och bolaget. Underlaget för hyresnivåerna fastställdes i samband med att ägandet överfördes till Krambo. Utgångspunkten var de budgeterade nivåerna för fastighetskostnader som gällde i kommunen före 2009 och de kapitalkostnader som fastigheterna genererar i bolaget, fastigheterna såldes i huvudsak till bokfört värde. För de fastigheter där kommunen och bolaget konstaterade ett eftersatt underhåll sänktes priset under bokfört värde. Hyran som kommunen betalar till Krambo ska täcka fastigheternas drift och kapitalkostnader. Då bolaget har längre avskrivningstider än vad kommunen hade så fanns det möjlighet att skapa ett utrymme för ökade driftkostnader som t.ex. underhåll. Det underhåll som utförs på verksamhetsfastigheterna planeras och genomförs av bolaget. Inför varje år gör man i samband med budgetprocessen en ettårig underhållsplan för kommande budgetår. Inför budgetberedningen gör bolagets verksamhetschef en syn av fastigheterna tillsammans med verksamhetsansvariga. Underhållet genomförs därefter i huvudsak enligt plan men enligt bolaget används underhållskostnaden i viss mån som resultatregulator vilket gör att planerat underhåll kan få stå tillbaka då andra kostnader ökar under löpande år. Viss samverkan gällande underhållet i verksamhetsfastigheterna sker med kommunens lokalsamordnare. Enligt riktlinjerna för samordning ska en kontinuerlig dialog föras med lokalsamordnaren om vilka underhållsåtgärder som planeras. Planeringen av det årliga underhållet sker i Microsoft Excel och uppdateras av bolagets underhållsansvarige. Planerat underhåll läggs inte in i det fastighetssystem bolaget använder då någon utvecklad funktion för detta inte finns. Underhållskostnaden i bolagets fastigheter (samtliga) under de senaste tre åren har, enligt SABO-statistik, haft nedanstående nivåer i kr/m²: Typ av underhåll 2008 2009 2010 Akut 42,00 43,76 45,09 Planerat 57,13 52,77 59,07 Totalt 99,13 96,53 104,16 Kramfors kommun 6 av 11
För verksamhetsfastigheterna var underhållsnivåerna under 2010 enligt nedan: Typ av fastighet Akut Planerat Totalt Grundskola, kr/m² 44,4 35,3 79,7 Gymnasieskola, kr/m² 12,8 20,5 33,3 Äldreboenden, kr/m² 31,5 56,0 87,5 Leasade äldreboenden, kr /m² 26,1 11,5 37,6 3.2.1 Revisionell bedömning Med en vidgad definition av god ekonomisk hushållning där vi inkluderar att begreppet även innefattar att säkerställa att vårda och underhålla kommunkoncernens tillgångar så blir frågan om ett systematiskt och långsiktigt planerat underhåll viktig. Då underhållet f.n. planeras årsvis och övergripande underhållsplaner för flera år saknas menar vi att man bör överväga att upprätta sådana. Enligt riktlinjerna för lokalsamordning ska en dialog löpande ske mellan lokalsamordnaren och fastighetsägaren om planerade (regelbundna) underhållsåtgärder. En förutsättning för denna dialog är också att det finns långsiktiga planer från verksamheternas sida om framtida behov av verksamhetslokaler och förändringar under kommande år både vad gäller utökningar och minskade behov. En samordning på detta sätt kan vara ett sätt att säkerställa att inte underhållspengar satsas på lokaler som kommunen längre fram inte har behov av. När formerna för planering av underhållet har upprättats menar vi att det är viktigt att det finns kontinuerliga rutiner och system för att följa upp att planerat underhåll genomförs. Detta måste ske i samverkan mellan kommunen och bolaget. Vi bedömer att de underhållsnivåer som bolaget redovisat för 2010 är för låga för att säkerställa en god ekonomisk hushållning. Sett över tid behöver underhållsnivåerna ligga högre för att fastigheterna ska kunna vara fortsatt ändamålsenliga. Sett över tid har vi sett en förskjutning i bolagets kostnader för underhåll där andelen planerat underhåll minskat medan det akuta underhållet ökat. För 2010 är förhållandet planerat underhåll 57 % av totala underhållskostnaden att jämföra med åren 2005 2007 då andelen låg över 70 % respektive år. 3.3 Intern kontroll avseende fastighetsunderhåll Rutinerna för beställning, genomförande och kontroll av fastighetsunderhållet på Krambos fastigheter följer i huvudsak nedanstående rutin: Planerat underhåll beställs av verksamhetschefen Akut underhåll och reparationer beställs av verksamhetschef, fastighetsassistent, bovärd eller av drift- och skötselansvarig Beställningen registreras i en webbapplikation där uppgifter om vad som ska utföras registreras, beställningen skickas till den entreprenör som ska utföra arbetet Kramfors kommun 7 av 11
Verksamhetschefen kontrollerar samtliga beställningar innan de går iväg till entreprenören via mail eller fax därefter registreras beställningen i fastighetssystemet samt i Microsoft Excel Faktura från entreprenören ska via referensnummer gå att koppla ihop med upprättad beställning Fakturan godkänns via elektronisk fakturahantering av bovärd och attesteras därefter av verksamhetschef eller fastighetsassistent. Fakturor över 100 tkr kontrolleras och attesteras även av ekonomichefen Bolaget har ramavtal inom flertalet områden såsom måleriarbeten, golvarbeten, elarbeten m.m. Avtalen sträcker sig i de flesta fall över två år med möjlighet till ett års förlängning. Upphandlingen av dessa ramavtal görs av VD som till en del tar hjälp av kommunens upphandlingsenhet för administrativa delar av upphandlingen. I de fall där det finns möjlighet nyttjar bolaget kommunens ramavtal och likaså kan kommunen ibland haka på bolagets upphandlingar på olika områden. Kontroll av att ramavtal följs görs av verksamhetschef och fastighetsassistent. Även VD går stickprovsmässigt in och kontrollerar följsamheten mot ramavtal. Vi har genom stickprov kontrollerat ett antal fakturor rörande fastighetsunderhåll och verifierat att de rutiner som finns har följts med avseende på dessa fakturor. Vi har även översiktligt granskat vilka leverantörer bolaget handlat hos under 2011 inom några av de tjänsteområden som omfattas av ramavtal. 3.3.1 Revisionell bedömning De rutiner som finns inom bolaget för beställning, uppföljning och kontroll av underhållsarbeten ger enligt vår bedömning förutsättningar för en tillräcklig intern kontroll. I ett fåtal av de granskade fakturorna saknas underliggande beställning som bilaga till den inskannade fakturan. Attestrutinen, som styrs av systemet, har i de granskade fakturorna fungerat väl. De ramavtalsområden som vi granskat visar på en god följsamhet mot ramavtal inom de områden där ramavtal finns upprättat. Bolagets interna kontroll av att ramavtal följs förefaller tillräcklig. Vi bedömer dock att inrapporteringen av planerade, beställda och utförda underhållsåtgärder är relativt omständig då flera olika system används i kedjan från planering till beställning och genomförande. Vi rekommenderar att bolaget undersöker möjligheterna att samla rutinen i ett system, förslagsvis det fastighetssystem man använder. På så sätt kan man samla information om såväl planerat som genomfört underhåll i det system som används för fastighetsförvaltningen. Enligt riklinjerna för lokalsamordning ska förändringar eller förbättringar utöver regelbundet underhåll beställas via lokalsamordnaren. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen i samverkan med bolaget säkerställer och följer upp att så sker. Kramfors kommun 8 av 11
4 Jämförelse med andra kommuner 4.1 Kostnader per invånare/brukare Bruttokostnad lokaler äldreomsorg, 2006 2007 2008 2009 kr/inv 65+ Kramfors 5 525 5 423 5 285 6 036 Sollefteå 6 949 7 141 7 066 6 985 Västernorrlands län 6 371 6 435 6 568 6 722 Härnösand 5 885 6 042 6 167 6 387 Örnsköldsvik 5 757 5 811 6 565 7 007 Genomsnitt, riket 5 456 5 492 5 608 5 622 Kramfors kommun har lägre kostnader för lokaler inom äldreomsorgen än genomsnittet för länet liksom för de länskommuner som finns med i jämförelsen. Jämfört med ett vägt genomsnitt för riket är dock kostnaden 400 kr högre per invånare över 65 år. Kostnad för lokaler i kommunal grundskola, kr/elev 2006 2007 2008 2009 Kramfors 16 700 17 700 19 300 19 768 Sollefteå 19 600 20 100 22 400 22 831 Västernorrlands län 16 471 16 457 17 471 18 345 Härnösand 15 900 16 100 18 900 20 558 Örnsköldsvik 15 100 15 400 15 500 16 450 Genomsnitt, riket 13 935 14 653 15 820 16 566 Kramfors kommun har 2009 högre kostnader för lokaler inom grundskolan än genomsnittet för länet. Av övriga länskommuner som finns med i jämförelsen har endast Örnsköldsvik lägre kostnad än Kramfors. Jämfört med genomsnittet för riket är dock kostnaden 3 200 kr högre per elev. Kostnader för lokaler i gymnasieskola, kr/elev 2006 2007 Kramfors 17 300 17 500 Sollefteå 17 800 19 400 Västernorrlands län 15 743 16 243 Härnösand 17 400 18 600 Örnsköldsvik 16 600 17 100 Genomsnitt, riket 15 777 16 174 För gymnasieskolan omfattar jämförelsen åren 2006 2007 då statistiken för senare år inte är tillförlitlig. Liksom för grundskolan har kommunen högre kostnader per elev än länsgenomsnittet. Jämfört med riket är kostnaden per elev dock högre i Kramfors, skillnaden är ca 1 300:- per elev. Kramfors kommun 9 av 11
4.2 Ytor per brukare Inom kommunens grundskola gäller följande lokalytor i de olika skolorna, gennomsnittet för kommunens grundskolor ligger alltså på knappt 24 m² per elev. Inom gymnasieskolan är motsvarande värde XX m² per elev. Skola Antal elever m² per elev Högakustenskolan 176 36,9 Gudmundråskolan 233 26,7 Ytterlännässkolan 179 25,0 Bollstaskolan 163 13,1 Nylandsskolan 107 16,3 Kramforsskolan 312 18,7 Grämestaskolan 111 16,6 Skarpåkersskolan 152 7,3 Lugnviksskolan 55 37,5 Nordingråskolan 83 22,8 Ullångersskolan 68 38,4 Torromsskolan 75 25,7 Summa/Medelvärde 1 714 23,8 Motsvarande värde vid kommunens särskilda boenden för äldre är; Skola Antal platser m² per plats Gläntan, Kramfors 14 74,3 Kvarnbacken, Kramfors 60 56,7 Viktoriagården, Kramfors 40 117,5 Kaptenen, Kramfors 28 101,6 Sundbrolund, Ullånger 58 53,7 Sunnebo servicehus, Noraström 24 156,0 Solsidan servicehus, Bollstabruk 23 86,9 Nybo servicehus, Nyland 27 89,6 Ytterlännäsgården, Bollstabruk 16 227,7 Summa/Medelvärde 290 92,8 Kramfors kommun 10 av 11
4.3 Nyckeltal för fastighetsförvaltningen De allmännyttiga bostadsföretagens intresseorganisation SABO sammanställer årligen statistik för medlemmarna utifrån ekonomiska nyckeltal. Vi har tagit del av 2010 års statistik för Krambo och Solatum Hus & Hem AB och sammanställt vissa av dessa nyckeltal i tabellen nedan: Nyckeltal, kr/m² bostads- och lokalarea Krambo Solatum Riket Hyresbortfall % bostäder 8,4% 4,0% 1,7% Hyresbortfall % lokaler 2,7% 1,7% 3,6% Skuldtäckningsgrad 106,0% 131,2% 131,4% Soliditet, synlig 8,6% 9,7% 21,7% Avskrivning % av produktionskostnad 2,2% 2,0% 2,0% Reparationer och underhåll, kr/m² 104,2 132,7 225,8 Underhållskostnader, kr/m² 59,1 114,0 170,3 Räntekostnader, inkl borgensavgift 113,1 109,3 104,4 Kramfors 2011-10-05 Erik Palmgren Projektledare Hans Stark Uppdragsledare Certifierad kommunal revisor Kramfors kommun 11 av 11