Fysiologisk reaktion på elektrisk ström. Fysiologiska effekter av elektrisk ström I. Effekter på cellnivå

Relevanta dokument
Linköpings universitet 1

Vad menas med att mäta biopotentialer. Bioelektriska signaler. Sammanfattning I. Sammanfattning I. Vilka är de?

Fysiologiska effekter av elektrisk ström. Linda Rattfält

BIOELEKTRICITET. Sammanfattning:

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung

Membranegenskaper-hur modellera/förstå?

Neuronens Fysiologi 1

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Nernst-Plank Ekvationen

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Kapitel Var är vi i kursen???

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Mätning av biopotentialer

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid:

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Vad betyder det att? E-fältet riktat åt det håll V minskar snabbast

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.

Sensorer och elektronik. Grundläggande ellära

Fysik TFYA68. Föreläsning 5/14

4. Elektromagnetisk svängningskrets

Vågrörelselära och optik

Elektricitet och magnetism

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.

Fysik TFYA68 (9FY321) Föreläsning 6/15

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 21 oktober, 2006

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006

Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum:

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro. Vt-10

Impedans och impedansmätning

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)

r 2 C Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

Strålningsfält och fotoner. Våren 2013

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00

Musklernas uppbyggnad

Bra tabell i ert formelblad

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Fotoelektriska effekten

Föreläsning 8. Ohms lag (Kap. 7.1) 7.1 i Griffiths

Strålningsfält och fotoner. Våren 2016

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 2 Transistorn del 2

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

1. q = -Q 2. q = 0 3. q = +Q 4. 0 < q < +Q

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Ord. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas.

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Vad är det vi mäter? Hur kommunicerar cellerna?

Synapser. ehagglund.se

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Lösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans

Vi börjar med en vanlig ledare av koppar.

Laboration: Elektromyografi (EMG)

Från cell till individ. Kap 2

3. Potentialenergi i elfält och elektrisk potential

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Växelström i frekvensdomän [5.2]

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI

Poissons ekvation och potentialteori Mats Persson

Växelström och reaktans

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier

Strålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag

Stamceller För att få mer kött på benen

KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER

Elektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Laboration: EKG. Syfte. Materiel. Förberedelser. Syftet med försöket är att studera ett EKG och förklara dess utseende. Bestäm personens puls.

Transkript:

Fysiologisk reaktion på elektrisk ström Fysiologiska effekter av elektrisk ström I E. Göran Salerud Institutionen Medicinsk Teknik Muskelsammandragning genom nerv- eller muskelstimulering Stimulerar sensoriska nerver för att hjälpa till vid behandling av smärta Skapar ett elektriskt fält i biologiska vävnader för att stimulera eller ändra läkningsprocessen Skapar ett elektriskt fält på hudytan för att driva joner in i eller genom huden Typ och omfattning av fysiologisk respons beroende av: Typ av vävnad som stimuleras Egenskaper hos den elektriska ström som används Fysiologisk reaktion på elektrisk ström Eftersom elektricitet rör sig genom kroppens ledande medium, kan förändringar i den fysiologiska funktionen ske på flera nivåer Cellulär Vävnad Segment Systematisk Effekter på cellnivå Excitation av nervceller Förändringar i cellmembranpermeabilitet Proteinsyntes Stimulering av fibroblaster och osteoblaster Modifiering av mikrocirkulationen

Effekter på vävnadsnivå Kontraktion av skelettmuskulatur Kontraktion av glattmuskulatur Vävnadsregenerering Effekter på segment nivå Ändring av rörlighet i kroppens leder Muskler aktiveras för att ändra cirkulationen och lymfatiska aktivitet Ändring av det mikrovaskulära systemet oberoende av muskelaktiviteten Ökad rörlighet av laddade proteiner i lymfatiska kanaler Transkutan elektrisk stimulering kan inte direkt stimulera lymfatisk glatt muskulatur eller det autonoma nervsystemet utan att också stimulera en motorisk nerv Systematiska effekter Smärtstillande effekter som endongena smärtdämpare frisätts och agerar på olika nivåer för att kontrollera smärta Smärtstillande effekter från stimulering av vissa signalsubstanser som styr neural aktivitet i närvaro av smärtstimuli Fysiologisk reaktion på elektrisk ström Effekter kan vara direkta eller indirekta Direkta effekter uppstår utmed strömflödeslinjer och under elektroder Indirekta effekter uppstår i avlägsna områden till strömflödeslinjer och är oftast resultatet av en stimulering orsakad av en naturlig fysiologisk händelse

Muskel- och nerv-svar på elektrisk ström Retbarhet beroende av cellmembranets spänningskänsliga permeabilitet Producerar ojämna fördelningen av laddade joner på varje sida av membranet Skapar en potentialskillnad mellan insidan och utsidan av cellen Potentialskillnad är känd som vilopotential Cellen försöker upprätthålla en elektrokemisk gradient som sin normala homeostatiska miljö Muskel- och nerv-svar på elektrisk ström Aktiva transportpumpar: cell rör sig ständigt Na + inifrån cellen till utsidan och balanserar denna positiva laddning rörelse genom att flytta K + på insidan Producerar en elektrisk gradient med + laddningar utanför och laddningar inom Nervdepolarisation För att skapa överföring av en impuls i en nerv, måste den vilande membranpotentialen reduceras under tröskelnivån Förändringar i permeabilitet kan då förekomma att skapa en aktionspotential, en impuls propagerar längs nerven i båda riktningarna vilket orsakar depolarisering Nervdepolarisation Stimuleringen måste ha tillräcklig styrka och varaktighet för att komma upp till en tröskelnivå, eller överstiga denna så att excitation kan ske Stimuleringen måste ändra membranet så att ett antal joner transporteras över membranet och förmågan hos de aktiv transport pumparna att bibehålla vilopotential, vilket tvingar membranet att depolarisera vilket resulterar i en aktionspotential

Depolarisationsutbredning Skillnaden i elektrisk potential mellan depolariserad region och angränsande inaktiva regioner bringar elektrisk ström att flyta från depolariserad området till det inaktiva området Bildar en komplett lokal krets och gör vågen av depolarisation "själv sprida" Depolarisationseffekter Eftersom nervimpuls når effektor organ eller en annan nervcell, är impulsen överförs mellan de två vid en motor ändplatta eller en synaps Depolarisationseffekter Vid motoränden plattan, är en signalsubstans frigörs från nerv Neurotransmitter orsakar depolarisering av muskelcellerna, vilket resulterar i en ryckning muskelkontraktion Styrka - Varaktighet Representerar den tröskel för depolarisation av en nervfiber Muskel och nerv reagera i en allt-eller-inget-mode och det finns ingen gradering av respons

Formen på kurvan Styrka - Varaktighet Avser intensiteten av elektriska impulser (styrka) och tid (duration) krävs för att orsaka depolarisation av muskelvävnad Effekter av ändringar i strömparametrar AC vs DC Tissue impedans Strömtäthet Frekvens av våg eller puls Intensitet av våg eller puls Varaktighet för våg eller puls Polariteten av elektroderna Elektrodplacering AC vs DC Största skillnaden mellan effekterna av AC-och DC är förmågan hos DC att förorsaka kemiska förändringar Kemiska effekter uppträder vanligen först när kontinuerlig likström appliceras över en tidsperiod Vävnadsimpedans Impedans = resistansen hos vävnaden mot passage av elektrisk ström. Ben och fett = hög impedans Nerv och muskel = låg impedans Om en låg impedans vävnad är belägen under en stor mängd av hög impedans vävnad, kommer intensiteten hos den elektriska strömmen inte att vara tillräcklig för att förorsaka depolarisation

Strömtäthet Strömtäthet hänför sig till mängden av ström i vävnaderna Strömtäthet är störst vid ytan och minskar i djupare vävnad AC ström Ändra avståndet mellan elektroderna Flytta elektroder längre ifrån varandra ökar strömtätheten i djupare vävnader AC ström Ändra storleken på elektroden Aktiv elektrod är den mindre elektroden Strömtäthet är större Dispersiv elektrod är den större elektroden Strömtäthet är mindre Frekvens Effekter typ av muskelsammandragning Effekter mekanismen för smärtmodulering

Frekvens Frekvensen hos den elektriska ström effekter... Mängd förkorta i muskelfiber Återhämtningstid tillät muskelfiber Summering: förkortning av myofilamenten orsakas genom att öka frekvensen av membrandepolarisering Tetanization: enskilda muskler rycka svar är inte längre urskiljbar, resulterar i maximal förkortning av muskelfibrer Beroende på frekvensen av elektrisk ström och inte intensiteten hos den elektriska strömmen! Frekvens Frivillig muskelkontraktion framkallar asynkron bränning av motorenheterna Förlänger uppkomsten av trötthet på grund av rekryteringen av inaktiva motoriska enheter Elektriskt inducerad muskelsammandragning framkallar synkron bränning av motorenheterna Samma motorenhet stimuleras, och därför är snabbt insättande av trötthet En ökning av intensiteten hos den elektriska stimuleringen gör att strömmen når djupare in i vävnaden Intensitet Cellmembranet Heterogen struktur Tjocklek ca 75 Å 70% är lipid Polär del

Membraner fungerar som kapacitanser Cellens inre och yttre miljö Conductor Insulator Conductor Definition av kapacitans C = q/v = κε o A/d A är arean hos plattorna d avstånd mellan plattorna ε o permittivity in free space (constant) κ dielektriska konstanten C/A = 1 µf/cm 2 for biologiska membran Ström som flyter genom en kapacitans q=cv dq/dt = I capacitor = C dv/dt C Intracellulärt mm Extracellulärt mm Na + 12 Na + 145 K + 155 K + 4 Övriga katjoner 4 Cl - 4 Cl - 120 HCO - 3 8 HCO - 3 27 Proteiner 155 Det totala strömmen Vilopotential Mätt spänning V J p = (u p RT Z p Z p C p + u p Z p C p F Φ) Nernst-Planck ekv där C är koncentration Φ är det elektriska fältet T är absolut temperatur F är Faradays konstant R är allmänna gaskonstanten Z är valenstalet Spänning E N a 0 N a + K + Elektrod införes N a + K + E K Tid

Vilopotentialer E Na = 26.7 ln = 66.5 mv E K = 26.7 ln = -97.6 mv E Cl = -26.7 ln = -90.8 mv Intracellulärt Extracellulärt Na + 12 Na + 145 K + 155 K + 4 Övriga 4 katjoner Cl - 4 Cl - 120 HCO - 3 8 HCO - 3 27 Proteiner 155 Transport över cellmembranet Storlek, fettlöslighet och laddning avgör transportmekanismen över membranet Fri diffusion: diffusion längs med koncentrationgradienten genom porer. Vatten, K +, Cl - oh O 2 flödar snabbt men Na + långsamt eller icke alls Katalyserad: glukos ej fettlösligt, samt en storlek överstigande porernas tvärssnittsdiameter Transport över cellmembranet Elektrisk modell av cellmembranet Elektriska och tryckgardienter är två andra sätt att transportera ämnen över membranet. Aktiv transport: K + och Cl - passerar normalt men Na + är helt utestängd. För att upprätthålla vilospänningen sker en transport i riktning mot gradienten. Denna process kräver energi som frigörs då ATP ADP + energi. Na + -K + -pumpen: Na + transporteras ut ur cellen och K + in. Natrium fäster, konformations-förändring aktiveras med enzym, NaK-ATPase. Na-K-pumpen bygger m.h.a. metabolisk energi upp koncentrationsgradienter. Inläckande Na + pumpas ut, K + plockas in. Cellens vilopotential är en konsekvens av detta. Stänger vi av pumpen går vilopotentialen mot noll. Membranpotentialen ligger mellan jämnviktspotentialen för Na + och K +. Då någon konduktivitet går mot närmar sig potentialen dess jämnviktspotential C m g K External fluid g Cl g Na E K E Cl E Na Internal fluid V m

Vilopotential Mätning av aktionspotential Mätt spänning V I E N a N a + K + N a + K + R Spänning 0 E K Tid Små flöden av K + behövs för jämvikt Fråga: Hur mycket flöde av K + behövs för att nå jämviktspotential? Svar: q = CV = (C/A) x A x V # K + joner = q/q e = (1 µf/cm 2 ) x 4π(10 µm) 2 x 58 mv / 1.6 x 10-19 C = 4.6 x 10 6 joner Tot. K + joner = [K + ] x N x 4/3π(10 µm) 3 = 3 x 10 11 joner Slutsats: 1. Behöver endast en liten fraktion av joner för att ändra spänningen V 2. Stor mängd energi är lagrad i jongradienten (jmf batteri) Aktionspotentialen Nervernas språk Samma amplitud men frekvensmodulerade Förlopp Depolarisering Repolarisering Refraktär period

Aktionspotential Fortledning av impuls Fördelar med signalering genom aktionspotentialer Steady State passiv ström Tillförlitlig Spänningströskel för triggning Triggad, självskapande Kan färdas långa sträckor Självpropagerande Passiv spridning endast ~1mm Snabb Propagerar upp till 120 m/s Specifik Bär en signal fråm en punkt till en annan Passiv ström Lösning till ke i i = V r m V (x) = Ae x / λ + Be x / λ En lång kabel innebär att B=0 λ = r m r i = längdkonstant

Cellmembranets tidskonstant Aktionspotentialens utbredning Impulsfortledning I Inject current Record voltage Voltage (mv) 0-40 -80 0 1 2 3 Time (ms) Hodgkin and Huxley, 1952

Ranviers noder Saltatorisk impulsfortledning Det första EKG:et Wallers patient Jimmy

Strömtransport i elektrolyter Elektriskt beteende En jon är oftast omgiven av andra joner av motsatt laddning/ polaritet Hydratisering motverkar mobiliteten Strömtransport sker med hjälp av joner och molekyler Densitet Laddning Mobilitet ekvivalenta kretsar Modell för elektrod - elektrolytövergången Modell för elektrod - elektrolytövergången Dubbellager utan diffusion C H kapacitans R t resistans! Dubbellager med diffusion! C H kapacitans! Warburgs modell! R s, R p C s, C p! R, X SQRT(ω) -1 C H a R (ω) s X (ω) s R t b X p(ω) R p(ω)

Warburgs seriella model och eqvivalenta schema Elektrokemisk Cell + - E 1 Salt bridge Saltbrygga elektrod - elektrolyt Metal A Metall B Electrolyte Elektrolyter B + Y - A + X - Metal A Metall A Halvcellspotentialer för vanliga metaller vid 25 ºC Modell för hud och vävnad Metal Potential E 0 (volts) Al - 1.706 Zn - 0.763 Cr - 0.744 Fe - 0.409 Cd - 0.401 Ni - 0.230 Pb - 0.126 H 0.000 AgCl + 0.223 Hg 2 Cl 2 + 0.268 Cu + 0.522 Ag + 0.799 Au + 1.680 SHE definition: Väte bubblas över en platinumelektrod och potentialen definieras som noll. Modell av hud Modell av biologisk vävnad R 0 C R 1 C hudkapacitans R o hudspecifik resistans R 1 närliggande vävnadsresistans R 0 R 1 C cellmembranskapacitans R o intracellular flödesresistans R 1 extracellular flödesresistans C

Elektrodens frekvenssvar Ytelektroder för huden 100000 Modell R d huden: en extra gränsyta Rs Cd 10000 1000 100 10 100 1000 10000 100000 1000000 Frekvens Ekvivalent krets Totala ekvivalenta kretsen C d C ep förenklad V h R el V ep R de C d R d R ep V h* R ep R p V h* Z E V p R p R d C p

Hög impedans gränssnitt mot distributionsnätet Kapacitansinducerat brus U = 220 V nät spänningsdelare med R input frekvensberoende. c Anders Karlsson C 1 E1 = 1 ωc2 1 jωc1 + 1 jωc2 Unät C 2 Elektrodmodell Metallelektroder

Elektroder för att sättas genom cutis Microtillverkade elektrodarrayer Insulated leads Contacts Electrodes (a) Isolerad nål (b) Coaxial nål Contacts Electrodes (c) Bipolar coaxial nål Base Insulated leads (d) Tunn tråd (a) (b) Base Exposed tip Tines (e) Tunn tråd, efter applicering (f) Tvinnad tunn tråd, efter applicering Base (c) Intracellulärt mätande elektrod Metallnål med en fin spets (< 1.0 µm) Tillverkas genom elektrolytetching Metallnålen är anoden i en elektrolycell. Metallen måste ha stor styrka: rostfritt stål, platina-iridium, wolfram, wolframkarbid. www.liu.se