PM 1(8) Datum 2011-04-11 Diarienr 2011/1993 Skogsenheten Skogsavdelningen Malin Andersson, Naturvårdsspecialist malin.andersson@skogsstyrelsen.se Tfn 0451-383 107, 070-345 83 25 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/1999-2009/2010 Sammanfattning Skogsstyrelsens uppföljningar visar att miljöhänsynen förbättrades avsevärt under 1990-talet, framförallt under början och mitten av perioden. Under 2000-talet har enligt våra mätningar, denna starkt positiva trend avstannat. För avverkningssäsongen 2007/2008-2009/2010 bedöms ca 63 % av den avverkade arealen klara vår uttolkning av lagens krav, vilket innebär en försämring jämfört med tidigare år. De resultat som nu presenteras har ännu inte analyserats närmare. Det finns därför inga färdiga svar på vad de senaste årens försämring av resultaten beror på. Avsikten är att påbörja en sådan analys inom kort och att bjuda in olika intressenter inom skogsektorn till att delta i den. Enligt tidigare analyser som gjorts så är hänsynskrävande biotoper vanligt förekommande i samband med avverkning. Hänsyn tas i dag till många biotoper och en stor andel av virkesvolymen som lämnas i samband med avverkningen återfinns inom dessa biotoper. Genom god dialog och samsyn inom skogssektorn kan hänsynen förbättras. Tydliga och bra traktdirektiv som föregåtts av planering och utmärkning i fält bedöms också förbättra hänsynen. Skogsstyrelsen har tagit initiativ till att utöka dialogen inom skogssektorn för att få större samsyn kring vad som är bra miljöhänsyn och vad skogsvårdslagen kräver. Skogsstyrelsen arbetar för att skapa en effektivare lagtillsyn och ökar användningen av 30 i skogsvårdslagen. Inledning I samband med föryngringsavverkning ska enligt skogsvårdslagen 30 hänsyn tas till natur- och kulturmiljövårdens intressen. Hänsyn till natur- och kulturvärden i skogsbruket och skydd av skogsmark i olika former utgör grunden för bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden i det svenska skogslandskapet. Tillsammans bidrar de till att nå det övergripande miljömålet. I föreskrifterna till 30 beskrivs vilken natur- och kulturmiljöhänsyn som ska tas i samband med skogliga åtgärder. Några exempel på sådan hänsyn är att lämna hänsynskrävande biotoper och skyddszoner mot vattendrag, sjöar, skogliga impediment och åkermark. Andra exempel är att lämna äldre träd, högstubbar och död ved. Svensk skogspolitik bygger på frihet under ansvar, vilket innebär att skogsbruket har en betydelsefull del i det gemensamma ansvaret att förvalta
Skogsstyrelsen Pm 2011-04-11 2(8) skogsresursens alla nyttigheter på ett långsiktigt hållbart sätt. För att uppfylla de skogspolitiska målen förutsätts dock att skogsägarna, i genomsnitt, har ambitioner på en högre nivå än vad som uppnås genom att enbart följa skogsvårdslagens krav. Rådgivningsbudskapet kan sägas vara myndighetens uttolkning av de skogspolitiska målen och är vad som i genomsnitt kan förväntas av skogsbruket för att skogspolitikens övergripande mål ska bedömas vara uppnådda. Med stöd av skogsvårdslagens föreskrifter kan en begränsad grad av hänsynstagande krävas. Föreskrifterna till 30 gäller i det enskilda fallet i den utsträckning de inte är så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Om det inte är möjligt att inom ramen för intrångsbegränsningen ta all den hänsyn som föreskrifterna kräver ska hänsyn i första hand tas till de arter som är rödlistade. Hänsynen till naturvårdens intressen ska utformas så, att den biologiska mångfalden gynnas så mycket som möjligt. Detta innebär att miljöhänsyn ska på berörd del av fastigheten tas upp till intrångsbegränsningen under förutsättning att sådana specifika miljövärden finns som anges i föreskrifterna till 30. För att uppnå lagkravet ska hänsynen även vara rätt prioriterad. Enligt nuvarande tolkning (en översyn pågår) av 30 är prioritetsordningen att hänsyn ska i första hand tas till rödlistade arter. Därefter ska befintliga miljövärden prioriteras, höga värden ska bevaras före lägre värden. Det finns ingen prioritetsordning mellan naturvärden och kulturmiljövärden. Fasta fornlämningar hanteras av en annan lagstiftning, kulturminneslagen, och ska därmed alltid tas hänsyn till oavsett mängden hänsyn i övrigt. När det gäller naturvärden ska hänsynen utformas så att den biologiska mångfalden gynnas så mycket som möjligt 1. Uppföljning av miljöhänsynen sker inom Skogsstyrelsens Polytaxinventering, se sista avsnittet i denna Pm för beskrivning av metoden. 1 Enligt polytaxmetodiken fram till 2009 har dock naturvärden prioriterats före kulturmiljöer.
Skogsstyrelsen Pm 2011-04-11 3(8) Skogliga sektorsmål Skogstyrelsen har i dialog med skogssektorn formulerat nationella sektorsmål. För miljöhänsyn vid föryngringsavverkning lyder sektorsmålet: Under perioden 2004 t.o.m. år 2010 ska: arealandelen föryngringsavverkningar med undermålig hänsyn 2 halveras jämfört med perioden 1999 2001. hänsynen på minst 50 % av arealen föryngringsavverkningar uppfylla Skogsstyrelsens rådgivningsnivå. För miljöfunktionerna Hänsynskrävande biotoper, Skyddszoner och Skador på mark och vatten arealandelen föryngringsavverkningar med obetydlig hänsyn halveras jämfört med perioden 1999 2001 3 Resultat Skogsvårdsorganisationen har, sedan 1989 och framåt, genomfört landsomfattande uppföljningar av miljöhänsynen vid föryngringsavverkning i relation till kraven i skogsvårdslagen. Resultaten av dessa uppföljningar visar att miljöhänsynen förbättrades avsevärt under 1990-talet, framförallt under början och mitten av perioden 4. Under 2000-talet har denna starkt positiva trend avstannat. För avverkningssäsong 2007/2008-2009/2010 bedöms 63 % av den avverkade arealen klara uttolkningen av lagens krav. Den skillnad vi tidigare sett mellan övriga och enskilda markägare har minskat. 2 Med undermålig hänsyn avses hänsyn som bedöms ej uppfylla kraven i 30 skogsvårdslagen (SVL), uttolkad som LIT (lagen i taxeringen) inom Polytax R1. Under perioden 1999 2001 bedömdes hänsynen vara undermålig på 22 % av den föryngringsavverkade arealen. Under samma period bedömdes hänsynen vara i nivå med Skogsstyrelsens rådgivningsnivå på 37 % av den föryngringsavverkade arealen. 3 Under perioden 1999 2001 bedömdes arealandelen med obetydlig hänsyn vara 21 % för Hänsynskrävande biotoper, 8 % för Skyddszoner och 7 % för Skador på mark och vatten. För samtliga målpunkter avser målnivån perioden 2004 2010. 4 Skogsstyrelsen. 2002. Skog för naturvårdsändamål uppföljning av frivilliga avsättningar områdesskydd samt miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Meddelande 2/2002. ISSN 1100-0295.
Andel (%) av avverkad areal Skogsstyrelsen Pm 2011-04-11 4(8) 100 80 60 40 20 0 Enskilda Övriga Samtliga Sektorsmål Figur 1. Andel (%) av den föryngringsavverkade arealen som uppfyller LIT på tagen miljöhänsyn efter avverkning under perioderna 1998/99-2009/2010 5. Resultatet fördelat på markägarkategorier. Enligt det nationella sektorsmålet ska andelen underkända objekt halveras till år 2010, detta innebär att 89 % av arealen ska klara lagens krav. För att klara miljömålet krävs att en bättre miljöhänsyn tas än vad som kan krävas enligt lagen. Enligt sektorsmålet bör 50 % av arealen nå en bättre hänsyn än LIT, dvs. vår uttolkning av lagens krav. Idag når 25 % av den avverkade arealen denna nivå. De resultat som nu presenteras har ännu inte analyserats närmare. Det finns därför inga färdiga svar på vad de senaste årens försämring av resultaten beror på. Avsikten är att påbörja en sådan analys inom kort och att bjuda in olika intressenter inom skogsektorn till att delta i den. En fördjupad analys av tidigare års Polytax-resultat har gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag som Skogstyrelsen haft tillsammans med Naturvårdsverket. Nedan redogörs kort för det arbetet. Vilken miljöhänsyn är vanligast? I regeringsuppdraget Kunskapsplattform för hållbart brukande av skog ingår det bl. a att se över måluppfyllelsen avseende miljöhänsyn, orsaker till brister har analyserats samt förslag till åtgärder tagits fram. Detta uppdrag har precis varit ute på remiss och ska presenteras 30 april. Inom regeringsuppdraget har det för åren 1999-2008 analyserats vilken miljöhänsyn som fanns att ta samt vilken miljöhänsyn som lämnades efter avverkning. 5 Avverkningar som skett med anledning av stormen Gudrun år 2005 ingår inte i statistiken. Uppgifterna är preliminära pga. ännu inte helt avslutad inventering.
Skogsstyrelsen Pm 2011-04-11 5(8) Volymen träd som lämnats som miljöhänsyn i samband med avverkning är i genomsnitt 13,1 m 3 sk per avverkad hektar under åren 1999-2008 enligt preliminära analyser inom kunskapsplattformen. Detta är i genomsnitt mer än vad som kan krävas enligt intrångsbegränsningen. Detta innebär att skogsbruket avstår från mer intäkter än vad lagen kräver. Volym (m3sk/ha) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 spec. mljövärde före avverkning spec. miljövärde efter avverkning Övrigt sparad volym 0,0 Figur 2. Volym av träd med specifika miljövärden, uppdelat på miljöfunktioner före och efter avverkning (blå respektive grön serie) och sparad volym av träd utan specifika miljövärden (röd serie). Medeltal för 1999-2008. Källa Skogsstyrelsen, data Polytax P0/1. Av figur 2 framgår volym före och efter avverkning uppdelat på sju av de miljöfunktioner som bedöms i polytax, till de övriga två (körskador och hyggesavgränsning) finns ingen volym kopplad. De mest volymkrävande hänsynen är i fallande ordning hänsynskrävande biotoper, skyddszoner samt träd och buskar. Som tidigare nämnts fanns det före avverkning ca 10,5 m3sk/ha hänsynsföreteelser med specifika miljövärden. Av denna finns ca 7,7 m3sk/ha kvar efter avverkning. Denna volym med specifika miljövärden som avverkas består i stort sett i sin helhet av hänsynskrävande biotoper. Endast 60 % av volymen hänsynskrävande biotoper finns kvar efter avverkning. För hänsynskrävande biotoper förefaller det alltså finnas en skillnad i synsätt mellan skogsbruket och Skogsstyrelsen. Enligt preliminära analyser inom kunskapsplattformen så har slutsatsen dragits att det är ett vanligare problem att Skogsstyrelsen och skogsbruket har olika bild om ett område bör betraktas som en hänsynskrävande biotop eller inte, än att man har olika bild om hur denna biotop bör avgränsas. För skyddszoner är skillnaden i volym före och efter avverkning betydligt mindre. Volymen av träd med specifika miljövärden ökar efter avverkning.
Skogsstyrelsen Pm 2011-04-11 6(8) Detta är en effekt av enskilda träd som före avverkning stod i en hänsynskrävande biotop friställs vid avverkning. Hur kan hänsynen utvecklas? En stor del av den bristande miljöhänsynen enligt polytax bedöms beror på hur hänsynskrävande biotoper hanteras i samband med avverkning. Genom att bl.a. fokusera på att förbättra hänsynen till biotoper skulle sannolikt miljöhänsynsresultatet förbättras. En väg till förbättrad hänsyn är att en få en ökad samsyn kring vad som är en hänsynskrävande biotop och hur den bör avgränsas. En god traktplanering som markerar ut biotopen i kartunderlaget såväl som i fält skulle troligen leda till förbättrad hänsyn. En bra traktplanering skulle även gynna hänsynen till kulturmiljöer, sociala värden samt mark och vatten. En bra och tydlig traktplanering underlättar för alla inblandande aktörer. Dialog och samsyn inom skogssektorn är en nyckel till förbättrad hänsyn. Att träffas ute i skogen och gemensamt diskutera hur man ser på olika typer av hänsyn och värderar dessa skapar möjligheten till att nå samsyn och arbeta vidare för en gemensam målbild. Ett bra exempel på detta är arbetet med körskador. Under 2010 har en arbetsgrupp med representanter från skogsbruket, Skogforsk och Skogsstyrelsen tittat på problematiken kring körskador i skogsbruket. Detta arbete har resulterat i ett förslag till en gemensam policy med fokus på att minimera körskador genom bättre planering och med hjälp av tekniska hjälpmedel. Inom regeringsuppdraget med Kunskapsplattform för hållbart brukande av skog har Skogsstyrelsen redan nu valt att lyfta fram åtgärder man ska jobba vidare med med: Skogsstyrelsen utökar dialogen inom skogssektorn för att få större samsyn kring vad som är bra miljöhänsyn och vad skogsvårdslagen kräver. Skogsstyrelsen skapar en effektivare lagtillsyn och ökar användningen av 30 i skogsvårdslagen. Målet är att varje distrikt ska fatta minst ett beslut om förbud per år. Skogsstyrelsen utvecklar sitt rådgivningsarbete kring miljöhänsyn. Distrikten gör redan idag stora rådgivningsinsatser Tillsammans med Riksantikvarieämbetet tar Skogsstyrelsen fram bättre underlag för hänsyn vid kulturhistoriska lämningar. Inventeringarna av Skog och Historia är bra exempel på detta. Översyn av föreskrifter och allmänna råd till 30 SvL Sedan hösten 2010 har det pågått en översyn av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen. Syftet med arbetet har varit att uppdatera,
Skogsstyrelsen Pm 2011-04-11 7(8) komplettera och förtydliga dessa. Arbetet med översynen har varit på remiss och inkomna synpunkter analyseras för närvarande. Avsikten är att fatta beslut om reviderade föreskrifter och allmänna råd under maj månad. Uppföljningsmetoden Polytax Resultatet baseras på Skogsstyrelsens rikstäckande stickprovsinventering av tagen natur- och kulturmiljöhänsyn vid föryngringsavverkning. År 2009 togs en något modifierad polytaxmetodik i bruk. Metodiken är i huvudsak densamma vilket tillåter jämförelser över tid men omfattningen har ökat vilket innebär att resultatet kommer att kunna presenteras länsvis. Efter revideringen av P1-instruktionen 2009 har några oförutsedda konsekvenser uppmärksammats i inventeringsmetodiken med avseende på slutomdömet. Ärenden inventerade sedan dess har nu justerats och instruktionen har ändrats. Effekten av justeringen är dock liten och överstiger inte den statistiska felmarginalen. Vid inventering besöks objekten två gånger, en gång före avverkning och en andra gång ett år efter avverkning. I samband med detta bedöms omfattningen och kvaliteten på den hänsyn som lämnats i förhållande till de möjligheter till hänsyn som fanns före avverkningen. Årligen inventeras ca 1200 objekt före avverkning (före 2009 inventerades ca 500 objekt per år). Innan avverkningen registrerar inventeraren de företeelser (hänsynskrävande biotoper, enskilda träd, kantzoner mot bäckar, kulturmiljöer osv.) med specifika miljövärden som finns inom det område som anmälts till föryngringsavverkning eller i dess direkta anslutning, och som är omnämnda i föreskrifterna till 30 skogsvårdslagen. Efter avverkning följer inventeraren upp dessa företeelser och bedömer och betygsätter vilken hänsyn som tagits till dem. De enskilda hänsynsföreteelserna betygssätts i tregradig skala, där betyg 1 kan tolkas som en mycket god hänsyn och betyg 3 som ett undermåligt hänsynstagande. Betygen vägs samman för vardera nio utvalda miljöfunktioner så att varje miljöfunktion erhåller ett betyg på ett objekt (ett hygge). Miljöfunktionerna betygsätts i en tregradig skala som obetydlig hänsyn, delvis hänsyn eller full hänsyn. Miljöfunktionerna vägs sin tur samman till ett slutomdöme för hela avverkningstrakten. Slutomdömet ska efterlikna kraven i 30, men eftersom inventeringen inte är en skarp lagtillämpning och eftersom det finns få rättsfall att stödja en uttolkning på så uttrycks slutomdömet som I nivå med, Bättre än eller Sämre än LIT. LIT ska utläsas som Lagkrav I Taxering, dvs. det är Skogsstyrelsens uttolkning av lagnivån i den aktuella inventeringen. Det är denna uttolkning som omsatts och beskrivs i en inventeringsinstruktion. Denna inventeringsinstruktion är i vissa avseenden förenklad jämfört med en skarp lagtillämpning för att inventeringen ska kunna genomföras med samma bedömningar oberoende av inventerare och över tid. Lagens krav enligt 30 innebär att hänsyn upp till intrångsbegränsningen ska lämnas om det finns miljövärden i enlighet med föreskrifterna i 30 samt att de mest värdefulla miljövärdena prioriteras. Tolkningen av intrångsbegränsningen har
Skogsstyrelsen Pm 2011-04-11 8(8) förändrats över tiden. Inventeringen relaterar till den nivå på intrångsbegränsningen som gällde vid tiden för avverkningen. Läs mer om Polytaxinventeringen: http://www.skogsstyrelsen.se/myndigheten/om-oss/var-verksamhet/inventeringar/polytax/