RAPPORT 1(22) Resultatredovisning och Länsstyrelsens bedömning av socialtjänstens arbete i Hörby kommun med våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Bakgrund Regeringen har gett samtliga länsstyrelser i landet i uppdrag att förstärka tillsynen av kommunens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Regeringen angav i beslutet att det är särskilt viktigt att länsstyrelserna granskar: hur socialtjänsten handlägger och utreder anmälningar eller ansökningar som rör våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld samt om biståndsbeslut fattas i dessa ärenden hur socialtjänsten hanterar sekretessreglerna inom socialtjänsten i samband med handläggningen av dessa ärenden hur socialtjänsten tillgodoser behovet av stöd och hjälp för våldsutsatta kvinnor, bl.a. skyddat boende hur socialtjänsten beaktar förekomsten av våld när den handlägger och utreder ärenden om vårdnad, boende och umgänge i familjer där det förekommit våld samt hur nämnden följer upp det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ärendet avgjorts om socialtjänstens dokumentation uppfyller de krav som kan ställas på sådan och eventuella brister som förekommer hur socialtjänsten arbetar med uppföljning och kvalitetsutveckling av verksamheten. I detta sammanhang är det också viktigt att notera eventuella insatser som kommunen vidtar för män som utövar våld hur socialtjänsten samverkar, dels inom och mellan kommuner, dels med övriga berörda myndigheter och ideella organisationer hur socialtjänsten uppmärksammar den utsatthet som kvinnor med funktionshinder, kvinnor med missbruksproblematik, kvinnor med utländsk bakgrund och äldre kvinnor kan leva i samt hur man hanterar den särskilda problematiken kring hedersrelaterat våld hur socialtjänsten uppmärksammar och arbetar med barn som bevittnar våld samt hur barnperspektivet beaktas i arbetet Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www 205 15 Malmö Kungsgatan 13 040-25 20 00 vx 040-25 23 40 6 88 11-9 lansstyrelsen@m.lst.se www.m.lst.se 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 044-25 20 00 vx 044-25 23 40 5050-3739
RAPPORT 2(23) Metod Tillsynen har genomförts utifrån nationella bedömningskriterier. Bedömningskriterierna är ett bedömningsverktyg för tillsynen som utgår från gällande lagstiftning och normering. Tillsynen har genomförts inom åtta ansvarsområden. De granskade ansvarsområdena är: Uppsökande och förebyggande arbete Kvalitet Samverkan Säkerhet Handläggning och dokumentation Insatser Barnets behov Vårdnad, boende och umgänge Varje ansvarsområde är uppdelat i bedömningskriterier. Länsstyrelsen granskar om bedömningskriterierna är helt, delvis eller inte alls uppfyllda inom varje ansvarsområde. Tillsyn i Hörby kommun Tillsynsbesöket i kommunen ägde rum den 25 och 26 november 2008. Från Länsstyrelsen deltog socialkonsulenterna Helene Klapp och Ingrid Andersson. Intervjuer har genomförts med: Socialchef Chef för äldreomsorg, omsorgerna om funktionshindrade samt Individoch familjeomsorgerna Biståndshandläggare inom vård- och omsorg Handläggare inom familjerätten Ledare för öppna insatser Handläggare och utredare för vuxna och ekonomi Handläggare och utredare för barn- och ungdom Utvecklare av arbetet kring våld i nära relationer Projekthandledare för hedersrelaterat våld Polisen i Hörby Hälso- och sjukvården i Hörby Representant från Kvinnojouren i Hörby
RAPPORT 3(23) Länsstyrelsen har tagit del av följande material Enkätinventering av behov av samverkan gällande våld i nära relationer, Hörby kommun Kommunens hemsida Projektbeskrivning till styrgrupp angående samverkan kring våld i nära relationer Kommunens handlingsplan för våld i nära relationer 2008 Delrapport 1 till Länsstyrelsen i Skåne län gällande beviljade utvecklingsmedel till kvinnojoursverksamhet 2007-2008 Kartläggning av stödet till personer utsatta för hot och våld i nära relationer i Hörby kommun. Förteckning över vårdnadsutredningar samt avtal om vårdnad, boende och umgänge Organisationsskiss Exempel på ärende som avser våldsutsatt kvinna och barn som bevittnat våld Exempel på ärenden som avser barn som bevittnat våld, namn och personnummer Exempel på ärenden som har varit aktuella under 2007, avseende våldsutsatta kvinnor samt kvinnor och barn som varit utsatta för hedersrelaterat våld Samtliga inkomna anmälningar/förhandsbedömningar under 2007 och 2008 som fanns i de kronologiska pärmarna granskades. Ett antal av dessa rörde våld i nära relationer. Hörby kommun Hörby kommun har 14 500 invånare. Enligt 2007 års statistik från BRÅ polisanmäldes 69 för misshandel mot kvinna. I Hörby finns ingen kvinnojour. Hörby kommun ingår i ett nätverk tillsammans med Eslöv, Staffanstorp, Lomma, Lund, Kävlinge och Höör. Dessa kommuner driver ett gemensamt kriscentrum för barn med lokaler i Lund. Sedan 2007 driver Hörby kommun ett särskilt projekt med inriktning mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. Projektet finansieras delvis med medel från Länsstyrelsen. Målet med projektet är att inventera behovet av stöd åt personer som blivit utsatta för våld i nära relationer, samt behovet av samverkan mellan olika myndigheter och frivillighetsorganisationer.
RAPPORT 4(23) En rapport och ett underlag för det kommunala arbetet gällande våld och hot i nära relationer har resulterat i ett förslag till handlingsplan för Hörby kommun. Handlingsplanen har tagits upp i nämnden. Beslut togs då att ansöka om medel till en familjefridssamordnare som kan genomföra de förslag som framkommit i handlingsplanen. I projektet ingår två personer, varav en arbetar med fokus mot hedersrelaterat våld och en mot våld i nära relationer. Enligt projektplanen skall projektet pågå till februari 2009. Socialtjänstens organisation Socialtjänsten i Hörby kommun är sedan den 1 januari 2008 indelade i fyra 4 uppdragscentrum samt stödresurser; C1- Centrum för mottaggning och utredning, C2- Centrum för öppna insatser, C3 -Centrum för boende samt C4 - Centrum för förebyggande insatser. Ärenden med förekomst av våld i nära relationer sorterar inom ramen för C1 Centrum för mottagning och utredning. I oktober 2007 ändrades rutinerna för mottagande av anmälningar i barnavårdsärenden. Anmälningar och ansökningar tas emot av en mottagningssekreterare. Rutiner och mallar för mottagande är under upparbetning. Mottaggningsenheten är tillgänglig mellan kl. 8.00-18.00 måndagar, övriga vardagar mellan klockan 8.00-16.00. På annan tid kontaktas endera polisen eller socialnämndens ordförande. Information om detta finns på kommunens hemsida.
RAPPORT 5(23) Uppsökande och förebyggande arbete (1) Bedömningskriterier: Socialtjänsten informerar om vilket stöd som finns i kommunen för våldsutsatta kvinnor. Information och källhänvisning 5 kap. 11 2 st. SoL, 3 kap.1 3 p. SoL, 3 kap. 4 SoL Socialtjänsten bedriver ett uppsökande arbete för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Information och källhänvisning 3 kap.4 SoL Socialtjänsten arbetar aktivt för att identifiera våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld. Information och källhänvisning Prop. 1997/98:55. Prop. 2006/07:38, regeringens handlingsplan (skr. 2007/08:39 Socialtjänsten har insatser att erbjuda för personer som utövar våld mot närstående. Gällande bestämmelser Det är viktigt att kommunens information om socialtjänstens insatser sker med viss kontinuitet samt är tillräckligt bred och träffsäker för att kunna nå fram till våldsutsatta personer. Flera olika kanaler och metoder bör användas. Både mer allmänna, såsom lokalpressen och kommunens hemsida och mer riktad och anpassad information till målgruppen och de samhällsorgan och organisationer den har kontakt med. t.ex. MVC, BVC, vårdcentraler, bibliotek, polisen, intresseföreningar, etc. Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kan komma i kontakt med socialtjänstens olika verksamheter; individ- och familjeomsorg, verksamheter för funktionshinder och äldreomsorgen. Det är viktigt att socialtjänsten i ärendehandläggningen uppmärksammar våldet och vid behov erbjuder insatser för detta även om personen primärt inte söker om hjälp på grund av våldet.
RAPPORT 6(23) I 3 kap. 4 SoL framgår att socialnämnden i den uppsökande verksamheten ska upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt ska socialnämnden samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. Hörby Sedan socialtjänstens omorganisation trädde i kraft den 1 januari 2008 är det C4 - Centrum för förebyggande insatser, som har ansvar för det förebyggande och informativa arbete för socialtjänstens samtliga målgrupper, inklusive äldreoch handikappomsorg. Centrum för förebyggande insatser har öppet dagligen för allmänheten, man behöver inte ha någon tid bokad. Riktlinjer för information gällande våld i nära relationer finns inte. Information om kriscentrum för kvinnor, män, även barn finns i receptionen. Där finns även kontaktuppgifter till Kvinnofridslinjen. All personal som är medborgarvärdar på centret har kunskap om kvinnofridsarbete i Hörby. En del arbete har gjorts med hemsidan, där finns bland annat länkar till Kriscentrum, som har sina lokaler i Lund. Även en kartläggning av stödet till personer utsatta för hot och våld i nära relationer i Hörby kommun har gjorts. Oftast är det kvinnan som själv tar kontakt och vill berätta om sin situation. Socialtjänsten i Hörby har god kännedom om de par som lever i missbruksrelationer. Oftast har den våldutsatta parten i missbrukarrelationer särskilt hög tröskel för att göra anmälan. Använder ASI-metoden för utredningar. Utifrån tidigare erfarenheter utarbetade personalen för några år sedan riktlinjer för att möta kvinnor som lever under hedersrelaterat våld och förtyck. På grund av omorganisation och annat internt arbete har det arbetet fördröjts. Om man vet att en kvinna blivit utsatt för våld blir det automatiskt större fokus på barnet. Ska börja jobba med BBiC - metoden till våren. Socialtjänsten erbjuder personer som utövar våld mot närstående insatser på kriscentrum för män för att komma till rätta med våldsbeteendet, ibland köps sådana tjänster. Inom projektet för hedersrelaterat våld finns även i förebyggande syfte, grupper som träffas regelbundet. Deltagandet har varit högt, flyktingar,
RAPPORT 7(23) invandrare, enstaka lokala Hörbybor. I övrigt finns ingen riktad verksamhet för våldutövaren. Länsstyrelsens bedömning Socialnämnden uppfyller delvis bedömningskriteriet om att informera om vilket stöd som finns i kommunen för våldsutsatta kvinnor. Socialnämnden uppfyller helt bedömningskriteriet att socialtjänsten bedriver ett uppsökande arbete för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Socialnämnden uppfyller delvis bedömningskriteriet att socialtjänsten arbetar aktivt för att identifiera våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld. Socialnämnden uppfyller helt bedömningskriteriet att socialtjänsten har insatser att erbjuda för personer som utövar våld mot närstående. Kvalitet (2) Bedömningskriteriet Socialtjänsten har kvalitetssystem som omfattar arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Information och källhänvisning 3 kap 3 SoL, SOSFS 3 kap 3, SOSFS 4 kap. 2 1p., SOSFS 4 kap. 1 st AR, SOSFS 4 kap. 2 4 p., SOSFS 4 kap. 6, prop. 2006/07:38 Kommunen säkerställer att personalen har kompetens för att utföra socialtjänstens uppgifter Bedömningskriterier när det gäller våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Information och källhänvisning 3 kap 3 SoL, SOSFS 2006:11 3 kap. Gällande bestämmelser Enligt 3 kap 3 SoL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. I SOSFS 2006:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem
RAPPORT 8(23) för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 3 kap 3 ska nämnden inrätta ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet för att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Ledningssystemet skall bland annat säkerställa att uppföljningsbara mål utifrån SoL eller LSS fastställs. Av SOSFS 2006:11, 4 kap. 2 1 p. framgår att ledningssystemet ska innehålla rutiner bl.a. för handläggning och dokumentation av ett ärende. Detta innebär att rutinerna också ska omfatta handläggning av ett ärende rörande en våldsutsatt kvinna. Ledningssystemet ska säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet omfattar metoder för uppföljning och utvärdering av verksamhetens planering, genomförande, resultat och utveckling. För att kunna utveckla och bedöma kvaliteten i verksamheten avseende stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare är det viktigt att kommunen regelbundet har en löpande dokumentation och statistikföring av sina insatser. Kvinnor som utsatts för våld av närstående kan komma i kontakt med socialtjänstens olika verksamheter, individ- och familjeomsorg, äldreomsorgen och verksamheter för funktionshindrade. Eftersom personalen, handläggare och utförare, inte kan förväntas ha spetkompetens på området våldsutsatta kvinnor anser Länsstyrelsen att det är viktigt att kommunen avdelar åtminstone en person/funktion med särskild kompetens på området. Utöver den kompetens som normalt behövs för arbetet inom socialtjänsten behöver personalen särskilda kunskaper för att möta våldsutsatta kvinnor. Det handlar bl.a. om skyddade personuppgifter, brottsoffers rättigheter, hur man samtalar med barn, våldsutsatthet bland kvinnor med missbruksproblem, funktionshinder och utländsk bakgrund. Det kan också handla om kunskaper om hedersproblematik och män som utövar våld. Hörby Socialtjänsten i Hörby kommun håller på att utarbeta ett kvalitetssystem som omfattar arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Enligt socialchefen görs det arbetet initialt utifrån en kunskapsbaserad ansats; bland annat har en enkätinventering av behov av samverkan gällande våld i nära relationer, inklusive hedersrelaterat våld i Hörby kommun genomförts.
RAPPORT 9(23) Handläggning av ärenden med förekomst av våld handläggs enligt de rutiner som gäller för andra ärenden. Vid förekomst av våld hanteras dock mannens och kvinnans akter separat. En personal som arbetar inom socialtjänsten samt två personal som arbetar inom projektet inom våld i nära relationer och hedersrelaterat våld har spetskompetens i ämnet, även en enhetschef. Projektanställda i våld i nära relationer och hedersrelaterat våld har även deltagit i föreläsningar i ämnet. I övrigt finns inom verksamheten stor kompetens i jämställdhet. Kompetensplaner finns inte. Om personalen anser sig behöva någon särskild kompetens tar man upp detta med arbetsledare. Medarbetarsamtal sker årligen med samtliga personal. Länsstyrelsens bedömning Socialnämnden uppfyller delvis bedömningskriteriet att det finns ett kvalitetssystem som omfattar arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Socialnämnden uppfyller delvis bedömningskriteriet att socialtjänsten säkerställer att personalen har kompetens att utföra nämndens uppgifter när det gäller våldsutsatta kvinnor och barn som har bevittnat våld. Samverkan (3) Bedömningskriterier: Socialtjänsten har rutiner för samverkan och samarbete med aktörer utanför kommunen i kvinnofridsarbetet Information och källhänvisning 6 förvaltningslagen (1986:223), 4 kap. 1. SOSFS 2006:11, 3 kap. 5 SoL Socialtjänsten har rutiner för samverkan och samarbete när det gäller kvinnofridsarbetet inom kommunen Information och källhänvisning 3 kap. 3 SoL, 4 kap. 1 SOSFS
RAPPORT 10(23) Gällande bestämmelser Av SOSFS 2006:11, 4 kap 1 framgår att det ska finnas ledningssystem som säkerställer att det finns rutiner som tydliggör ansvaret för hur samarbetet kring den enskilde ska gå till, internt och externt och dels hur samverkan ska bedrivas på verksamhetsnivå, internt och externt. Det är viktigt att det framgår vilken person hos socialtjänsten som är huvudansvarig för samverkan med andra myndigheter och andra aktörer när det gäller insatser för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Ett tydligt ansvar för samverkan är en förutsättning för att lagstiftarens intentioner att den enskilde får det stöd och den hjälp de behöver kan bli verklighet. En våldsutsatt kvinna kan ha behov av kontakter med olika nämnder och enheter inom kommunen. Det har stor betydelse för den enskilda människan hur dessa förmår att samordna sitt arbete. Detta gäller generellt för alla våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld men är extra viktigt för kvinnor med särskilda behov, t ex våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund, med missbruksproblem, med funktionshinder eller äldre våldsutsatta kvinnor. Det ställs också särskilda krav på samverkan när det gäller personer som lever under hedersrelaterat våld. I alla dessa fall kan det på olika sätt vara särskilt viktigt med en fungerande samordning inom kommunen, mellan olika enheter inom socialtjänsten och med andra nämnder inom kommunen (t.ex. skolan). Hörby Extern samverkan Inom socialtjänsten har man en målsättning att ha mycket samverkan med andra myndigheter, och organisationer, även genom nätverksarbete med polis, kyrkan, Amnesty etc. Hörby kommun har nyligen inlett en samverkan med vårdcentralen samt Svenska kyrkan med gemensamt styrgrupp i frågor som rör våld och hot i nära relationer. Bland annat ska gemensam utbildning gällande barngruppsledare starta i januari 2009. I övrigt är socialchef och enhetschefer är ansvariga för det externa samarbetet.
RAPPORT 11(23) Intern samordning Samtliga chefer träffas en gång i veckan och samarbetar kring olika frågor. En viktig del i organisationen är att man är uppdaterad och delar samma syn. Regelbundna möten sker mellan chefer och teamledare. För övrigt framhålls att då arbetsgruppen är förhållandevis liten gör närheten att samverkan fungerar utan rutiner. En personal framhåller att olika sparbeting gör att möjligheter till samverkan är begränsad. Vid intervjuer framkommer att det är oklart vem som ansvarar för den interna samverkan när det gäller våld i nära relationer. Länsstyrelsens bedömning Socialnämnden uppfyller helt bedömningskriteriet att socialtjänsten har rutiner för samverkan och samarbete med aktörer utanför kommunen i kvinnofridsarbetet. Socialnämnden uppfyller helt bedömningskriteriet att socialtjänsten har rutiner för samverkan och samarbete när det gäller kvinnofridsarbetet inom kommunen. Säkerhet (4) Bedömningskriterier: Socialtjänsten tillgodoser en våldsutsatt kvinnas behov av skydd. Information och källhänvisning SOU 2006:65, SOSFS 2006:5 4 kap. 5 Gällande bestämmelser Hot- och riskbedömningar är en viktig uppgift för socialtjänsten i kontakten med våldsutsatta kvinnor, för att bedöma hur säker situationen är för kvinnan och hennes barn. Kvinnans och barnens säkerhet måste vara första prioritet.
RAPPORT 12(23) En del av de kvinnor som kommer till socialtjänsten på grund av att de utsatts för våld från närstående har skyddade personuppgifter. I Socialstyrelsens Meddelandeblad om skyddade personuppgifter, maj 2005, framgår bland annat att det kan vara viktigt för socialtjänsten att beakta t.ex. att det finns en beredskap hos kommunen för att bemöta personer med skyddade personuppgifter och att det finns tydliga och kända arbetsrutiner som gör att sekretessbelagda uppgifter inte kommer ut. Hörby I handläggning av ett ärende som gäller en våldsutsatt kvinna och ev. barn som bevittnat våld, görs inte hot- och riskbedömning. Socialtjänsten upprätthåller en del av det sekretesskydd som skyddade personuppgifter innebär, oftast genom sekretessmarkering. Vid förekomst av våld i nära relationer har parterna var sin akt. Vid intervju med chef för äldre - och omsorgen om funktionsnedsatta uppges att medvetenheten kring sekretessreglerna är hög. Av dokumentationsgranskningen framgår att några hot och riskbedömningar inte har dokumenterats. Inte heller framkom i akterna om det fanns misstanke att barnet varit utsatt för våld. Länsstyrelsens bedömning Socialnämnden uppfyller delvis bedömningskriteriet att socialtjänsten tillgodoser en våldsutsatt kvinnas behov av sekretesskydd. Handläggning och dokumentation (5) Bedömningskriterier: Socialtjänstens handläggning av en ansökan/anmälan tillgodoser den enskildes rättssäkerhet Information och källhänvisning 15 FL, SOSFS 2006:5 4 kap. 1, SOSFS 2006:5 4 kap. 2 3 p., 11 kap 1 SoL, 11 kap. 5 SoL, SOSFS 2006:5 4 kap 1, SOSFS 2006:5 3 kap. 1, 11 kap 1 SoL, SOSFS 2006:5 4 kap. 4 (AR), 7 FL Socialtjänstens beslut tillgodoser den enskildes rättsäkerhet Information och källhänvisning SOSFS 2006:5 5 kap. 4, 11 kap. 5 SoL, 20 FL, SOSFS 2006:5 kap. 1 AR
RAPPORT 13(23) Gällande bestämmelser För att en våldsutsatt kvinna ska få tillgång till de insatser hon behöver och har rätt till enligt 4 kap 1 SoL måste hennes ärende handläggas på ett sådant sätt att rättssäkerheten kan garanteras. Med handläggning av ärenden avses alla åtgärder från det att ett ärende väcks till dess att det avslutas genom beslut. Genom tydliga bestämmelser i lagstiftningen ska den enskildes rättssäkerhet garanteras genom att ärendet aktualiseras, utreds och beslutas på ett sätt som kan förutses och kontrolleras. Dokumentationen är viktig ur flera aspekter. Den stärker den enskildes skydd mot felaktig eller bristande myndighetsutövning och ger honom eller henne insyn i sitt ärende. Den underlättar uppföljningen av om den enskilde får den insats som hon är berättigad till enligt fattat beslut. Dokumentationen kan också användas som ett planeringsinstrument av socialtjänstens personal tillsammans med klienten och behövs för kontinuiteten i beslutade och överenskomna insatser. Vidare spelar dokumentationen en viktig roll som underlag för den interna kontrollen och huvudmannens uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av verksamheten. Socialnämnden är enligt 11 kap. 1 SoL skyldig att utan dröjsmål inleda utredning av som genom ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd från nämnden. När det gäller vuxna kvinnor får socialtjänsten inte inleda någon utredning om inte kvinnan själv ansöker om bistånd. Att hänvisa en våldsutsatt kvinna till en ideell kvinnojour utan att först försöka motivera henne till att ta emot stöd och hjälp från nämnden strider dock mot bestämmelserna om socialnämndens utredningsskyldighet enligt 11 kap. 1 SoL. Hörby Av aktgranskningen framgår att en ansökan, anmälan eller uppgifter som inkommit på annat sätt till socialtjänsten dokumenteras, utom i ett granskat ärende då en kvinna sökte ekonomiskt bistånd men hänvisades till sina föräldrar gällande spädbarnsutrustning En anmälan, eller uppgift som kommit till nämndens kännedom på annat sätt som leder till ett ställningstagande att inte inleda en utredning enligt 11 kap. 1 SoL har i flertalet granskade ärenden dokumenteras. Vissa förhandsbedömningar var väldigt omfattande, med ett flertal samtal med familjen
RAPPORT 14(23) Ett beslut enligt SoL är dokumenterat i den enskildes personakt. Om barnet misstänks vara utsatt för brott tar socialnämnden inte alltid ställning till om en polisanmälan ska göras. Länsstyrelsens bedömning Socialnämnden uppfyller helt bedömningskriteriet att socialtjänstens handläggning av en ansökan/anmälan tillgodoser den enskildes rättssäkerhet. Socialnämnden uppfyller helt bedömningskriteriet att socialtjänstens beslut tillgodoser den enskildes rättssäkerhet.
RAPPORT 15(23) Insatser (6) Bedömningskriterier: Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt kvinna har Information och källhänvisning 2 kap. 2 SoL, 4 kap. 1 SoL, SOU 2006:65, 3 kap. 6 SoL, kapitel 5 SoL Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt kvinna med missbruksproblem har Information och källhänvisning 2 kap. 2 SoL, 4 kap. 1 SoL, kap. 5 SoL, SOU 2006:65, prop. 2006/07:38, prop. 2006/07:38, 3 kap. 6 SoL Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt kvinna med funktionsnedsättning har Information och källhänvisning 2 kap. 2 SoL, 4 kap. 1 SoL, kap. 5 SoL, prop. 2006/07:38, 3 kap. 6 SoL Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt kvinna med utländsk bakgrund har Information och källhänvisning 2 kap. 2 SoL, 4 kap. 1 SoL, kap. 5 SoL, SOU 2006:65, prop. 2006/07:38, 3 kap. 6 SoL Socialtjänsten kan tillgodose den behov av stöd och skydd som en våldsutsatt äldre kvinna har Information och källhänvisning 2 kap. 2 Sol, 4 kap. 1 SoL, kap 5 SoL, SOU 2006:65, prop. 2006/07: 38, 3 kap. 6 SoL Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en person som lever under hedersrelaterat våld och förtryck har Information och källhänvisning 2 kap. 2 SoL, 4 kap 1 SoL, kap. 5 SoL, SOU 2006:65, prop. 2006/07:38, 3 kap. 6 SoL, regeringens handlingsplan (skr 2007/07:39) Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt person som lever i en samkönad relation har Information och källhänvisning 2 kap. 2 SoL, 4 kap 1 SoL, kap 5 SoL, SOU 2006:65, 3 kap. 6 SoL, regeringens handlingsplan (skr 2007/08:39)
RAPPORT 16(23) Gällande bestämmelser En våldsutsatt kvinna kan ha akuta behov av ekonomiskt bistånd eller hjälp till boende. Länsstyrelsen anser att kommunen bör ha tillräcklig beredskap för att tillgodose de behov som kan uppstå under kvällar, nätter och helger. Ett boende till stöd och skydd bör ha skalskydd, ha tillräcklig bemanning av kvalificerad personal och tillgång till råd och stöd åt den som behöver detta. Hörby I samarbete med sex andra kommuner förfogar Hörby över två skyddande boenden i form av lägenheter. Dessa boenden är dock inte anpassade för personer med funktionsnedsättning. En kvinna som har behov av och önskar rådgivning/stödsamtal eller andra stödinsatser med anledning av våld från en närstående kan få detta genom den verksamhet som bedrivs inom Centrum 4. För en äldre kvinna kan eventuellt ett korttidsboende erbjudas. Det finns inget boende som riktar sig mot någon särskild målgrupp. Samverkan mellan socialtjänstens olika verksamheter råder. En kvinna som har behov av och önskar akuta skydds- och stödinsatser med anledning av våld från en närstående utanför kontorstid kan få detta genom att kontakta socialnämndens ordförande, som i sin tur kontaktar jourhavande socialsekreterare. I annat fall kontaktas polisen. Hörby kommun har insatser för våldsverkaren i form av stödsamtal samt gruppverksamhet på Kriscentrum för män. Om det finns andra behov köps sådan tjänst. Länsstyrelsens bedömning Socialnämnden uppfyller helt bedömningskriteriet att socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och hjälp som våldsutsatta kvinnor har, Socialnämnden uppfyller delvis bedömningskriteriet att tillgodose de behov av stöd och hjälp som kvinnor med missbruksproblem, kvinnor med funktionshinder och äldre kvinnor har,
RAPPORT 17(23) Socialnämnden uppfyller helt de behov av stöd och hjälp som kvinnor med utländsk bakgrund, personer som lever under hedersrelaterat våld och förtryck samt personer som lever i samkönade relationer har. Barnets behov (7) Bedömningskriterier: När ett barn bevittnat våld görs det en förhandsbedömning av barnets situation Information och källhänvisning 5 kap. 11 3 st. SoL, 11 kap 1 SoL, SOSFS 2006:12, SOSFS 2006:5 3 kap. 1 Om barnet misstänks vara utsatt för brott tar socialnämnden alltid ställning till om en polisanmälan ska göras Information och källhänvisning SOU 2006:65, 5 kap. 11 SoL, 3 st., 11 kap 1 SoL, 11 kap. 5 SoL, SOSFS 2006:5 4 kap. 1 pl, SOSFS 2006:5 5 kap 3 (AR), SOSFS 2006:12 En utredning om ett barn som bevittnat våld beskriver hur våldet har påverkat barnet och barnets behov av insatser Information och källhänvisning SOU 2006:65, 5 kap. 11 SoL, 3 st., 11 kap 1 SoL, 11 kap. 5 SoL, SOSFS 2006:5 4 kap. 1 pl, SOSFS 2006:5 5 kap 3 (AR), SOSFS 2006:12 Socialtjänsten har insatser för att möta det behov av stöd och skydd som barn som bevittnar våld har Information och källhänvisning SOU 2006:65, 5 kap. 11 SoL, 3 st., 11 kap 1 SoL, 11 kap. 5 SoL, SOSFS 2006:5 4 kap. 1 pl, SOSFS 2006:5 5 kap 3 (AR), SOSFS 2006:12 Gällande bestämmelser Barn som bevittnat våld eller andra övergrepp kan behöva insatser från socialtjänsten till stöd och skydd och det är därför viktigt att socialtjänsten gör en förhandsbedömning i det enskilda fallet för att bedöma om en utredning ska
RAPPORT 18(23) inledas. Om socialnämnden bedömer att en förhandsbedömning ska resultera i att en utredning ska öppnas görs den för att belysa barnens behov av stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen och Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga, (SOSFS 2006:12). När ett barn bevittnat våld är det viktigt att utredningen omfattar våldet i tillräcklig utsträckning, vilka konsekvenser våldet har det har för barnet och vilken bedömning socialtjänsten gör av barnets behov av skydd och stöd pga. våldet och övriga omständigheter i ärendet. I 5 kap. 11 SoL anges att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Av detta följer att det är lämpligt att socialtjänsten har ett arbete för särskilt lyfta fram barnens behov och möta de behov av stöd och hjälp som de kan ha. Om det finns misstankar att ett barn utsatts för brott bör detta polisanmälas, om det bedöms vara till barnets bästa. Kommunen har ansvar för att det finns tillgång till boende för en våldsutsatt kvinna med barn. Detta gäller även tonåriga barn, flickor och pojkar. Hörby Förhandsbedömning När det förekommit våld som ett barn bevittnat görs en förhandsbedömning och en utredning enligt 11 kap. 1 SoL. Det finns dock inga specifika rutiner för förhandsbedömningen. Hörby kommun har nyligen anställt en mottagningssekreterare som tar emot alla nya ärenden, bokar in besök etc. Förhandsbedömning görs i regel samma dag anmälan kommer in. Av aktgranskningen framgår att socialtjänsten i Hörby kommun gör en förhandsbedömning och att den görs skyndsamt. Om en utredning inte inleds framkommer detta i ett beslut som motiverats. Polisanmälan Det finns inga särskilda rutiner för när och hur en polisanmälan ska göras i de fall ett barn misstänks vara utsatt för brott. Vid intervju med handläggare framkommer att socialtjänsten i Hörby kommun i det praktiska arbetet gör ganska många polisanmälningar, att man även dokumenterar ganska utförligt kring sådant man
RAPPORT 19(23) känner till. Ett problem är om polisen dröjer för länge med sin polisutredning. Stort hopp ställs till en planerad medverkan i ett Barnahus. Dokumentation kring ärenden som polisanmälts finns i barnets akt. Insatser Stödsamtal till barnet och bistånd i form av öppenvård redovisas som insatser för barnen. Handläggarna kan köpa insatser av privata utförare efter behov. Grupper för barn som bevittnat våld erbjuds i Lund. I intervju med handläggare framkommer att Hörby i januari 2009 kommer starta upp egna barngrupper, exempelvis Cap-grupper, eventuellt genom att blanda barn med missbrukande föräldrar, barn med föräldrar med psykisk ohälsa och barn som bevittnat våld. Vid behov av skyddat boende för tonårspojkar har man vid något tillfälle använt sig av kvinnofridsboende i annan kommun eller placerat tonårspojken i ett familjehem. Kommunen har tidigare disponerat en egen jourlägenhet. Länsstyrelsens bedömning Socialnämnden uppfyller helt bedömningskriteriet att socialtjänsten, när ett barn har bevittnat våld, gör en förhandsbedömning av barnets situation. Socialnämnden uppfyller helt bedömningskriteriet att socialtjänsten alltid tar ställning till om en polisanmälan ska göras om ett barn misstänks vara utsatt för brott. Socialnämnden uppfyller delvis bedömningskriteriet att socialtjänsten i en utredning beskriver hur våldet har påverkat barnet och barnets behov av insatser när barnet har bevittnat våld. Socialnämnden uppfyller helt bedömningskriteriet att socialtjänsten har insatser för att möta behov av stöd och skydd som barn som bevittnat våld har.
RAPPORT 20(23) Vårdnad, boende och umgänge (8) Bedömningskriterier: I samarbetssamtal i relationer där det finns uppgifter om våld uppmärksammas våldet Information och källhänvisning SOSFS 2003:14 (AR), 3 kap. 5 2 st. SoL, 6 kap. 2a FB, prop. 2005/06:99, Socialstyrelsens handbok Vårdnad, boende och umgänge, 5 kap. 11 SoL, 11 kap. 1 SoL I snabbupplysningar till rätten angående vårdnad, boende och umgänge framgår om det finns uppgifter om våld Information och källhänvisning 6 kap. 20 FB, SOSFS 2003:14, 5 kap. 11 SoL, 11 kap. 1 SoL, prop. 2005/06:99 I utredning om vårdnad, boende och umgänge fäster socialtjänsten särskilt avseende vid uppgifter om våld Information och källhänvisning SOSFS 2003:14 (AR), Socialstyrelsens handbok Vårdnad, boende och umgänge, 6 kap.2a FB, 6 kap. 19 4 st. FB, 5 kap. 11 SoL, 11 kap. 1 SoL, prop. 2005/06 När det i arbetet med frågor rörande vårdnad, boende och umgänge med barn framkommer uppgifter om att en närstående vuxen varit utsatt för våld eller andra övergrepp informeras den enhet/handläggare som har ansvar för att göra en förhandsbedömning av barnets behov av stöd och hjälp om detta Information och källhänvisning 11 kap. 1 SoL
RAPPORT 21(23) Gällande bestämmelser Enligt 6 kap 2a föräldrabalken (FB) ska barnets bästa vara avgörande i alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. I prop. 2005/06:99, Nya vårdnadsregler, konstateras att domstolen och socialnämnden vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska fästa avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. I propositionen framgår också att det är väl belagt att det innebär en risk för barnets psykiska hälsa att tvingas se eller höra våld i hemmet. Samarbetssamtal eller en utredning om vårdnad, boende/umgänge kan i sig utgöra en risk för ökat våld och socialtjänsten har därför anledning att uppmärksamma om det förekommer våld i en relation. Samarbetssamtalen eller utredningssituationen kan påverkas av förekomst av våld och socialtjänsten behöver därför försäkra sig om att dessa situationer är trygga för inblandade parter. Det kan t.ex. handla om att samarbetssamtal genomförs genom att handläggaren träffar parterna separat eller att samtalet genomförs med alternativa samtalsformer för att parterna inte ska behöva konfronteras i ett direkt möte. Förekomst av våld är också en tungt vägande faktor som behöver beaktas när avtal ska skrivas, när nämnden ska lämna en snabbupplysning eller avge ett yttrande till domstol i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge. Hot och våld kan i sig påverka utredningen t.ex. genom att ena parten inte vågar ta upp vissa saker i utredningen. I SOSFS 2003:14 (AR) framgår att vid utredning om vårdnad, boende och umgänge bör utredaren ställa frågor på ett sådant sätt att det kommer fram om det förekommit våld, hot, kontroll eller andra kränkningar mellan föräldrarna. Om något tyder på sådana problem bör utredaren ställa frågor om hur dessa har påverkat barnet, vad det har bevittnat och vad barnet självt eventuellt varit utsatt för. Utredaren bör ta reda på hur svårigheterna påverkar föräldrarnas omsorgsförmåga. Hörby Samarbetssamtal Det finns inga rutiner att samtalsledaren ställer frågar/eller på annat sätt tar reda på om det förekommit våld innan man startar samarbetssamtal. Frågan ställs dock alltid till parterna på ett eller annat sätt. Då handläggaren bokar en tid gällande ett samarbetssamtal orienterar hon sig först genom ett telefonsamtal. Om det gäller
RAPPORT 22(23) ett yttrande från Tingsrätten kan det vara lite svårare. Parterna har ibland blivit övertalade av sina ombud att medverka på samarbetssamtal. Det finns inga rutiner för att samtalsledaren ska tala med barnen i samband med samarbetssamtalen, när det bedöms som lämpligt. Det görs ibland, olika saker avgör. Snabbupplysningar Det finns inte rutiner för att i snabbupplysningar ange om det finns uppgifter om våld. Man diskuterar sällan våldets konsekvenser med föräldrarna. Pratar generellt sett inte ofta med barnet om våldet, mer frekvent med de äldre barnen. Om handläggaren med säkerhet känner till förekomst av våld samtalar man med barnet om det. Det finns inga rutiner kring detta. Vid Länsstyrelsens aktgranskning framgår att det i snabbupplysningen finns uppgifter att det förekommer våld. Utredning Det finns inga särskilda rutiner för hur våldet ska beskrivas i utredningen. Man följer Socialstyrelsens riktlinjer. Vid förekomst av våld beskrivs det i utredningen. Socialtjänsten pratar med samtliga barn, dock inte de som är yngre än fem år. Det finns inga rutiner att det ska göras en riskbedömning i samband med utredningen, om det finns uppgifter om våld. Vid Länsstyrelsens granskning framkommer i en utredning på vilket sätt inblandade vuxna beskriver hur våldet påverkat barnet. Någon hot- och riskbedömning har dock inte dokumenterats i ärendet. Information/Förhandsbedömning Familjerättshandläggaren informerar oftast ansvarig enhet/handläggare om det framkommit uppgifter om att barn bevittnat våld och kan vara i behov av stöd och hjälp. Det dokumenteras mer sällan. Vid kännedom om våld görs alltid en registerkoll av familjen för att se om de är aktuella sedan tidigare.
RAPPORT 23(23) Av Länsstyrelsens aktgranskning framkommer att dokumentation kring förekomst av våld endast förekommer i ringa omfattning såväl avseende samarbetssamtal, snabbupplysning som utredningar. Länsstyrelsens bedömning Socialnämnden uppfyller delvis bedömningskriteriet att socialtjänsten uppmärksammar våldet i samarbetssamtal när det finns uppgifter om våld. Socialnämnden uppfyller delvis bedömningskriteriet att det i snabbupplysningar till rätten angående vårdnad, boende och umgänge framgår om det finns uppgifter om våld. Socialnämnden uppfyller delvis bedömningskriteriet att socialtjänsten i utredning om vårdnad, boende och umgänge särskilt fäster avseende vid uppgift om våld. Socialnämnden uppfyller helt bedömningskriteriet att socialtjänsten, när det i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge med barn framkommer uppgifter att en närstående vuxen varit utsatt för våld eller andra övergrepp, informeras den enhet/handläggare som har ansvar för att göra en förhandsbedömning av barnets behov av stöd och hjälp om detta.