Arbetsmarknads- och socialförvaltningens MÅNADSUPPFÖLJNING JUNI 213 MED FOKUS PÅ STABEN KARLSTAD.SE
det är nog flera som följt mina lokala spaningar här i månadsrapporter. Ofta har det handlat om den natur som jag, så lyckosamt, har precis utanför stugknuten. Ibland har jag berättat om det jag sett längre bort, exempelvis djurlivet i Tanzania, men såhär i efterhand kan man ju fråga sig om jag verkligen hade behövs åka så himla långt bort. Den senaste tiden har inte bara lokalpressen, utan även nationella media, kunnat berätta att i mina trakter finns såväl struts som vildsvin. Och inte nog med det, det verkar som om den bästa spaningsplatsen är på parkeringen utanför vår lokala handlare och inte här ute i skogen. Jag såg inget av dem och inte heller vargen som traskade runt här på vägen, men grannarna har rapporter dom. Grannen var bara fyra meter från strutsen, det kallar jag närkontakt av tredje graden! Nu var det visst något annat än en struts, snarare en strutsfågel med härkomst från Sydamerika. Undrar vad man kommer att få syn på härnäst, en giraff vore inte så dumt. Får just nu nöja mig med att beskåda hur det är med livet i holkarna. Talgoxe, blåmes och svart-vit flugsnappare beter sig som vilka stressade flerbarnsföräldrar som helst. Ingen rast, ingen ro och alltid samma vilda pipande bland ungarna när de anländer med middagen i näbben. Passar mig bra för jag är nog lite rädd för stora vilda djur. Vid närmare eftertanke är jag nog också rädd för en del små vilda djur också, eller en insekt i detta fall. Har haft den första bålgetingen surrande runt huvudet, och även om belästa och betrodda människor i min omgivning hävdar att de är lika snälla som en humla, inte hjälper det. På staben är det just nu full fart på rekryteringarna och den som jag ägnat mig mest åt är att hitta vår nästa ekonomichef. Målsättningen är att kunna slutföra rekryteringen före sommaren. Jag har varit på det årliga mötet kring Nya Perspektiv. Detta är ett samverkansforum för länets kommuner och Landstinget. Det är både politiker och tjänstemän som träffas för att prata om de gemensamma utmaningar som Värmland står inför. Det finns en politisk styrgrupp som ser till att vi rör oss framåt tillsammans. Invånare Mars 213 Totalt: 87 71 CHEFEN HAR ORDET Kommunfakta Det finns arbetsgrupper för fyra olika utmaningar varav tre berör vår förvaltning; Den sårbara familjen, Missbruk och Riskbruk samt Psykisk hälsa. Vi varje möte revideras målen för länet och det är medborgarnas hälsa som står i centrum. Jag har också fått vara med på högtidlighållandet av att alla samverkansparter har fattat beslut att förskoleteamet Tummen skall bli permanent verksamhet. Det känns extra roligt för mig personligen då jag var med på hela resan från tanke till verksamhet. Målet var att hitta insatser för de riktigt små barnen och deras oroliga föräldrar och det kan vi se nu, att det är många barn och föräldrar som söker stöd och får hjälp på Tummen. Nu är sommaren här och som vanligt är jag en av de första att gå på min sommarsemester. Det är nu vi skall både lata oss och samtidigt få allt gjort. Det är nu vi skall lyssna till vårt inre, men samtidigt hinna träffa försummade vänner och bekanta. Det är nu vi skall unna oss av livets goda men samtidigt komma tillbaka lättare än när vi gick. Jag skall försöka få med det mesta och hoppas att ni också får möjlighet till detsamma. Jag tillönskar er en mycket skön semester så hörs vi igen i augusti. Monica Persson, socialdirektör. Maj-11 Maj -12 April -13 Maj-13 Arbetslösa 176 171 1779 Tillg 14 juni Program 1893 265 2141 Tillg 14 juni med aktivitetsstöd 1
EKONOMI FÖRSÖRJNINGSSTÖD F-stödet har en ram på 67 mkr och för 213 har vi fått ett extra anslag på 28 mkr vilket innebär en totalbudget på ca 95 mkr. Prognosen för 213 är ett utfall på ca 12 mnkr vilket innebär ett underskott på 7 mnkr. Jämförelser med de andra kommuner som förvaltningen relaterar till har samma utveckling. VERKSAMHETEN Förvaltningen har nu en verksamhet anpassad till den tilldelade ramen 213 och redovisar ett litet överskott. Förvaltningen har genom hårt arbete med besparingar, effektiviseringar, nya bättre arbetssätt, nya verksamheter och framför allt externt sökta bidrag lyckats vända underskott till ett överskott i verksamheten på en period av tre år. Externa institutionsplaceringar barn och unga 212 minskade kostnader på grund av nya stödboendet för unga vuxna (VIKEN) samt fler förstärkta familjehem. Dock har institutionsplaceringarna ökat i april/maj 213 jämfört med samma period 212. 28 placeringar på institution i april att jämföra med 15 samma period i fjol. Förvaltningen fortsätter sitt arbete med att sänka kostnaderna för externa placeringar. Verksamheten arbetar med att söka hemmaplanslösningar och utveckla behandlingsarbetet Marie Lönntorp, ekonom. 2 Externa institutionsplaceringar inom missbruk/beroende och socialpsykiatri Kostnaderna för externa placeringar inom missbruk/ beroende och socialpsykiatri är mycket höga, de fortsätter att öka trots de åtgärder som sats in för att dämpa kostnadsökningen. En orsak till de höga kostnaderna för externa placeringar är allt längre placeringstider i kostnadskrävande tvångsvård enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare i särskilda fall). Unga vuxna med svår missbruksproblematik, psykisk ohälsa och i behov av behandling ökar. Även antalet externa placeringar utifrån LVM har ökat. I maj 213 hade vi 9 personer placerade enligt LVM att jämföra med 6 LVM placeringar i maj 212. Vård enligt LVM beslutas i förvaltningsrätten och måste verkställas av kommunens socialtjänst. Det är inte bara LVM som ligger på en hög nivå. Antalet externt institutionsplacerade vuxna ligger på en mycket högre nivå än under 212. De första fem månaderna har förbrukat 64 % av budgeten för externt placerade vuxna inom missbruk/beroende och socialpsykiatri. Ligger de kvar på samma höga nivå innebär det att budgeten är förbrukad i början av augusti samt en ökning av kostnaderna med 1 mkr jämfört med 212.
3
4 EKONOMISK UPPFÖLJNING VERKSAMHETEN Januari - maj 213 (tkr) Soc.dir + UTFALL TOTALT NÄMND STAB IFA FAMILJ VUXEN maj 213 Kommunbidrag 3 6 14 251 27 95 55 113 63 8 163 67 391 355 Övriga intäkter 177 2 181 3 653 5 15 5 73 43 189 Summa intäkter 3 777 16 432 57 748 6 218 68 81 26 256 Kostnader 3 443 8 866 48 874 52 866 65 884 179 933 Resultat 334 7 566 8 874 7 352 2 197 26 323 Helårsprognos 6 1 1-5 3 EKONOMISK UPPFÖLJNING JOBBPAKET 2 Januari - maj 213 (tkr) Utfall Prognos 213 Kommunbidrag Kostnader Resultat Helårsprognos 1 54 1 54 6 62-1 54 4 478 Enligt beslut i KS får nämnden föra över och använda 1 54 tkr för insatser i jobbpaket under 213. EKONOMISK UPPFÖLJNING FÖRSÖRJNINGSSTÖD Januari - maj 213 (tkr) Kommunbidrag Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Resultat Helårsprognos Försörjningsstöd PROGNOS Förs.stöd 213 39 45 94 683 39 45 42 838 11 683-3 388-7
STABEN I FOKUS ARBETSMARKNADSDAG Den 29 maj anordnades en arbetsmarknadsdag av Samspelet. Inbjudna var företagare, politiker och tjänstemän. Rubriken på dagen var Våga göra annorlunda risken är att fler får jobb. Dagen kom till på initiativ av politiker och är i linje med kommunens strategiska plan, målet att fler ska få egen försörjning. Bland de femtiotalet deltagarna fanns bland annat Peter Kullgren, kommunalråd, Johanna Larsson, ordförande i arbetsmarknads- och socialnämnden, Anders Sjökvist, chef för IFA, Meta Fredriksson-Monfelt, Samspelet och Lena Hertzberg, chef för Arbetsförmedlingen i Karlstad. Fokus var på hur vi skapar förutsättningar för att de som idag av olika anledningar står långt ifrån arbetsmarknaden får ett jobb. Peter Kullgren inledde dagen med att tala om vikten av att så många som möjligt har ett arbete att gå till och att alla har ett gemensamt ansvar för att det blir verklighet. Ingen kan göra allt själv, men alla kan göra skillnad. Jobb är så mycket mer än pengar i plånboken att vara i ett sammanhang och en gemenskap. Människors olikheter bidrar till mångfald på arbetsplatserna. Per Larshans från hamburgerkedjan Max var inbjuden för att tala om företagets strategiska och långsiktiga arbete med att skapa arbetstillfällen för funktionshindrade. Arbetet startade för tio år sedan och upprinnelsen var en insikt om att tillgänglig personal kommer att minska på grund av åldrande befolkning och minskade födslotal. Max arbetar kontinuerligt med ledarskapsutbildningar där värdegrundsarbete och kommunikativt ledarskap är viktiga pusselbitar. Här kommer fördomar och rädslor upp till ytan och brister blir tydliga. En trygg chef klarar av att se och bekräfta andra. Per Larshans talade om vikten av att kunna anpassa arbetet efter personen och att arbeta utifrån sina egen förmåga och utveckla det man är bra på. Max har ett stort antal funktionshindrade som arbetar som serveringsvärdar, personer som är omtyckta bland gästerna och man kan se en ökning av omsättningen. Ett exempel är den hockeyintresserade serveringsvärden i Skellefteå, vars kalenderbitande gör att affärsresande planerar sin rutt för att kunna besöka restaurangen och samtidigt få sina hockeykunskaper påfyllda. Carin Nilsson och Åsa Edberg som varit deltagare hos Samspelet, gav sin bild av att vara i utanförskap och vägen till att komma in på arbetsmarknaden. Karin som har diagnosen Aspbergers, berättade att hon efter avslutad gymnasieskola varit hemma sjukskriven i fyra år. Sedan hon kom i kontakt med Samspelet har hon utvecklats från att vara en socialt hämmad tjej som undvek alla sociala sammanhang till att nu jobba som hotellreceptionist och att vara engagerad som attitydambassadör inom organisationen Hjärnkoll. Karin menar att det finns stor kunskap om psykisk ohälsa, till exempel att alla har en hög sjukfrånvaro, och berättade att hon under sin tid som praktikant hade lägre frånvaro än sin handledare. Åsa arbetar som resursperson på en skola. Hennes liv har varit kantat av droger fram till för fem år sedan då hon fick diagnosen ADHD och i samband med det fick medicin, vilket gjorde att hon totalt tappade suget efter droger. Åsa stortrivs på sitt arbete och ser fritiden som ett nödvändigt ont och sa även att det svåra är inte att arbeta, utan att svårigheten ligger i att hitta ett arbete, jag visste inte hur man gjorde, hade inga kontakter, referenser eller erfarenhet att söka jobb. Deltagarna fick under rundabordssamtal fundera på hur det framtida arbetet ska se ut. Förslag som kom fram var bland annat: vikten av goda exempel, ge guldstjärna till de företag som går före, till nästa möte bjuda in större företag med rekryteringsbehov och skicka ut Samspelet på företagsturné i länet till hösten. Meta Fredriksson-Monfelt, förbundschef för Samspelet, sammanfattade dagen med orden Vi tjänar alla på att hjälpas åt så att fler kommer in på arbetsmarknaden. Magnus Ejnermark, kommunikatör. FÖRÄLDRASTÖD I betänkandet Föräldrastöd - en vinst för alla, nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap SOU 28:131 läggs ett förslag till en långsiktig nationell strategi för generellt föräldrastöd. Stödet ska erbjudas alla föräldrar som så önskar, från graviditeten till dess barnet/n är 18 år. Föräldrarnas relation till barnen har stor betydelse för barnens hälsa. Att bli förälder är en omtumlande och helt fantastisk period i livet, en period som också innebär stora förändringar. Livet omvärderas och redan invanda rutiner förändras. Huvudingredienserna i alla framgångsrika föräldraskap är kombinationen av värme och ramar. 5
Att gå från att vara barn till tonåring till att sedan bli vuxen är inte helt enkelt. Ej heller att gå från vuxen till att bli förälder. Föräldrastöd ska vara ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds att ta del av och som syftar till att främja barns hälsa och psykosociala utveckling. Föräldrastödet ska bidra till: fördjupad kunskap om barns behov och rättigheter, kontakt och gemenskap, att stärka föräldrarna i sin föräldraroll. Vilka resurser har vi? Hur kan vi samverka med olika huvudmän? Var kommer kostnaderna att hamna? Vart hamnar vinsten? I Karlstads kommun har Barn- och ungdomsförvaltningen, Karlstad-Hammarös gymnasieförvaltning, Kultur- och fritidsförvaltningen samt Arbetsmarknadsoch socialförvaltningen bildat en arbetsgrupp bestående av följande tjänstemän som ska arbeta med frågan generellt föräldrastöd: Lisbeth Engh-Kraft, Barn- och ungdomsförvaltningen, Malin Lundgren-Kullgren, Karlstads- Hammarös gymnasieförvaltningen, Bo Svensson, Kultur- och fritidsförvaltningen och Stefan Gräsberg, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen. PRODIS Sedan årsskiftet 211-212 är kommunerna Hagfors, Munkfors, Hammarö, Grums och Karlstads kommun anslutna till nätverket Prodis prevention av dopning i Sverige. Ansvarig för den nationella satsningen är STAD Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem. Enligt Folkhälsoinstitutet har minst 1 personer frekvent använt dopningsmedel i Sverige under det senaste året. Dopning ses som ett växande samhällsproblem som även spridit sig utanför gymlokalerna. En stor del av Prodis arbete riktar in sig på förebyggande insatser. Studier visar att den typiske användaren av dopingmedel är en man mellan 18 och 34 år och som styrketränar regelbundet. Därför är träningsanläggningar viktiga i det förebyggande arbetet mot dopning och en viktig arena för projektet. Alla deltagande kommuner har en arbetsgrupp bestående av personer från: gymnasieskolan, elevhälsan i gymnasieskolan, socialförvaltningen, fritidsförvaltningen samt drogsamordnare. Varje kommun arbetar enskilt, med stöd från länsnivån och det nationella nätverket. Kommunrepresentanterna har fått en grundutbildning i dopingproblematiken som sedan fyllts på med ytterligare fyra utbildningsdagar utifrån profession. Under dessa fyra dagar så fick man även ta med andra personer med liknande uppdrag från sin kommun. Under våren så har det skett en enkätstudie på de gym som är kommunala eller föreningsdrivna i ovanstående kommuner för att på så vis få till någon form av baslinjemätning. Hösten 213 kommer det kommunala arbetet att intensifieras. Alla deltagande kommuner ska nu ha fått en grund att stå på, samt en inblick i dopingproblematiken. Hösten kommer att ägnas åt vart vill vi nå med detta arbete, i vår kommun? Ansvarig för Karlstads kommuns arbetsgrupp är Magnus Wallgren på Arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Projektledare för länsarbetet är Lars Andersson på Värmlands Idrottsförbund samt Stefan Gräsberg på Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstad. SKOLAN FÖREBYGGER I Karlstads kommun påbörjades arbetet med Skolan förebygger år 25. Redan från början arbetade både barn- och ungdomsförvaltningen och arbetsmarknadsoch socialförvaltningen tillsammans på ett övergripande plan. Skolan förebygger i Karlstads kommun har haft två mål. Att förstärka pedagogernas kompetenser för att skolans elever ska nå bättre resultat, samt att hitta verktyg för att främja och stärka barnen. Inledningsvis startade vi arbetet med att föra in generella program/metoder. Erfarenheter om programmens verkan startade en efterfrågan från rektorer och lärare om ett program för ledarskap i klassrummet. Tidiga program i Skolan förebygger var till stor del manualbaserade, vilket i sig är bra, men programmet Ledarskap i klassrummet skapar en grund för diskussion. En diskussion som ofta leder till att man som lärare måste belysa sitt eget förhållningssätt till den klass eller elevgrupp där man arbetar. Skolan förebygger är för mig att hitta olika vägar och lösningar för att göra en redan bra skola bättre,som en rektor skulle ha sagt, säger Stefan Gräsberg Projektledare. 6
Vi kan se att eleverna under projekttiden förbättrat sina studieresultat. Vi kan också se via elevhälsans hälsosamtal att trivsel och trygghet har övertid förbättrats. Vår uppfattning är att denna goda utveckling tillkommit mycket beroende på de processer som startat och pågår kring ledarskapets stora betydelse för barns lärande och utveckling. Under projekttiden så fick även Karlstads kommuns skolor en all time high vilket innebär att de eleverna som normalt presterar bäst, nådde ännu högre resultat än de tidigare gjort. Det som projektledarna kanske var mest glada över, var att vi även kunde se att denna positiva utveckling även hos de andra barnen som finns resultatmässigt under de andra. Vilket vi tog som en indikator för att det vi gjort har gett en effekt. KaU har under projekttiden utvärderat arbetet med Skolan förebygger och dess insatser, och även i deras mätningar så kan man se en klar signifikant skillnad när man bryter ned det på skolnivå gällande barnens inställningar till alkohol- och droger. Skolan förebygger är nu formellt slut. Vad som sedan kan formaliseras och kanske användas vidare är ännu inte klarlagt. I Skolan förebygger så fanns fokus såväl på barnet, pedagogen, föräldern samt inte minst skolledaren. Vi har hela tiden arbetat med inställningen att skolan har två ben att stödja sig på i sitt uppdrag, det lärande samt värdegrunden. Projektledare var Bo Thåqvist på Barn- och ungdomsförvaltningen samt Stefan Gräsberg på Arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Stefan Gräsberg, processledare. SKOLAVSLUTNING 213 Inför varje så kallad riskperiod, stora helger som valborg, skolavslutning, Putte i parken träffas fältaktörer för att diskutera strategi och orostrender. Vi samlar ihop polisen, fältarbetare och kranskommuner för att se hur läget ser ut och hur vi ska arbeta. För att sprida information om hur vi arbetar under skolavslutningen, Putte i parken skickar vi ut ett årligt utskick hem till föräldrar. I år har vi satsat på att samla och paketerat ihop informationen. Istället för att Polisen, UNO, trygghetscenter och så vidare skickar ut egna brev så har vi i år valt att samla information om vilka insatser som görs, hur polisen arbetar och vad man bör tänks på som förälder. Broschyr inför skolavslutningen är skapad i positiv anda med bra tips, lättläst, tilltalande modern layout som gör att man vill läsa och agera. Utskicket går ut till alla föräldrar i årskurs 7-9 och 1-2 på gymnasiet. Totalt är det över 5 broschyrer som når tonårsföräldrar den 1 juni. Syftet med utskicket handlar inte om pekpinnar utan om information om vart föräldrarna kan vända sig om de är oroliga över någonting. Det handlar om trygghet. 7
KROGAR MOT KNARK Karlstads kommun är en av 5 kommuner i Krogar mot knark. Krogar mot knark är ett nationellt nätverk bestående av representanter från krogar och myndigheter i ett flertal kommuner. Genom Krogar mot knark arbetar krögare, kommun och polisen tillsammans för att minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljö. Jag har som Processledare i alkohol- och drogfrågor under de två senaste åren arbetat med attitydundersökningar och stora kampanjer i det nationella nätverket Krogar mot Knark. I år var Karlstad med i den landsomfattande kampanjen på krogen den 24-25 maj. 475 krogar i 5 kommuner tog gemensamt ställning mot droger på Krogen. Det gemensamma temat var den allt mer liberala synen på narkotika och den ökade användningen. Målgruppen för kampanjen var unga vuxna, 18-25 år. Ute bland krogarna syndes kampanjen bland annat genom skyltar på toalettdörrarna, då det ofta är där som drogerna används. Kampanjen kompletterades med bland annat en tävling, där man kan vinna festivalbiljetter om man svarar på några frågor om droger och dess konsekvenser. Kampanjen fick även i år stort massmedialt utrymme. Massmedialt deltog förutom de 8 krogar ifrån Karlstad, Polisen, ordförande i arbetsmarknads- och socialnämnden och jag som samordnare. Karlstads kommun var först i landet med att ta fram en kampanj med dessa lekfulla uttryck. Kampanjen plockades i år upp nationellt och det känns extra hedrande. NY ATTITYDUNDERSÖKNING Att det är oroväckande med den liberala synen visar inte minst en nyligen framtagen attitydundersökning som attityd i Karlstad tagit fram. Den visar Varannan svensk anser inte att narkotikabruk är problematiskt. Årets undersökning visar att runt 47 procent av de totala respondenterna tycker att narkotikabruket är mer eller mindre oproblematiskt, vilket är en ökning med tio procentenheter jämfört med förra årets mätning. Vi ser en oroväckande trend vad gäller synen på narkotika. På det hela taget märks en allt mer liberalare hållning till frågan, särskilt hos den yngre målgruppen. Fler kommer i kontakt med narkotika.en av sju svenskar har på något sätt kommit i kontakt med narkotika i krogmiljö, det är en ökning med 4 procent jämfört med förra årets mätning. Den yngre målgruppen (18-29 år) kommer i större omfattning i kontakt med narkotika i krogmiljö. Vi vet sedan tidigare att exempelvis Cannabis-bruket har ökat markant, vilket är ett stort problem i allt fler kommuner. Årets mätning säger att Tre av tio kroggäster känner sig inte trygga. Nästan tre av tio kroggäster upplever att narkotikapåverkade personer utgör ett problem för dem när de vistas i krogmiljö. Här stärker vår bild att det måste arbetas hårdare för att informera och försvåra användandet av narkotika. En tydlig majoritet, 84 procent av respondenterna, anser det vara viktigt att krogarna arbetar aktivt med att försvåra och minska användandet av narkotika NY MEDARBETARE TILL STABEN Jon Levin börjar hos oss 1 juni. Hans arbetsuppgifter kommer i första hand att handla om att arbeta med det alkohol- och drogförebyggande spåret. Handledare för Jon kommer att vara Magnus Wallgren. Jon är 32 år, utbildad hälsovetare och har erfarenheter av att utvärdera och genomföra undersökningar. Hans kompetens är efterfrågad och hans första uppgift är enkätsammanställningar gällande Krogar Mot Knark och PRODIS. Magnus Wallgren, processledare. 8
9 Nyckeltal 213 Utbetalt försörjningsstöd är satt i förhållande till antalet invånare i kommunen. Förvaltningens placeringskostnader presenteras gentemot budget för placeringarna Antal familjehemsplacerade barn och ungdomar 2 18 16 14 antal 12 1 8 6 4 2 Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 212 213 Antal institutionsplacerade barn och ungdomar 3 25 2 antal 15 212 213 1 5 Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal externa institutionsplacerade vuxna 7 6 5 antal 4 3 2 212 213 1 Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
1 Nyckeltal 213 Försörjningsstöd i kronor utbetalt per invånare belopp i kr 14 12 1 8 6 4 Utbetalt per invånare 212 Utbetalt per invånare 213 2 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Budget 213 kr / inv Placeringskostnader barn och ungdomar i tkr 6 5 belopp i tkr 4 3 2 1 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Kostnad placeringar FAM 212 Kostnad placeringar FAM 213 budget placeringar FAM 213 Externa placeringskostnader vuxna i tkr belopp i tkr 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Kostnad placeringar VUX 212 Kostnad placeringar VUX 213 budget placeringar VUX 213