1
1. Inledning Det är nu nionde året i rad som Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerar rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Utöver detta publiceras varje år rapporterna Öppna jämförelser angående läkemedelsbehandlingar samt Öppna jämförelser inom cancerområdet. Sammanställningarna innehåller ett stort antal indikatorer, vilkas resultat ger en bild av hälso- och sjukvården. Indikatorerna belyser i huvudsak fyra områden: Syfte Medicinsk kvalitet Tillgänglighet Förtroende och patienterfarenheter Kostnader Syftet med denna sammanställning är att ge politiker och medarbetare i landstinget en strategisk överblick och analys av ett urval av resultaten i ÖJ HoS samt läkemedelsområdet. Cancerområdet hanteras separat av Regionalt cancercentrum (RCC) och ingår inte i denna rapport. De båda rapporterna kan tillsammans vara ett av många bidrag inför diskussioner kring ledning, styrning och uppföljning av vården i Uppsala läns landsting. Tänkvärt när man tolkar resultaten Resultat från öppna jämförelser måste alltid ses i sitt sammanhang och analyseras för att kunna förstå vilka faktorer som kan påverka utfallet. Vid tolkning av resultat krävs kunskap om hur respektive indikator har tagits fram, vilka datakällor som har använts, styrkor, svagheter och täckningsgrad i dessa datakällor, vilka val som har gjorts när indikatorn har definierats, med mera. Denna information hittar man i indikatorbeskrivningen för respektive område. Ibland ligger fullständiga indikatorbeskrivningar i ett separat dokument utanför själva huvudrapporten. Indikatorerna är ofta förankrade i relevanta specialistföreningar och andra expertgrupperingar. Däremot är de sällan validerade, dvs hur väl stämmer indikatorns resultat överens med liknande indikatorer, rapporter och undersökningar på området? Man har inte heller gjort så kallad känslighetsanalys för någon av indikatorerna. Detta innebär att man inte vet hur känsligt indikatorns resultat är för olika val man gjort när man definierat indikatorn, exempelvis hur man definierar att en individ använder ett visst läkemedel. Är det när individen har hämtat ut läkemedlet på apotek en gång, eller ska en viss mängd ha hämtats ut med en viss regelbundenhet? Ju känsligare indikatorns resultat är för olika val som gjorts vid indikatorns konstruktion, desto svårare är det att kunna säga att ett visst landsting är bättre än ett annat eller ligger över rikssnitt. Således kan den inbördes ordningen mellan landsting ändras om man mäter på ett annorlunda sätt. Man har heller inte gjort en så kallad multivariatanalys av resultaten. I en sådan analys undersöks vilka faktorer som korrelerar med resultaten och som skulle kunna förklara skillnader i resultat mellan landsting. I de olika öppna jämförelser-rapporterna konstaterar man ofta att stora skillnader föreligger mellan landstingen utan att försöka närma sig problematiken kring vad som är en stor skillnad, samt utan att försöka analysera hur mycket till exempel demografi, socioekonomi, och vårdtillgänglighet påverkar resultaten. 2
Man bör även ha i åtanke att de flesta av indikatorerna mäter kvantitet och inte kvalitet. En indikator som mäter hur stor andel i en population som använder ett potentiellt olämpligt läkemedel svarar inte på frågan hur stor andel av dessa patienter som använder det potentiellt olämpliga läkemedlet med god effekt utan att uppleva biverkningar. Det mest relevanta är att hitta de patienter som använder detta potentiellt olämpliga läkemedel och som inte har någon effekt av det och/eller upplever besvärande biverkningar. Det hjälper inte öppna jämförelser oss att göra. Dessutom finns dessa patienter mest sannolikt i samtliga landsting, även i de landsting som ligger bäst till. På detta sätt kan öppna jämförelser bidra till att landsting som ligger bra till inte allokerar resurser till att arbeta med en angelägen fråga, trots att det kvalitativa problemet kan vara lika stort eller större än i landsting som ligger sämre till. Utöver detta måste resultaten ses i ett sammanhang och inte sällan behövs djupgående klinisk kunskap i respektive område för att kunna förstå de bakomliggande kliniska faktorerna som kan påverka resultatet. Målsättningen är att ge rätt vård, till rätt patient vid rätt tidpunkt. Det är dessutom viktigt att notera att data i rapporten är från 2013, vilket kan medföra att de är inaktuella. Många indikatorer kan ha förändrats betydligt som en följd av det utvecklingsarbete som bedrivs i landstinget. Sammantaget bör man ta till sig resultaten från öppna jämförelser med stor ödmjukhet. Man bör se rapporterna som ett underlag för diskussion samt som ett första steg att göra vidare analyser snarare än mått på kvalitet i hälso- och sjukvården. Hur kan jag få veta mer om resultaten? En förutsättning för en djupare analys av Öppna jämförelser 2014, samt för en mer systematisk uppföljning, är att gå vidare och analysera enskilda indikatorer. Vi belyser ett urval av indikatorer, men det är viktigt att berörda verksamheter fördjupar analysen och där det är befogat påbörjar eller fortsätter ett pågående förbättringsarbete. Landstingets arbete För analys och förbättringsarbete finns sedan ett halvår tillbaka en landstingsgemensam arbetsgrupp. Gruppen kommer att lägga fokus på ett antal utvalda indikatorer där en stor förbättringspotential finns. En diskussion med berörda verksamheter kommer att intitieras och resultaten följs upp under året. 3
2. ÖJ hälso- och sjukvård 2014 Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2014 ges ut i två delar. Den första delen innehåller indikatorer av övergripande karaktär, vilka inte hänförs till ett specifikt sjukdomsområde. Del 1 - Övergripande indikatorer Dödlighet Det här avsnittet omfattar tio indikatorer, varav Uppsala ligger betydligt bättre än riksgenomsnittet inom sex områden. Medellivslängden i Uppsala län är bland de högsta i Sverige. Den beräknade återstående livslängden efter födelsen beräknas idag till 84,0 år för kvinnor och 80,6 för män i Uppsala län. Uppsala läns landsting ligger bland de bästa landstingen när det gäller åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom, liksom i indikatorn åtgärdbar dödlighet i stort. Även när det gäller andel dödsfall efter en akut hjärtinfarkt eller förstagångsstroke ligger Uppsala mycket väl till. 4
Säker vård, undvikbar slutenvård mm Inom detta område finns sannolikt områden med en betydande förbättringspotential. Åtta indikatorer beskrivs. Inom två områden ligger Uppsala bättre jämfört med riksgenomsnittet. Det gäller undvikbara slutenvårdstillfällen och samt färre vårdtillfällen under livets slutskede. Däremot har Uppsala fler överbeläggningar vid sjukhusen är riksgenomsnittet och det pågår flera aktiviteter för att åtgärda detta. Detta gäller inte minst rekrytering av nya medarbetare Antalet utskrivningsklara patienter har under året varit oönskat högt. Antalet vårddygn patienter vårdas som utskrivningsklara var 150 per 1000 invånare i riket under mätperioden, medan motsvarande siffra för Uppsala var 184 dygn. Sannolikt speglar detta en underkapacitet hos kommunerna i länet. Bland åtgärderna som pågår finns att fokusera på samverkansbefrämjande åtgärder och att minska inläggningar och undvikbara återinläggningar i slutenvården. Vid Lasarettet i Enköping finns bland annat förslag som kan reducera risken för återinläggning genom att intensifiera samverkan med kommunerna, inrätta en utskrivningssjukskötersketjänst, öka möjligheterna till lasarettsansluten hemsjukvård, utveckla metoder för egenmonitorering vid vissa kroniska sjukdomstillstånd och att ytterligare utveckla de kliniska apotekarnas roll. Nya samarbetsformer med kommunerna har skapats, och en dialog förs med kommunerna. Andelen patienter som återinläggs inom en månad efter en vårdepisod på sjukhusen ligger högre i vårt landsting än riksgenomsnittet. Här pågår ett intensivt arbete med att förbättra vårdkedjorna för folksjukdomarna och då bland annat genom att inrätta programråd för att införa Socialstyrelsens nationella riktlinjer i Uppsala läns landsting för landstingsövergripande vårdkedjor. Bland annat skall utskrivningsprocessen utvecklas och skall inkludera en tydlig handlingsplan. 5
Tiden mellan larmsamtal vid prio 1 och tid till ambulansens ankomst anges i ÖJ vara drygt 18 minuter i snitt, vilket skulle vara bland de längsta i Sverige. Siffrorna i ÖJ är dock missvisande. Ambulanssjukvårdens egen genomgång av rådata visar att mediantiden för mottaget larmsamtal till ambulansen är på plats i verkligheten var ca 11,5 minuter år 2013, vilket är bland de bästa i landet. Detta har framförts till SKL. När det gäller vårdrelaterade skador ses ingen minskning kan ses vad gäller antalet inneliggande patienter som bedöms ha vårdrelaterade infektioner. En handlingsplan för VRI har tagits fram vid Akademiska sjukhuset, och en plan ska också skapas för landstinget. I planen ingår bland annat att implementera Stramas 10-punktsprogram vid sjukhusen. Vad gäller antalet registrerade trycksår ligger Uppsala läns landsting däremot över riksgenomsnittet. Detta bör analyseras vidare för framtagande av relevanta åtgärder. 6
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Elva indikatorer beskrivs, varav sex ligger bättre i Uppsala län än riksgenomsnittet. I fem indikatorer ligger landstinget sämre till. Landstinget ligger i topp när det gäller andel kvinnor som inte röker eller snusar under graviditet. Däremot ligger landstinget lägst i landet när det gäller screening för riskbruk av alkohol under graviditet och även lågt i andel patienter som deltagit i fysisk träning efter en genomgången hjärtinfarkt. Befolkningens förtroende och erfarenheter Åtta indikatorer beskrivs, varav Uppsala läns landsting ligger bättre till i fem indikatorer men sämre än riksgenomsnittet i tre. Ingen av indikatorerna sticker dock ut på något påtagligt sätt. Tillgänglighet Sju indikatorer beskrivs, varav Uppsala län ligger bättre än riksgenomsnittet i två indikatorer och fem ligger sämre än riksgenomsnittet, men inte heller här sticker värdena ut på något påtagligt sätt. Kostnader Fem indikatorer beskrivs, varav två ligger över riksgenomsnittet och tre ligger under. För indikatorn kostnad per vårdkontakt i primärvården har Uppsala den lägsta kostnaden. 7
Del 2 Indikatorer om sjukdomar och behandlingar Graviditet, förlossning och nyföddhetsvård Området berörs i sju indikatorer. Uppsala finns bland de landsting där antal dödfödda barn ligger lägst i frekvens. Däremot ligger antal vårdrelaterade infektionsepisoder inom neonatalvården högre än flertalet andra sjukhus. Till detta bidrar att många barn är extremt omogna. Dessutom finns en selektion, så att de mest sjuka barnen vårdas vid enheten, bland annat en högre andel barnkirurgiska patienter med bukbekymmer och som ofta är i behov av dropp och infarkter. Övriga indikatorer inom detta sjukdomsområde uppvisar inga anmärkningsvärda resultat för Uppsalas del. Kvinnosjukvård Sammanlagt femton indikatorer beskriver kvinnosjukvården. Uppsala ligger mycket väl till vad gäller andel kvinnor som anger att de var komplikations- och besvärsfria två månader efter operation för urininkontinens. Däremot är resultaten sämre när det gäller patientrapporterade symptom efter framfallsoperation, andel dagkirurgiska ingrepp vid livmoderframfall samt patientrapporterad kontinens efter inkontinensoperation. Ett förbättringsarbete har initierats. Tvärprofessionellt team deltar i Gynop-registrets förbättringsprojekt oktober 2014 - februari 2015. I teamet ingår gynekolog, kvalitets- och patientsäkerhetssamordnare, avdelningschef gynmottagning, avdelningschef gynavdelning samt en sekreterare. Kontaktsjuksköterskor införs för diagnosgruppen benign kirurgi (bla framfall) samt Urogyn. Övriga indikatorer inom detta område visar inget anmärkningsvärt. 8
Ortopedisk sjukvård rörelseorganens sjukdomar Indikatorn för patienttillfredsställelse efter höftplastik visar relativt låga värden. Detta är sannolikt beroende av flera olika orsaker. En analys av detta görs vid Akademiska sjukhuset innan man bedömer vilka åtgärder som är lämpliga. Vid Lasarettet i Enköping har en handlingsplan inrättats för ett par år sedan som syftar till att öka nöjdheten, vilket också skett kontinuerligt sedan 2011 års Öppna jämförelser. I planen ingår att öka kontinuiteten i vårdkedjan, inrätta ett processteam för att optimera flödena i vårdkedjan, rutin för att säkerställa att operationsindikation föreligger, verka för att patienterna genomgått en artrosskola i primärvården, ha ge ortopederna en aktiv handledning och goda möjligheter till kompetensutveckling. När det gäller indikatorn för förbättring efter op diskbråck ligger Uppsala lågt jämfört Riksgenomsnittet. Landstinget i Uppsala Län deltar dock i SVEUS-projektet, där resultat från Öppna jämförelser analyserats mer ingående, så att man tagit hänsyn till skillnader mellan de patientgrupper som behandlats. Skillnaderna i resultat mellan landstingen är då mycket små och inom felmarginalerna. Det är dock så att en betydande del av patienterna inte är nöjda efter operationen, och ett förbättringsprojekt har startats. När det gäller patientskattat resultat efter korsbandsskada ligger detta näst högst i landet, samtidigt som andel utbytesoperationer ligger bland de lägsta i riket. 9
Reumatoid artrit I diagrammet där antal patienter per 1000 invånare som behandlas med biologiska läkemedel vid reumatoid artrit ligger Uppsala betydligt lägre än riksgenomsnittet. Vid analys ser man att detta bland annat förklaras av att patienter med ofullständiga uppgifter i registret inte kommer med, samt att patienter som ingått i kliniska läkemedelsstudier inte alltid inkluderats i registret. Man kommer nu att intensifiera arbetet med att inkludera samtliga patienter i registret framöver. Att Uppsala ligger i topp när det gäller låg sjukdomsaktivitet efter behandling talar dock för att rätt patienter får behandling och att kvaliteten på vården är hög. Diabetesvård När det gäller patienter med typ 1 diabetes ligger indikatorerna som belyser kontroll av blodsocker och blodtryck bland det bästa i landet. Däremot är andelen patienter som gjort en fotundersökning senaste året, samt en ögonbottenundersökning de senaste två åren bland de lägsta i riket. Även bland barn och unga med typ 1 diabetes är andelen med god blodglukoskontroll bland de högsta i landet. När det gäller indikatorer som belyser kvaliteten på vården av patienter med typ 2 diabetes, som exempelvis kontroll av blodsocker, blodtryck, och kolesterolvärden ligger Uppsala bland landstingen med sämst kontroll. Även andelen patienter som gjort en fotundersökning senaste året ligger lägre än i de flesta landstingen, medan andelen patienter som gjort en ögonbottenundersökning ligger mycket högt. Ett intensivt arbete pågår nu i landstinget för att implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för en god diabetesvård och då framförallt att utveckla omhändertagandet av patienter med typ 2 diabetes. Hjärtsjukvård Andelen patienter med genomgången hjärtinfarkt som fick en ny infarkt inom ett år ligger bland de lägsta i landet. Även andelen patienter med återförträngning av kranskärlen inom ett år efter ballongdilatation ligger lågt. Andra områden där Uppsala ligger sämre än riksgenomsnittet är andelen patienter med hjärtinfarkt som 10
når målvärdet för kolesterol. Dessutom får färre patienter behandling med s.k. RAAS-hämmare och fler patienter avlider året efter en ballongdilatation. Antal överlevande 30 dagar efter hjärtstopp utanför sjukhus ligger i den lägre tredjedelen av de tjugoen landstingen. Detta behöver analyseras vidare. Man bör utvärdera om vi avstår från att påbörja HLR då detta inte är relevant, om vi genomfört brytpunktssamtal i livets slutskede och om vi efterlever detta beslut. En annan bidragande kan vara att det rör sig om relativt få patienter, vilket medför att resultaten blir osäkra och kan vara missvisande. Uppsala ligger näst bäst i landet när det gäller andel patienter med hjärtsvikt som behandlas med basmedicineringen RAAS-hämmare och betablockerare. Detta kan vara kopplat till att Uppsala även ligger bäst i landet när det gäller andelen patienter som återinskrivs eller avlider efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt. Slutligen rapporteras att Uppsala har en hög andel komplikationer inom ett år efter pacemakerinplantation. Om detta betingas av hur registret används eller om det finns brister i rutinerna skall analyseras vidare. Strokesjukvård Sammanlagt tretton indikationer mäter kvaliteten på strokevården. Uppsala hamnar i bättre skiktet när det gäller att testa sväljförmåga efter ankomst, andel patienter med blodtrycksbehandling vid utskrivning efter stroke samt andelen patienter med antikoagulantiabehandling 12-18 månader efter stroke vid förmaksflimmer. Att andelen strokepatienter med lipidsänkande behandling ligger lägre än riksgenomsnittet kan betingas av att en större del av patienterna med förmaksflimmer, men utan tecken till arteriosklerotisk sjukdom, inte rutinmässigt erhåller statinbehandling. När det gäller tid till trombolys uppges den vara bland de längsta i riket. Ett intensivt förbättringsarbete har pågått sedan år 2013, varför tiden nu reducerats avsevärt. Det finns dock ytterligare indikatorer som kräver ytterligare analys. Bland dessa finns att en högre andel av strokepatienterna inte läggs in direkt vid en strokeavdelning, en lägre andel som får 11
reperfusionsbehandling vid ischemiskt stroke jämfört andra landsting, samt att patienter i alltför hög grad anger att rehabilitering efter hemgången inte varit helt tillgodosedd. För att utvärdera vårdkedjan stroke och intensifiera det pågående utvecklingsarbete kommer nu ett programråd i stroke att skapas. Målsättningen är att identifiera flaskhalsar, uppdatera vårdprogram, initiera förbättringsarbete och följa effekten av dessa förändringar i rutinerna. Psykiatrisk vård 12
Kvaliteten på den psykiatriska vården beskrivs i sammanlagt 11 indikatorer. Uppsala ligger i toppskiktet i fem av dessa och nära riksgenomsnittet i de flesta övriga. Endast i en indikator ligger Uppsala sämre än riksgenomsnittet. Det gäller andelen patienter med svår depression som behandlas med ECT (elektrokonvulsiv behandling). Man arbetar nu aktivt för att nå målet, att 40% av patienter med svår depression i slutenvård ska behandlas med ECT. Man följer svenska psykiatriska föreningens kliniska riktlinjer för elektrokonvulsiv behandling och arbetar utifrån ett värdebaserat vårdkoncept där stor vikt läggs vid den individuella patientens särskilda behov och önskemål. ECT-enheten kommer att erbjuda olika typer av utbildningsinsatser och konsultationsverksamhet. Kirurgisk behandling Bland de 17 indikatorer som beskriver kirurgin i länet ligger Uppsala mycket väl i 3 stycken. Det gäller indikatorerna andel dagkirurgiska operationer vid ljumskbråck, kirurgiska komplikationer efter borttagande av gallblåsa samt död eller amputation efter operation av kärlförträngning i ben. I 7 av indikatorerna hamnar Uppsala i mellanskiktet av landstingen. Några av indikatorerna behöver analyseras ytterligare för ställningstagande till om ett förbättringsarbete är indicerat. Det är indikatorerna för dödlighet efter vård för blödande magsår, uppföljning av patienter efter obesitaskirurgi, kostnad per DRG-poäng vid galloperation och kostnad för operation av kärlförträngning samt tid till operation vid förträngning av halspulsåder. Intensivvård Vad gäller indikatorer som belyser intensivvården finns ingen som i högre grad avviker från riksgenomsnittet. Ögonsjukvård När det gäller ögonsjukvård ligger Uppsala lägst när det gäller andel patienter som opererats inom 90 dagar. Detta kan kräva en noggrannare analys. Inom övriga indikatorer för ögonområdet avviker Uppsala inte nämnvärt från riksgenomsnittet. 13
Vård i livets slutskede palliativ vård Bland de 6 indikatorer som belyser den palliativa vården ligger 5 i mellanskiktet för Uppsalas del. Däremot var andelen patienter som hade trycksår när de avled högst i landet. Detta bör analyseras för ställningstagande till lämpliga åtgärder. Annan vård När det gäller behandling med bromsmediciner vid MS ligger Uppsala bland de landsting i Sverige som har lägst andel av behandlade patienter. Orsaken till detta måste analyseras vidare. 3. ÖJ hälso- och sjukvård 2014 Läkemedelsbehandlingar ÖJ-rapporten utgår från 26 indikatorer och visar jämförelser mellan landsting samt utvecklingen över tid för riket. Urvalet ger en bred, men inte fullständig, bild av läkemedelsbehandling som terapiform. Redovisningen av indikatorresultaten är till sin karaktär beskrivande inte analyserande. Landstinget och förvaltningarna rekommenderas därför att hantera resultaten vidare i fördjupande analyser och utveckling av förbättringsarbete. Rapporten visar i huvudsak skillnader mellan landstingen. Dessa skillnader kan ha naturliga orsaker såsom t ex skillnad i befolkningsunderlaget och därmed patientsammansättningen i olika delar av landet. Variationen kan också bero på att det finns landsting som hittat bättre sätt att organisera och bedriva vården än andra. Av de 26 indikatorerna ligger Uppsala läns landsting högre än riksgenomsnittet på 16 av indikatorerna. När det gäller indikatorerna som mäter information om förskrivet läkemedel, information om läkemedels-biverkningar samt läkemedelsbehandling 0-6 mån efter sjukhusvårdad hjärtsvikt ligger landstinget näst bäst i landet. Äldre och läkemedel Uppsala ligger högt i indikatorn som beskriver andel äldre med 10 läkemedel eller fler. 14
Det kan finnas många förklaringar till detta. En felkälla i denna indikator, som också uppmärksammats av SKL, är att landstingen försörjer sina äldre invånare i särskilda boenden på olika sätt. Flera landsting har en s.k. sjukhusmodell som innebär att de boende får läkemedel från läkemedelsförråd och därmed inte får så många läkemedel förskrivna på recept. I Landstinget i Uppsala län förskrivs de allra flesta läkemedel på recept och man får då missvisande värden jämfört med de landsting som har en annan försörjningsmodell. Det är också viktigt att uppmärksamma att indikatorn också omfattar läkemedel för utvärtes bruk, t ex mjukgörande salvor, tårvätskesubstitut och medel vid mun- och tandsjukdomar. Detta kan påverka prevalensen i, och ordningen mellan landstingen, eftersom det finns skillnader i behandlingsnivå för sådana läkemedel samt skillnader i tradition vad gäller hänvisning till egenvård. En patient med flera utvärtes läkemedel i sin läkemedelslista får samma dignitet i utfallet som en patient med lika många läkemedel för enbart invärtes bruk. Ett stort antal läkemedel behöver inte betyda att en patient har en dålig behandling. En multisjuk äldre person kan för att få en adekvat behandling för ett flertal samtidiga åkommor behöva ett större antal läkemedel. I de indikatorer som anger om olämpliga läkemedel förskrivs till äldre ligger Uppsala betydligt bättre än riksgenomsnittet. Dessa är indikatorerna som anger andel äldre med minst ett läkemedel som bör undvikas i den åldersgruppen, andel äldre med antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) på recept eller behandlas med antipsykotiska läkemedel. När sömnmedel sätts in används då i högre grad ett preparat som är rekommenderat för äldre. En bidragande orsak till att Uppsala ligger så väl till i dessa indikatorer kan vara att läkarna nu i allt högre grad arbetar i team med kliniska apotekare. Läkemedelskommittén har denna fråga ständigt på sin agenda. Fortfarande förskrivs läkemedel där indikationen för behandling inte längre finns eller i övrigt är tveksam. Några exempel på detta är inhalationsbehandling med steroider vid en lindrig grad av KOL, D-vitamin och andra vitaminpreparat samt en överförskrivning av urindrivande läkemedel. Åtgärder som görs för att minska den onödiga polyfarmacin finns beskrivna i läkemedelskommitténs verksamhetsplan, www.lul.se/lakemedel. Några exempel är läkemedelsgenomgångar som genomförs av landstingets kliniska apotekare, informationsinsatser till olika läkargrupper, informationsmaterial mm. Antal uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare 15
Landstinget ligger på denna indikator strax under riksgenomsnittet. De landsting/regioner som ligger sämre är Västra Götaland, Region Skåne och Stockholm. Det är inte osannolikt att den högre läkartätheten och tillgängligheten till läkare i storstadslandstingen bidrar till en ökad antibiotikaförskrivning. Samtliga landsting, inklusive Uppsala, har dock minskat sin antibiotikaförskrivning jämfört med 2013. Angående indikatorer kring antibiotika har Strama och Strama Uppsala ett huvudansvar för informationsoch uppföljningsinsatser. Läkemedelskommitténs stödjer dessa insatser och samverkar i många fall med Stramaorganisationen när det gäller fortbildningar, informationsmaterial. Andel recept på penicillin V av uthämtade antibiotikarecept Landstinget ligger på denna indikator strax under genomsnittet. Även på denna indikator har resultaten förbättrats jämfört med 2013. Angående åtgärder är de desamma som ovan. Diskussion Arbetet med att analyserat Öppna jämförelser har påbörjats. Inom många områden ligger Uppsala läns landsting mycket väl framme. Inom andra områden ligger vi sämre till. Ofta pågår redan ett intensivt förbättringsarbete. Inom andra fält krävs fortsatta analyser tillsammans med berörda verksamhetsområden, för att initiera ett arbete för att förbättra vårdkedjorna. Resultaten i Öppna jämförelser kan bidra till att hitta områden där vi bör fokusera vårt förbättringsarbete. Det bidrar till viktiga diskussioner och kräver ett långsiktigt och strukturerat arbete för att förbättra vården. Indikatorerna kan, tillsammans med andra variabler i kvalitetsregister och journalsystem, vara en naturlig del i uppföljningen av utvecklingsarbetet och därför nya rutiner införs i vården. Medlemmar i landstingets analysgrupp för Öppna jämförelser: Henrik Toss - ordförande i läkemedelskommittén (sammankallande) Agneta Eklund - chef för enheten för kunskapsstöd Rasmus Havmöller - chefsläkare Lasarettet i Enköping Robert Kristiansson chefsläkare Hälsa och habilitering Inger Lindgren - FOU handläggare Hälsa och habilitering Bengt Sandén chefsläkare Akademiska sjukhuset Eva-Lena Sjöö chefsläkare offentlig primärvård Claudio Troncoso Munoz statistiker, landstingets ledningskontor 16
17
Ur SKL- rapporten Öppna jämförelser i Överblik 2014 18