FÖRSLAG - MELLERSTA KOMMUNDELEN. Stora Alvaret mellan Resmo och Stora Brunneby

FÖRSLAG - MELLERSTA KOMMUNDELEN 68 Stora Alvaret mellan Resmo och Stora Brunneby

69

FÖRSLAG - MELLERSTA KOMMUNDELEN MELLERSTA KOMMUNDELEN Landskap kultur/natur/upplevelse Möjligheterna att besöka och bo nära landskapet och naturen är goda i Mellersta kommundelen. Markindelningar och radbyar som sträcker sig så långt tillbaka i tiden som till medeltiden är tongivande i landskapet. Landskapet är ett odlingslandskap med betesmarker utmed Östersjön, öppna åkermarker och betesmarkerna på Stora Alvaret. Stora Alvaret har en rik flora och fauna och är en del av världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Hela Mellersta kommundelen är en del världsarvet. Havet, de öppna vidderna och de genuina miljöerna med höga kultur- och naturvärden är utmärkande för Mellersta kommundelen. Infrastruktur/Kommunikation Kollektivtrafiken med buss är relativt god mellan Mörbylånga, Färjestaden och Kalmar. I andra delar av kommundelen är kollektivtrafiken mycket begränsad i fråga om linjetäthet och saknar dessutom ofta helgtrafik. En utveckling av närtrafiken i kommunen pågår vilket kan komma att medföra bättra tillgänglighet till kollektivtrafiken även under kvällar och helger. Snabbt bredband, med en överföringshastighet på minst 100 Mbits/s, erbjuds idag i Mörbylånga tätort där optofiberkabel finns utbyggd i stora delar. Boende/Service Sedan 50 år tillbaka har befolkningsutvecklingen varit relativt oförändrad i Mellersta kommundelen. Mellan 1970 och 1980 ökade befolkningen marginellt, vilket troligen beror på byggnationen av Ölandsbron som invigdes 1972. Sedan 1980 fram till 2010 har befolkningen däremot sakta minskat. 2012-12-31 var 3345 personer i bofasta i Mellersta kommundelen. Den vanligaste boendeformen i Mellersta kommundelen är enfamiljshus. Ute på landsbygden är utbudet av andra boendealternativ mycket begränsat. Detta påverkar i hög grad den sociala sammansättningen utifrån t.ex. ekonomi och ålder. Möjligheterna att bo kvar, återvända eller bosätta sig här är därför mycket begränsade för många grupper, såsom äldre och yngre. I tätorten Mörbylånga har kommunens bostadsbolag sitt huvudkontor och ett antal områden med hyreslägenheter. I Mellersta kommundelen finns idag en fungerande samhällsservice, även om delar av den kommersiella servicen under de senaste åren flyttat härifrån eller lagts ned. Servicen är i huvudsak koncentrerad till centralorten Mörbylånga. I Mörbylånga finns Skansenskolan med förskola och grundskola upp till årkurs nio. Till Skansenskolan reser och går högstadieelever från hela kommunen, eftersom skolan tillsammans med friskolan i Färjestaden (Norra kommundelen) är kommunens enda högstadier. I Mörbylånga finns kommunhus, bibliotek, olika kommunala boenden med dag- och dagligverksamheter, boende för ensamkommande flyktingbarn, vårdcentral och brandstation. Här finns också ett utbud av matvaruaffärer och andra butiker, apotek och olika verksamheter. Delaktighet/Säkerhet I Mörbylånga tätort finns ett utbud av fritidsaktiviteter för människor i alla åldrar. Framför allt är det aktiviteter kopplade till idrott och kultur. Fritidsgården har kommunens största lokaler för den typen av verksamhet och ytterliga utvecklingspotential finns i anslutning till befintlig fritidsgård att växa till ett kulturcentra för alla åldrar. Fritidsgården har extra stor betydelse eftersom den ligger i nära anslutning till kommunens enda kommunala högstadieskola dit elever från hela kommunen kommer dagligen. Klimat/Energi Mörbylånga tätort ligger lågt i förhållande till Kalmarsund och stora delar riskerar att översvämmas om havsnivån stiger och i samband med extrema väder. Åtgärder är planerade för att förebygga risken för översvämning av köpingen, bl.a. genom att bygga en upphöjd gång- och cykelväg utmed kusten. Gång- och cykelvägen kommer att fungera som en barriär mot vattnet och kan i ett senare skede höjas vid behov. Verksamheter/Areella näringar Jordbruket är en mycket stor och viktig näring i Mellersta kommundelen. På västra sidan omgärdas Mörbylånga av Mörbylångadalen som är känd för sina goda jordbruksmarker och höga bördighet. I Mörbylångadalen odlas huvudsakligen spannmål, men här finns också ett flertal större jordbruksenheter med mycket stora djurbesättningar. På östra sidan är jordbruket huvudsakligen inriktat på djurhållning och framför allt mjölkproduktion. 70

I Mellersta kommundelen finns många arbetstillfällen inom skola, omsorg och offentlig förvaltning. Kommunhuset ligger i östra delen av Mörbylånga. Arbetstillfällen finns också inom kommunens grundoch förskola i Mörbylånga och på förskolan i Alby mm. Många arbetstillfällen finns även inom äldreomsorgen och på boendena i Mörbylånga samt inom hemtjänsten. Den största privata arbetsgivaren i kommundelen är en kycklingproducent som ligger strax söder om Mörbylånga. Här arbetar cirka 350 personer. Besöksnäringen är en stor näring i hela kommunen. I Mellersta kommundelen hittar man flera populära besöksmål. Hit hör bland annat Stora Alvaret, stränderna, badplatserna, hamnarna, campingplatserna, olika verksamheter inom t.ex. hantverk, konst eller mat och landskapet i sin helhet vilket lockar besökare till landsbygden. 71

FÖRSLAG - MELLERSTA KOMMUNDELEN Teckenförklaring b Bostäder d Damm,Vattenområde f Fritid g/c g/c g G/c-väg G/c-väg - Fyr till Fyr Gata/vägdragning Sandbergen, Haga Park, Stora Frö och Vickleby n Natur/Park skyddsvärd p Promenad/Passage ä Världsarvscenter Mörbylånga tätort och köping samt Kleva ä1 ä2 ä2 ä3 72

g/c1 b1 d1 g/c2 ä4 1:75 000 0 5 10 Kilometer 73

BOSTÄDER b (föreslagna) FÖRSLAG - MELLERSTA KOMMUNDELEN b1 Kastlösa Det föreslagna området innebär en förtätning av Kastlösa. Området ligger norr om Kastlösa bygata och består idag till stor del av gräsmarker. I norr gränsar området till jordbrukslandskapets vidsträckta åkermarker. Söder om Kastlösa bygata finns ett antal färdigplanerade tomter som inte är utbyggda. Kommunalt vatten och avlopp finns i området. - Utmed Storgårdsgatan i områdets västra del kan ny bebyggelse uppföras som en fortsättning och i enlighet med den befintliga strukturen. - Vid större exploatering ska bebyggelsen följa en liknande struktur som söder om bygatan med bebyggelse utmed mindre lokalgator - Kopplingen till det gamla sockencentrat och området kring kyrkan ska beaktas i samband med planering av området. - Vägarna i det föreslagna området ska vara genomgående. DAMM/VATTENOMRÅDE d (föreslagna) d1 Triberga vattenskyddsområde Ett vattenskyddsområde ska skapas i anslutning till befintlig vattentäkt i Triberga. Vattenverket i Triberga är ett prioriterat objekt för renovering i enlighet med kommunens VA-plan. Vattentäkten i Triberga är viktig för de boende i byarna kring Triberga på östra sida. Många större anläggningar med djurhållning finns i närområdet, även dessa är i stort behov av en fungerande vattenproduktion. - På sikt ska kommunen koppla samman vattenförekomsten vid Triberga med Tveta vattenförekomst för att säkra vattenförsörjningen i hela nordöstra delen av kommunen. Genom att koppla samman de båda verken får man en större säkerhet om någonting skulle hända med vattenförekomsten i Triberga. - På lång sikt vill kommunen kunna koppla samman Triberga med vatten söderifrån för att på så vis få ett system av sammanhängande vattenledningar runt hela kommunen. GÅNG- OCH CYKELVÄGAR g/c (föreslagna) g/c1 Klovenhall till Eckelsudde Turistcykelprojektet Fyr till fyr har en planerad sträckning utmed hela västra sidan av kommunen. Söder om Mörbylånga kommer cykelvägen troligtvis att följa väg 942 ner till Risinge. Från Risinge går den planerade sträckningen västerut ner mot havet och Klovenhall. Efter att ha följt kustlinjen ett par kilometer viker vägen rakt österut igen för att komma upp vid kycklingstallarna väster om Kastlösa. Här delar sig leden och en sträckning går in mot Kastlösa medan den andra fortsätter söderut på befintliga småvägar innan den svänger 90 grader österut igen och kommer upp till väg 931. Sträckningen fortsätter sedan utmed befintlig väg ner förbi Västerstads almlund och Hammarby och därefter vidare ner mot Degerhamn. - Kommun ska arbeta för trafiksäkra lösningar på de sträckor som blir blandtrafiksträckor. - Kommunen ska arbeta för att underlaget ska vara så bra som möjligt på de sträckor som idag inte är asfalterade. g/c2 Penåsaleden Denna del av Fyr till fyr projektet sträcker sig från Kastlösa, via Penåsa och ner till Skärlöv där leden svänger av söderut. Sträckan är redan idag en välanvänd sträcka för cyklister och vandrare från närområdet och långväga besökare. - Kommunen vill att sträckan ska ha ett bra friktionsfritt material, exempelvis packat stenmjöl eller dylikt. 74

INFORMATIONSCENTER FÖR VÄRLDSARVET Kriterier: Lokalisering: - Byggnaden ska lokaliseras inom världsarvets område och företrädesvis på en plats där världsarvets essens tydligt återspeglas i de kringliggande strukturerna och kulturlandskapet. - Byggnaden ska ligga strategiskt och fungera som en fysisk länk till världsarvet. Del av kulturlandskapet: - Byggnaden ska bidra till platsens identitet och inspireras av platsens alla karaktärsdrag, såsom materialitet, kulör, byggnadsteknik, utblickar, förhållande till vägen, höjdnivåer och geologi, väderstreck, skala och proportioner. kunna anpassa sig efter olika aktiviteter; föreläsningar, kurser, samlingspunkt för exkursioner, utställningar, möten, workshops mm. - Byggnaden skulle kunna samutnyttjas med ett naturum. Mötesplats: - Byggnaden ska vara en mötesplats för allmänheten. - Byggnaden ska bjuda in till både planerade och spontana besök. - Byggnaden ska understryka platsen och det omgivande odlingslandskapet och ha en tydlig arkitektonisk koppling till dess långa kontinuitet i fråga om bebyggelse- och markstrukturer. Nyfikenhet: - Byggnaden bör väcka nyfikenhet för platsen, omgivande marker, bebyggelse, natur och kultur samt lust att resa ut och besöka olika platser och evenemang inom världsarvet. Dåtid och nutid: - Byggnaden ska vara både framåt- och bakåtblickande, genom att inspireras av både samtid och öländsk byggnadstradition. Flexibilitet: - Byggnaden kan börja som en mindre enhet för att med tiden kunna byggas ut. Storleken är med andra ord inte det primära, utan rummets/rummens förmåga att inbjuda till användning och möta olika behov. Ett exempel på en liten byggnad som fyller sitt syfte på ett utomordentligt sätt är Flyttfågelmuseet i Ottenby, ritat av arkitekten Jan Gezelius. - Byggnaden ska vara flexibel för att 75

FÖRSLAG - MELLERSTA KOMMUNDELEN ä (föreslagna områden) ä1 Resmo Resmo ligger inom världsarvet och här möts Mörbylångadalens åkermarker i väster med bebyggelsen och Stora Alvaret i öster. Från Resmo har man utsikt över de omgivande odlings- och betesmarkerna samt över Kalmarsund, samtidigt som man befinner sig mitt bland radbyns bebyggelse. Resmo är en levande radby, vars rumsliga struktur illustreras i stenmurarnas smala skiften och bebyggelsens struktur; på rad och utmed byvägen. Både bebyggelsen och byvägen följer den västra landborgens höga utbredning och rygg i landskapet. Uppe på landborgen ligger Resmos malm och i dess sluttning, väster om malmen ligger de kringbyggda gårdarna på rad. I dag är Resmo en levande radby med jordbruk, kreativa verksamheter och en stor andel permanent- och säsongsboende. Från Resmo leder en tvärväg vidare österut till radbyn Stora Brunneby på östra sidan. Vägen går genom Stora Alvaret och är för många en länk till dess öppna, flacka marker med höga natur-, kulturoch upplevelsevärden. Den föreslagna platsen ligger uppe på landborgen och mitt bland Resmos malmbebyggelse. Platsen ligger strategiskt i nära anslutning till korsningen mellan väg 136 och tvärvägen mellan Resmo och Norra Kvinneby. I anslutning till platsen finns också ett antal mindre vägar, såsom byvägar med mycket ursprunglig bebyggelse och mindre grusvägar som leder ut till omgivande marker. - Centret ligger i ett sammanhang där man har kontakt med omgivande marker, samtidigt som man befinner sig mitt i det vardagliga livet bland husen. Detta ska återspeglas i utformandet av centret. - Platsens strategiska läge utmed länsväg 136, samt tvärvägen över Stora Alvaret mellan västra och östra sidan, ska utnyttjas i samband med placering och utformning. ä2 Karlevi eller Eriksöre Karlevi ligger inom och Eriksöre på gränsen till världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Karlevi och Eriksöre är båda s.k. radbyar. Radbyarnas gårdar ligger på rad i landborgens sluttning och följer denna i nord- sydlig riktning, medan malmbebyggelsen ligger uppe på landborgen, vilket är karaktäristiskt för de sydvästra radbyarna. Öster om bebyggelsen ligger ett smalt band med åkrar och bortanför dessa öppnar sig Stora Alvaret, som än idag är ett betat kulturlandskap. Ute på Stora Alvaret är det enkelt att orientera sig med hjälp av Vickleby kyrka, vars kyrktorn reser sig i de annars mycket flacka och öppna alvarmarkerna. Väster om radbyarnas bebyggelse ligger Mörbylångadalen vars åkermarker anses mycket goda. Åkermarkerna sträcker sig hela vägen ned till naturreservatet Vicklebyskogen som man hittar vid Kalmarsund. Platserna ligger strategiskt utmed länsväg 136 som är en slags huvudväg med lång kontinuitet på västra sidan. Läget utmed vägen innebär att centret har möjlighet att annonsera sig och bjuda in till oplanerade besök. - Läget på landborgen, platsernas långa kontinuitet med bebyggelse och väg samt utsikten över omgivande markers ska accentueras i samband med upprättandet av centret. - Utsikten från platserna över jordbruksmarkernas och bebyggelsens 76 Stora Alvaret

koppling till geologin ska vara tydlig från platsen. ä3 Stora Brunneby Stora Brunneby ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. När man färdas genom Stora Alvaret från västra sidan och Resmo är den Stora Brunneby man möts av på östra sidan. På avstånd samlas bebyggelsen också på rad och man möts av en tät bebyggelsestruktur som omges av öppna jordbruksmarker. Stora Brunneby är en typisk radby på sydöstra Öland. Här ligger gårdarna och malmbebyggelsen på rad utmed byvägen som följer strandvallen i nord- sydlig riktning. I Stora Brunneby ges överskådlighet över markerna och bebyggelsen och deras koppling sinsemellan och till geologin. - Den föreslagna platsen ska kunna fungera som en knutpunkt mellan norr och söder, samt mellan väster och öster. På så vis har platsen goda möjligheter att locka till sig spontana besök. En annan kvalité är att platsen både annonserar sig på avstånd och i dess omedelbara närhet. - Platsen ska integreras med- och understryka kulturlandskapet och befintlig bebyggelse. ä4 Hulterstad Hulterstad är en radby på sydöstra Öland och ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Här ligger gårdarna och malmbebyggelsen på rad utmed byvägen som följer de östra strandvallarna i nordsydlig riktning. Gårdarna är kringbyggda och det är mangårdsbyggnaderna som ligger utmed byvägen, medan ekonomibyggnaderna ligger bakom dessa och tillsammans bildar kringbyggda och privata gårdsplan. I Hulterstad är malmen ovanligt stor och mycket välbevarad. Malmen ligger strax söder om gårdarna och utgörs av småskalig bebyggelse, uppförda i kalksten och s.k. skiftesverk som är förfinad byggteknik, vanlig på Öland. I Hulterstad finns också ett sockencentrum där kyrkan, den f.d. prästbostaden och den f.d. skolan bildar ett slags centrum. Idag är Hulterstad en levande radby där flera av gårdarna driver jordbruk. Malmens bebyggelse är huvudsakligen rena säsongboenden idag. Hulterstad är en viktig kulturhistorisk bärare med många genuina miljöer. - Den föreslagna platsen ska förhålla sig till den befintliga bebyggelsen och annonsera sig utmed byvägen. - Utblickar över de karaktäristiska öppna markerna, över åkrarna och Östra Ölands sjömarker samt Östersjöns fria horisont ska accentueras från centret. - Platsens närhet till Hulterstad kyrka och Stora Alvaret i väster ska lyftas fram. 77

FÖRSLAG - MELLERSTA KOMMUNDELEN - BYARNA 78 BYARNA I MELLERSTA KOMMUNDELEN Radbyar En radby är en by där husen ligger på rad efter varandra utmed en byväg. Radbyarna i kommunen följer geologins formationer genom att hus och byvägar ligger i nord- sydlig riktning uppe på de torra strandvallarna på östra sidan och i anslutning till landborgen på västra sidan. Vägarna uppe på strandvallarna på östra sidan och uppe på landborgen på västra sidan har lång kontinuitet. Hälften av Ölands alla runstenar står uppe på dessa höjdformationer, vilket vittnar om vägarnas långa kontinuitet. De två vägarna som de flesta radbyarna ligger utmed fungerar än idag som huvudvägar. Radbyarna har samma lägen och utsträckning i landskapet sedan de anlades, men har med tiden byggts ut och delvis förändrats. Sedan medeltiden har radbyar succesivt byggts ut med fler gårdar och så småningom även med s.k. malmbebyggelse under främst 1800-talet. En malm ligger ofta i radbyns utkant och det var där som jordlösa hantverkare och dagsverkare ursprungligen bodde. På östra sidan ligger malmen oftast norr eller söder om gårdarna, medan de på västra sidan ligger ovanför gårdarna och uppe på landborgen. Malmbebyggelsen skiljer sig ofta från gårdarnas betydligt mer påkostade och ståtliga bebyggelse, då den istället är betydligt mer småskalig. Malmens bebyggelse är ofta byggd i trä och i s.k. skiftesverk som är en förfinad byggteknik, vanlig på Öland. Malmens uthus är ofta byggda i den lokala kalkstenen. Till skillnad från bebyggelsen i radbyarna som har en utbredning i nord- sydlig riktning, har deras marker en utsträckning från öster till väster. Markerna är jordbruksmarker som har en självklar koppling till geologin, eftersom åkrarna ligger där matjordstäcket är tjockare och i regel strax öster och väster om radbyns bebyggelse, medan betesmarkerna i regel ligger där jordtäcket är tunnare eller helt saknas över kalkstensberggrunden. Både sjömarkerna och Stora Alvaret är typiska betesmarker och ligger ofta bortom både bebyggelsen och åkern, och kallas därför för utmarker. Stora Alvaret har betats sedan yngre stenåldern och Östra Ölands sjömarker sedan äldre järnåldern. Karaktäristiskt för jordbruksmarkernas indelningar är stenmurarna som också sträcker sig från öster till väster och markerar de smala skiftena eller ägogränserna. Ute på Stora Alvarets mitt möts de östra radbyarnas betesmarker med de västra radbyarnas och de skiljs åt med en enkel stenmur. Till varje gård i radbyarna hör ofta en fiskebod. Fiskebodarna ligger samlade i s.k. fiskelägen utmed kusten. Här ligger bodarna tätt på en inhägnad hage, inom vilken man torkade garner på stänger. Än idag finns dessa bodar utmed Ölands annars mycket öppna kuster. Än idag är jordbruket en viktig näring i de flesta radbyarna, men under 1900-talet har antalet jordbruk succesivt blivit färre. Denna utveckling kan man tydligt se då många lador och logar står tomma eller hittat helt ny användning. Idag är jordbruken framförallt storskaliga i produktion och djurantal och många jordbruk har byggt större ekonomibyggnader i radbyns utkant där det funnits plats eller varit lämpligt av andra skäl. I många radbyar på både östra och västra sidan finns det ofta ett eller flera exempel på denna utveckling. Många gårdar har med tiden övergått till enbart bostäder eller säsongsboenden, men det är framförallt de mindre malmhusen som är attraktiva för säsongsboende. Idag finns mycket lite service i de flesta radbyar, vilket kan förklaras med befolkningsminskningar, men detta leder också till låg inflyttning och få möjligheter att bo kvar. Tack vare radbyns rumsliga struktur och de kvaliteter som den medför finns ett stort utbud och möjligheter att sälja lokalt producerade livsmedel eller föremål utmed byvägarna. Som besökare eller boende i radbyn är byvägen ett publikt rum där man möts, saktar ned och bjuds in. Radbyarna ligger utmed länsvägarna som pärlband och är omöjliga att undgå längs vägen. Radbyarna inom Världsarvet Södra Ölands odlingslandskap utgör en viktig del av den helhet som världsarvet är. Många radbyar i kommunen omfattas av riksintresse för kulturmiljövården. Det är främst radbyarnas bebyggelsemiljöer som är skyddade. I kommunen omfattas följande radbyar av riksintresse för kulturmiljövård: Borgs by, Långrälla, Ullevi, Skarpa Alby, Ekelunda. Södra Sandby, Frösslunda, Norra Kvinneby, Stora och Lilla Brunneby, Stenåsa, Slagerstad, Södra Kvinneby, Gösslunda, Alby, Triberga, Hulterstad, Skärlöv, Övra och Nedra Segerstad, Segerstad, Seby, Solberga, Träby, Torngård, Gammalsby, Mellstaby, Kvinnsgröta, Eketorp, Lindby, Sebberneby, Enetri, Näsby, Albrunna, Årsvik, Gårdstorp, Gettlinge, Klinta, norra delen av Hammarby, Smedby, Övra Västerstad, Bjärby, Kastlösa, Lunda, Stora Dalby, Bredinge, Rösslösa, Södra Bårby, Mysinge, Gynge, Resmo, Lilla Frö, Eriksöre, Kalkstad, Lenstad, Jordtorp, Holmetorp, Kvigerälla, Gillsättra och

Ryd. RADBYN FRÖSSLUNDA Bebyggelse och landskap Frösslunda ligger ett stycke in från de östra strandvallarna och den östra landsvägen. Frösslunda omges av åkermarker och är en av få som ligger ute på Stora Alvaret. Söder om Frösslunda ligger Frösslundamossen. Frösslunda är en radby med bebyggelse på rad utmed en gemensam byväg. I Frösslunda finns kringbyggda gårdar och en malmbebyggelse som ligger mellan gårdarna och mossen. Bebyggelsen ligger samlat i det öppna kulturlandskapet. Under mitten av 1500-talet bestod Frösslunda av sex gårdar och idag av tio stycken. Till radbyn hör en välbevarad stenbro och stenkällare. Frösslunda ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. - Frösslundas bebyggelse och marker i öster omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. - Stora Alvaret i väster och Östra Ölands sjömarker omfattas av riksintresse för naturvård. - Stora Alvaret i väster och Östra Ölands sjömarker är Natura 2000-områden. RADBYN NORRA KVINNEBY Bebyggelse och landskap I Norra Kvinneby ligger gårdarna utmed byvägen i öst- västlig riktning, medan malmen ligger utmed östra landsvägen i nordsydlig riktning. Norra Kvinneby ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. - Öster om Norra Kvinnebys bebyggelse är landskapet landskapsbildsskyddat ned till Östersjön. - Stora Alvaret, väster om bebyggelsens och åkermarkerna och Östra Ölands sjömarker, öster om bebyggelsen och åkermarkerna är av riksintresse för naturvård. 79

FÖRSLAG - MELLERSTA KOMMUNDELEN - BYARNA - Stora Alvaret, väster om bebyggelsens och åkermarkerna och Östra Ölands sjömarker, öster om bebyggelsen och åkermarkerna är Natura 2000-områden. RADBYARNA STORA OCH LILLA BRUNNEBY Bebyggelse och landskap Stora och Lilla Brunneby ligger utmed östra landsvägen och är två typiska radbyar för östra Öland och upplevs som en sammanbyggd radby, eftersom släppet mellan dem är mycket kort. Båda radbyarna ligger nära vägen över Stora Alvaret till Resmo. I både Stora och Lilla Brunneby ligger de kringbyggda gårdarna på rad och det är gårdarnas ekonomibyggnader som sträcker sig fram till byvägen(östra landsvägen) med sina gavlar. Söder om Stora och Lilla Brunneby ligger malmarna. Stora och Lilla Brunneby ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. - Stora och Lilla Brunnebys bebyggelser och marker i öster (åkermarker och Östra Ölands sjömarker) och delar av markerna i väster (åkermarker och Stora Alvaret) omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. - Stora Alvaret i väster och Östra Ölands sjömarker omfattas av riksintresse för naturvård. - Stora Alvaret i väster och Östra Ölands sjömarker är Natura 2000-områden. RADBYN STENÅSA Bebyggelse och landskap Stenåsa är en radby på östra sidan, belägen cirka 15 kilometer öster om Mörbylånga. Stenåsas bebyggelse ligger på rad och följer byvägen (östra landsvägen). I Stenåsa finns många kringbyggda gårdar och ekonomibyggnaderna ligger utmed byvägen, medan mangårdsbyggnaderna ligger innanför. Bebyggelsen ligger främst väster om byvägen, vilket delvis kan bero på att åkermarkerna är betydligt större väster om byvägen än öster om den. Nere vid Östersjön finns en naturskön camping, badplats och ett utsiktstorn. I Stenåsa finns bl.a. flera jordbruksverksamheter och en naturbokhandel. Stenåsa ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. - Stenåsas bebyggelse och marker i öster (åkermarker och Östra Ölands sjömarker) och delar av markerna i väster (åkermarker och Stora Alvaret) omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. - Stora Alvaret i väster och Östra Ölands sjömarker omfattas av riksintresse för naturvård. - Stora Alvaret i väster och Östra Ölands sjömarker är Natura 2000-områden. RADBYN SLAGERSTAD Bebyggelse och landskap Radbyn Slagerstad ligger på östra sidan och här ligger byns gårdar tätt och på rad. I Slagerstad finns ett flertal jordbruksenheter och bebyggelsen utgörs främst av gårdar med mangårdsbyggnader och ekonomibyggnader. Gårdarnas lador och logar ligger med gavlarna utmed byvägen, medan mangårdarna ligger längre in på de skyddade gårdsplanen. I Slagerstad finns också ett flertal nybyggda ekonomibyggnader som ligger i anslutning till den äldre bebyggelsen, på lucktomter eller strax väster om gårdarna. Söder om gårdarna ligger den småskaliga malmen. Slagerstad ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. - Slagerstads bebyggelse och marker i öster (åkermarker och Östra Ölands sjömarker) och delar av markerna i väster (åkermarker och Stora Alvaret) omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. - Stora Alvaret i väster och Östra Ölands sjömarker omfattas av riksintresse för naturvård. - Stora Alvaret i väster och Östra Ölands sjömarker är Natura 2000-områden. RADBYN SÖDRA KVINNEBY Bebyggelse och landskap Södra Kvinneby omges av Stora Alvaret, åkrar och 80

Östra Ölands sjömarker vid Östersjön. Bebyggelsen utgörs främst av kringbyggda gårdar där ekonomibyggnadernas gavlar sträcker sig ut mot byvägen (östra landsvägen). Bebyggelsen ligger väster om byvägen och kan beskrivas som genuin. Ekonomibyggnaderna är nästan uteslutande byggd i kalksten, medan mangårdsbyggnaderna är byggda i trä. Söder om bebyggelsen finns en välbevarad stenbro från 1700-talet. - Södra Kvinneby omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. - Stora Alvaret och Ölands östra sjömarker är natura 2000-områden. - Stora Alvaret och Ölands östra sjömarker omfattas av riksintresse för naturmiljövård. - Nere vid kusten ligger ett djurskyddsområde. RADBYN GÖSSLUNDA Bebyggelse och landskap Gösslunda är en av få byar som ligger ute på Stora Alvaret. Här ute finns ett stycke med åkermarker eftersom jordskiktet är tjockt nog att bruka. Gösslunda upplevs ligga mycket ensamt och här finns fyra kringbyggda gårdar som ligger på rad utmed en byväg. Gårdarna ligger mycket tätt och omsluts av vegetation som också skyddar mot de hårda vindarna ute på Stora Alvaret. Bebyggelsen är uppförd i både kalksten och s.k. skiftesverk. På markerna kring Gösslunda finns spår efter gårdar från järnåldern, men här finns också vaktarkojor, tidigare vägar och kummel. Gösslunda ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. - Väster om bebyggelsen ligger naturreservatet Gösslunda. - Gösslundas bebyggelse och omgivande marker omfattas av riksintresse för kulturmiljö. - Stora delar av Gösslunda, med undantag av stora delar av åkermarkerna är Natura 2000-område. - Hela Gösslunda är av riksintresse för naturmiljövård. RADBYN ALBY Bebyggelse och landskap Alby ligger på sydöstra Öland. Den äldre bebyggelsen utgörs av kringbyggda gårdar som ligger på rad utmed byvägen och utgör en s.k. radby. Under 1900-talets senare del har Albys bebyggelse utökats med främst friliggande enfamiljshus, samlade i mindre villaområden och tydligt avskilda från den ursprungliga karaktären. I Alby fanns länge en livsmedelsaffär innan dess nedläggning under 2000-talet. Genom denna var Alby en viktig ort på östra sidan. Idag finns två kommunala serviceverksamheter i Alby; Tanneförskolan och föreningsgården Albylen. Albylen huserar i f.d. Alby skola och är en viktig mötesplats, inte bara för orten, utan också för stora delar av trakten. I Alby ligger Alby mosse (sammanlänkad med Triberga mosse) som är en restaurerad våtmark och en viktig fågellokal. Alby ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. - Stora Alvaret i väster och Östra Ölands sjömarker omfattas av riksintresse för naturvård. - Stora Alvaret i väster och Östra Ölands sjömarker är Natura 2000-områden. - Albys bebyggelse och marker i öster (åkermarker Östra Ölands sjömarker) och delar av markerna i väster (åkermarker och Stora Alvaret) omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. - Alby mosse är djurskyddsområde. RADBYN TRIBERGA Bebyggelse och landskap Triberga är en radby som ligger mellan Stora Alvaret och Östra Ölands sjömarker. Tribergas bebyggelse utgörs av gårdar med ekonomi- och mangårdsbyggnader från 1800- och 1900talen, friliggande enfamiljshus från främst 1920- och 30-talet samt malmbebyggelse från 1800-talet. Gårdarna ligger i 81

FÖRSLAG - MELLERSTA KOMMUNDELEN - BYARNA 82 byns södra del och har en gång varit kringbyggda, med ekonomibyggnader och portar utmed byvägen. Malmbebyggelsen ligger i byns norra del och följer en liten grusväg som leder ut till Stora Alvaret och fornborgen Triberga borg. I malmen ligger mindre trästugor med kalkstensuthus tätt utmed byvägen och vägen som leder ut till Stora Alvaret. I Triberga finns spår efter den brand som drog fram här år 1920. Inne bland bebyggelsen vittnar tomma tomter, ruiner, den relativt sentida bebyggelsen och de tidigare kringbyggda gårdarna ännu om denna brand. Triberga är känt för sin restaurerade våtmark Triberga mosse, en värdefull fågellokal som man hittar strax väster om Tribergas bebyggelse. Mossen sitter ihop med grannbyn Albys mosse. Våtmarker utmed de östra strandvallarna var länge en vanlig syn i det öländska landskapet då vallarna verkade dämmande. Genom utdikningar under 1800-talet har många av dessa försvunnit och ett fåtal restaurerats. Genom Tribergas öppna marker finns flera leder, däribland den s.k. Fornvägen ute på Stora Alvaret. Triberga är en levande radby med jordbruk, förädling och kreativa näringar, och mycket välbesökt under hela året och framförallt Öland Spirar och Skördefesten. Triberga ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. - Tribergas bebyggelse och marker i öster (åkermarker och Östra Ölands sjömarker) och delar av markerna i väster (åkermarker och Stora Alvaret) omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. - Stora Alvaret i väster och Östra Ölands sjömarker omfattas av riksintresse för naturvård. - Stora Alvaret i väster och Östra Ölands sjömarker är Natura 2000-områden. - Triberga mosse är djurskyddsområde. RADBYN HULTERSTAD Bebyggelse och landskap Hulterstad är en relativt stor radby, belägen utmed östra landsvägen. I norra Hulterstad ligger sockencentrumet med Hulterstads kyrka och f.d. prästgård. Kyrkan uppfördes ursprungligen under 1000-talet och är idag en 1800-tals-kyrka. Under mitten av 1500-talet bestod Hulterstad av åtta gårdar. År 1933 förstördes många gårdar i en brand och bebyggelsen är idag till stora delar byggd under 1900-talets början. Hulterstads gårdar ligger strax söder om kyrkan och norr om malmen. Utmed byvägen (östra landsvägen) ligger gårdarnas mangårdsbyggnader på rad och innanför dem ligger ekonomibyggnaderna på skyddade gårdsplan. Alla gårdar utom prästgården ligger öster om byvägen. Mellan mangårdsbyggnaderna skapas öppningar där man kan kika in på gårdsplanens aktiviteter och bebyggelse innanför från den publika byvägen. Mangårdsbyggnaderna är mycket resliga i höjd och uttryck, vilket vittnar om en välmående bygd. Ekonomibyggnaderna är huvudsakligen byggda i den lokala kalkstenen eller trä och öppnar sig mot omgivande åker- och betesmarker i öster. Hulterstad är känd för sin stora och välbevarade malm som ligger strax söder om gårdarna. Malmen är större till ytan än gårdarna. Bostadshusen i malmen är alla stugor och många av dem är byggda i s.k. skiftesverk. I malmen finns också en bysmedja, en f.d. handelsbod och en stubbkvarn. Flera av de ursprungliga gårdarna utmed byvägen är än idag aktiva jordbruksverksamheter där människor bor och verkar, och där nya ekonomibyggnader byggts under de senaste åren och ofta som en fortsättning på den befintliga bebyggelsestrukturen. Hulterstad ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. - Hulterstads bebyggelse och marker i öster (åkermarker och Östra Ölands sjömarker) och delar av markerna i väster (åkermarker och Stora Alvaret) omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. - Stora Alvaret i väster och Östra Ölands sjömarker omfattas av riksintresse för naturvård. - Stora Alvaret i väster och Östra Ölands sjömarker är Natura 2000-områden. - Ute på Stora Alvaret ligger naturreservatet Hulterstad alvar.

RADBYN SKÄRLÖV Bebyggelse och landskap I Skärlöv utgörs bebyggelsen främst av kringbyggda gårdar, en malm, belägen söder om gårdarna och några enstaka enfamiljshus från 1900-talet. De kringbyggda gårdarna bildar privata gårdsplaner och kvalitativa rum, skyddade från det publika livet på byvägen och de hårda vindarna ute på de öppna markerna. Malmens bebyggelse är desto mera småskalig, men också den har stora rumsliga kvaliteter. I Skärlöv finns många ålderdomliga byggnader och tre stenbroar, byggda i kalksten. I Skärlöv finns också en f.d. järnvägsstation, som ligger strax intill Stora Alvaret i väster. Från bebyggelsen har man enorm utsikt över de öppna åker- och betesmarkerna som sakta sluttar ned till Östersjön i öster. Nere vid Östersjön ligger Skärlövs hamn som är ett gammalt fiskeläge med tillhörande fiskebodar. Idag är hamnen ett populärt rekreationsoch fritidsområde. Under 1900-talet var Skärlöv en viktig järnvägspunkt, men idag används den f.d. järnvägens bank främst för rekreation och är en populär led mellan bl.a. Skärlöv och Kastlösa, genom Stora Alvaret. I Skärlöv är jordbruket den främsta näringen och här finns flera jordbruksverksamheter med inriktning på djurhållning. Stora Alvaret och Östra Ölands sjömarker betas än idag av gårdarnas djur. Skärlöv ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. - Skärlövs bebyggelse och marker i öster (åkermarker och Östra Ölands sjömarker) och delar av markerna i väster (åkermarker och Stora Alvaret) omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. - Stora Alvaret i väster och Östra Ölands sjömarker omfattas av riksintresse för naturvård. - Stora Alvaret i väster och Östra Ölands sjömarker är Natura 2000-områden. RADBYARNA ÖVRA OCH NEDRA VÄSTERSTAD Bebyggelse och landskap Övra Västerstad är en radby. Här utgörs bebyggelsen av kringbyggda gårdar som ligger tätt och på rad efter varandra. Söder om Övra Västerstad ligger ädellövskogen Råkskogen, som en ö i det annars öppna odlingslandskapet. Sydöst om Övra Västerstad ligger Nedra Västerstad, tydligt avskild från sin granne. Nedra Västerstad utgörs främst av friliggande bebyggelse och är en mer löst grupperad by, inbäddad bland hög vegetation i det öppna odlingslandskapet. Övra och Nedra Västerstad ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. - Övra Västerstads bebyggelse och marker i väster samt stora delar av markerna i väster omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. - Eckelsudde, Råkskogen och Stora Alvaret är Natura 2000-områden. - Råkskogen, de västra sjömarkerna (däribland Eckelsudde) och Stora Alvaret omfattas av riksintresse för naturmiljövården. - Djurskyddsområdet Eckelsudde ligger söder om Nedra Västerstad. - Råkskogen är skyddad som naturreservat (Västerstads Almlunds naturreservat). RADBYN BJÄRBY Bebyggelse och landskap Bjärby är en radby. Här är gårdarna helt kringbyggda och ekonomibyggnaderna ligger på rad utmed byvägen som idag ligger parallellt med länsvägen. Öster om gårdarna och utmed länsvägen ligger malmen, uppe på landborgen. Till de kringbyggda gårdarna har ny bebyggelse adderats i form av betydligt större ekonomibyggnader, anpassade efter dagens situation och allt storskaligare jordbruk. Dessa nybyggda ekonomibyggnader ligger samlade med den äldre bebyggelsen. Väster om Bjärby, utmed Kalmarsund ligger 16 landbaserade vindkraftsverk som utgör kommunens största vindkraftspark. 83

FÖRSLAG - MELLERSTA KOMMUNDELEN - BYARNA Bjärby ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. - Bjärbys bebyggelse och marker i väster (åkermarker) och öster (Stora Alvaret) omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. - Öster om Bjärbys bebyggelse ligger Stora Alvaret som är Natura-2000 område. - Öster om Bjärbys bebyggelse ligger Stora Alvaret och nere vid kusten i väster de Västra sjömarkerna som omfattas av riksintresse för naturmiljövård. KASTLÖSA Bebyggelse och landskap Kastlösa ligger uppe på västra landborgen, drygt en mil sydöst om Mörbylånga. Kastlösa ligger utmed länsvägen och i anslutning till landborgen. I centrala Kastlösa ligger kyrkan från 1800-talets slut, i empirestil, men med historisk förankring till platsen sedan 1150-talet. Mitt emot kyrkan ligger Kastlösa skola som numera huserar verksamheter och föreningar. Den f.d. skolan och kyrkan bildar tillsammans ett s.k. sockencentrum. Bebyggelsen norr och söder om kyrkan i Kastlösa följer landvägen och utgörs av s.k. malmbebyggelse från slutet av 1800-talet. Från landvägen leder en allé ned till väster och ett antal större gårdar som bedriver storskaliga jordbruk. Från Kastlösa finns möjlighet att vandra eller cykla över Stora Alvaret, till bland annat Skärlöv på östra sidan. Den populära leden följer den gamla järnvägsbanken. Utmed sträckan finns också övernattningsmöjligheter i form av vindskydd. Idag finns ingen kommunal service i Kastlösa, såsom skola eller liknande, och inte heller någon livsmedelsaffär. Däremot finns bland annat flera jordbruk, kreativa verksamheter och utövare samt vandrarhem, hotell och restaurang. Kastlösa ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. - Kastlösas marker och bebyggelse omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. - Öster om Kastlösas bebyggelse ligger Stora Alvaret som omfattas av riksintresse för naturmiljövård. - Öster om Kastlösas bebyggelse är Stora Alvaret skyddat som Natura-2000 område. - Ute på Stora Alvaret som ligger öster om bebyggelsen ligger naturreservatet Lilla Dalby naturreservatsområde. RADBYN LUNDA Bebyggelse och landskap Radbyn Lunda ligger cirka två kilometer öster om grannbyn Kastlösa. Från länsväg 136 leder en väg som delvis kantas av en allé med björkar och pilar fram till Lunda. Lundas bebyggelse angränsar till Stora Alvaret i öster och åkermarker i väster. Bebyggelsen ligger utmed en byväg och öster om denna i nord- sydlig. Mellan gårdarnas mangårdsbyggnader och byvägen ligger mindre trädgårdar med fruktträd. Bakom gårdarnas mangårdar ligger ekonomibyggnaderna som är delvis kringbyggda. Nordöst om gårdarna ligger Lunda malm som anses som en av Ölands bäst bevarade. - Lundas bebyggelse och angränsande marker omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. - Stora Alvaret öster om Lunda omfattas av riksintresse för naturmiljövård. - Stora Alvaret öster om Lunda är Natura 2000-område. RADBYN STORA DALBY Bebyggelse och landskap Stora Dalby ligger i anslutning till några åkermarker ute på Stora Alvaret. Bebyggelsen består av några kringbyggda gårdar. Strax öster om bebyggelsen ligger ädellövskogen Dalby lund. På markerna i anslutning till bebyggelsen finns ett stort antal fornlämningar. Stora Dalby ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. - Stora Dalbys marker och bebyggelse omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. 84

- Stora Dalbys marker (Dalby lund och Stora Alvaret) är Natura 2000-områden. - Stora Dalbys marker (Dalby lund och Stora Alvaret) omfattas av riksintresse för naturmiljövård. - Dalby lund är naturreservat (Stora Dalby naturreservat) oc ligger strax öster om bebyggelsen. RADBYN BREDINGE till landborgen ligger fornborgen Bårby borg. - Bårby med angränsande marker omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. - Stora Alvaret öster om Bårby omfattas av riksintresse för naturmiljövård. - Stora Alvaret öster om Bårby är Natura 2000-område. Bebyggelse och landskap I Bredinge ligger byns gårdar på rad och större delen av dem är helt eller delvis kringbyggda gårdar och flera mycket välbevarade gårdar. Mot byvägen sträcker sig ekonomibyggnadernas gavlar eller långsidor, medan gårdarnas mangårdsbyggnader ligger ett stycke in på den kringbyggda gårdsplanen. Det omgivande kulturlandskapet karaktäriseras bland annat av landborgens sluttning, de storskaliga åkermarkerna och Stora Alvaret. Nere vid kusten ligger bland annat Risinge hamn som fungerade som vedhamn fram till 1930-talet och Bredinge strand som är ett fritidshusområde. Bredinge ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. - Bredinges bebyggelse och marker i öster (åkermarker och Stora Alvaret) och delar av markerna i väster (åkermarker) omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. - Stora Alvaret i öster omfattas av riksintresse för naturvård. - Stora Alvaret i öster är Natura 2000-område. RADBYN BÅRBY Bebyggelse och landskap Bårby ligger några kilometer öster om Mörbylånga. Bårby är en typisk radby för sydvästra Öland, eftersom malmen ligger uppe på landborgen och i anslutning till det magra Stora Alvaret, medan gårdarna ligger i landborgens sluttning och i anslutning till Mörbylångadalens goda åkerjordar. Från bebyggelsen utmed landborgen har man utsikt över dalens jordbrukslandskap, Mörbylånga och Kalmarsund. Strax söder om Bårbys bebyggelse och i anslutning 85

FÖRSLAG - MELLERSTA KOMMUNDELEN - BYARNA 86 Mörbylånga köping

RADBYN MÖRBYLÅNGA KYRKBY Bebyggelse och landskap Mörbylånga kyrkby ligger utsträckt i nord- sydlig riktning och strax söder om tätorten Mörbylånga. Kyrkbyn är en typiskt öländsk radby med gårdar belägna precis intill byvägen. Kyrkbyn är en genuin miljö med en blandning av stora påkostade mangårdsbyggnader, lador och mindre uthus i både trä och den lokala kalkstenen. Kyrkbyn har koppling till den bördiga Mörbylångadalen som omger bebyggelsen i norr, öster och söder. Det är också i kyrkbyn som Mörbylånga kyrka ligger. - Norr och söder om Mörbylånga är odlingslandskapet landskapsbildsskyddat. RADBYARNA RESMO OCH GYNGE Bebyggelse och landskap Resmo ligger strax norr om Gynge och båda byarna är s.k. radbyar. Radbyarnas gårdar ligger i väster och i landborgens sluttning, medan malmbebyggelsen ligger öster om gårdarna, uppe på landborgen och i angränsning till Stora Alvaret. Från Resmo och Gynge har man utsikt över Mörbylångadalens åkermarker i väster med de kustnära lövskogarna utmed kusten, över Kalmarsund och fastlandet. I väster har man kontakt med Stora Alvaret. Från Resmo leder en tvärväg vidare österut till radbyn Stora Brunneby på östra sidan. Vägen går genom Stora Alvaret och är också en viktig länk till detta betade landskap, bl.a. ur rekreationssynpunkt. Resmo och Gynge är två levande radbyar med jordbruk, kreativa verksamheter och både året runt- och säsongsboende. Resmo och Gynge ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. - Resmos och Gynges bebyggelse och delar av markerna i väster (åkermarker) och öster (Stora Alvaret), omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. - Stora Alvaret öster om Resmo omfattas av riksintresse för naturvård. - Stora Alvaret öster om Resmo är Natura 2000-område. - Landskapet norr och söder om Resmos och Gynges bebyggelser är landskapsbildsskyddat. RADBYN LILLA FRÖ Bebyggelse och landskap Radbyn Lilla Frö är en ovanligt välbevarad radby som ligger väster om byvägen (idag även länsväg). Utmed vägen ligger de sammanbyggda ekonomibyggnaderna och innanför dessa ligger mangårdarna på kringbyggda, skyddade gårdsplan som man når genom portar från vägen. Stora delar av mangårdarna är byggda under mitten av 1800-talet. Söder om de kringbyggda gårdarna ligger två magasin, genuina och välbevarade. Öster om byvägen ligger ett stort magasin från 1900-talets början som använts för förvaring av lök. Nordväst om gårdarna ligger Lilla Frös malm. Öster om byvägen och bebyggelsen tar Mörbylångadalens åkrar vid som reser sig upp till bandet av radbyar som ligger i landborgens sluttning, omslutna av vegetation. Lilla Frö ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. - Lilla Frös marker och bebyggelse omfattas av riksintresse för kulturmiljövård, men dock bara halva malmens bebyggelse. STORA FRÖ Bebyggelse och landskap Stora Frö är en starkt växande by, belägen mellan Färjestaden och Mörbylånga. Markerna som omger byns bebyggelse är blandad men består till övervägande del av jordbruksmarker i form av storskaliga åkrar och tallskogar utmed kusten. Stora Frö har en bebyggelsestruktur med gårdar utmed bygatan. Bymiljön och bygatan har delvis sin genuina karaktär bevarad. Den äldsta delen av byn är en radby med gårdarnas ekonomibyggnader och bostadshus utmed byns gemensamma bygata. Söder om byn ligger malmen med s.k. malmhus. Idag har malmen vuxit till en samling av bostadshus, där man även hittar enfamiljshus från 1900-talets slut och fritidshus. Idag går länsvägen strax öster om byn och 87

byvägen går parallellt med denna. Strax väster om Stora Frö ligger Sandbergen som är ett tallskogsområde utmed kusten med ett stort inslag av främst fritidshusbebyggelse. I Sandbergen anordnas en populär reggaefestival en gång om året. Kusten är också populär för kitesurfing och hyser internationell klass. Stora Frö ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. - Öster om bebyggelsen omfattas landskapet av riksintresse för kulturmiljövård. - Stora delar av Vickleby är landskapsbildsskyddat. - Stora Alvaret öster om bebyggelsen och Vickleby lund omfattas av riksintresse för naturmiljövården. - Stora Alvaret öster om bebyggelsen och delar av Vickleby lund nere vid Kalmarsund är Natura 2000-områden. - Vickleby lund nere vid Kalmarsund är naturreservat. - Nere vid kusten omfattas Strandbergen av riksintresse för naturmiljövård. - Utmed länsvägen, nordöst om Stora Frös bebyggelse är landskapet landskapsbildsskyddat. RADBYN VICKLEBY FÖRSLAG - MELLERSTA KOMMUNDELEN - BYARNA 88 Bebyggelse och landskap Vickleby ligger uppe på landborgen och i dess sluttning, ca en mil sydöst om Färjestaden och en mil nordöst om Mörbylånga. I öster angränsar Vickleby till Stora Alvaret och i väster till Mörbylångadalens åkermarker. Åkrarna breder ut sig hela vägen ned till ädellövskogen Vickleby lund nere vid Kalmarsund. Utmed Vickleby bygata hittar man Vicklebys äldsta delar. Här är miljön ålderdomlig och småskalig och man kan följa en tydlig koppling till jordbruket. Flera av byggnaderna utmed bygatan är f.d. gårdar. I södra och norra delarna av bygatan finns några större jordbruksverksamheter. Vicklebys malm ligger mellan bebyggelsen utmed bygatan och länsvägen och Stora Alvaret. Sedan 1960-talet huserar den kända hantverks- och trädgårdsskolan Capellagården i en f.d. gård utmed Vickleby bygata. Skolan startades av Carl Malmsten. Under slutet av 1900-talet har villaområden med enbart enfamiljshus vuxit fram i Vicklebys västra delar. Områdena har avstickande villagator från Vickleby bygata. Vickleby ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. - Vicklebys bebyggelse och marker i väster omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. Vickleby kyrka

Riktlinjer för radbyarna i Mellersta kommundelen Möjligheter till bevarande och utveckling av radbyarna är viktigt. För att detta skall kunna ske på ett sätt så att alla särdrag kan bestå och förändringar och tillskott blir en tillgång för helheten är det allas vårt ansvar att beakta de värden som finns. Vid förändringar i kommunens alla radbyar skall nedanstående riktlinjer följas. Landskapet: - Ta hänsyn till radbyarnas olika riktningar. Markerna har ett tydligt sammanhang som sträcker sig från öst till väst, medan bebyggelsen ligger uppe på de naturliga formationerna (strandvallar och landborgen), från norr till söder. Denna övergripande struktur hos bebyggelse och marker har lång kontinuitet. Strukturen gör radbyarnas bebyggelse och marker till självklara bärare av kulturlandskapet. - En sammanhållen och tät bebyggelse som inte brer ut sig i landskapet, är en förutsättning för det öppna öländska landskapet utanför radbyarnas bebyggelse. - Ta hänsyn till kyrktorn och väderkvarnars dominans i landskapet. Utmana i första hand inte dessa få och tongivande byggnaders vertikala dominans i landskapet. Landskapet är flackt och tål få vertikala element. Det flacka kulturlandskapets värden är bland annat fri horisont och enorma vidder där hav och land ofta smälter samman. - Bevara de utmärkande värdena i kulturlandskapet såsom trädridåer mellan bebyggelse och jordbruksmarker som ger skydd mot vinden ute på de öppna markerna. Andra värden ligger i stenmurarna som berättar om både nutida och historiska markindelningar och har därför ett kulturhistoriskt värde. Många stenmurar skyddar också markerna från jordförflyttning, bidrar till biologisk mångfald och är rumsbildande. - Radbyarnas byggnader uppe på strandvallarna ligger ofta mer eller mindre samlat och tätt. De täta rummen mellan husen, på den kringbyggda gården, i släppen mellan lador eller gluggar mellan olika uthus mm, kontrasterar till det vidsträckta och öppna kulturlandskapet som man exempelvis hittar uppe på Stora Alvaret och nere vid sjön. Ytterligheterna berikar ofta varandra. Täthet: - Bebyggelsens täthet i många radbyar bidrar till spontana möten mellan människor, god resurshållning av mark, lä från väder och vind och kortare avstånd. Platsens särart: - Det är viktigt att värna om det platsspecifika också när vi bygger idag, eftersom det bland annat bidrar till förståelse och tillvaratagande av platsens särart. Den lokala förankringen är dessutom ofta attraktiv, eftersom den är unik. Ur ett större perspektiv blir det lokala och unika också intressant, eftersom man förstärker och bygger vidare på en variation mellan olika platser och landskap. Byvägen: - Det är viktigt att byvägen inne i radbyarna, tillåts vara ett lokalt rum för utbyte och möten mellan verksamheter, boende och besökare trots att de numera ofta är landsvägar. Byvägen är ofta det enda offentliga rummet utomhus och därför värd att se som ett gemensamt rum, snarare än en snabb förbindelse. - Radbyarnas bebyggelse vänder sig generellt mot byvägen och ligger mycket nära den, för att inte säga på den, vilket är en viktig kvalité i radbyarna på Öland. Kommunens intention är att denna kvalité och tradition ska få finnas kvar och utvecklas också i framtiden. - Ta hänsyn till mindre vägars funktion i radbyarna. Har byggnaderna flera och olika entréer som vetter åt två olika vägar? Ta hänsyn till dessa lokala sammanhang. - Vägen ska vara en del av landskapet. Vid nybyggnation av väg, sträva efter att vägen är en del av landskapet. Ta hänsyn till höga punkter och stenmurarnas dragningar ute i landskapet och låt vägen så långt som möjligt följa dessa markindelningar. 89