Arbetsgrupp för katalogiseringsfrågor inom Expertgrupp för LIBRIS Samkatalog Minnesanteckningar från sammanträde 2007-11-15 Närvarande: Pia Bodå (UUB), Anders Cato (KB), Bodil Gustavsson (SUB), Pia Leth (KB), Thomas Lindström (GUB) Nya och ändrade tillämpningar 1. Landkod (9a) för Åland? Åland har sedan några år egen landkod (ax) enligt ISO 3166-1. Vi har i Sverige begärt att LC tilldelar egen landkod även i LC:s MARC Code List for Countries. LC säger dock nej, eftersom de anser att Åland ska behandlas som en integrerad del av Finland. I Sverige finns en del behov av att söka speciellt på litteratur utgiven på Åland och likaså ta ut statistik på densamma. Frågan är: ska LIBRIS skapa en egen, från LC avvikande kod för Åland 9a, eller ska vi följa LC och sätta all litteratur utgiven på Åland under Finlands landkod? Arbetsgruppen förordar att en särskild kod tilldelas för Åland, men innan så sker skriver Anders till Sally McCallum på LC:s MARC Standards Office för att utröna varför de inte vill tilldela Åland en särskild kod och om inte detta beslut går att ändra. 2. Ny flerbandsverksmodell I Sverige och i stora delar av Europa har sedan onlinekatalogerna uppstod på 1960- och 1970- talen en flerbandsverksmodell tillämpats som går ut på att man gör en huvudpost för helheten och delposter för delarna, en modell som fortfarande starkt förespråkas av bl.a. Tyskland. Sedan LIBRIS gick över till MARC21 har vi kommit i kontakt med andra sätt att katalogisera flerbandsverk på, sätt som används i den anglosaxiska värden och som finns i de poster som vi får när vi importerar från bland annat från WorldCat och LC. Den modell som tillämpas i den anglosaxiska världen går i stort sett ut på att man skiljer på flerbandsverk som har pregnanta såväl huvud- och deltitlar och flerbandsverk som inte har pregnanta deltitlar, utan bara en numrering eller motsvarande. På den förra katalogiserar man böckerna monografiskt och gör flerbandsverkets huvudtitel till en serie. Detta förfarande torde vara ganska okomplicerat även för oss och har även börjat tillämpas till viss del. På den senare gör man också en monografisk post och redovisar sedan ingående delar i en innehållsanmärkning, om detta är nödvändigt. Och det är här den stora skillnaden mot vårt sätt att katalogisera uppstår. Om vi ska göra så hur gör vi då med bestånds- och exemplarposter? Lösningar finns, men fungerar de i samtliga lokala system?
Exempel på olika modeller för utformning av beståndspost: Modell 1: 852 #3 Del 1: #b S #h... 852 #3 Del 2: #b S #h... 852 #3 Del 3: #b S #h Modell 2 (LIBRIS Bib-ID: 4922594): 852 #b H #c PLAN 5 #h Oab #l Social 866 #a Vol. 1-4 Beståndsuppgift utformas precis som i andra fall enligt det lokala bibliotekets egen praxis, och på ett sätt som fungerar tillsammans med bibliotekets lokala system. I det senare fallet ovan löses utlån av enstaka delar genom olika exemplarposter. De frågor som uppstår är alltså: Ska vi fortsätta med vår gamla modell, och göra om alla importerade flerbandsverksposter från bl.a. LC, BNB etc., eller ska vi gå över till den modell som de använder? Klara fördelar finns med att gå över: o Import från utländska kataloger blir enklare och arbetsbesparande o Maskinell matchning blir tillförlitligare och enklare o Titelindex blir tydligare i och med att de inte skräpas ned med en massa delposter o Arbetstid bör sparas från den svenska katalogiseringen också när bara en post behöver göras. Ett par nackdelar bör också beaktas: o Folkbiblioteken använder ännu i BURK den gamla modellen med flera poster. Vi kommer alltså att skilja oss från dem i en del fall. o Beståndsposterna kan bli något tunga i vissa fall, särskilt om ett flerbandsverk har många delar där varje del ska ha ett eget 852-fält. Om vi går över klarar då alla lokala system av att hantera beståndsposter innehållande flera 852-fält som beskriver beståndet av olika delar av den bibliografiska posten? Kommer de att kunna göra de exemplarposter som de behöver? En undersökning bland systembibliotekarier behövs. Hur göra med gamla flerbandsverksposter om vi går över? Rätta bakåt torde vara omöjligt, men vad göra med nu levande flerbandsverk? Låta dem löpa ut enligt gammal metodik? Arbetsgruppen är enig om att enpostmodellen för vissa typer av flerbandsverk klart är att föredra och skulle innebära en avsevärd rationalisering. En enkät behöver dock ställas samman och skickas ut till samtliga systemansvariga på LIBRIS-biblioteken med de frågor som ställts ovan konkretiserade. Anders och Pia ställer samman enkät och skickar ut den till gruppen för godkännande innan den går ut. Den bör skickas ut till LIBRIS listor över systemoch katalogansvariga. 3. Filering av bestämd/obestämd artikel i uniforma titlar
Ett problem med MARC21-formatet är att det inte klarar av filering i alla fält. Ett av dessa är filering i auktoritetspostens fält 100, delfält #t, vilket i den bibliografiska posten motsvaras av antingen fält 240 eller av fält 600, 700 eller 800 delfält #t (även 440 delfält #a). I den bibliografiska posten kan man filera bort inledande artiklar i fält 240, men ingen annanstans. Detta medför då att en auktoriserad form i auktoritetspostens fält 100 #t inte stämmer överens med den bibliografiska postens 240. Exempel: Bibliografisk post: 100 1 #a Lagerlöf, Selma, #d 1858-1940 240 14 #a Ett barns memoarer (fileras på barns ) Auktoritetspost 100 1 #a Lagerlöf, Selma, #d 1858-1940. #t Ett barns memoarer (bortfilering av Ett går inte) I exemplet ovan stämmer alltså inte auktoritets- och bibliografisk post ihop, eftersom den bibliografiska posten filerar bort Ett, vilket auktoritetsposten inte kan göra. Samma resultat blir det när man har ett person+titelbiuppslag i den bibliografiska postens fält 700. En följd i index blir att 100+240 hamnar på ett ställe medan 700 #a+#t hamnar på ett annat. I MARC21 tycks ingen lösning på detta problem stå att finna, utan man har istället löst problemet genom att helt enkelt plocka bort det ord som ska fileras bort och gör alltså enligt nedan: Bibliografisk post: 100 1 #a Lagerlöf, Selma, #d 1858-1940 240 14 #a Barns memoarer Auktoritetspost: 100 1 #a Lagerlöf, Selma, #d 1858-1940. #t Barns memoarer Då fungerar fileringen i katalogerna och allt blir korrekt. Det enda som inte alltid blir korrekt är det språkliga. T.ex blir Das wohltemperierte Klavier förvandlat till Wohltemperierte Klavier, vilket ju är grammatiskt fel på tyska. Men man hävdar att detta ändå bara är en uniform titel, ett uppställningsord, som inte behöver vara språkligt korrekt. KB:s förslag är att vi inom LIBRIS också går över till att följa amerikanska tillämpningar, främst för att få rätt på alla fel i index för uniforma titlar. Detta skulle också underlätta import från angloamerikanska baser, såsom WorldCat och därtill effektivisera katalogiseringen. Efter det att ovanstående förslag skrivits har nya besked kommit från Joint Steering Committee for RDA (JSC) om att man i RDA kommer att föreslå att artiklar inkluderas i uniforma titlar genom ett införande av en s.k. non filing character. Genom införandet av denna kommer bortfilering av artiklar att bli möjlig oavsett var i posten de står. RDA kan dock inte införa denna kod förrän en majoritet av systemleverantörerna kan utnyttja den i sina system och införandet kan därför komma att dröja till en senare version av RDA. På grundval av ovanstående uppgifter förordar arbetsgruppen att vi avvaktar vidare besked från JSC innan besked tas i frågan.
Förtydliganden och anpassningar till tekniska möjligheter 1. Fält 880 och icke-latinsk skrift I formathandboken och i anvisningarna för teckenhantering sägs just nu att modellen med icke-latinsk skrift i 880 inte rekommenderas. Men redan har utvecklingen sprungit ifrån denna rekommendation. Samtliga tecken (inkl. kinesiska) visas i nya webbsök. LIBRIS har t.o.m. lyft fram dem i den nya detaljerade vyn i nytt LIBRIS. Se t.ex. http://libris.kb.se/showrecord.jsp?q=onr%3a10353988&d=libris&n=1&id=10353988. Nästa steg blir troligen att indexera fält 880 som sökbart, men det är ganska poänglöst så länge det bara finns några hundratal sådana poster. Fält 880 finns ganska ofta i utländska poster och det finns stöd för att manuellt lägga till vid "primärregistrering". Bör man inte i LIBRIS Formathandbok ta bort texten "rekommenderas f.n. inte", och samtidigt ta bort kursiveringen av delfält $6 (kursivering innebär i detta sammanhang "används normalt ej")? Arbetsgruppen är enig om att icke-latinsk skrift ska tillåtas i LIBRIS. När nu möjligheten finns bör den utnyttjas. Dock måste LIBRIS meddela alla bibliotek via sändlistorna till system- och katalogansvariga om att katalogposter kan komma att dyka upp innehållande icke-latinska tecken. Konstruktionen i fält 880 diskuterades och efter att ha konsulterat MARC21-manualen konstaterades att en exempelpost skulle kunna se ut enligt modellen: 100 1_ #6 880-01 #a Čechov, Anton Pavlovič, #d 1860-1904 880 1_ #6 100-01/(N #a Чехов, Антон Пaвлович, #d 1860-1904 245 10 #6 880-01 #a Višnevyj sad 880 10 #6 245-01/(N #a Вишнёвый сад 2. URN m.m. i fält 856 URN (Uniform Resource Name) ger en beständig länk som fungerar även om resursen flyttas till annan server. För att bli klickbar måste dock URN kompletteras med inledande bas-url till uppslagstjänst (resolver) och identifikator. Vi vet att det finns åtminstone några lokala system som inte klarar att generera en sådan bas-url maskinellt. Vi föreslår därför att man i Formathandboken förtydligar hur 856-fältet kan konstrueras med dubbla delfält #u, enligt exemplet 856 40 #u http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-3159 #u urn:nbn:se:kth:diva-3159 I anslutning till detta kan det kanske också vara lämpligt i) att rekommendera användning av URN, när så är tillämpligt, och ii) att komplettera med anvisningar för hur man anger svenska tecken (å,ä,ö) i URL.. Arbetsgruppen ställde sig något undrande till varför inte LIBRIS kan automatiskt med hjälp av urn:nbn självt förstå adressen till KB:s resolver, utan att ha inledande http-adress. Om nu samtliga urn:nbn i Sverige går via KB:s resolver borde LIBRIS kunna lösa detta automatiskt. Till dess att det går att enbart använda ett 856-fält med ett delfält #u accepterar dock gruppen LIBRIS förslag till lösning som den för tillfället lämpligaste.
Gruppen anser också att när detta nummer figurerar i funktionen unik identifikator borde numret ligga i ett därför avsett fält, rimligen ett 02*-fält. Något lämpligt sådant finns dessvärre inte i MARC21 ännu, men vore önskvärt. I det förslag till ny text i Formathandboken som skickades ut ifrågasattes texten till delfälten #y och #z. Förtydligande exempel behövs för att förstå texten. Framtidsfrågor att föra vidare till Expertgruppen för diskussion Till expertgruppen bör följande frågor föras: 1. Vilka rationaliseringsfrågor överlag finns inom LIBRIS samkatalog? Vad står på bibliotekens önskelista? Några förslag: a. Exemplarposter i LIBRIS Går det bra att göra exemplarposter i dagens LIBRIS? Om man gör det kan det innebära några komplikationer? b. En importdatabas för slaviskt material är starkt önskad av biblioteken och förutsättningarna för en dylik bör undersökas. 2. I LIBRIS-basen finns idag ett antal miljoner poster, inköpta och inlästa av LIBRIS under en tid då remote-import ej var möjlig. Stora delar av dessa poster har aldrig fått något bestånd, utan ligger nu mest och stör i index och gör sökningar mer tunga och svåröverskådliga. Därtill försvårar de auktoritetsarbetet rejält. Arbetsgruppen önskar därför att LIBRIS snarast påbörjar arbetet med en utrensning av dessa poster.