UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!

Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! -Sätra Bruk Ann-Charlotte Lilja- verksamhetsutvecklare centrala Barnhälsovården, Familjecentral- Region Jönköpings län. Styrelsemedlem FFFF Marie Hjälmarö Förskollärare och samordnare Familjecentral -Jönköpings kommun. Styrelsemedlem FFFF

Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER Vad är Självreflektionsinstrument för familjecentraler? Hur fungerar självreflektionsinstrumentet? Varför verksamhetsplan/ berättelse för familjecentralsarbete? Vilka delar ingår i verksamhetsplan/ berättelse? Ett exempel på hur familjecentralerna i Jönköpings kommun arbetar med verksamhetsplan/ rapport under ett år. Förutsättningar för att nå goda resultat.

Självreflektionsinstrumentet Syfte med självreflektionsinstrumentet Genom att personalgruppen reflekterar över olika delområden i verksamheten, kan kvaliteten i förbättras. Genom att personalgruppen själva prioriterar och tydligt beskriver mål kan kvaliteten i verksamheten förbättras Ökad/ delad kunskap till personalgruppen. Ger förutsättningar för samverkan i personalgruppen. Ökar möjligheten att reflektera över familjers olika behov. Är verksamhetsnära, driver utveckling framåt och är åskådlig för ledningen.

Självreflektionsinstrumentet Generellt för arbete på familjecentralen Hälsofrämjande arena 1 ---- 2 ----3 ----4 ----5 Vi ger kunskap och stöd till familjer att göra hälsofrämjande val /förändringar i sina liv Barnkonventionen 1 ---- 2 ----3 ----4 ----5 I verksamheten pågår ett aktivt arbete med barnkonventionen Familjecentralen resurs utåt 1 ---- 2 ----3 ----4 ----5 Andra aktörer med småbarnsfamiljer som målgrupp känner till familjecentralen som resurs Tidigt stöd - föräldrar Gruppdynamik i den öppna förskolan 1 ---- 2 ----3 ----4 ----5 Öppna förskolan erbjuder ett gott samtalsklimat där alla föräldrar kan delta utifrån sina förutsättningar. Bekräftelse av personal 1 ---- 2 ----3 ----4 ----5 Varje förälder får bekräftelse i sin föräldraroll av personalen Föräldrar som resurs för varandra 1 ---- 2 ----3 ----4 ----5 Personalen skapar förutsättningar för att föräldrar ska bekräfta varandra som föräldrar Anknytning generellt 1 ---- 2 ----3 ----4 ----5 Personalen arbetar metodiskt för att främja föräldra-barnrelationen Anknytning riktad 1 ---- 2 ----3 ----4 ----5 Personalen arbetar metodiskt för att upptäcka och ge extra stöd till föräldrar som har svårigheter med anknytning till barnet Tillgänglighet Öppna förskolan 1 ---- 2 ----3 ----4 ----5 Vi på familjecentralen stödjer föräldrar att våga kliva över tröskeln till öppna förskolan (t ex genom att hälsa, följa med föräldern in) Kvalitet genom användande av varandras kompetens 1 ---- 2 ----3 ----4 ----5 Vi underlättar för föräldrar att få kontakt med familjecentralens olika yrkeskategorier om/när det behövs Kompletterande resurser 1 ---- 2 ----3 ----4 ----5 Kompletterande insatser på den indikerade nivån finns tillgängliga för de familjer som via familjecentralens universella förebyggande arbete upptäckts behöva extra insatser. Användande av riktade insatser 1 ---- 2 ----3 ----4 ----5 Vi gör kompletterande riktade insatser tillgängliga för föräldrar när behoven överstiger familjecentralens resurser Blanketten är indelad i 7 kategorier med 31 påståenden

Självreflektionsinstrumentet SKALAN : Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt I Jönköping har vi ändrat skalan till: 1= Fungerar bra 2 ------ 3= Vi jobbar kontinuerligt med frågan 4 ------ 5= Behöver utvecklas

Självreflektionsinstrumentet Generellt för arbete på familjecentralen Hälsofrämjande arena Barnkonventionen Familjecentralen resurs utåt

Självreflektionsinstrumentet Tidigt stöd föräldrar Gruppdynamik i den öppna förskolan Bekräftelse av personal Föräldrar som resurs för varandra Anknytning generellt Anknytning riktad

Självreflektionsinstrumentet Tillgänglighet och bemötande Öppna förskolan Tillgänglighet/bemötande Kvalitet genom användande av varandras kompetens

Självreflektionsinstrumentet Lärande Barn och föräldraskap Samspel med barn Språkinlärning Kulturellt utbyte

Självreflektionsinstrumentet Tidigt stöd - personal Generellt tidigt stöd KHV identifierar och slussar BHV identifierar och slussar Socionom identifierar och slussar Öppen förskola identifierar och slussar

Självreflektionsinstrumentet Jämställdhet Delaktighet Information

Självreflektionsinstrumentet Samverkan Förutsättningar för samarbete Samverkan Gemensamma mål Uppföljning Ledningsgruppen

Självreflektionsinstrumentet STEG 1 STEG 2 och 3 STEG 5 STEG 4

Självreflektionsinstrumentet STEG 1 STEG 2 och 3 Individuell uppfattning STEG 5 STEG 4

Självreflektionsinstrumentet Steg 1 INDIVIDUELL UPPFATTNING Var tycker DU att ni på familjecentralen befinner er på varje påstående?

Självreflektionsinstrumentet STEG 1 Individuell uppfattning Dialog och gemensam uppfattning i personalgruppen STEG 2 och 3 STEG 5 STEG 4

Självreflektionsinstrumentet Steg 2 och 3 DIALOG OCH GEMENSAM UPPFATTNING I PERSONAL- GRUPPEN Efter dialog i personalgruppen, enas man om ett gemensamt värde på skalan.

Självreflektionsinstrument STEG 1 Individuell uppfattning Dialog och gemensam uppfattning i personalgruppen STEG 2 och 3 Förbättrings -åtgärder STEG 5 STEG 4

Självreflektionsinstrumentet Steg 4: FÖRBÄTTRINGS- ÅTGÄRDER Vad vill vi förbättra och hur? Välj några, 2-3, förbättringsområden Formulera mål och skriv in i verksamhetsplanen

Självreflektionsinstrumentet STEG 1 Individuell uppfattning Dialog och gemensam uppfattning i personalgruppen STEG 2 och 3 Uppföljning Förbättrings -åtgärder STEG 5 STEG 4

Självreflektionsinstrumentet STEG 1 Individuell uppfattning Dialog och gemensam uppfattning i personalgruppen STEG 2 och 3 Uppföljning STEG 5 Självskattning Föräldraenkät Slussning Verksamhetsberättelse Förbättrings -åtgärder STEG 4

Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER Familjecentralernas gemensamma verksamhet utifrån måluppfyllelse : Vi utvärderar följande mål: Vara lättillgänglig som nära mötesplats. Stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar. Skapa arbetsformer där barn och föräldrar är delaktiga. Erbjuda ett lättillgängligt stöd. Vara ett kunskaps- och informationscentrum. Prioriterade mål, föregående år

Modell för verksamhetsplan/ berättelse för familjecentraler Steg 5: UPPFÖLJNING Självskattning Föräldraenkät Slussning Verksamhetsplanen/ verksamhetsbsrättelse

Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER Föräldraenkät 1. Har vi på familjecentralen öppettider som passar dig? 2. Känner du dig välkommen på familjecentralen? 3. Är familjecentralens verksamhet utformad så att du kan deltaga på det sätt som passar dig? 4. Får du den hjälp som förälder/blivande förälder som du behöver från familjecentralen? 5. Får du den information och kunskap som du behöver som förälder från familjecentralen? Svarsalternativ: Inte alls, I liten utsträckning, I stor utsträckning, I mycket stor utsträckning Vi varje fråga finns utrymme för kommentar.

Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER Slussningsstatistik Under två veckor per termin på hösten under vecka 47+48 och våren under vecka 16+17 dokumenterar samtliga befattningshavare på familjecentralen alla interna samrådskontakter och konsultationer som genomförts. Vid sammanställningen kontrolleras att inte någon familj dokumenterats mer än en gång. Den erhållna statistiken används för att jämföra hur personalen använder sig av varandras kompetens över tid.

Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER

Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER STEG 1 Individuell uppfattning Dialog och gemensam uppfattning i personalgruppen STEG 2 och 3 Uppföljning STEG 5 Självskattning Föräldraenkät Slussning Verksamhetsberättelse Förbättrings -åtgärder STEG 4

Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER

Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER Samverkansavtalet med verksamhetens mål och inriktning Samordnaruppdraget Familjecentral (fyll i namn) Beskriv kort den specifika familjecentralen, upptagningsområdet, samhällsstruktur, etnicitet, besöksstatistik, antal gravida, antal inskrivna barn osv.

Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER Analys av resultat utifrån självskattning och föräldraenkät Prioriterade mål under nästkommande år Familjecentralens egna reflektioner

Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER Å R S H J U L E T Januari Ansvarig Självbedömning Samordnare Februari Verksamhetsberättelsen Ska vara klar 28/2 Samordnare Länsnätverk Länsutvecklare Mars Ledningsgruppen sammanställer Ledningsgruppen verksamhetberättelsen Planera sommarsemester Samordnare April Ledningsgruppen gör verksamhetsbesök Ledningsgruppen Maj Ledningsgruppen gör verksamhetsbesök Familjecentralens dag FFFF:s konferens Juni Ledningsgruppen Samordnare Ledningsgruppen Juli Augusti September Hälsovecka v.39. planera aktiviteter Tillsammans titta igenom samverkansavtalet Länsnätverk Oktober Ledningsgruppen gör verksamhetsbesök FN-dagen Planera aktiviteter Länskonferens November Ledningsgruppen gör verksamhetsbesök Barnkonventionens dag(vecka) planera aktiviteter Uppmärksamhetsveckan(alkohol) Planera aktiviteter Föräldraenkät ska delas ut v.45-46 Samordnare Samordnare Länsutvecklare Ledningsgruppen Samordnare Länsutvecklare+ledningsgrupp Ledningsgruppen Samordnare Samordnare Samordnare December

Varför utvärdera det vi gör? Voffö gör ho på dette vise? Voffö gör VI på dette vise?

Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER Tillsammanskunskap Individuell kunskap, metoder, program och erfarenhet - Barnahälsovård - Mödrahälsovård - Socialtjänst - Öppen förskola Kollektiv kunskap Samlat på Familjecentralen

Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER Framgångsfaktorer Politiker och chefer ger helhjärtat stöd för verksamheten. Aktiv, intresserad och stödjande ledningsgrupp Samverkansavtal. Verksamhetsplan, verksamhetsberättelse med mål och utvärdering Gemensam team utbildning och handledning. Samordnare utses i personalgruppen.

Nationell utvärdering: självreflektionsionstrument FFFF- bekostat, beställt utvärdering av självreflektionsinstrumentet 2014 Syfte: Beskriva hur/ om användandet av reflektions instrumentet har påverkat personalen/ teamet på familjecentralen? Påverkat arbetet med föräldrar och barn? Påverkat ledning/ styrning?

Nationell utvärdering: självreflektionsionstrument Hur? Fokusgruppsintervjuer med 4 familjecentraler som har stor geografisk spridning i landet. Totalt 28 personal med spridning från alla fyra verksamheter

Nationell utvärdering: självreflektionsionstrument Resultat: Medvetandegörande Handlar om att tänka efter och sätta ord på det egna arbetet och samarbetet. Mycket som klarnar och som gör det lättare att diskutera olikheter och likheter inom teamet. Personalgruppen får bättre underlag för att starta eller förbättra nya och gamla gemensamma aktiviteter. Åh, äntligen något som sätter fingret på det konkreta!

Nationell utvärdering: självreflektionsionstrument Från tanke till handling: Större medvetenhet, vardagens rutiner framträder klart, stimulerande att bli varse att kollegor tänker olika Bekräftelse på det som teamet och den enskilde gör i vardagen, att det har betydelse för alla i teamet. Väcker en lust att förändra och utveckla vi har börjat arbeta med barnkonventionen, det kommer föräldrar att märka Bidragit till att se utsatt barn på ett annat sätt, nu hjälper vi familjerna över tröskeln särskilt viktigt för nyanlända

Nationell utvärdering: självreflektionsionstrument Bekräftelse och trygghet: Bekräftelse av det som redan görs på familjecentralen av enskilda eller teamet Känner igen sig i påståenden och områden som tas upp Det gör att man börjar fundera och utvärdera det arbete vi gör Ger trygghet i personalgruppen genom spegling av varandras olika/ lika uppfattning vi har börjat arbeta med barnkonventionen, det kommer föräldrar att märka Bidragit till att se utsatt barn på ett annat sätt, nu hjälper vi familjerna över tröskeln särskilt viktigt för nyanlända

Nationell utvärdering: självreflektionsionstrument Barnkonventionen: Genom att reflektera har alla familjecentraler tagit sig an barnkonventionen i sitt arbete på ett nytt sätt Större uppmärksamhet på situationer då föräldraperspektivet kolliderar med barnperspektivet Kunskap som påverkar varje möte med barnen Många har lagt in barnkonventionen i föräldraträffarna eller speciella temadagar

Nationell utvärdering: självreflektionsionstrument Särskilda behov: Arbetet med att stödja föräldrar och barn med särskilda behov har ökat Genom att reflektera tillsamman har kunskapen om varandras kompetens skapat en atmosfär där vi samverkar mer kring familjer med ökade behov. Vi kan alla professioner öka tillgängligheten för att stödja familjer med ökat behov av stöd Nu hjälps vi alla åt med att underlätta för föräldrar att komma över tröskeln

Nationell utvärdering: självreflektionsionstrument Teamarbete: När Instrumentet används framkommer olikheterna mellan professioner och personer Det uppstår en öppenhet mellan varandra som genererar förändring Samverkan och samarbetet ökar genom att vi tvingas att diskutera frågorna Även erfaren personal har behov av att veta mer om varandra Ger Starkare vi känsla, nu stöttar vi varandra mer

Nationell utvärdering: självreflektionsionstrument Ledning och samordning: Bara två av studiens familjecentraler har en samordnare! Samordnarna uttrycker: Instrumentet hjälper till att samordna arbetet på familjecentralen Det understödjer kommunikationen med styrgruppen Nya utvecklingsområden utvecklas till mål och lyfts in i verksamhetsplanerna som nu blir mer levande

Tack för uppmärksamheten! -09-02 1150820 Lotta Lilja & Marie Hjälmarö