KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien ska också försöka belysa hur sorternas proteinhalt varierar vid ekonomiskt optimal gödsling. I försöksserien ingår även rågvetesorten Fidelio. År 2003 tröskades tre försök i serien vilket är samma som antalet 2004. Sammanfattning Problem med torka under försommaren och tillförsel av stallgödsel på två av försöksplatserna hösten 2003 har påverkat den ekonomiskt optimala kvävegivan nedåt. Man bör därför undvika att tolka försöksresultaten som ett medeltal utan analysera varje försök för sig. Jämfört med 2003 uppnås ekonomiskt bästa resultat vid en högre kvävenivå 2004. Den ekonomiskt optimala proteinhalt är i medeltal 11,9 % för samtliga höstvetesorter på årets tre försöksplatser vilket överensstämmer relativt väl med tidigare års erfarenheter. Ett stort tack framförs till försöksvärdarna och sponsorerna Svenska Lantmännen, Kalmar Lantmän och Scandinavian Seed som möjliggjort årets provning. Förutsättningar Till grund för beräkning av gödselnetto ligger följande: Gödselmedel: NS 27-3 (Axan) Gödselpris: 7,80 kr per kg N Pris vete: 0,93 (ingen proteinhaltsjustering) Pris rågvete: 0,89 Spridningskostnad: 2x100 kr per ha Förfrukterna var i Halland höstvete, i Blekinge havre och i Kalmar vårkorn. Försöksplatsen på Bårarp fick 5 ton hönsgödsel och försöket på Arby fick ca 15 ton svinflytgödsel hösten 2003. Stallgödselgivorna har medfört att N-min var relativt högt på våren, se nedan. Försöksplan L7-153 Sorter Kvävegivor Meridien N1: 50+30 Tommi N2: 50+70 Marshal N3: 50+110 Kris Hurtig Fidelio Försöksplatser Gödsling Gödslingstidpunkt vår (Jordart, N-min 0-60 cm vår) hösten 2003 1:a giva 2:a giva Staffan Gullander, Bårarp, Getinge, Halland N län (mmh ML, 34 kg N/ha) Johannishus Godsförvaltning, Johannishus, Blekinge K län (mmh l Mä MJ, 15 kg N/ha) Ingvar Jacobsson, Arby, Vassmolösa, Kalmar H län (mmh l Mj, 56 kg N/ha) 5 ton hönsgödsel 15 ton svinflyt 13 april 5 maj 5 april 29 april 29 mars 16 april 77
Tabell 1. Resultat L7-153. 3 försök i Animaliebältet 2004 Led Kväve- Skörd kg/ha Medel kärna Gödsl.- Sort giva N-län K-län H-län skörd rel.tal kr/ha netto Meridien 0 4 500 2 425 7 800 4 910-4 566 4 566 Meridien 80 7 720 3 320 9 950 7 000 100 6 510 5 686 Tommi 80 7 450 3 090 9 550 6 700 100 6 231 5 407 Marshal 80 8 490 4 190 10 630 7 770 100 7 226 6 402 Kris 80 8 330 3 190 10 320 7 280 100 6 770 5 946 SW Hurtig 80 8 430 3 320 10 700 7 480 100 6 956 6 132 Fidelio 80 7 580 3 760 7 490 6 280 100 5 589 4 765 Meridien 120 7 960 4 130 10 420 7 500 107 6 975 5 839 Tommi 120 7 380 4 070 10 240 7 230 108 6 724 5 588 Marshal 120 8 350 5 270 10 920 8 180 105 7 607 6 471 Kris 120 8 350 4 160 10 640 7 720 106 7 180 6 044 SW Hurtig 120 8 570 4 040 11 150 7 920 106 7 366 6 230 Fidelio 120 7 770 4 410 7 640 6 610 105 5 883 4 747 Meridien 160 8 540 4 670 10 650 7 950 114 7 394 5 946 Tommi 160 7 740 4 890 10 480 7 700 115 7 161 5 713 Marshal 160 8 810 5 880 11 350 8 680 112 8 072 6 624 Kris 160 9 010 4 910 10 850 8 260 113 7 682 6 234 SW Hurtig 160 8 610 4 920 11 290 8 270 111 7 691 6 243 Fidelio 160 7 210 4 700 7 900 6 600 105 5 874 4 426 Tabell 2. Resultat L7-153. 1 försök i Bårarp, Halland 2004 Meridien 0 4 500 - - 4 185 4 185 13,1 80 Meridien 50+30 7 720 100 100 7 180 6 356 12,4 130 Tommi 50+30 7 450 100 97 6 929 6 105 13,9 141 Marshal 50+30 8 490 100 110 7 896 7 072 11,5 133 Kris 50+30 8 330 100 108 7 747 6 923 12,4 140 SW Hurtig 50+30 8 430 100 109 7 840 7 016 12,5 143 Fidelio 50+30 7 580 100 98 6 746 5 922 12,4 128 Meridien 50+70 7 960 103 100 7 403 6 267 14,0 152 Tommi 50+70 7 380 99 93 6 863 5 727 15,2 153 Marshal 50+70 8 350 98 105 7 766 6 630 13,4 152 Kris 50+70 8 350 100 105 7 766 6 630 13,8 157 SW Hurtig 50+70 8 570 102 108 7 970 6 834 14,0 163 Fidelio 50+70 7 770 102 98 6 915 5 779 13,8 146 Meridien 50+110 8 540 111 100 7 942 6 494 14,3 166 Tommi 50+110 7 740 104 91 7 198 5 750 16,0 168 Marshal 50+110 8 810 104 103 8 193 6 745 14,4 173 Kris 50+110 9 010 108 106 8 379 6 931 14,5 178 SW Hurtig 50+110 8 610 102 101 8 007 6 559 14,5 170 Fidelio 50+110 7 210 95 84 6 417 4 969 14,4 141 CV% 3,4 78
Resultat Försöket på Johannishus hade låg skördenivå vilket delvis berodde på svaga plantor på våren. På denna försöksplats var försöksfelet också relativt högt medan försöken på Bårarp och Arby däremot var jämna. Hallandsförsöket (tabell 2) Försöket på Bårarp fick andra kvävegivan relativt sent (DC 31) samtidigt som väderleken efter den gödslingen blev torr. De 5 närmaste veckorna kom det endast ca 15 mm regn vilket medförde att kvävet svarade för sent. De olika kvävenivåerna ger därför små utslag. Avkastningen var i medeltal för samtliga sorter och kvävenivåer här 8 130 kg/ha. Skördenivån har i försöket på Bårarps varit relativt god redan vid gödsling med 80 kg N/ha. Tillförsel av ytterligare kväve har endast varit lönsamt i sorterna Meridien och Kris. Anledningen till det låga kväveoptimumet är sannolikt att hönsgödseln som spreds hösten 2003 gav viss kväveeffekt samtidigt som den andra kvävegivan inte gav avsedd effekt på grund av torr väderlek efter spridning. De ekonomiskt bästa alternativen var sorterna Marshal och Hurtig med 80 kg N/ha. Rågvetesorten Fidelio gav tillsammans med vetesorten Tommi lägst avkastning på samtliga kvävenivåer på Bårarp. Stråstyrkan var något svag (67 %) i sorten Fidelio i ledet med den högsta kvävenivån. Detta kan vara en förklaring till varför sorten avkastade mer vid 80 kg N/ha än med 160 kg N/ha. Proteinhalten var för höstvetesorterna i medeltal 12,5 % redan vid kvävenivån 80 kg N/ha. Med 120 kg N/ha steg proteinhalten till i medeltal 14,1 % för höstvetesorterna. Blekingeförsöket (tab 3) Avkastningen var här i medeltal för samtliga sorter och kvävenivåer 4 280 kg/ha. Trots den låga skördenivån har det varit lönsamt att gå upp till den högsta kvävenivån i samtliga höstvetesorter. Bästa gödslingsnetto fick man i Tabell 3. Resultat L7-153. 1 försök i Johannishus, Blekinge 2004 Meridien 0 2 445 - - 2 274 2 274 10,7 36 Meridien 50+30 3 320 100 100 3 088 2 264 10,0 45 Tommi 50+30 3 090 100 93 2 874 2 050 9,7 41 Marshal 50+30 4 190 100 126 3 897 3 073 8,5 48 Kris 50+30 3 190 100 96 2 967 2 143 9,1 40 SW Hurtig 50+30 3 320 100 100 3 088 2 264 9,1 41 Fidelio 50+30 3 760 100 113 3 346 2 522 10,2 52 Meridien 50+70 4 130 125 100 3 841 2 705 10,3 58 Tommi 50+70 4 070 132 99 3 785 2 649 10,1 56 Marshal 50+70 5 270 126 128 4 901 3 765 9,3 66 Kris 50+70 4 160 131 101 3 869 2 733 9,5 54 SW Hurtig 50+70 4 040 122 98 3 757 2 621 9,6 53 Fidelio 50+70 4 410 117 107 3 925 2 789 10,6 64 Meridien 50+110 4 670 141 100 4 343 2 895 10,9 69 Tommi 50+110 4 890 158 105 4 548 3 100 11,3 75 Marshal 50+110 5 880 141 126 5 468 4 020 9,6 77 Kris 50+110 4 910 154 105 4 566 3 118 10,5 70 SW Hurtig 50+110 4 920 148 105 4 576 3 128 10,9 73 Fidelio 50+110 4 700 125 101 4 183 2 735 11,4 73 CV% 7,3 79
80
Tabell 4. Resultat L7-153. 1 försök i Vassmolösa, Kalmar 2004 Meridien 0 7 800 - - 7 254 7 254 9,5 101 Meridien 50+30 9 950 100 100 9 254 8 430 10,9 148 Tommi 50+30 9 550 100 96 8 882 8 058 11,1 144 Marshal 50+30 10 630 100 107 9 886 9 062 10,6 154 Kris 50+30 10 320 100 104 9 598 8 774 10,9 153 SW Hurtig 50+30 10 700 100 108 9 951 9 127 10,3 149 Fidelio 50+30 7 490 100 75 6 666 5 842 13,1 134 Meridien 50+70 10 420 105 100 9 691 8 555 11,6 164 Tommi 50+70 10 240 107 98 9 523 8 387 12,1 168 Marshal 50+70 10 920 103 105 10 156 9 020 11,0 163 Kris 50+70 10 640 103 102 9 895 8 759 12,0 174 SW Hurtig 50+70 11 150 104 107 10 370 9 234 11,5 174 Fidelio 50+70 7 640 102 73 6 800 5 664 15,3 158 Meridien 50+110 10 650 107 100 9 905 8 457 12,8 185 Tommi 50+110 10 480 110 98 9 746 8 298 13,4 192 Marshal 50+110 11 350 107 107 10 556 9 108 12,3 189 Kris 50+110 10 850 105 102 10 091 8 643 12,3 181 SW Hurtig 50+110 11 290 106 106 10 500 9 052 12,9 198 Fidelio 50+110 7 900 105 74 7 031 5 583 16,1 173 CV% 2,4 sorten Marshal som avkastade 5 880 kg/ha med 160 kg N/ha. I rågvetesorten Fidelio uppnåddes ekonomiskt optimum däremot vid en tillförsel av 120 kg N/ha. Proteinhalten var i medeltal 10,7 % för höstvetesorterna vid kvävenivån 160 kg N/ha. m 2 i ledet med 120 kg N/ha. Vid skörd fanns det ca 800 ax/m 2 vilket innebär att skottreduktionen var mycket stor. Sorten Fidelio drabbades även i detta försök av liggsäd vid den högsta kvävegivan (stråstyrka 50 %). Kalmarförsöket (tab 4) Avkastningen var i medeltal för samtliga sorter och kvävenivåer här 10 120 kg/ha. I medeltal uppnås det bästa ekonomiska resultatet med 120 kg N/ha men Marshal svarar på upp till 160 kg N/ha. Hurtig ger bäst gödslingsnetto av samtliga sorter och kvävenivåer med en avkastning på 11 150 kg/ha vid tillförsel av 120 kg N/ha. Proteinhalten var i medeltal för höstvetesorterna 10,8 % vid 80 kg N/ha, 11,6 % vid 120 kg N/ha och 12,7 % vid 160 kg N/ha. Proteinhalten för Marshal ökade från 11,0 % till 12,3 % när kvävegivan steg från 120 kg N/ ha till 160 kg N/ha. Bestånden på Arby var mycket frodiga våren 2004. Sorten Hurtig hade t ex över 2000 skott/ 81