HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE



Relevanta dokument
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE

Exponering och hälsoeffekter i Glasriket

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund

En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan

Gerd Sällsten 1 Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker

regiongavleborg.se Per Fessé, Cancersamordnare

Exponering och kroppsbelastning av PCB och metaller hos befolkningen i ett historiskt kontaminerat samhälle

Miljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9

Forskning: Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister

Brandmän och cancer. - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud

Nivåstrukturering, standardiserade vårdförlopp m.m. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson

Förfrågan kring eventuell överrisk för cancer i Köpmanholmen, Nätra församling, Örnsköldsviks kommun.

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi

Tänk SVF! Primärvårdens viktiga roll i införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården xx-xx

ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler

Beräkningsunderlag. för andel cancerpatienter som genomgått SVF Version 2.1

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Arbets- och miljömedicin i Linköping. En presentation av verksamheten

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Vad är ett standariserat vårdförlopp?

Statistik. Statistik

Bilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden

Kvalitetssäkring: Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister. Uppgifter kring projektgruppen och mottagare av data


Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Miljömedicinsk bedömning av Länsstyrelsens vägledning angående områden med rödfyr i Västra Götaland

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen

Hälsorisker med kadmium hos barn

Hälsoläget i Gävleborgs län

Cancer i Sydöstra Sverige

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Förorenad mark vid gamla handelsträdgårdar

Kvalitetsdata i cancervården

Bilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden

1986L0278 SV

Vem får prostatacancer?

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Koordinators roll inom standardiserade vårdförlopp

Bilaga 4: CHV:s sammanställning av resultat från pilotstudie

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

CancerPrevent - En hälsoekonomisk modell i dataapplikation

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Per aspera ad astra från svårigheter mot stjärnorna

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Regional variation av miljögifter hos människa

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Nationell överenskommelse Kortare väntetider i cancervården

Gifter från båtverksamhet

Exponering för tungmetaller i glasbruksområden

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.

Standardiserade vårdförlopp för cancer

Astma och allergier effekter av miljön

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet

Undersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Tisaren

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9

Sammanställning av deltagarnas utvärdering - kursen som helhet

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Nätverket Renare Mark Norr och Marksaneringscentrum Norr

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad

Forskning: Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister. Uppgifter kring forskningsgruppen och mottagare av data

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Är maten giftig? När är det fara å färde?

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen

Exponering för PFAS i dricksvatten i Kallinge Delstudie 1

Riskkommunikation och riskperception i Glasriket

Inventering av förorenade områden

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING

Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Miljöhälsorapport Mattias Öberg, med dr, docent Projektledare för MHR2013

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK

Cancerpreventionskalkylatorn - CPK. LUFT-konferensen i Eskilstuna september 2017

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Östgöta slamslamträff Provtagning av hushållsspillvatten i Östgöta kommuner

Transkript:

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum. Universitetssjukhuset, Linköping Owe Löfman, Professor, Folkhälsovetenskapligt Centrum Universitetssjukhuset, Linköping Ulf Flodin, Docent, Överläkare Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum. Universitetssjukhuset, Linköping

Gusums Bruk Koppar- och mässingsprodukter Metallegeringar Blitlås Koppar Zink Bly Kadmium Krom Nickel PCB utsläpp 1972 Kvicksilver Dioiner

Eponeringsvägar Jord Luft Ytvatten, grundvatten Inandningsluft Väter Djur Dricksvatten

Registerstudie: Cancerdiagnoser för individer boende i Gusum/Ringarums församling 1960-2003 samlades in från Regionala cancerregistret, Universitetssjukhuset i Linköping: 641 cancerfall, 346 män och 295 kvinnor Cancerdiagnoser för hela Sveriges befolkning 1960-2003 samlades in från Nationella cancerregistret på Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen Förväntningsvärden beräknades för totalcancer och även för olika undertyper av cancer De beräknade värdena jämfördes med hur många fall vi hittade i Gusum/Ringarums församling för män resp kvinnor, med justering för ålder

Registerstudie, resultat: Män hade överrisker för: Lymfom, SMR= 1.60, 95% KI: 1.00-2.42 Testikelcancer, SMR= 2.46, 95% KI: 0.99-5.08 Cancer i manliga könsorgan (testikel+prostata), SMR=1.10, 95% KI: 0.90-1.33 Och underrisker för: Ändtarmscancer SMR= 0.54, 95% KI: 0.25-0.99 Cancer i lungvägarna SMR= 0.57, 95% KI: 0.36-0.86 Hjärntumörer SMR= 0.31, 95% KI: 0.06-0.91 Kvinnor hade underrisker för: Tjocktarmscancer SMR= 0.65 (0.37-1.04) Cancer i lungvägarna SMR= 0.50, 95% KI: 0.20-1.03

Enkätstudie Frågeformulär skickades till: Cancerfall boende i Gusum/Ringarums församling vid diagnostillfälle 1960-2003, över 18 år gammal och i livet vid tid för utskick år 2005 120 individer Kontrollpersoner: 5 individer (10 för diagnoser<1972) per cancerfall, boende i Gusum/Ringarums församling vid tiden för fallets diagnos, över 18 år gammal och i livet vid tid för utskick år 2005 625 individer Frågeformuläret besvarades av: 67 cancerfall (55,8%) och 326 kontroller 52,2%)! Enkäten innehöll frågor om: längd/vikt, boende (adress, boendetid, egen brunn), yrke (titel, anställningsperiod), rökvanor, kostvanor (lokalt intag resp intag från andra områden av frukt, grönsaker, fisk, skogsbär, svamp och viltkött), sjukdomar (egna och i släkten), barnafödande (inkl födelsevikt, födelsevecka, amning)

Analyser Ett antal sjukdomsutfall studerades: Cancer totalt, olika former av cancer, diabetes, benskörhet, barnafödande, föda barn före graviditetsvecka 38, föda barn med födelsevikt<2800 g Ett antal faktorer med koppling till eponering i Gusum/Ringarumstrakten studerades: Ha bott i Gusum/Ringarum församling före 5 års ålder, Haft egen brunn före 5 års ålder, lantbruksarbete, blitlåsarbete, metallarbete, ha ätit fisk fångad i Gusum/Ringarumstrakten minst 2 ggr i månaden, ha ätit frukt, bär och grönsaker odlad i Gusum/Ringarumstrakten minst 1 gång i veckan, ha ätit skogsbär, svamp och viltkött från Gusum/Ringarumstrakten minst 2 ggr i månaden senaste + kön, ålder och rökvanor För varje sjukdomsutfall utfördes: Univariat analys (man studerar en eponering i taget) med justering för ålder Och sedan: Multivariat analys (man studerar alla identifierade riskfaktorer samtidigt eftersom många av eponeringarna är kopplade till varandra) Män och kvinnor studerades var för sig då det var intressant beroende på typ av sjukdom och om det var möjligt beroende på materialstorleken

RESULTAT Resultat ansågs bara som tillförlitliga när data baseras på minst 5 st eponerade individer och då minst 5 individer hade sjukdomen ifråga och då riskmåttet är statistiskt säkerställt (signifikant) eller inte helt säkerställt men baserat på höga riskmått >2,0 eller låga riskmått <0,5 Cancer totalt Att ha ätit abborre fångad i Gusum/Ringarumstrakten minst 2 ggr i månaden senaste (icke-signifikant) associerad med totalcancer. Bland cancerfallen i studien sågs ingen cancer i luftvägarna och endast 3 hjärntumörfall och 1 sköldkörtelcancerfall

Bott i G/R förs. före 5 års ålder Egen brunn före 5 års ålder Samband eponering-utfall Metallarbetare Lantbrukare Kvinnliga blitlås arbetare abborre från G/R senaste gädda från G/R senaste gös från G/R senaste trädgårds odlat från G/R senaste viltkött från G/R senaste ån svamp/ skogsbär från G/R senaste Rökning Total cancer Lymfom Bröstcancer Prostatacancer - - - - Diabetes Ej Barnafödande Benskörhetsrelaterade frakturer Tidigt födda barn, före grav. v. 38 Lågviktiga, fullgångna barn, <2800 g

Bott i G/R förs. före 5 års ålder Egen brunn före 5 års ålder Metallarbetare Lantbrukare Kvinnliga blitlås arbetare abborre från G/R senaste gädda från G/R senaste gös från G/R senaste 30 åren trädgårdsodlat från G/R senaste 30 åren viltkött från G/R senaste svamp/ skogsbär från G/R senaste 30 åren Total cancer OR=5.70 0.94-33.9 Lymfom OR=0.38 0.05-2.81 Alla fall OR=16.4 1.75-153 OR=12.7 1.49-108.3 OR=2.28 1.75-153 Bröstcancer OR=0.39 0.04-3.57 OR=4.90 1.04-23.0 OR=3.88 1.21-12.4 OR=12.9 1.69-98.5 OR=9.85 1.18-81.9 OR=2.61 0.69-10.5 OR=0.37 0.04-3.27 Prostatacancer OR=3.52 0.76-16.2 Alla fall OR=5.71 1.18-27.4 Diabetes OR=3.39 0.34-33.67 Benskörhet -relaterade frakturer OR=2.08 0.42-10.10 OR=3.91 1.02-14.9 Barnafödande OR=0.44 0.06-2.83 OR=0.129 0.02-0.61 OR=0.09 0.01-0.51 Tidigt födda barn, före grav. v. 38 OR=19.1 1.71-212 OR=3.40 1.23-9.36 OR=3.33 0.51-21.4 Lågviktiga, barn, <2800 g OR=2.74 0.75-9.87

Sammanfattning av enkätstudien Signifikanta samband: Kvinnliga blitlåsarbetare och bröstcancer samt för tidigt födda barn Kvinnliga metallarbetare och bröstcancer samt för tidigt födda barn Manliga lantbrukare och prostatacancer Egen brunn före 5 års ålder och lymfom, prostatacancer samt ej föda barn (ej specifikt kopplat till Gusum) Ätit abborre fångad i Gusum/Ringarumstrakten minst 2 ggr i månaden senaste och lymfom samt kvinnlig bröstcancer Ätit gädda fångad i Gusum/Ringarumstrakten minst 2 ggr i månaden senaste och kvinnlig bröstcancer Ätit gös fångad i Gusum/Ringarumstrakten minst 2 ggr i månaden senaste och lymfom Ätit viltkött från Gusum/Ringarumstrakten minst 2 ggr i månaden senaste och ej föda barn Ätit svamp från Gusum/Ringarumstrakten minst 2 ggr i månaden senaste och benskörhetsrelaterade frakturer Rökning och föda barn med låg födelsevikt

Vad betyder då detta? Det är farligt att leva! Många geografiska områden har speciella riskökningar (och risksänkningar) beroende på omgivningsfaktorer Tätortsfaktorer kontra landsortsfaktorer Yrkesfaktorer kontra Miljöfaktorer Så långt möjligt, undvik risker som går att undvika

Kända samband PCB och andra hormonstörande ämnen t e dioiner och bekämpningsmedelsrester: har hormonell påverkan kan påverka immunsystemet kan leda till reproduktionsstörningar påverkar sköldkörteln har neurologisk påverkan kan bidra till bröst- och sköldkörtelcancer och ev till prostata- och testikelcancer kan bidra till utveckling av diabetes

Kända samband Kadmium kan orsaka lungcancer, prostatacancer, njurcancer och magcancer samt ev testikelcancer och bröstcancer har njurpåverkan kan leda till benskörhet

Kända samband Bly har neurologisk påverkan har njurpåverkan kan leda till reproduktionsstörningar kan påverka immunsystemet

Önskemål om fortsatt studie Insamling av blodprover från cancerfall och icke-cancerfall samt från högkonsumenter och icke-konsumenter av föda från Gusumstrakten Analysera metaller, PCB och dioiner i blod