Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Relevanta dokument
Venös tromboembolism och D-dimer

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum

Utredningsgång vid misstänkt DVT

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Ventrombos. EQUALIS användarmöte 18 mars 2015 Fysiologisk kärldiagnostik. Ventrombos, Region Östergötland , Cecilia Jennersjö Öl

Annika Ljungh. Blodpropp. SFAM:s STUDIEBREV

Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK

Djup ventrombos, riktlinjer för handläggning, Gävle Sjukhus

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE

Frekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992

efter knä- eller höftledsoperation

MEQ fall p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga.

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Djup ventrombos - DVT

Lungor - Lungemboli-riktlinjer

Från sämst till bäst i klassen

Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården

Akut lungemboli. Erika Fagman Thoraxradiologi SU/Sahlgrenska

Delexamen 4 Infektion Facit. MEQ-fråga 2 Sida 1 (5)

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

TROMBOEMBOLISM OCH GRAVIDITET. Maria Revelj Specialistläkare Kvinnokliniken Östra sjukhuset Göteborg

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

MEQ fråga poäng. Anvisning:

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT poäng MEQ2

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis. Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Anvisning för den som använder Xarelto

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Rutin. Trombosprofylax under graviditet. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål. Arbetsbeskrivning

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

3.10 Diagnostiska strategier

Klinisk lägesrapport NOAK

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2

Aortadissektion - patofysiologi

Handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland

Faktaägare: Peter Kidron, läkare, Röntgenavdelningen. Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet

Delexamination3. Klinisk Medicin HT poäng MEQ2

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation

Venös insufficiens 2010

Venös tromboembolism och medel mot trombos

Nya metoder kritiskt granskade

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

Regionala riktlinjer för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården

Del 4_5 sidor_13 poäng

Definitioner och diagnostik av AOM- nya rekommendationer

Fråga 1. Man 21 år. 12 poäng

Kompressionens ABC...

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Bröstsmärta på Akuten. Axel Åkerblom MD, PhD Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Regional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

Akut lungemboli. klinik och vetenskap. ABC om. medicinens abc. symtom och tecken vid lungemboli

Vena cavafilter. När Var Hur Varför. Anders Gottsäter, Kärlkliniken, SUS Malmö

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Venös tromboembolism vte

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

3.2 Klinisk diagnostik

Akut lungemboli. Erika Fagman Thoraxradiologi SU/Sahlgrenska

Seminarium 5 Blandade fall (Student)

KLOKA LISTAN Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel. Stockholms läns läkemedelskommitté

Bensår. Ett symtom som ofta på felaktiga grunder behandlas med upprepade och ibland långa antibiotikakurer

Regional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten)

Flebografi eller ultraljud vid diagnostik av djup ventrombos i ben?

Latent tuberkulos och screening hur når vi rätt grupper?

Prehospitalt omhändertagande

Delexamination MEQ 21 poäng

Venös tromboembolism (VTE)

Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis. Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö

Bedömning av sår Checklista öppenvård

FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan.

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

BESLUT. Datum

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Portrazza (necitumumab)

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund SR

Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion

Behandling av Lungemboli IVA

Venös tromboembolism - akut handläggning

Arteriella och venösa sår. Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm

Akut internmedicin Omhändertagande och handläggning under det första vårddygnet. 3-7 oktober 2016 i Uppsala

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

Diagnostik av djup ventrombos

Diagnostisk rutin vid venös tromboembolism

Riktlinje för handläggning av. Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Enligt sjukhusets standardprocedur genomförs trauma-ct. Du frågar med tanke på patientens bröstsmärtor särskilt efter traumatisk aortadissektion.

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

Transkript:

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Djup Ventrombos 150-200 /100 000 Vanligare hos män än kvinnor ( 1,2:1) Mortalitet : 21% inom 1 år ( VTE= riskmarkör) Lungembolirisk: 10-15% 15% med påvisad DVT har symtom på LE 50% har LE - fynd vid scint

Virchows Triad Kärlskada Venstas Hyperkoagulation

Riskfaktorer 1) Förvärvade: Aktiv cancer Nyligen eller pågående p gipsning Tidigare haft DVT Sjukhusvårdad de senaste 2 månadernam Nyligen trauma mot det affekterade benet Hög ålder Ulcerös s colit, CVL, AMI, hjärtsvikt, vaskulit, Nefrotiskt syndrom

Riskfaktorer 1) Förvärvade: Graviditet, puerperium Inflammatorisk bindvävssjukdom, vssjukdom, Trombocytos, polycytemi IV. narkotikamissbruk Kirurgi inom 4 veckor. Neuroleptikabehandling Pares Nyligen inmobiliserad > 3 dagar Östrogenbehandling Övervikt

Riskfaktorer 2) Ärftliga: Antitrombinbrist, Protein C-brist, C Protein S-brist, S Aktiverat protein C(APC)-resistens mfl

DVT - symtom Svullnad, Ömhet, Rodnad, Konsistensökning, Ökad venteckning och Värmeökning OBS!Endast 20 30 % av patienterna med symtom på DVT visar sig ha DVT

Hohmans tecken <1/3 av pat med DVT har + Homans tecken > 50% av patienter utan DVT har positiv Homans tecken = Tveksamt medicinskt värde

Sannolikhet för DVT Att prediktera utifrån riskfaktorer har större diagnostisk säkerhet än utifrån fynd. ANAMNESEN VIKTIG!!!!

Biokemiska markörer för DVT D-dimer - sensitivitet 90-95% 95% - specificitet 40 85%

Sannolikhet DVT + D- Anamnes/fynd: Dimer Poäng Aktiv canser ( pågående beh.. Senaste 6 mån) 1 Pares/ gipsad i nedre extr.. el. kirurgi (inom 4 v) 1 Nyligen immobiliserad > 3 dgr.. El. tidigare DVT 1 Ömhet över djupa vensystemet 1 Vadsvullnad > 3cm ( 10 cm ned. tibia periost) 1 Ensidigt pittingödem 1 Svullna ytliga vener ( jfrt med andra benet) 1 Alternativ diagnos mer trolig än DVT Alternativ diagnos mer trolig än DVT -2 (Wells et al. J Thrombosis and Haemostasis 1:645-651)

Poängbedömning 1. Hög sannolikhet 2. Intermediär 3. Låg sannolikhet > 2 p 1 eller 2 p < 1 p

Ginsberg JS. Arch Intern Med 1997;157:1077-1081 Beslutsträd Neg prediktivt värde > 98 % DVT- poäng < 1 p 1-2 p > 2 p Neg D-dimer Pos D - dimer Neg D-dimer Pos D-dimer Utred STOP Utred Klinisk upföljning Utred STOP

DVT - diagnostik Flebografi- högt negativt prediktivt värde U-ljud - högt positivt prediktivt värde - sämre ju mer distalt - utmärkt på armvenstrombos

Diagnostik Flebografi och Ultraljud (kompressionstest) Tromben hindrar kontrastfyllnad Venen icke komprimerbar

10 9 8 7 % 6 5 4 3 2 1 0 26 Svullet ben vanligt Svullet ben vanligt 7,89 7,21 6,06 5,52 5,46 4,78 4,74 3,67 Vanligt symtom 3,53 3,23 2,51 2,48 (%) 2,11 2,06 1,95 1,89 0,85 1,32 0,84 Bröstsmärta Dyspnoe Förlamning Svullet ben Dåligt AT Andnöd (astma) Yrsel intox Huvudvärk Övrigt Allergi Arytmi Syncope Ep.anfall Hosta Hyperglukemi Ospec. Värk Feber Hypoglukemi Ödem

1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1030 med symtom Bröstsmärta Förlamning Dåligt AT Yrsel Huvudvärk Allergi Syncope Hosta Ospec. Värk Hypoglukemi En kostsam diagnos

1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1030 med symtom Bröstsmärta Dyspnoe Förlamning Svullet ben Dåligt AT Andnöd (astma) Yrsel intox Huvudvärk Övrigt Allergi Arytmi Syncope Ep.anfall Hosta Hyperglukemi Ospec. Värk Feber Hypoglukemi Ödem En kostsam diagnos 800 flebografier

1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1030 med symtom Bröstsmärta Dyspnoe Förlamning Svullet ben Dåligt AT Andnöd (astma) Yrsel intox Huvudvärk Övrigt Allergi Arytmi Syncope Ep.anfall Hosta Hyperglukemi Ospec. Värk Feber Hypoglukemi Ödem En kostsam diagnos 800 flebografier 250 DVT = > 5000 kr per diagnostiserad DVT

DVT - Behandling LMH + Waran Distala och proximala Mobilisering efter stödstrumpa Kateterburen Trombolys Massiv svullnad, svår smärta V. Cavatrombos Isolerad Ileofemoral trombos + symtom Subclavia/axillarvenstrombos axillarvenstrombos

Varför kateterburen Trombolys Vid konventionell behandling får ca 20-50% PTS Ca 50 000 patienter har DVT- orsakade bensår i Sverige

Kateterburen trombolys Fördelar: 1. Ringa systempåverkan, styrbart. 2. Stentning i efterförloppet 3. Venkalffarna bevaras När: 1. Inom 2 veckor, ju tidigare dess bättre 2. Dagtid ( sätt patienten på LMH/ heparin i väntan på åtgärd, ej Waran) 3. Remittera till trombolyscenter (angiolab)

DVT- Behandlingslängd Förstagångs- trombos Temporär riskfaktor avlägsnad Okänd orsak Distal DVT 1,5 mån 6 mån Proximal DVT 6 mån 6 mån

DVT- Behandlingslängd 2:a gångs trombos Temporär riskfaktor avlägsnad Okänd orsak Distal DVT 1,5 6 mån Långtidsbeh. Proximal DVT Långtidsbeh. Långtidsbeh.

Varför olika behandlingstid Risk för waranorsakad död ca 0,3-0.4% / år Mortalitet vid re-dvt ca 2 4% DVS. När risken för ny DVT < 10%/ år är risken för död pga. Waranbehandling större än dödsrisken vid ny DVT

(Douketis et al. 98) Recidivlokalisation vid VTE Primärlokalisation DVT 79% får DVT som recidivlokalisation Primärlokalisation LE 81% får LE som recidivlokalisation