Hur går det för järnvägen? Cecilia Mårtensson

Järnväg hur svårt kan det vara?

Tidskriften Kupé Nr 01/02 2015

Vad är det som är så svårt? Trafik Avreglerad tågtrafik RKM kan lägga trafikplikt 1-åriga tidtabeller Samhällsekonomiska bedömningar Trafikökning med 73 % Infrastruktur Fler tåg mer slitage Avreglerat underhåll Trafikverket beställarorganisation Underhållsarbete ska in i tidtabellen Säkerhet Trafikledning manuell

Vad är det som är så svårt? Bygga nytt Dyrt Tar lång tid Medfinansiering Stationer mm. Finansiering Nationell transportplan Regionala transportplaner

SKL:s ställningstagande järnväg och kollektivtrafik Nationell tågstrategi saknas Säkerställa basutbud av tågtrafik ex. genom tåglägeskanaler Medfinansiering i järnväg ska ge möjlighet till tågstopp RKM följer kollektivtrafiklagen när de lägger allmän trafikplikt. SKL:s styrelse 2014-11-14

Utredningen om järnvägens organisation Översyn av järnvägens organisation och föreslå förbättringar Utredare: Gunnar Alexandersson Delbetänkande: En enkel till framtiden? 2013 Tilläggsdirektiv: april 2013 och ska presenteras 30 juni 2015 Tilläggsdirektiv för byggande och underhåll av infrastrukturen: december 2014 och lägesrapport ska presenteras 31 mars 2015

30 olika utredningspunkter Avtalad VS kommersiell trafik Medfinansieringsavtal och kapacitetsutfästelser Ramavtal Kapacitetstilldelningsprocess Fordonsförsörjning Behov av mark (tex. terminaler och depåer) Kartlägga befintlig statistik Byggande och underhåll

Res lätt med biljett Biljettsystemsutredningen Utreda om det bör bli obligatoriskt för kollektivtrafikföretag att tillhandahålla data som gör det möjligt att bygga system för information, bokning och biljettförsäljning Remiss till 25 maj

Res lätt med biljett Ändra lagen om kollektivtrafik (2010:1065) så att kollektivtrafikföretag ska lämna och tillgängliggöra information i andra format och på annat sätt än i dag. Tillförlitlighet och kvalitet är viktigt

Invigning av Södra stambanan1864

Sverigeförhandlingen: Fler jobb och mer tillväxt, höghastighetståg och 100 000 nya bostäder

SKL:s ställningstagande medfinansiering SKL anser att staten ska ansvara för investering, drift och underhåll av statlig infrastruktur Staten ska ta initiativ till en utredning som lägger fast principerna för hur ansvar och finansiering ska fördelas Medfinansieringsavtal ska vara bindande för samtliga parter. Större andel av medlen för att utveckla transportsystemet ska fördelas regionalt. SKL:s styrelse 2014-06-30

Sverigeförhandlingen Förhandlingspersoner: HG Wessberg Catharina Håkansson Boman Trafikverket bistår utredningen

Sverigeförhandlingen - uppdrag Nya höghastighetsjärnvägar ska binda ihop Stockholm med Göteborg/Malmö - Principer för finansiering - Strategi för utbyggnaden som innehåller utbyggnadsordning, sträckningar och stationsuppehåll Ingå överenskommelser med berörda kommuner, landsting, andra aktörer om finansiering och ökat bostadsbyggande

Sverigeförhandlingen - uppdrag Förbättrad kollektivtrafik och annan infrastruktur i storstäderna i syfte att få fler bostäder Ge förslag till exploateringsavtal värdeåterföring Järnväg i norra Sverige HH-förbindelsen Cykelåtgärder

Trafikverkets uppdrag Framtida kapacitet och restidsmål Möjliga anslutande banor Götalandsbanan, järnvägsplan Åtgärdsvalsstudier (ÅVS) för Linköping-Borås (del av Götalandsbanan) och Jönköping-Malmö

Värdeåterföring - exploateringsavtal Ändring i plan- och bygglagen Exploateringsavtal med exploatörer som innebär högre markpriser Pengarna ska gå till kommunen som kompensation för medfinansiering

SKL:s ställningstagande värdeåterföring Positivt till möjligheten med värdeåterföring Inte ändring i PBL som innebär en generall lagstiftning Värdeåterföring ska vara direkt kopplat till utbyggnad av höghastighetsjärnvägen och de tre storstäderna Värdeåterföring till region och landsting saknas Exploateringsavtal ger risk för ökade bostadspriser Ökade fastighetsvärden i befintlig bebyggelse tas inte med SKL:s styrelse 2014-11-14

Nyttoberäkningar?! Sverigeförhandlingen: Värdeskapande förhandlingar där nyttorna är centrala Trafikverket: Tar fram uppdaterade samhällsekonomiska kalkyler och regionalekonomiska fördelningsanalyser

Nyttoberäkningar?! Nyttor som ska värderas: Bostadsnytta Resenärsnytta Miljönytta Arbetsmarknadsnytta Näringslivsnytta Trafikverket tar fram nyttoberäkningar enlig tre olika kalkylmodeller: Samlok Dynlok Sampers Social nytta

Spåren behövs!

Vad ska vi fråga oss? Garantier för att tågen ska stanna vid stationen? Vem är de snabba tågen till för i första hand? De som åker hela vägen eller de regionala pendlarna? Hur mycket kan kommuner/regioner bidra med? Hur många medborgare krävs för att nyttorna ska bli verklighet? Garantier för bostadsbyggande. Hur då? Kommer de behöva betala Stockholmspriser för att bo? Vad händer om kommuner och regioner inte är med och betalar?

Nyttoberäkningar?!

Förordningar och direktiv från EU Krav på tillgänglighet till järnvägssystemet för personer med funktionsnedsättning. (TSD PRM) Stationer och fordon Tekniska specifikationer, till exempel: - parkeringsmöjligheter, hinderfria gångvägar, dörrar och ingångar.