Vindkraft Hönsholma Perstorps kommun Projektbeskrivning KRAFTÖ AB Stockholms Frihamn Hus D 115 56 Stockholm Kontaktperson: Malin Löfgren Tfn 08 505 35 449 malin.lofgren@krafto.se 1
Inledning Kraftö AB projekterar och bygger vindkraftverk i samarbete med markägare. Kraftö AB:s tjänster sträcker sig från projektering av mark till etablering, försäljning och drift av nyckelfärdiga vindkraftverk. Kraftö AB avser att uppföra och driva nio vindkraftverk med en installerad effekt på 18 27 MW på fastigheterna Spjutseröd 3:5 och 18:1, Hönsholma 9:1 samt Tussjöholm 3:11 väster om Perstorp i Skåne län. Följande projektbeskrivning är en översiktlig redovisning av den planerade verksamheten, samt en områdesbeskrivning. Projektbeskrivningens syfte är att fungera som underlagsmaterial vid samråd. Projektbeskrivningen har tagits fram av: Malin Löfgren Miljöutredare/biolog, Kraftö AB. 2
Presentation av projektet Kraftö AB undersöker möjligheterna att uppföra och driva nio vindkraftverk med en sammantagen effekt av 18 27 MW på fastigheterna Spjutseröd 3:5 och 18:1, Hönsholma 9:1 samt Tussjöholm 3:11 väster om Perstorp i Skåne län. Det aktuella etableringsområdet har valts, dels på grund av platsens goda vindförhållanden, dels på att området, i flera avseenden, stämmer väl överens med övriga krav som ställs vid en etablering av vindkraft. Produktion och Miljönytta Det främsta motivet att etablera vindkraft är att producera miljövänlig och förnyelsebar energi. Vindkraft är generellt mycket positiv för miljön då den varken bidrar till växthuseffekt, försurning eller övergödning av mark och vatten, vilket fossila energikällor gör. Även om vindkraftverk, i ett kort perspektiv, framför allt i uppförandefasen, kan tyckas ha en negativ inverkan på miljön så kan en vindkraftsetablering, i ett längre perspektiv, vara en av förutsättningarna för bevarande och förbättrande av landskapets naturvärden. Efter 3 6 månader har ett vindkraftverk, beroende på vindtillgången på platsen, producerat all den energi som åtgått vid dess tillverkning. Därefter produceras ren och förnyelsebar energi under vindkraftsverkets hela livstid som normalt uppgår till cirka 20 25 år 1. Ett vindkraftverk med en installerad effekt om 2 MW producerar mellan 4500 6500 MWh/år beroende på hur mycket det blåser på platsen. Beräkningarna för den aktuella platsen utgår ifrån vindkraftverk med en produktionskapacitet på 2 MW och elproduktionen beräknas bli cirka 5200 MWh/år. Den totala elproduktionen för 9 verk blir då ungefär 46 800 MWh/år vilket motsvarar åtgången av hushållsel för cirka 9300 villor (baserat på en årsförbrukning per hus på 5000 kwh). Vindkraftsproducerad el ersätter idag nästan uteslutande importerad el från kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen och Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp. Vid förbränning av kol och olja bildas kväveoxider och svaveloxid samt luftförorenande partiklar som orsakar övergödning och försurning av mark och vatten vilket medför en negativ påverkan på människors hälsa samt på den biologiska mångfalden. Om motsvarande mängd elenergi produceras med hjälp av kolkraft innebär det årliga utsläpp av cirka: 39800 ton koldioxid 17300 kg svaveldioxid 122 ton kväveoxid 4700 kg stoftpartiklar 1 Vindkraft i teori och praktik, Tore Wizelius, Studentlitteratur, 2007 3
Elproduktion och miljövinst kan ökas ytterligare om ett eller flera av verken får en högre installerad effekt än 2 MW. Lokal nytta Kraftö AB har som policy att lokalbefolkningen ska ges möjlighet att köpa andelar i vindkraftverken och på så sätt minska sina elkostnader och gynna den förnyelsebara elproduktionen. Även kommunen kommer att erbjudas att köpa vindkraftsel för sin egen konsumtion. Uppförande, drift och underhåll av vindkraftverken genererar arbetsuppgifter till vilka Kraftö AB, i möjligaste mån, kommer att anlita lokala entreprenörer. Vägunderhåll, snöröjning, kontroll och service av verken är några exempel på arbetsuppgifter som kan bidra till arbetstillfällen i kommunen. Även turistnäringen i kommunen kan komma att gynnas då vindkraftverk kan utgöra en attraktion för besökare. Studiegrupper och skolklasser kan göra studiebesök till vindkraftverken och därmed få möjlighet till fördjupad kunskap om miljö, energiproduktion och vindkraft. Förslag till lokalisering Nedan följer den föreslagna lokaliseringen av de nio vindkraftverken med fastighetsbeteckningar och koordinater för respektive verk. Till grund för de föreslagna positionerna ligger fram för allt vindförhållanden, ljud och skuggberäkningar, i relation till omkringliggande bebyggelse, samt områdets topografi. Innan den slutliga placeringen görs kommer markförhållandena på de föreslagna positionerna att analyseras och mindre justeringar kan komma att göras. Den slutliga placeringen kommer att väljas med hänsyn till naturvärden, eventuella fornlämningar, landskapsbild, tekniska möjligheter i terrängen samt på sådant sätt att gränsvärden för buller och skuggbildning inte överskrids. Koordinater enligt SWEREF 99 TM Vindkraftverk Fastighetsbeteckning X koordinater Y koordinater Vindkraftverk 1 Spjutseröd 18:1 402062 6226201 Vindkraftverk 2 Spjutseröd 3:5 402030 6225533 Vindkraftverk 3 Spjutseröd 18:1 402621 6225492 Vindkraftverk 4 Spjutseröd 3:5 401766 6224941 Vindkraftverk 5 Hönsholma 9:1 (2) 404298 6224612 Vindkraftverk 6 Tussjöholm 3:11 (2) 403671 6223983 Vindkraftverk 7 Tussjöholm 3:11 (2) 404362 6223636 Vindkraftverk 8 Tussjöholm 3:11 (2) 403292 6223387 Vindkraftverk 9 Tussjöholm 3:11 (1) 402832 6225533 4
Karta över föreslagen placering av vindkraftverk 5
Teknisk beskrivning De föreslagna vindkraftverken kommer att ha en produktionskapacitet på 2 3 MW. I dagsläget gör Kraftö AB bedömningen att vindkraftverk med en kapacitet på 2 MW är optimalt för den aktuella etableringen. Skulle det ändå visa sig att det blir aktuellt med vindkraftverk med högre kapacitet än 2 MW kommer verkens prestanda att dimensioneras så att Boverkets riktvärden för ljudimission och skuggtider inte överskrids. De föreslagna vindkraftverken kommer att ha en rotordiameter på 80 100 meter, en navhöjd på 75 110 meter samt en totalhöjd (från mark till rotorns högsta punkt) på max 150 meter (totalhöjden kommer att understiga 150 m). Eftersom den tekniska utvecklingen inom vindkraftsbranschen går snabbt är det svårt att ange den exakta storleken på vindkraftverken i tidigt skede. Det kan vara motiverat med vissa justeringar av t.ex. höjd eller rotordiameter för att uppnå maximal energiproduktion. Det står ännu inte klart vilken vindkraftmodell som kommer att bli aktuell för projektet eftersom det för närvarande råder en stor efterfrågan på vindkraft och vindkraftsindustrins leveranstider är därför långa. Vindförhållanden Vindtillgången på platsen där ett vindkraftverk placeras är den enskilt viktigaste faktorn för verkets produktionsförmåga. Vindens energiinnehåll är proportionellt mot vindhastigheten i kubik d.v.s. om vindhastigheten fördubblas kommer vindens energiinnehåll att öka åtta gånger. Det föreslagna etableringsområdet har, enligt MIUU modellen (Meterologiska Institutet Uppsala Universitet), en medelvind på mellan 7,3 och 7,5 m/s på 72 meter över nollplansförskjutningen (nollplansförskjutningen motsvarar en tänkt yta på ca 3/4 av vegetationens höjd). En medelvind på över 7,3 m/s ger mycket bra förutsättningar för vindkraftsproduktion vilket också framgår av att Energimyndigheten har angivit en beräknad lägsta medelvind på 6,5 m/s, på en höjd av 71 m över nollplansförskjutningen, för att ett område ska kunna utpekas som riksintresse för vindbruk. Vindkraftverk kopplas normalt in vid en vindhastighet på ca 3 4 m/s, når sin maximala effekt kring 12 16 m/s och stoppas, för att förhindra överbelastning, om det blåser mer än 25 m/s. Elanslutning För att inte investeringskostnaderna vid en vindkraftsetablering ska bli för höga är det viktigt att det finns möjlighet till nätanslutning inom rimligt avstånd. Elnätets kapacitet är avgörande för hur mycket vindkraft som kan anslutas. För att kunna överföra den producerade elektriciteten måste det finnas en transformator som omvandlar strömmen till den spänning som den aktuella kraftledningen har. Olika vindkraftstillverkare har valt olika lösningar för transformeringen, vissa vindkraftverk har en 6
inbyggd transformator medan andra kräver en externt placerad transformator. Utformningen är således beroende av vilket vindkraftverk som slutligen kommer att väljas. Från transformatorn kommer kablar att anläggas fram till lämplig anslutningspunkt på det allmänna elnätet. Samtliga kablar kommer, där så är möjligt, att grävas ner i marken. Detaljerna kring elnätsfrågan kommer att utredas i samråd med EON som är nätägare i området. Vägar, anläggningsplatser och markåtgång Varje vindkraftverk upptar fysiskt en yta av cirka 20 x 20 meter d.v.s. 400 m 2 eller 0,04 hektar. Markåtgången blir något mindre om placeringen är på berg. Utöver uppförande av själva vindkraftverken omfattar det föreslagna projektet nybyggnad av tillfartsvägar samt eventuell förstärkning och uträtning av befintliga vägar i anslutning till varje enskilt verk. Förutom till vägar kommer mark att tas i anspråk till vändplatser, uppställningsplatser för kranbilar samt till kabeldragningar för anslutning till elnätet. Dessa marker kan återställas när byggnationen är slutförd. Om vindkraftverk med extern transformator väljs (se under rubrik elanslutning) behövs markareal även för denna. Vägar och uppställningsplatser har ännu inte fått sina definitiva placeringar. Tekniska möjligheter i terrängen är avgörande för vägdragningar. Den slutliga förläggningen kommer att föregås av en analys av markförhållanden på platsen för att undvika skador på naturvärden och eventuella fornlämningar. Fundament Vindkraftverk förankras i marken på olika sätt beroende på hur förutsättningarna ser ut på den aktuella platsen. Ofta används ett så kallat gravitationsfundament som konstrueras genom att en 2 3 meter djup, cirkulär eller kvadratisk grop med cirka 20 meters diameter eller sida grävs i marken. Gropen armeras och fylls med betong som antingen tillverkas på, eller transporteras till, platsen. Betongen ska härda i cirka en månad och därefter kan fyllnadsmassa läggas på och tornet monteras. 2 Vindkraftverk som är placerade på berg kräver ett något mindre fundament som sedan förankras med bultar i berget. Bygg och avvecklingsfas Arbetet med anläggning av vindkraftverkens fundament, inklusive eventuell sprängning, samt armering och gjutning tar cirka en vecka, arbetet bedrivs parallellt för flera fundament. När fundamentet är färdiggjutet ska det härda i ungefär en månad innan själva vindkraftverket kan resas. Resning av varje enskilt verk tar cirka 3 4 dagar. 2 Vindkraft i teori och praktik, Tore Wizelius, Studentlitteratur 2007 7
Under anläggningstiden kommer boende och besökande i området att uppleva en viss störning, framför allt genom buller från vägbygge, transporter, sprängning och schaktning samt från ökade luftutsläpp. Kraftö AB avser att i möjligaste mån begränsa dessa störningar genom samordning av transporter samt genom att ställa miljökrav på de entreprenörer som anlitas. I första hand kommer lokala entreprenörer anlitas vilket medför att miljöpåverkan i form av luftföroreningar från fordon blir lägre då körsträckorna blir kortare. Material från sprängning för väg och fundament kan komma att användas till utfyllnad vid vägbygge vilket också minskar behov av tunga transporter. Ett vindkraftverks livslängd är cirka 20 25 år. När vindkraftverket är uttjänt kan det monteras ned eller ersättas med ett nytt beroende på de då rådande förutsättningarna. Nedmontering av ett vindkraftverk sker i samma takt som det uppförs. Markytan som vindkraftverket upptagit kan, förhållandevis kort tid efter att anläggningen tagits ur drift, vara återställd genom att fundamentet undanröjts och ytan ersatts av jordlager. Merparten av delarna i det uttjänta vindkraftverket, liksom strömkablarna i marken går att återvinna. Nedmontering och bortförande av vindkraftverken förväntas generera samma störningar och utsläpp som vid uppförandet av verken. Områdesbeskrivning Perstorps kommun har en varierad natur där skogsmark, bestående av både barr och lövskog dominerar landskapet. Skogen är till största delen rationellt brukad men här och var finns mindre bestånd av naturskogskaraktär med hög biologisk mångfald. Mellan skogarna finns ett stort antal myrar och mossar insprängda, liksom åkrar och betesmarker vilka utgör cirka 15 % av kommunens yta. Flera av de mossar som inte är påverkade av torvtäkt har höga naturvärden, i första hand med avseende på flora och fågelliv. Naturreservat Alldeles i utkanten av Perstorps samhälle, cirka 1,5 km från den föreslagna vindkraftsetableringen, ligger det kommunala naturreservatet Uggleskogen. Området består i huvudsak av äldre hedbokskog med inslag av gammal ängsmark. Flera av bokarna är gamla och några är även ihåliga vilket gynnat många sällsynta arter. Det tätortsnära läget gör att Uggleskogen även är ett populärt område för friluftsliv. Natura 2000 områden Delar av Uggleskogen är utpekat som natura 2000 område. Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Grunden är EU:s habitat och fågeldirektiv vilka även ingår i Miljöbalken. Målet med Natura 2000 nätverket är att skyddsvärda naturtyper och arter bibehåller en gynnsam bevarandestatus och att livsmiljöerna och arterna finns kvar i livskraftiga bestånd. 8
En tidig bedömning är att en vindkraftsetablering i området inte skulle ha någon negativ påverkan på Uggleskogens naturvärden. Riksintressen Riksintressen är viktiga instrument för avvägningar i samhällsplaneringen. Riksintressen kan utpekas inom en rad olika områden antingen med syfte att skydda ett områdes värden eller för att reservera området för ett specifikt nyttjande. Områden som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur eller kulturmiljö (3 kap. 6 miljöbalken). Uggleskogen, (se rubrik naturreservat) är utpekat som riksintresse för naturvård. Inom kommunen finns inga områden som är av riksintresse för kulturmiljö eller friluftsliv. Övriga natur och kulturvärden Inom Perstorps kommun finns många skyddsvärda växt och djurarter och ett naturvårdsprogram gällande för åren 2005 2010 har utarbetats. Inom eller i anslutning till den föreslagna vindkraftsetableringen ligger ett antal områden, med höga naturvärden, som identifierats enligt detta program. Förutom den tidigare nämnda Uggleskogen (se rubrik naturreservat) finns ytterligare två områden som bedöms ha naturvärdesklass 1 (högsta naturvärde). Båda dessa områden, Stockholm 1 (1 ha) och Stockholm 2 (5,2 ha) utgörs av gamla välhävdade hagmarker med glest träd eller buskskikt. Båda områdena har sannolikt lång beteskontinuitet vilket har bidragit till en varierad och hög artrikedom. Stockholm 2 har även ett värde för friluftslivet då det ligger nära bebyggelse. Kring byn Bosarp finns några mindre områden där kommunen upprättat en åtgärdsplan för bevarande av markernas naturvärden. Dessa värden är främst knutna till öppna betesmarker samt gamla ädellövträd. Områdena har naturvärdesklass 3 i kommunens naturvårdsprogram. Cirka 500 meter söder om den föreslagna vindkraftsetableringen, ligger sjöarna Ybbarpssjön, Henriksborgssjön och Tranesjön. Dessa sjöar ingår i ett större sjösystem som har sin början i Helsingborgs kommun och vars vatten används som kylvatten i Perstorps industripark. Sjöarna är en omtyckt häckplats för flera sjöfågelarter och rastplats för exempelvis gäss. I kommunens naturvårdsplan har området naturvärdesklass 2. På andra sidan dessa sjöar (söder om) ligger Gustavsborgsområdet; ett större och mycket varierat område, med flera intressanta och värdefulla naturbiotoper. Inom området ligger kommunens enda gård med herrgårdskaraktär. Vid skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering hittades en nyckelbiotop samt ett objekt med naturvärde. Vidare består området av ett våtmarkssystem med omgivande skogsmark och kommunen anger att den skogliga kontinuiteten med död ved skall lämnas orörd liksom herrgårdsmiljön som ska bevaras intakt. Inom Gustavsborg finns områden med naturvärdesklassning 1 4. 9
När det gäller kulturvärden har kommunen pekat ut några områden med lokala värden, i anslutning till den föreslagna vindkraftsetableringen. Några exempel är Perstorps stationssamhälle, miljön kring Perstorps kyrka samt välbevarade boningshus med snickarglädje i Spjutseröd. Ovanstående områden kommer noga att beaktas i den fortsatta planeringen av vindkraftsparkerna. Friluftslivets miljöer I Tussjöholm, i södra delen av det föreslagna etableringsområdet, ligger en före detta grustäkt. Kommunen har i översiktsplanen presenterat en vision för området, innehållande bland annat campingplats och bad, och man anger att inga åtgärder som strider mot denna vision kommer att medges. En vindkraftsetablering i området bedöms inte strida mot kommunens planer. Landskapsbild Liksom för alla större byggnader är påverkan på landskapsbilden oundviklig vid en vindkraftetablering eftersom vindkraftverken placeras på öppna ytor och gärna på höjder i landskapet där det blåser bra. Om denna påverkan på landskapsbilden upplevs positiv, negativ eller saknar betydelse är till stora delar en subjektiv bedömning där åsikterna går kraftigt isär. Vindkraftverkens påverkan på landskapet kommer att illustreras med fotomontage i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Ljud och skuggor Vindkraftsparken kommer att planeras och dimensioneras så att de rekommenderade riktvärdena för ljud och skuggor inte överskrids. Nästa steg En förfrågan om bygglov för den föreslagna vindkraftsetableringen kommer att lämnas in i snarast. Vidare kommer en miljöanmälan att lämnas in till Perstorps kommun. I anmälan kommer en mindre miljökonsekvensbeskrivning att ingå. Denna kommer att utreda de direkta och indirekta effekter på människor och miljö som en etablering av vindkraft i området kan innebära. MKB:n kommer att omfatta vindkraftens påverkan på människors hälsa, exempelvis genom ljud och skuggpåverkan, påverkan på natur och kulturmiljöer, friluftsliv samt på den lokala landskapsbilden. Stockholms Frihamn 2008 12 16 Malin Löfgren Miljöutredare Kraftö AB 10