Kommunförbundet och servicestrukturreformen Tarja Myllärinen Direktör, social och hälsovåd Finlands Kommunförbund Kommunreformen och strukturreformen i samma takt Ansvaret för ordnandet av uppgifter och tjänster inom social- och hälsovården ligger hos kommunerna Det är viktigt att» kommunreformen och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården framskrider i samma takt» kommunerna är informerade om de riktlinjer för social- och hälsovården som har betydelse för det utredningsarbete som strukturlagen kräver Utgångspunkten för både kommunreformen och servicestrukturreformen bör vara starka primärkommuner» Om det inte är möjligt, behövs det ett mycket nära samarbete 14.10.2013 1
Tillahandahållandet av socialvården och primärvården 1.1.2013 Samarbetsområden, 202 kommuner Samkommuner för hälso- och sjukvård, 10 kommuner Samarbetsområdet för socialvård, 2 kommuner Kommunen ordnar själv, 90 kommuner 3 [pvm] Etunimi Sukunimi titteli Tapahtuma Lösningen inom socialoch hälsovården och invånarklassificering 1.1.2013 Lösningen för kommunens befolkningsunderlag är under 20 000 invånare, 98 kommuner, 648 077 invånare, ca 12,0 % av befolkningen. Lösningen för kommunens befolkningsunderlag är över 20 000 invånare, men under 50 000 invånare, 153 kommuner, 1 715 841 invånare, ca 31,8 % av befolkningen Lösningen för kommunens befolkningsunderlag är över 50 000 invånare, 53 kommuner, 3 008 995 invånare, 55,7 % av befolkningen Åland, 16 kommuner, 28 354 invånare, ca 0,5 % av befolkningen 4 [pvm] Etunimi Sukunimi titteli Tapahtuma 2
Förvaltningsmodeller inom social- och hälsovården 1.1.2013 Ansvarskommunmodellen, 34 områden, 97 kommuner, 1 554 322 invånare Samkommuner, 27 områden, 117 kommuner, 851 575 invånare, 5 [pvm] Etunimi Sukunimi titteli Tapahtuma Inte endast social- och hälsovård En primärkommun har de bästa förutsättningarna att främja välfärd och hälsa och göra kommuninvånarna delaktiga genom tjänster inom» social- och hälsovård» utbildning och fostran» kultur och idrott» samt organisationer och sociala gemenskaper som är verksamma i kommunen. En utmaning för social- och hälsovårdsområdena i samkommunsmodellen är främjandet av välfärd och hälsa i samtliga medlemskommuner och det samarbete som krävs mellan olika aktörer.» I ansvarskommunsmodellen gäller det samma för de kommuner som inte är ansvarskommuner. 14.10.2013 3
Ingen reform bara för reformens skull Målet med social- och hälsovårdsreformen bör vara att» stärka verksamheten på basnivå» förbättra systemet och» öka produktiviteten Målet med reformen bör vara» att bilda enhetliga social- och hälsovårdsområden och områden på basnivå» att områdena utgår från naturliga pendlings- och serviceområden» att tillgången på service tryggas» att det bildas en horisontell integration av verksamheten på basnivå. 14.10.2013 Ett nära samarbete är viktigt, i synnerhet på basnivå, så att alla invånare i de kommuner som ingår i ett samarbetsområde på basnivå ska ha tillgång till samma tjänster oberoende av kommungränsen. Med tanke på den fortsatta utvecklingen är det viktigt att bygga en bro mellan den tidigare reformen och de nya servicestrukturerna 14.10.2013 4
Uppmärksamhet på konstitutionella aspekter Vid bildandet av områden bör man fästa särskild uppmärksamhet på konstitutionella aspekter. Om avsikten är att införa modellen med ansvarskommun, bör verksamheten ytterligare preciseras i lagstiftningen. Om lagen inte kan skrivas utan att det uppstår problem i förhållande till grundlagen, måste arbetsgruppen lägga fram alternativ» för att säkerställa att servicestrukturreformen kan framskrida. 14.10.2013 Inga nya nivåer men några avvikelser Det nuvarande systemet måste bli klarare Reformen får inte leda till att det uppstår flera olika nivåer i beslutsfattandet Avvikelser från befolkningsunderlagskriterierna kan vara motiverade» i glest bebodda områden» i områden med långa avstånd eller» på språkliga grunder. 14.10.2013 5
Genomförandet av reformen får inte leda till en större splittring av servicen på specialiserad nivå. Om det sker går man miste om de produktivitetsfördelar som en centralisering ger och följden är högre kostnader och en försämrad servicekvalitet. De lösningar som väljs bör ge högre servicekvalitet, produktivitet och bättre resultat. Om kommunerna inte sinsemellan kan bilda en funktionell helhet för områden, ska statsrådet ha rätt att bestämma om området i fråga. 14.10.2013 Rösträtten Rösträtten i alla mellankommunala organ bör bestämmas i proportion till invånarantalet. Verksamhetsmodeller bör utvecklas för att förbättra kommunernas möjligheter att styra verksamheten och ekonomin i områden på basnivå, social- och hälsovårdsområden och i specialupptagningsområden. 14.10.2013 6
Tack! 14.10.2013 7