Young People from a Public Care Background pathways to in Europe(YIPPEE)

Relevanta dokument
Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Från något )ll någon. Framgångsfaktorer i Järvalärling

#Reflektionsmaterial #pluggavidare

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Yvonne Sjöblom, Stockholms universitet Ingrid Höjer, Göteborgs universitet

Den viktiga skolnärvaron

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

Rapport om aktivitetsansvaret gällande ungdomar år i Sundbyberg

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Birgitta Österberg. Studie- och yrkesvägledare. Tors fred

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Ungas möte med socialtjänsten

Utbildning i Sverige, dag 2

Sysselsättning bland unga som omfattas av Kommunala aktivitetsansvaret

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

!"#$%&' 30/ GR Utbildning Sofia Larsson & Anna Liljeström

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola

Det svåra samtalet. A- ge sådana nyheter som på e- dras5skt och nega5vt sä- förändrar pa5entens bild av sin fram5d. Sara Sundén-Cullberg

Varför föds det så få barn?

En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

socialdemokraterna.se/dalarna

Stockholms universitet Filosofiska ins4tu4onen Tidigare studenter, 2016

Lyckliga familjen En film av Markus Andreasson

Gymnasiebehörighet 2018

Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst

Barn med oro och rädsla i skolan

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

Gymnasiebehörighet 2017

Hemmasittare Definitioner. Prevalens. Långvarig frånvaro åk 1-6 & 7-9. Förekomst av skolfrånvaro. Upprepad ströfrånvaro åk 1-6 & 7-9

Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002

Hoppat av gymnasiet? Vi hjälper dig mellan 16 och 19 år utan skola och jobb

Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem.

Kan man bli sjuk av ord?

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

Svenska. Välkommen till Luleå gymnasieskola

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Havererat föräldraskap

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

1

Vänd frånvaro till närvaro

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

När någon i familjen fått cancer

En modell för avslutandet av familjehemsvården

Lättläst om studiemedel

Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer?

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Vad tycker du om skolan?

Att höra eller nästan inte höra

Lättläst om svenskt studiestöd

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

När mamma eller pappa dör

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

1. Backaskolan Handlingsplan vid frånvaro

Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags

Närståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.

Forssa BK Dalkurd FF

Närvaro i skolan. - och handlingsplan för ogiltig frånvaro

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd

Maskrosbarn Barn och föräldrar i familjer med missbruk

Samverkansprojekt i Husie. Cecilia Ljung Ulrika Lindström

Resursperspektiv inom den sociala barnavården

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Kupolstudien.se. Bakgrundsinformation om dig som vårdnadshavare. 1. Vilken relation har du till ditt barn i årskurs 7? Mamma. Pappa.

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Tillbaka (ll skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasi0ande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

Insats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

KOMET för föräldrar Resultat av utvärdering av Kometutbildning

Till dig som bor i familjehem

Bilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga

För unga år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

MÅLGRUPPSINVENTERING

Åk 9. 5 Introduktions program. 18 Nationella program. Preparandutbildning. 6 Högskoleförberedande program. 12 Yrkesprogram

Grundskolan och fritidshem

Insatser mot cannabis - 27 februari

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

Intervjustudie unga med ofullständig gymnasieutbildning

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Projektdesign. Utvärdering/ kartläggning. Består av 3 delar: Utveckling och implementering. Uppföljning och utvärdering.

Kupolstudien.se + + Bakgrundsinformation om dig som vårdnadshavare. 1. Vilken relation har du till ditt barn i årskurs 9? Mamma. Pappa.

Transkript:

Young People from a Public Care Background pathways to educa@on in Europe(YIPPEE) Ungdomar som varit placerade i familjehem eller på institution vägar till utbildning i fem europeiska länder Deltagare Fem länder: England, Danmark, Spanien, Sverige, Ungern Koordinatorer: Sonia Jackson, Claire Cameron, Thomas Coram Research Unit, London 1

Studiens syte: AW bidra @ll ökad kunskap om utbildningssitua@onen för unga som varit placerade i samhällets dygnsvård AW bidra @ll förändringar av policy och prak@k som kan leda @ll aw flera unga som varit placerad i samhällets dygnsvård går vidare @ll högre utbildning Metod LiWeraturöversikt från alla fem länder Den gemensamma rapporten finns på hemsidan Sekundäranalys av na@onella data Kartläggning/undersökning av lokala myndigheters policy Intervjuer med åwa enhetschefer samt 111 telefonintervjuer Intervjuer 53 ungdomar översiktsintervju 33 ungdomar av dessa har intervjuats vid ew @llfälle: 9 unga män och 24 unga kvinnor 26 ungdomar intervjuades en andra gång 25 ungdomar kunde nämna någon som de själva anser hat betydelse för deras utbildningssitua@on dessa 25 intervjuades också 2

Resultat från databaser GOLD (Gothenburg Educa@onal Longitudinal Database) Här ingår alla födda 1972 1992, boende i Sverige vid 16 år UGU Utbildningsdatabas del av GOLD. 10 % av elever i en årskull svarar på frågor vart femte år Socialstyrelsens register över barn och ungdomar placerade i dygnsvård Socioekonomiska grupper Socioekonomisk grupp Ej placerade i dygnsvård (N=1 619 432) Placerade i dygnsvård (N=57 809) SOC 1 20 6 SOC 2 46 27 SOC 3 29 50 Ingen informa@on 5 17 Total 100 100 3

Mera data av intresse: De flesta 43 % har varit placerade i vård vid ew @llfälle 25 % har varit placerade vid minst 4 @llfällen 34 % av ej placerades föräldrar har mer än två års högskoleutbildning motsvarande siffra för placerades föräldrar är 16 % Resultat från grundskolan 14 % av placerade barn (ej placerade 3%) avbryter grundskolan 5 % av placerade barn (ej placerade 0,6%) lämnade grundskolan utan betyg i något ämne Betygsmedelvärdet för placerade barn var 24,9 (ej placerade 50,8) 4

Ämne Ej godkända i kärnämnena Svenska, Engelska, Matema@k Procent av ej placerade barn Procent av placerade barn Svenska 4 18 Engelska 6 24 Matema@k 7 28 En stor andel placerade barn går ut grundskolan utan godkända betyg i kärnämnena Betygsmedelvärde i förhållande @ll ålder vid första placering (Siffran 0 representerar här barn och ungdomar som varit placerade 1 30 dagar: betygsmedelvärde 30,1) 5

Betygsmedelvärde i förhållande @ll antal placeringar (Siffran 0 representerar här barn och ungdomar som varit placerade 1 30 dagar, betygsmedelvärde 30,1) Betygsmedelvärde i förhållande @ll placeringens längd (Siffran 0 representerar här barn och ungdomar som varit placerade 1 30 dagar) 6

Vilka gymnasieprogram väljer placerade ungdomar? Program Procent av ej placerade ungdomar (N= 1 538 365) Procent av placerade ungdomar (N= 48 851) Natur 20 7 Samhäll/Hum 27 14 Yrkesinriktade program 45 56 Individuella programmet 4 20 Ej möjliga aw kategorisera 4 3 Total 100 100 Hur många går ut gymnasiet? Procent av ej placerade ungdomar (N=1 619 432) Går ej ut gymnasiet 18 60 Går ut gymnasiet 82 40 Total 100 100 Procent av placerade ungdomar (N=57 809) 60 procent av de ungdomar som varit placerade i samhällets dygnsvård går inte ut gymnasiet 7

Universitet och högskola 13 % av kvinnor och män som @digare varit placerade i dygnsvård har registrerats vid universitet/högskola (41 % av ej placerade) Intervjugruppen 33 ungdomar i åldrarna 18 @ll 21 år 9 män och 24 kvinnor Alla hade goda studieförutsäwningar : minst avslutad grundskola med godkänt i svenska, engelska, matema@k... utom 2 som var inställda på aw snart bli behöriga för gymnasiet 25 födda i Sverige, 8 i annat land 14 mödrar och fäder födda i annat land 29 svenska medborgare 2 EU medborgare 2 med uppehålls@llstånd 8

Placeringar Ålder vid första placering Antal placeringar Ålder Antal ungdomar Antal placeringar Antal ungdomar 0 5 3 6 10 7 11 15 20 16 20 1 Ingen info 2 Totalt 33 1 13 2 6 3 4 7 5 8 4 Ingen info 3 Totalt 33 Skolkompetens vid första respekqve andra intervjun Behörig för gymnasiet vid 16 år Behörig för gymnasiet efter 16 år Har fullföljt gymnasiet i normal takt Har fullföljt gymnasiet men senare Universitetsstudier Intervju 1 19 10 8 4 2 Intervju 2 19 10 16 7 Vid den första intervjun var en person inte helt klar med grundskolan och 4 läste på gymnasienivå. Vid den andra intervjun läste 1 person foroarande på gymnasiet medan 4 läste på komvux och 2 på folkhögskola. 9

De 7 som studerar vid universitet vid intervju 2 6 gick raka vägen genom grundskola och gymnasium 6 kunde föreslå en betydelsefull vuxen Alla födda i Sverige 6 är flickor Ekonomi De flesta av ungdomarna hade erfarenheter av ekonomiska problem och dåligt boende De flesta har också liten eller ingen anknytning @ll sin biologiska familj AW låna pengar, mycket pengar, för aw studera är i det perspek@vet ew stort steg aw ta Ungdomarna hamnar i kläm mellan kraven på formell kompetens för aw få jobb och behovet av kontroll och trygghet när det gäller boende och ekonomi 10

De biologiska familjerna, generellt Många unga mammor med många problem, som psykisk sjukdom, missbruk, arbetslöshet Frånvarande fäder Dödsfall Föräldrar med begränsad utbildning Vardagsliv som inte fungerade, bristande stöd för skolarbetet Alloör stort ansvar, prak@skt och känslomässigt. Också kompetens UtsaWhet Fargdom Hemmet som broms Jag har all@d hat läw för mig i skolan. Jag har aldrig hat några problem i skolan. Det var mer mamma som Hon ville ha oss hemma, hon ville ha sällskap. Så hon var mer Åh du är lite varm i dag du kanske skall stanna hemma och (Eva) 11

UtsaWhet Jag har aldrig @llhört en familj. Min mamma var inte sån, vad skall man säga familjemänniska. Jag tog hand om mig själv så gow jag kunde. Jag gjorde det väl inte jäwebra men (Simone) Skolerfarenheter Långa perioder av frånvaro: 15 unga (av 33) borta mer än 3 månader, 6 unga mer än 12 månader Skolbyten: 8 har byw skola 6 eller fler gånger (upp @ll 8 byten) 12

Skolan som fristad Social arena utbildning AW komma hemifrån Få vara normal Bli sedd av någon eller några vuxna Ha kamrater Hinder för fortsaw utbildning Kao@sk hemsitua@on Känna sig maktlös, inte förstå vad som händer AW inte bli sedd Mobbning FlyWningar och skolbyte Ohälsa Tjafs mellan skola och socialtjänst Fargdom Utslängd vid 18/19 Ovilja aw skuldsäwa sig Ensamhet 13

Möjliggörare Se sig som lärande och kapabel En vilja aw bryta siw sociala arv Vilja aw hjälpa andra, använda egna erfarenheter Uppmuntran och stöd från uppväxoamilj, släkt, familjehem/ins@tu@on, vänner, partners Stöd i skolan, respekoullt bemöw Bli sedd Stödjande system; forstsaw stöd eter 18/19 Komma @llbaka eter svårigheter Ekonomi och prak@skt stöd Vilja aw bryta det sociala arvet Jag tror aw det är min egen beslutsamhet. Jag menar, hallå, jag vill inte bli jag har en moster som är knarkare och alkoholist. Jag vill inte bli som henne. Jag har en morbror som är ex knarkare, en farmor som är alkoholist och två andra farbröder som är kriminella och kvinnomisshandlare och Gud vet vad. Jag vill inte bli som dem. Så det var e+ skäl 0ll a+ du ville något annat? Ja, jag ville lyckas där alla andra i min familj har misslyckats, så aw säga. Det är samma sak med aw alla i min familj har fåw barn väldigt unga. Och jag hade följt i deras spår hade jag hat ew barn nu. Men nej, jag skall få en karriär först (Asta) 14

Stöd från fosterfamiljen Ja, hon vet precis vad det handlar om. Och hon har hjälpt mig börja träna och hjälpt mig börja plugga. Hon hade kontakt med mina lärare för aw se aw jag gick, och aw jag stannade. Ja, hon har liksom koll på det. (Alma om sin fostermamma) Utbildningsvägar Tidiga avhopp: inte gåw ut grundskolan; alla placerade i tonåren, hälsoproblem, alla har långa frånvaroperioder, 3 unga SQckspår/försenad: klarat grundskolan men (ännu inte) gåw gymnasiet. Arbete, arbetslöshet, föräldraledighet, otast placerade 4 5 gånger, 5 har lång frånvaro, alla födda i Sverige, 2 var placerade före skolstart. 7 unga Komma Qllbaka: Aldrig börjat eller hoppat av gymnasiet men tagit upp studierna på Komvux eller folkhögskola. Färre placeringar (1 3) och endast en har lång frånvaro. 8 unga Raka spåret: Klarat grundskola och gymnasium, 7 går på universitetet de andra kan ansöka. 8 var placerade 1 gång, de övriga 2 4. Två placerade före skolstart. 7 hade längre frånvaroperioder. Ingen rapporterar hälsoproblem. 15 unga, varav 13 flickor och 12 familjehemsplacerade. 15 unga 15

Professionellas inställning och kompetens Fokus inställt på rela@oner och känslor, inte på utbildning OTa låga förväntningar på placerade barns och ungas skolpresta@oner Omedvetenhet om utbildningens betydelse Exempel: byte av placering i slutet av terminen = inga betyg Oklara ansvarsfördelningar: Mellan skilda enheter i kommunen Mellan olika kommuner Samhället som förälder Utbildning en vik@g del av ungdomarnas fram@dsplaner Oro för aw ta studielån ew hinder. Minskar valmöjligheterna för denna grupp. Demokra@problem? Stor @lltro @ll välfärdsstaten placerade ungdomar som alla andra Förlängd ungdoms@d ungdomar är mera beroende av föräldrar gör denna grupp än mer sårbar Föga medvetenhet hos professionella om behov av stöd eter vårdens avslutande Situa@onen för ungdomar som varit placerade behöver mera uppmärksamhet 16

Rekommenda@oner 17