Skog & Ekonomi PRODUKTIONSSTOPP GER VIRKESPRISFALL! Nummer 4 december 2008

Relevanta dokument
Skog & Ekonomi. Nummer 3 september 2005

Skog & Ekonomi Special

Vart är VIRKESPRISERNA på väg? Virkesbörsen virkesprisindikator oktober 2019

Vart är VIRKESPRISET på väg? Virkesbörsen virkesprisindikator september 2019

Skog & Ekonomi. Virkeskriget har startat! Sydsvenska timmerköpare kastar handskarna. Nummer 1 Mars 2010

Skog & Ekonomi. Virkesbrist vid konsumtionsfall? Nummer 3 September 2009

Skog & Ekonomi. Nummer 2 maj 2005 EN UPPSJÖ AV PREMIER PÅ VIRKET I HÖST!

Skog & Ekonomi. Nummer 4 November 2003

Skog & Ekonomi. Krisläge för den svenska trävarubranschen. Hoppet står till produktionsnedragningar i jul! Nummer 4. December 2011

Skog & Ekonomi. Timmerrally i Sydsverige! - men för hur länge? Nummer 4 December 2009

Skog & Ekonomi. Skogsindustrin räddade Sverige ur krisen! Men kan svensk ekonomi förlita sig på skogen framåt? Nummer 4 December 2010

Skog & Ekonomi NU ELDAR VI UPP MASSAVEDEN! Nummer 1 Mars 2009

Skog & Ekonomi. Kina - en räddningsplanka för sågverken? Nummer 1 Mars 2011 BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN:

Skog & Ekonomi. Nummer 1 februari ÖKADE AVSÄTTNINGAR TILL NATURRESERVAT DRIVER UPP SKOGSMARKSPRISET! Bankens analys av fastighetsmarknaden.

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

Skog & Ekonomi. Skogsbrukets kostnader skjuter i höjden! Nummer 3 September 2010

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Skog & Ekonomi. Nummer 2 juni 2004 PRISSKILLNADEN MELLAN GRAN OCH TALLTIMMER NÄSTAN UTRADERAD!

Svag nedgång på skogsfastigheter

Skog & Ekonomi. Nummer 4 december 2004 FURUREAN HOS DE STORA AKTÖRERNA FORTSÄTTER, VI SER INGET SLUT PÅ PRISFALLET!

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Skog & Ekonomi. Rekordlåg prisskillnad mellan timmer och massaved i Sydsverige. Nummer 3 september 2008 BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN:

Skog & Ekonomi. Prisfallet på trävaror fortsätter! Nummer 1 februari/mars 2008

Skog & Ekonomi. Sågverken hämtar andan. - men för hur länge? Nummer 2 Juni 2009

SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN. Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet

Marknaden för sågade trävaror

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skog & Ekonomi. Dramatisk virkesmarknad -men hur länge klarar sågverken prisnivån? Nummer 2 Juni 2010

Skyhöga skogsmarkspriser - men nu svalnar skogsfastighetsmarknaden

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Skog & Ekonomi. Nummer 3 september EN NY GENERATION DIREKTÖRER SÖKER LANTGÅRDAR I GÖTALAND! Kända mäklare ger sin syn på marknaden.

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer

SKOG & EKONOMI. Skogsindustrins nedläggningar ändrar virkesbalansen NYHETER FRÅN DANSKE BANK

SKOG & EKONOMI. Nu vänder trävarumarknaden. NYHETER FRÅN DANSKE BANK. Botten är nådd - gryningen kommer från väster. BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN:

Skog & Ekonomi. Nummer 1. Mars 2012 BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN:

Skog & Ekonomi SÅGVERKEN KLYVER GULD. Nummer 3 september 2006

Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

Boräntan, bopriserna och börsen 2016

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

MoDos motiv för bildandet av ny finpapperskoncern med SCA

MARKNADSRAPPORT OKTOBER 2017

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Småföretagsbarometern

Förpackningsföreningen 8 november 2011 TRÄVARUMARKNADEN

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Makrokommentar. Januari 2014

Fortsatt skakig global konjunktur

Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

VÅR Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Småföretagsbarometern

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skog & Ekonomi SÅGVERKEN INVESTERAR MOT TIMMERBRIST! Nummer 1 februari/mars 2007

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

Skog & Ekonomi. Trävarupriserna kanske aldrig blir lägre än nu? Läge att slå till och bygga i trä innan Europa tar fart! Nummer 2 Juni 2011

VÅR Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Småföretagsbarometern

HÖST Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Marknadsbrev december 2004

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Skog & Ekonomi. Det mesta i skogen faller i höst! Nummer 3. September 2011

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Inlåning & Sparande Nummer april 2015

Rubicon. Vår syn på marknaderna. September 2018

Småföretagsbarometern

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Verkligheten på väg ikapp svensk ekonomi

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Optimism i vikande konjunktur

VECKOBREV v.19 maj-13

Resultatrapport. Danske Bank fortsätter växa och förnyar marknaden för boendeaffärer i Sverige. Pressinformation. Kvartal

Makrokommentar. November 2016

Analys, uttalanden och spekulationer om bostadsmarknaden Bostadsmarknaden Stockholm Analys och efterfrågan på successionsmarknaden

Södras resultatrapport för 2013

Småföretagsbarometern

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

VIRKESBÖRSENS. Kvartalsjämförelse Q1 2018

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Skog & Ekonomi. Nummer 1 februari RATIONELLARE SKOGSBRUK I STORMENS SPÅR! Kända profiler ger sin syn på virkesmarknaden.

BAROMETERN2013 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS

Transkript:

Skog & Ekonomi Nummer 4 december 2008 BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN: 2 SÅGADE TRÄVAROR Tvärstopp för sågverken i januari Svenska sågverk tar ändå marknadsandelar i krisen Affärsläge för svenska sågverk i Kina! 3 TIMMER OCH MASSAVED Nu kommer prissänkningarna Uppskjutna tullar kan ge massavedsrea i vår! PRODUKTIONSSTOPP GER VIRKESPRISFALL! Massa och pappersindustrin genomför nu stora produktionsstopp för att möta det markant försämrade orderläget. Samtidigt tyder allt på att det kommer att bli tvärstopp för sågverksindustrin i januari då knappt några byggprojekt startas under vinterperioden. Ingen vet i dag hur stort vedbehovet är för industrin det närmaste halvåret. Ett hotande virkesunderskott har alltså snabbt bytts till ett kraftigt överskott. Virkesflödet dränker nu industrin och man genomför kvotering av leveranser för att man inte har plats att lagra virket. Samtidigt pressar företagsledningarna på för att minska kapitalkrävande lager i en tid då kapital är en bristvara. Prissänkningarna på massaved kommer nu på bred front över hela landet. Vi tror att även timmerpriserna sjunker framförallt i norra Sverige. Det är bara att konstatera att virkespristoppen definitivt är över för denna gång i hela landet. För pappersindustrin står hoppet till prishöjningar vilket blir en tuff uppgift i rådande konjunkturläge. För sågverksindustrin är det RoTsektorn samt marknaderna i Japan och Kina som är de få ljuspunkterna. Sannolikt ser vi pressade virkespriser minst ett år framöver. 5 KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Santhe Dahl VD och delägare i VIDA AB: Detta blir stålbadens stålbad Karl Hedin VD och ägare i Hedins AB Kan bli nedemot halvfart för sågverken 6 FASTIGHETSMARKNADEN Nu faller även skogsmarkspriserna Kanonläge att sälja fastigheten! Se till alternativinvesteringarna 8 ATT TÄNKA PÅ SOM SKOGSÄGARE Nu är tiden inne för investeringar på fastigheten 9 MASSAMARKNADEN Betydligt lägre massapriser 9 RÄNTOR & VALUTA Allt är inte nattsvart för Sverige!

Nyhetsbrevet Skog & Ekonomi ges ut av Danske Bank i Sverige och är riktat till skogsägande privatpersoner och yrkesfolk i branschen. Skog & Ekonomi utkommer 4 gånger/år via e-post. Prenumerera kostnadsfritt genom att anmäla dig på vår hemsida www.danskebank.se/lantbruk Varsågod Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på www.danskebank.se/prenumeration BANKEN ANALYSERAR VIRKESMARKNADEN SÅGADE TRÄVAROR I januari blir det tvärstopp för sågverken! Mycket få byggen startas Vi går nu in i en mycket tuff period för sågverken. Den redan urusla markanden för trävaror kommer att bli betydligt sämre efter årsskiftet. Just för tillfället rullar försäljningen på ganska bra för många svenska sågverk. Man säljer visserligen till låga priser men man bygger inte lager i samma utsträckning som tidigare. Väldigt många byggprojekt är i slutförandefasen för att vara klara när vi kommer in i januari, då byggandet av tradition minskar beroende på vintern. Vår bedömning är att denna vinter blir en vargavinter av sällan skådat slag för byggsektorn vilket direkt faller tillbaka på trävaruproducenterna. Antalet påbörjade byggprojekt kommer med alla sannolikhet att vara på rekordlåga nivåer över hela Europa. Byggandet riktar om sig mot infrastrukturella projekt med mycket lite trävaruinnehåll. Nu kan man inte att upprätthålla den höga produktionen, det kommer inte att finnas någon köpare av trävarorna. Här gäller det att gå ned i produktion, minimera kostnader och övervintra tills det vänder igen. För det gör det! Tyvärr är dock vår bedömning att det dröjer åtminstone ett år innan någon byggkurva, i Europa, vänder uppåt igen. RoT-sektorn blir viktigare Med alla varsel och uppsägningar som vi ser hos byggbolagen just nu så kan man tro att allt kommer att stanna av. Av tradition är RoT-sektorn (Renovering och Tillbyggnad) mycket tålig för nedgångar. Alla dessa hantverkare som under de senaste åren arbetat på större byggprojekt kommer att söka uppdrag inom villasektorn och hos privata hyreshusvärdar. Då styrs efterfrågan om från reglar och takstolar till tryckimpregnerat, paneler, lister, dörrkarmar, etc. Här kommer byggvaruhusen att bli en allt viktigare försäljningskanal för de svenska sågverken. Svenska sågverk tar ändå marknadsandelar i krisen Paradoxalt nog har de svenska sågverken aggressivt tagit markandsandelar på flera olika marknader under det senaste året. Som ett exempel har den svenska exporten till Storbritannien legat relativt jämt på en kraftigt fallande brittisk marknad. Detta har gjort att marknadsandelen ökat med nästan 10 %. Det beror på flera saker. Dels har svenska sågverk haft tillgång till råvara till bättre priser än exempelvis våra finska grannar, dels har valutan spelat oss i händerna då kronan försvagats gentemot alla handelsvalutor som GBP, EUR och YEN. Det knorras nu runt om i Europa att svenska sågverk inte tagit sitt ansvar och sänkt produktionen för att få marknaden i balans. De finska sågverken har sänkt sin produktion med 25 % medan de svenska sänkt produktionen med endast 5 %. Detta kommer med all sannolikhet att ändras under vintern. 1000 m3 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 Månadsimport av trävaror till UK BALTICS SWEDEN FINLAND GERMANY RUSSIA CANADA Källa: Woodstat 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2

Japan en ljuspunkt i sågverksmörkret! Den japanska marknaden är förvånansvärt stark och svenska trävaror har vunnit terräng där, mycket beroende på det svenska kronfallet. På några månader så har Yenen stärkts uppemot 50 % gentemot kronan. Denna devalvering får naturligtvis effekter och svenska träindustrier har ökat sin marknadsandel i Japan. Till skillnad från stora delar av den övriga världen har Japan inte haft någon byggboom de senaste åren vilket borde tala för en lugnare och bättre utveckling där. Affärsläge för svenska sågverk i Kina Importen av ryskt virke till Kina har rasat efter beslut om ryska virkestullar för några år sedan. På ett drygt år har den legala importen av rundvirke till Kina från Ryssland minskat med över 30 %, från 1,8 till 1,2 milj. m3/månad. Samtidigt har kinesiska trävaruimportörer dramatiskt ökat importen av sågade trävaror från framförallt Canada. Exporten av svenska trävaror har hittills lyst med sin frånvaro i Kina och de flesta större trävaruproducerande länder har i dag större närvaro där. Om svenska sågverk skall in i Kina så är det sannolikt läge nu när kineserna letar alternativ till den ryska veden samtidigt som vi fått en valutafördel med finanskrisen. I fallet med Kina kan dock den uppskjutna höjningen av tullen vara negativ just för tillfället. 160 140 120 100 80 60 40 20 1000 m3 Månadsimport av barrträvaror till Kina RUSSIA CANADA CHILE U.S. FINLAND SWEDEN Källa: Woodstat 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 TIMMER OCH MASSAVED Nu kommer prissänkningarna! Virkesmarknaden har förändrats relativt snabbt under hösten. Trenden med sjunkande timmerpriser fortsätter medan massavedspriserna nådde toppen i början på hösten och nu faller på bred front. Det finns en inställning i industrin att råvarupriserna måste ned. Det måste också erkännas att läget är optimalt för att få acceptans för prissänkningar. Sällan har väl krismedvetandet varit så stort som nu. Först ut med prissänkningar var StoraEnso m.fl. i Mellansverige där man sänkte massaveden med 30 kr. Mellanskog stretade emot en kortare period men fick sen kasta in handduken. SÖDRA följde efter i förra veckan (vecka 47) med att ta bort premien på 30 kr. Fler lär följa efter och det är inte omöjligt att vi får se upprepade prissänkningar under vintern. Rekordmycket massaved vid industrin Den fiberförbrukande industrin har haft ett mycket stort inflöde av massaved under hösten. Samtidigt läggs kapacitet ned i Sverige men framförallt i Finland och då lättar exporttrycket till Finland. Beroende på ett kraftigt försämrat orderläge den senaste tiden, planerar nästan samtliga skogsindustriföretag vi talat med, mer eller mindre dramatiska produktionsstopp den närmaste perioden. Detta sammantaget gör att man nu inte kan härbärgera veden. Lagersituationen för många industrier är så ansträngd att man kvoterar virkesleveranserna till industrin. Behovet av ved det närmaste halvåret är högst osäkert. Ovanpå det har den finansiella situationen gjort att kapital blivit dyrare. Att i detta läge ha stigande rå- 3

varulager ses inte blida ögon av företagsledningarna. Här kommer det att tvingas fram en successiv lagerminskning som i sin tur ger ett minskat köpintresse som följd. Var så säker! När sågverken drar ner så sjunker priserna För timmer är situationen något absurd. De flesta sågverken sågar nu med förlust samtidigt som man, än så länge, upprätthåller sågproduktionen. Svenska sågverk har hittills bara sänkt produktionen med drygt 5 % medan de finska minskat med över 25 %. Timmerpriserna har hittills hållits uppe på hyfsade nivåer mycket beroende på ett svagare timmerflöde och en oro från sågverken att stå utan timmer i framtiden. Efter årsskiftet kommer säkert produktionsneddragningar och då faller även priserna. Vi tror på sänkta timmerpriser över hela landet med undantag för södra Sverige där läget är osäkert. Framförallt i sydöstra Sverige är det relativt ont om timmer vilket borde ge bibehållna priser. Uppskjutna tullar kan ge massavedsrea i vår! Den 12 november meddelande Putin att man skjuter på den planerade tullprishöjningen från 15 till 50 EUR/m3 i 9-12 månader. Ingen vi talat med från skogsindustrin anser att detta ändrar den långsiktiga inställningen. Man kan inte förlita sig på rysk råvara för sin planerade produktion. Snarare förstärktes avsaknaden av långsiktighet från Rysslands sida med beslutet. Det finns inte heller några signaler om att redan beslutade bruksnedläggningar eller produktionsminskningar kommer att ändras, såväl i Finland som i Sverige. Däremot kan nog företagsledningarna räkna med än ännu tuffare facklig strid när nu tullfrågan för tillfället skjutits på framtiden. Då bör man komma ihåg att den absolut dominerande orsaken till industrins neddragningar inte är vedpriserna utan efterfrågan på slutprodukterna. En problematik som förstärks allt mer med lågkonjunkturen, läs massaanalysen på sid 8. Angående råvarumarknaden så tror många nu att det kommer att bli gott om rysk massaved till låga priser i vår, när man från rysk sida upptäcker att man inte har någon tagare till den råvara som kommer ut ur landet. Köpläge alltså! Norra Sverige: Fortfarande väldigt höga vedpriser I norra Sverige ligger fortfarande virkespriserna på mycket höga nivåer. Framförallt i de allra nordligaste delarna där vi i dag har Sveriges i särklass högsta virkespriser. Visst har man sett ett visst prisfall då premier minskats med kanske 100 kr/m3fub men det är från nettoprisnivåer, efter avverkning, på uppemot 600 kr/m3fub på de bästa tallavverkningarna. Frågan är vilka priser som betalas nu. Många aktörer har dragit sig ur rotpostmarknaden. Ju längre söderut i Norrland du kommer ju svalare blir virkesmarknaden. För dig som fortfarande kan få ut nettoprisnivåer på 450-500 kr/m3fub längst i norr så bör du avverka omedelbart. Även om det skett sänkningar så är det mycket höga priser. Vi tror på prissänkningar i hela området. Södra Norrland och Svealand leder prissänkarligan I detta klassiska lågprisdike mellan Närke och Hälsingland genomfördes prissänkningarna på massaved först. Sannolikt så kommer vi att få se fler prissänkningar i detta område på både timmer och massaved. Rådet till skogsägarna är att fortsätta fokusera på klenare beståndsvårdande gallringar. Skall du slutavverka så bör du säkerställa prisnivån. 4

Sydsverige: Tveksamt om timmerpriserna faller Här är läget mer svårbedömt. Massavedspriserna har sjunkit med ca 30 kr/m3fub och det är sannolikt så att denna prisnivå ligger fast åtminstone fram till årsskiftet. När det gäller efterfrågan på färskt timmer så verkar suget vara större i östra delen än i västra. Om man ser till sågverkens betalningsförmåga så borde timmerpriserna sänkas men det är oklart om det kommer inom det närmaste kvartalet. KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKES- MARKNADEN Kända profiler inom skogsnäringen beskriver sin tro på marknaden för de närmaste kvartalet. Santhe Dahl, VD och delägare i Vida-gruppen, Sydsveriges största sågverksföretag. www.vida.se Trävarumarknaden: Detta blir stålbadens stålbad! Vi har inte nått botten utan marknaden kommer att bli ännu sämre och det måste till neddragningar för att möta den fortsatt minskade konsumtionen. De kommer delvis frivilligt men också genom nedläggningar och utslagningar av sågverk. Timmer: Det råder ett begränsat utbud av timmer i Sydsverige. Det begränsade utbudet består tills marknaden accepterar det nya läget där betalningsförmågan för virke kommer att vara lägre än det varit de senaste åren. Vi är, trots skador och höga driftskostnader, glada att ha relativt stora timmerlager från stormarna vilket tillsammans av köp av stående skog säkrar råvarutillgången framöver. Stig Berg, Stiftsjägmästare i Karlstads Stift som är en stor markägare och virkesleverantör i Värmland www.karlstadsstift.se Timmer: Sågverken visar en behärskad pessimism. Jag tror ändå att man kommer att hålla kvar priserna. Däremot har vi sett en ordentlig prispress på rotposter och vi har därför valt att inte sälja. Massaved: Jag är lite mer optimistisk där. Jag tror man är tvungen att hålla uppe prisnivån för att få virke framöver. Karl Hedin, VD och ägare till Hedins AB, ett av Mellansveriges största sågverksföretag som ingår i VEDA-gruppen. www.hedins.se Trävaror: Just nu flyter försäljningen hjälpligt men jag förväntar mig ett kraftigt dopp i februari då byggandet stannar av i Europa. Det kan bli nedemot halvfart för sågverken. Japanmarknaden är den enda riktiga ljuspunkten delvis som en effekt av Yenens förstärkning mot kronan. RoT-sektorn bör också klara sig något bättre. Det tokstopp vi ser i ekonomin nu bör ändå inte hålla i sig så länge. Jag tror på en vändning för trävarumarkanden i slutet av 2009. Timmer: Sågverken har väldigt mycket timmer samtidigt som produktionen går ned. Då sjunker priserna! Massaved: Samma situation som för sågverken. Det skulle inte förvåna mig om vi ser ytterligare en prissänkning före jul. 5

Arvid Svanborg, Stf. virkeschef på Korsnäs som är en av de största virkesköparna i norra Svealand och södra Norrland. www.korsnas.com Massaved: Över lag har massavedsflödena varit mycket stora samtidigt som många bruk produktionsbegränsat. Det gör att tillgången på massaved kommer att vara mycket god framöver. Timmer: I Mellansverige är det för tillfället inga större överskott på timmer och vi tror därför på oförändrade timmerpriser. Jörgen Göranson, VD på Primaskog AB, En av de större virkesköparna i södra Norrland. www.primaskog.se Massaved: Vi känner en viss tröghet och massaförbrukarna kvoterar nu leveranserna pga. stora lager. Det skulle kunna bli en viss prispress på massaveden framgent. Timmer: Hittills har det varit bra konkurrens om sågtimret och våra priser har legat fast på den höga nivån. Nu är läget naturligtvis osäkert och risk finns att det blir överfullt på sågverken beroende på den sämre konjunkturen. Jag tror att timmerpriserna kommer att falla. Magnus Juntikka, Virkeschef på Skogs-sällskapet. En av Sveriges större förvaltare av privatägda skogsfastigheter. www.skogssallskapet.se Osäkerhet med stor O Virkesflödet till industrin är nu stort samtidigt som såväl sågverk som fiberförbrukare känner en stor osäkerhet inför framtiden. Hur stort kommer vedbehovet att vara? Jag tror att det generellt blir prissänkningar på såväl timmer som massaved över hela landet. Sen om dessa prissänkningar syns i just timmerprislistorna är inte lika säkert men då är det premierna som minskar istället. FASTIGHETSMARKNADEN Nu faller även skogsmarkspriserna Skogsfastighetsmarknaden har varit seg och stått emot den ena omvärldsförändringen efter den andra. Nu ser vi dock att priserna faller även på skogsmarken. Man bör då poängtera att det ändå är marginella justeringar från en mycket hög nivå och att skogsfastighetspriserna står förhållandevis stadigt jämfört med de flesta andra tillgångar i samhället just nu. Vi bedömer att priserna som ett genomsnitt över landet fallit med ca 5 % under senhösten. När det gäller boendedominerade fastigheter med sämre byggnader så är prisfallet betydligt större. Där uppger nästintill samtliga mäklare att de har svårt att få avslut på nivåer som säljarna accepterar. Prispressen har varit något tydligare på större skogsfastigheter i södra Sverige, utan tydliga mervärden framförallt i de sydligaste länen. Här bedömer vi prisfallet runt 10 % i snitt. Då skall man komma ihåg att det är från en exceptionellt hög nivå. För större sammanhållna fastigheterna så har marknadspriset ofta legat uppemot 550 kr/m3sk. Alltså kraftigt över de genomsnittspriser som bl.a. LRF Konsult redovisar på 440 kr/m3sk. Små fina fastigheter står emot prisfallet bättre Man bör tänka på att mellan 60 70 % av fastigheterna säljs till grannar. De flesta fastigheter som säljs är också relativt små på 20 40 ha och här kommer vi sannolikt inte att se några större prisförändringar. Det kommer att vara samma grannar som bjuder på fastigheterna och de kan inte välja tidpunkt 6

när de äntligen får möjlighet att förvärva fastigheten som gränsar till egendomen. Men sjunkande rotnetton och färre långväga konkurrenter påverkar naturligtvis prisbilden i viss mån även här. Kanonläge att sälja fastigheten! För dig som bestämt dig för att sälja din skogs- & lantbruksfastighet men nu tvekar, eftersom marknaden pressas något, tycker vi ändå att timingen är bra. Visserligen kanske du hade fått något mer för din fastighet om du sålt i våras men dels är det nästintill omöjligt att pricka pristopparna, dels är alternativplaceringen bättre än på mycket länge. Tänk efter vad du skall göra med de pengar som kommer loss. Skall du köpa ett hus, en lägenhet, ett företag eller placera på börsen så har dessa tillgångar sjunkit betydligt mycket mer än din skogsmark och därför kan det vara ett ypperligt läge just nu. Inför en försäljning är det många beslut som skall fattas, utnyttja gärna vår Skogs & Lantbruksansvariga som bollplank i denna process. Du hittar dem under Skog & Lantbruk på www.danskebank.se. Skogsfastigheter för 25 miljarder kr till salu Enligt enkätundersökningen Skogsbarometern som genomförs av LRF Konsult och Swedbank så uppger ca 15 % av skogsägarna att de planerar en överlåtelse av fastigheten de närmaste fem åren och att ca 1,8 miljoner hektar då skall byta ägare. Endast 30 % av dessa räknar med en extern överlåtelse utanför familjen. Detta innebär att skogsmark för ett ungefärligt värde av 25 miljarder kr kommer att säljas på den öppna marknaden under en femårsperiod. Vår reflektion är att ägarna sannolikt underskattar tidsprocessen för ett generationsskifte samtidigt som man också överskattar förmågan att hålla kvar fastigheten inom familjen. Tidigare var det arvs- och gåvoskatten som hindrade generationsskiftet. I dag är det fastighetspriserna som omöjliggör för en arvinge att kompensera syskon och ta över gården. Slutsatsen blir ändå att ett stort antal fastigheter väntar på att komma ut på marknaden. Karl Danielsson, VD på konsult- och mäklarfirman AREAL, specialist på större egendomar. www.areal.se Från en exceptionell prisuppgång de senaste åren så ser vi nu en nedgång i priserna. Jag gissar att från de toppnivåer vi fick i våras ofta runt 550 kr/m3sk så kanske priserna ligger runt 470 kr i dag. Då skall man komma ihåg att det fortfarande är väldigt höga priser och snittpriserna ligger fortfarande över den nivå som visas i statistiken. Varje affär tar betydligt längre tid att genomföra i dag och vissa fastigheter kommer sannolikt att bli osålda. Nu minskar utbudet vilket håller emot ytterligare prissänkningar. Johan Jansson, Marknadsansvarig på LRF Konsult Skogsbyrån, Rikstäckande konsult och mäklarföretag. www.konsult.lrf.se Marknaden är klart skakigare nu. Vi ser ännu inte någon större generell prissänkning. Bra objekt säljs till höga nivåer men mindre attraktiva fastigheterna med lägre virkesförråd, splittrad arrondering eller sämre läge är mer svårsålda. Det är trögare klimatet avspeglar sig främst från Svealand och söderut, medan vi inte ser någon avmattning i Norrland. Framförallt boendedominerade fastigheter är, på vissa håll, svåra att komma till avslut på. Detta mycket beroende på höga prisförväntningar hos säljarna. 7

Dag Magnusson, Vd och ägare av Skånegårdar. En av södra Götalands större gårdsmäklare. www.skanegardar.se Marknaden är nu mer divergerad. Läge och arrondering betyder mycket mer nu än tidigare. För skogsdominerade fastigheter i södra Götaland tror jag priserna har sjunkit med 10 15 % och snittpriset ligger nu mellan 425 och 450 kr/m3sk. Enskilda objekt når även idag upp till 500 kr/m3sk och en del köpare gör bedömningen att realvärden som jord och skog idag är den säkraste investeringen. ATT TÄNKA PÅ SOM SKOGSÄGARE! Nu är tiden för investeringar på fastigheten Nu går vi ur en högkonjunktur med höga virkespriser och förhoppningsvis har du som skogsägare avverkat och har en buffert för kommande år. Nu är bästa tiden för att planera för vad som skall göras på gården de närmaste åren. Skall du renovera hus, bygga väg, dikesrensa, plantera, röja eller kanske stängsla. Alla dessa åtgärder genomförs säkert både bättre och billigare under den kommande perioden. Uppdatera skogsbruksplanen Nu är det läge att uppdatera din skogsbruksplan efter de åtgärder som gjorts de senaste åren. De flesta har en datoriserad plan med möjlighet till uppdatering. Kontrollmät de gallrade bestånden och lägg in nya uppgifter. Kräv en hög tillväxt även efter avverkning! Vi på Danske Bank har marknadens högsta ränta på skogskontot. Flytta dina skogskonton till oss. Det är kanske det enklaste sättet att öka avkastningen på din skog. Ring 0752-48 33 38 så får du hjälp och besked om dagsaktuell räntenivå eller gå in på www.danskebank.se MASSAMARKNADEN Teemu Salonen, Skogsindustrianalytiker på Investment Research, Danske Market Equities Betydligt lägre massapriser Som andra råvaror har massapriset sjunkit under de senaste månaderna. Den kraftiga konjunkturnedgången visar sig i lägre efterfrågan på såväl papper som pappersmassa. Som exempel har efterfrågan i Europa sjunkit på bestruket finpapper med hela -5.3 % under året. I USA är utvecklingen än mer dramatisk där efterfrågan på papper generellt sjunkit med hela 6 % jämfört med förra året. Detta ger en svagare efterfrågan på pappersmassa vilket syns på ökade lager. Lagernivåerna är nu de högsta på drygt åtta år. Det kraftiga prisfallet på pappersmassa som i Europa mer än väl kompenserats av en stärkt dollar, har nu slagit igenom under den senaste månaden. De flesta i branschen tror på ett fortsatt prisfall beroende på lagersituationen även om man räknar med produktionsstopp i Europa på hela 1,4 milj. ton nu i slutet på året. I USA har producenterna nu annonserat en prissänkning på USD 40/ton för november vilket skulle ge ett barrmassapris på USD 790/ton i USA. Signaler från den europeiska marknaden uttrycker att spotpriset nu ligger nere på USD 712/ton och att det kommer att falla USD 680/ton redan nu i slutet på november. På terminsmarknaden handlas den europeiska barrmassan på USD 640/ton för de närmsta tre månaderna. Vi förväntar oss fortsatt prispress på massa åtminstone under Q1-09. Men den största frågan är hur lågt priset kan gå. Under de senaste nedgångarna har priset bottnat runt US 450/ton. Vi tror ändå inte att priset kommer att falla så lågt denna gång då vedkostnaden sannolikt kommer att vara högre under perioden och euron är ca 30 % starkare gentemot dollarn än den senaste svackan under 2001-2003. Se massagraf på nästa sida. 8

Danske Bank i Sverige är ett nätverk av femton provinsbanker med gemensamma specialistenheter och administrativa enheter. I nätverket av provinsbanker ingår Bohusbanken, Gävleborgs Provinsbank, Hallands Provinsbank, Jämtlands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skaraborgs Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank samt Östgöta Enskilda Bank. Lager av massa globalt samt pris på barrmassa (NBSK)) EUR & USD 1 000 900 800 700 600 500 400 300 Lager globalt Pris NBSK (USD) Pris NBSK (EUR) Antal dagar i lager 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 95 96 97 '98 '99 '00 '01 '02 '03 '04 '05 '06 '07 '08 '09 RÄNTA OCH VALUTA Bankens Sverigeekonom Roger Josefsson ger sin syn på ränteoch valutasituationen. Läs mer på: www.danskebank.com/research Allt är inte nattsvart för Sverige! Lågkonjunkturen är på väg att bli global i alla avseenden och inkluderar nu även utvecklingsekonomier som exempelvis Kina och Indien. Tillväxten i Kina har tydligt bromsat in och arbetslösheten ökar med stigande social oro som följd. I många andra tillväxtekonomier ser läget likartat ut. I den industrialiserade delen av världen verkar nedgången snarast accelerera, I närtid står vi med andra ord inför en formidabel utmaning, ur såväl ett svenskt som ett globalt perspektiv. För svensk del kan denna lågkonjunktur bara mätas med den som utvecklades ur finanskrisen i början av 1990-talet. Det finns till och med faktorer som talar för att denna lågkonjunktur blir än värre då det nu saknas en stark efterfrågan från omvärlden. Dessutom erbjuder inte kronan trots att den har försvagats kraftigt en lika stark stimulans av konkurrenskraften som då. Men på lite sikt finns det förvisso en del faktorer som pekar åt ett mer positivt håll. Dels ser vi nu vissa tecken på en stabilisering av bostadsmarknaden i USA vilket är en förutsättning för att dämpa den internationella finansoron. Dels ger den sunda finanspolitik som har förts i Sverige 9

Danske Bank i Sverige är ett nätverk av femton provinsbanker med gemensamma specialistenheter och administrativa enheter. I nätverket av provinsbanker ingår Bohusbanken, Gävleborgs Provinsbank, Hallands Provinsbank, Jämtlands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skaraborgs Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank samt Östgöta Enskilda Bank. de senaste åren synnerligen goda möjligheter för regeringen att parera delar av det efterfrågebortfall som förutses. Samtidigt kan Riksbanken i avsaknad av inflationstryck sänka ränta mycket kraftigt. Det senare gäller även för den europeiska centralbanken, ECB. I Sverige förväntar vi oss en styrränta ned mot, eller till och med en bit under, 2 % vid utgången av nästa år. Delar du denna tro är det, som låntagare, fortsatt förmånligt med så korta bindningstider som möjligt. Vid bostadslån rekommenderar vi att du utnyttjar vårt Duoflex-konto, med samma ränta på insatta som lånade medel. Den svenska kronan (SEK) är för närvarande mycket svag gentemot såväl euro (EUR) som dollar (USD). Det här har framförallt drivits av en ökad riskaversion i samband med den finansiella oron. Kortsiktigt kan därför både EUR och USD bli än starkare, men på lite längre sikt torde kronan istället stärkas i förhållande till dagens nivåer. I dagsläget är prognosen över de närmaste 12 månaderna att EUR ska stå i 9,5 kronor och USD i 8,2 kronor. Det brittiska pundet (GBP) och den japanska Yenen (JPY) väntas på samma tidshorisont handla till 11,9 respektive 8,0. Ränta % 8 7 6 5 4 3 2 1 5 år SSOB 3 mån SSVX 0 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Valuta % 18 16 14 12 10 8 6 4 2 YEN/SEK GBP/SEK EUR/SEK USD/SEK 0 01 02 03 04 05 06 07 08 Johan Freij Affärsområdeschef Skog och Lantbruk Danske Bank i Sverige Ansvarig utgivare Telefon 0752-48 12 61 Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till: johan.freij@danskebank.se 10