DHS Den hållbara kunskapsstaden 2010 2013



Relevanta dokument
DHS Den hållbara kunskapsstaden

Hur bygger vi en ny stad?

Brunnshög - en ny stadsdel i Lund. visionsbild Brunnshög: Atkins

Kunskapsstråket. En unik position

Lunds kommun Brunnshögsprojektet Brunnshög

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling. Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande

UTFORMA FRAMTIDENS BLANDSTADSKVARTER

Komplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen


Västerbro i Lund inriktningsbeslut Öresundsvägen, Fjelievägen, Bryggaregatan


FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning



Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning


Gottsundaområdet Planprogram

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT

Från mål till verklighet så blir det som det var tänkt

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/ Jon Resmark

PROJEKTPLAN. Grönytefaktor för Nacka stad Liselott Eriksson Park- och naturenheten

Hållbara stadsutvecklingsprojekt

Lund. Bilsnål samhällsplanering. Ellen Rube, Stadsbyggnadskontoret i Lund

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Christina Ingelsten, Affärsutvecklare Skanska Nya hem

Igångsättningstillstånd - Kunskapsparken, Brunnshög

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2-24 SEPTEMBER 2017

Uppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

Miljöprofil

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35

På hållbar väg i Norrköpings kommun

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2 24 SEPTEMBER 2017

Projektet. Västerbro i Lund. Projektforum 30juni


1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

Miljömiljarden Projektbeskrivning

Tävlingsinstruktioner

Samordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön.

Samhällsplaneringens betydelse för Jämlik hälsa

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Verksamhetsplan

Fem förslag har blivit ett

Cykelinvesteringar och informationsåtgärder inom projektet Hållbara Järva. Genomförandebeslut.

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Lägesuppdatering 2015

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Västerbro projektforum. 26 januari 2018


Norra Djurgårdsstaden. Nils Göransson, Stockholms stad

Uppföljning av arbetet enligt modell för socialt värdeskapande analys (SVA). Svar på skrivelse

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Datum TRELLEBORG VÄXER MED ÖVRE OCH STADSPARKSKVARTEREN PROJEKTBESKRIVNING OCH INTRESSEANMÄLAN

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Workshop Norra Tyresö Centrum

Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Krokslätts fabriker. Masthusen Breeam

Solenergiteknik i den hållbara staden

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN

Övre och Stadsparkskvarteren

Energimyndigheten stödjer forskning och innovation

en organisation skapar, levererar och fångar värde. Osterwald & Pigneur

Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass

och affärsmässighet

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Markanvisningstävling Oceanhamnen. Helsingborg. Cecilia Johansson exploateringsingenjör

Social konsekvensanalys

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Emma Gren Planarkitekt. Erik Skagerlund Exploateringsstrateg

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr:

Vi utvecklar förutom värmerelaterade produkter och tjänster även inom EL, Gas och Kommunikation (fiber)

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Dingle. Hotel Lab

Förförstudie Anders Svensson CaseLab

MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector.

Samarbetspartner och koppling till andra ansökningar om certifiering

Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken

Skanska och de globala målen

Transkript:

DHS Den hållbara kunskapsstaden 2010 2013 KONTAKTUPPGIFTER PROGRAMÄGARENS KONTAKTUPPGIFTER Programägare Lunds kommun Kontaktperson Eva Dalman Postadress Box 41 Postnummer och postort 221 oo Lund Telefon 046 35 58 39 E-post eva.dalman@lund.se Uppföljningsmall Sidan 1 av 13 Senast utskrivet 2015-05-21 13:20:00

BAKGRUND Utbyggnadsområdet Lund NE/Brunnshög ligger i nordöstra delen av Lund invid de nya internationella forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. Området omfattar cirka 225 hektar mark och där kommer att finnas 50 000 människor som bor eller arbetar i området om 40 år när det förväntas vara fullt utbyggt. Etapp 1, kvarteret Solbjer, innehåller cirka 100 000 kvm BTA byggrätter. ÅTGÄRDSPERIOD Startdatum 2010-01-01 Slutdatum 2013-12-31 ÅTGÄRDSBESKRIVNING Bidragsberättigade åtgärd enligt ansökan. Uppföljningsmall Sidan 2 av 13 Senast utskrivet 2015-05-21 13:20:00

1. Övergripande program för den hållbara kunskapsstaden: A: Skapa en portfölj av specifika projekt som alla är av typen demoprojekt Mål: att i varje etapp ge markupplåtelse för minst två spetsprojekt - att genom nyskapande stadsplanering kunna ge incitament för nya och etablerade aktörer att testa idéer i Lund NE/Brunnshög (2010-2013) - att kommunicera hållbarhetskonceptet brett för att sprida budskapet att det är ett område där nya idéer kan och får prövas (2010-2013) - att genom riktade markanvisningar ge förutsättningar för att kunna genomföra små demoprojekt med hållbarhetsinriktning (2010-2013) B: Skapa en ny projektorganisation med en samverkansprocess Mål: Att få till stånd ett samhällsbyggande som kännetecknas av ett helhetstänkande där sektorsintressen underordnas de övergripande målen om att skapa en promenadstad för innovation och möten. - att utveckla en inomkommunal organisation som minskar inriktningen mot bevakning av intressen och ersätter det med en inriktning mot samarbete och kunskapsdelning (2010-2013) C: Genomföra ett systematiskt arbete från vision via genomförande och utvärdering Mål: att tydligt beskriva vision genomförande och utvärdering av de etapper som planeras och genomförs 2010-2015. - att i ett ramprogram beskriva visioner mål och genomförande för utbyggnaden av stadsdelen (2010-2011) - att fastställa specifika mål för de prioriterade fokusområdena och i samband med framtagande av strukturplan och detaljplaner konsekvensbeskriva vart och ett av dem (2010-2013) - att etablera rutiner för uppföljning av respektive fokusområdes mål och de ingående projektens mål för att kunna presentera en helhetsbild av projektets resultat (2010-2013) - att stegvis bygga upp en kunskapsbank kring uppnådda resultat, icke-uppnådda resultat samt kontinuerlig forskningsinventering och omvärldsanalys för att gradvis höja kvalitet och prestanda på de genomförda projekten (2011-2013) D: Att ha en tydlig aktörssamverkan Mål: att skapa en mycket bred aktörssamverkan mellan länsstyrelse, kommun, Uppföljningsmall Sidan 3 av 13 Senast utskrivet 2015-05-21 13:20:00

byggherrar, entreprenörer, konsulter och medborgare. - att skapa ett öppet forum Lund NE/Brunnshög (2010-2013) - att driva byggherregrupper, idégrupper och dialoggrupper med omkringboende (2010-2013) 2. Energibalans i nybyggnadsområde Mål: att analysera förutsättningarna för hållbart energisystem för Lund NE/ Brunnhög. - - att analysera förutsättningarna för ett hållbart energissystem för Lund NE/Brunnshög baserat på lågt energibehov, stor andel förnyelsebar energi, hållbara transporter samt slutna kretslopp (2010-2011) - - att identifiera viktiga aktiviteter av kvalitativ karaktär, viktiga för måluppfyllelse för konceptet (2010-2011) 3. Hållbar urban mobilitet: A: Utveckla potentialen för den stadsintegrerade spårvägen Lundalänken Mål: att utveckla koncept för hållplatserna så att de erbjuder mer service än idag - att utveckla Lundalänkskonceptet som en integrerad del av staden. Framförallt ta fram koncept och särskilda insatser for planeringen av hållplatser så att de blir en naturlig del i stadsbyggandet. Hållplatserna ska bli samlingspunkter inte enbart för kollektivresande utan också för service, information och möten (2010-2013) B: Samhällsplanering för hållbar mobilitet Mål: att vidareutveckla det pågående arbetet med implementering av bilsnål samhällsplanering i planarbetet. - att ta fram en Mobilitetsplan för hållbara transporter som kommunen, byggherrar och fastighetsägare ställer sig bakom (2011-2012) C: Integrerad beteendepåverkan Mål: att beteendepåverkan för hållbara transporter blir ett gemensamt ansvar mellan kommunen, fastighetsägare och arbetsgivare och att arbetet integreras i dessa aktörers ordinarie verksamhet. - att fördjupa arbetet med beteendepåverkansinsatser mot medborgare, framtida boende, företag och andra aktörer som förväntas köpa mark i området (2010-2013) D: IT for hållbar mobilitet Uppföljningsmall Sidan 4 av 13 Senast utskrivet 2015-05-21 13:20:00

Mål:att ta fram en IT-struktur som förbättrar tillgängligheten och minskar behovet av resande för boende och arbetande - att planera och samverka för en gemensam IT struktur. Särskilt fokus läggs på IT applikationernas integrering i stadsbyggnadsprocessen (2011-2013) PROJEKTMÅL FÖR 2011 Målen som ska uppnås under året 1. Övergripande program för den hållbara kunskapsstaden - Att sprida kunskap till medborgare, aktörer och andra om projektet - Att ta fram en grafisk manual för projektet - Att följa kommunikationsplanen (bilaga 1) för att skapa en bred insikt om vad projektet Lund NE/Brunnshög har för ambitioner - Att ha etablerat en organisation för projektet inom kommunen - Att ta fram ett nytt ramprogram Vision och mål Lund NE/Brunnshög - Att ta fram ett program som beskriver de kulturhistoriska värden som finns i området - Att ta fram en plan för etapp 1 i utbyggnaden som ger incitament till nytänkande - Att ha utvecklat en samarbetskultur i byggherregruppen och genomfört en studieresa med gruppen för att gemensamt studera hållbarhetsprojekt 2. Energibalans i nybyggnadsområden Slutfördes 2010 3. Hållbar urban mobilitet - Att ta fram vision, mål och strategi för hållbar mobilitet i Brunnshög - Att ta fram en plan för medborgarmedverkan i projektet ARBETS- OCH TIDPLAN FÖR GENOMFÖRANDE ÅRLIG ARBETS- OCH TIDPLAN FÖR GENOMFÖRANDE Arbets- och tidsplan för det som ska genomföras. Vad ska utföras och när ska det utföras? Viktiga händelser (milstolpar) för åtgärden. 2010 Delprojekt 1 Inbjudan till byggherrar om små byggrätter för utvecklingsprojekt - dec 2010 Färdig organisationplan för projektet feb 2010 Färdig ny strukturplan med konsekvensanalys för hållbarhet nov 2010 Underlag för detaljplanering av etapp 1, kv Solbjer (planskiss, trafiklösningar, grönstruktur) nov 2010 Uppföljningsmall Sidan 5 av 13 Senast utskrivet 2015-05-21 13:20:00

Tre genomförda byggherremöten under 2010. Delprojekt 2 Att planera, handla upp och dra slutsatser från en konsultrapport om hållbar energi i Brunnshög. Delprojekt 3 Att ha lagt fast vision, mål och strategi för hållbar mobilitet i Brunnshög. 2011 Delprojekt 1 Byggherregrupp bildad och en studieresa och 6 möten genomförda Ett Visions- och målprogram färdigt för samråd i november (nytt ramprogram) Dialogmöten med omkringboende två stycken Ett planprogram för etapp 1 Solbjer färdigt för samråd i juni Ett grafiskt program färdigt och kommunikationsplanen uppdaterad Delprojekt 2 Slutfört 2010 Delprojekt 3 Att arbeta vidare med programmet för hållbar mobilitet Att ha tagit fram ett koncept för medborgarmedverkan Att ha studerat huvudgator för att göra dessa mer promenadvänliga UPPFÖLJNING Avstämning Nr 1 Avstämning Nr 2 Avstämning Nr 3 Slutrapport Datum 2010-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2012 12-31 NULÄGESRAPPORT Beskrivning av statusen för åtgärden. Avstämning 2011-01-01-2011-12-31 Genomförda åtgärder 2011 Generella aktiviteter 1. Styrgruppsmöten 4 möten med den politiska styrgruppen genomfördes. 03-21, 09-12, 10-10, och 12-19. 2. Ledningsgruppsmöten: 13 stycken 01-19, 02-09, 03-17, 04-08, 04-26, 05-18, 06-08, 08-17, 09-08, 10-06, 11-04, 11-25, 12-21. 3. Avdelningschefsmöten: 03-24, 10-17 resp 11-29. 4. Projektgruppsmöten. Varje vecka har ett projektgruppsmöte hållits sammanlagt 35 stycken under 2011. Varannan vecka hölls rapportmöten och varannan ett diskussionsmöte med förutbestämt tema för de berörda inom projektgruppen. Den projektorganisation som sjösattes under 2010 har fungerat under året. 5. Avstämningsmöte budget o ekonomi: 01-10, 08-18 Uppföljningsmall Sidan 6 av 13 Senast utskrivet 2015-05-21 13:20:00

Delprojekt 1 Övergripande program för den hållbara kunskapsstaden Startmöte. Visions- och måldokument 02-14 Projektgruppsdagar med utvecklingstänk: Internatmöte lunch-lunch 04-28,29 samt ett eftermiddagsmöte 10-19. Projektplanering. Kontinuerlig under projektgruppsmöten. Byggherremöten: 10 möten har ägt rum under 2011 med teman: 04-15, 05-24, 05-16, 08-18, 09-02, 09-22, 10-18, 11-03, 11-24, 12-14. En studieresa med byggherregruppen till Schweiz arrangerades 05-05 05-07. Hållbar arkitektur med hög energieffektivitet studerades på plats. Ett studiebesök på Lousiana för att se arkitekturutställningen arrangerades 09-28. Dessutom har enskilda överläggningar ägt rum med samtliga 9 byggherrar i gruppen (Ikano, NCC, Skanska, LKF, Peab, Vasakronan, Solbjers bostad AB, Hauschild & Siegel samt Derome.) Kunskapsinsamling. Projektmedlemmar deltog i div konferenser och seminarier. En egen retorikkurs arrangerades 01-13, 01-20 med 5 deltagare från projektgruppen. Studieresor/studiebesök: MAX IV 10-19. Expertkonsultationer: Anders Svensson, CaseLab 02-01, 02-18, 03-22, 05-04, 08-22, 12-20. Malena Larsvall, arkitekt 02-04, Andreas Ivarsson, Diligentia angående hållbarhetscertifiering av stadsdel 05-20, Mats Åsemo, Tengboms 11-18, Johan Wester, Anagram 12-15, Erik Johansson, LTH (mikroklimatexpert) 09-08, Jouri Kanters, LTH, (solcellsexpert) 11-02. Samarbete med andra hållbarhetsprojekt i regionen: H+ och Hyllie 03-22, 04-12, 05-17, 10-04, 11-22, Lomma hamn 01-13, 06-30 Övriga samarbeten: Fokus Dalby utvecklingsprojekt, Sustainable business hub, SUD, Eslövs kommun, Miljöinstitutet. Konsultuppdrag Trafikutredningar för att skapa förutsättningar för promenad- och cykelstad (ÅF Infrastruktur, Atkins, Ramböll,)Trafikutredning för att verifiera hållbarhetsmål för mobilitet (Trivector traffic), expertkonsulter hållbar stadsbyggnad (Malena Larsvall) Illustrationer, texter, modell etc (Atkins, Grafolin AV, Just Nu, John Wasden Grafisk design, Anna Klara Lundberg,) expertkunskap projektmetodik och strategi (CaseLab), handelsutredning för hållbar mobilitet (TP group Sweden). Seminarium: Ett offentligt seminarium om stadsodling arrangerades 12-16 i samarbete med Domkyrkan (stor markägare i Brunnshög). Studiebesök: Följande togs emot under året Tang Ma 03-23, Sölvesborgs kommun 03-29, Trelleborgs kommun 03-31, Holländsk grupp 08-31, Ljungby kommun 11-21, Malmö stad 12-21. Delprojektets mål har uppnåtts för 2011. - En byggherregrupp har etablerats och dialogen om hållbara Brunnshög är i full gång. Fokus under 2011 har legat på hållbar mobilitet och energieffektivitet, men även hållbar livsstil och att en konsumentgrupp med hållbarhetskrav kan vara målgrupp för Brunnshög. - En grundlig kulturhistorisk inventering har producerats och kommer att ligga som planeringsunderlag framöver. - Ett fördjupat samarbete med Lunds Energi har inletts och under året resulterat i grundliga studier av möjligheten att nå de s k visionsmål som presenterades i Visions- och måldokumentet. En utredning från WSP visar vilka möjligheter som står till buds för att producera förnybar energi så att stadsdelen blir ett kraftverk. - Ett samarbete med Lundamark har inletts och parallella uppdrag för att skapa ett Science Village med höga hållbarhetsmål har arrangerats. Slutinlämning 12-15. Bedömning pågår. Visions- och måldokumentet blev en utgångspunkt för de fyra arkitektteamens arbete. - Ett program för Lunds Världspark, ett rekreationsområde i Brunnshög, togs fram under 2011. - Kommunikationsplanen har följts och breda insatser för att sprida information om projektet har genomförts (4 offentliga möten, riktade möten, föreläsningar, massmediakontakter, annonsering, studiebesök). - Ett visions- och måldokument har producerats med utgångspunkt i den nya strukturen för promenadstad. Dokumentet remissbehandlades internt i Lunds kommun från 20 oktober och framåt och remisstiden avslutas 02-25 2012. - Ett planprogram för kvarteret Solbjer togs fram och samrådsredogörelse görs för närvarande. Uppföljningsmall Sidan 7 av 13 Senast utskrivet 2015-05-21 13:20:00

Planen är nyskapande och ger möjligheter för olika storlekar på byggrätterna, urban grönska, solenergi, trygghet, klimatanpassning och en blandning av verksamheter, boende och service). - Kunskapsnivån inom projektet har höjts genom möjligheten att anlita experter och konsulter samt genomföra studiebesök och studieresa detta har varit en förutsättning för att få höjd på idéarbetet och tillräckliga kunskaper för att kunna göra en ny strukturplan med främsta mål att stimulera gående och cykel. Delprojekt 2- Energibalans i nybyggnadsområde (Lunds Energi) Delprojektets mål har uppnåtts och delprojektet är avslutat. - En analys av förutsättningarna för ett hållbart energissystem i Brunnshög har gjorts. - En aktivitetslista har satts samman över kvalitativa åtgärder som bidrar till måluppfyllelsen för ett hållbart energisystem i Brunnshög. Delprojekt 3- Hållbar urban mobilitet Specialmöten med projektgrupp mobilitet 01-11, 02-24, 03-08, 04-27, 06-22, 07-06, 08-22. Mobilitetssamverkan med ST Ericsson och Sony Ericsson 06-20 Fokusmöte med Hyllie och H+ projekten om spårvägar 03-22 Kontinuerliga möten och workshops med projektgrupp mobilitet Beställarroll Trivectors studie av Brunnshögs mobilitetsmål 02-03, 02-24, 03.08 Mobilitetsmålsseminarium med byggherrar resp ledningsgrupp 05-16, 09-22, 04-19. Delprojektets mål har uppnåtts för 2011. Under året har förslag till transportstrategi för Brunnshög inletts och kommit en god väg. Trivector undersökte mobilitetsmålens realism. Promenadstadsmålet förutsätter nya strategier för gatuutformning och framkomlighet, vilket lett till behov av utredningar och diskussioner.. Spårvägsplaneringen i Lund har gått in i ett mer operativt skede och utformningen av spårvägen påverkar i hög grad trafikmiljön i Brunnshög. Diskussioner om hållplatsernas tillgänglighet för olika transportslag och deras gestaltning pågår. AVSTÄMNING AV TIDPLAN Beskrivning av hur den upprättade arbets- och tidplanen följs. Avstämning t.o.m. 2011-12-31 Delprojekt 1 är slutfört Delprojekt 2 är slutfört. Delprojekt 3 ligger något försenat. INFORMATIONSINSATSER Beskrivning av de folkbildnings- och/eller informationsinsatser samt jämställdheten i åtgärden. Studiebesök och spridning av erfarenhet Seminarier. Stadsodling 12-15 Informationsmöten för medborgarna: 05-19, 06-16, 06-21, 08-28 Föreläsningar för tjänstemän, specialister, föreningar: 15 st Utbildning (föreläsningar högskola, exjobbsstöd m m): 10 st Byggherrekontakter i form av enskilda möten: 30 st Uppföljningsmall Sidan 8 av 13 Senast utskrivet 2015-05-21 13:20:00

Massmedia, artiklar, annonser mm under 2010 Tidningsartiklar: Reportage i Sydsvenskan, Stadsplanering och div notiser.. Annonsering : Jobb och magt (Öresundsinstitutets tidskrift), bilaga till DI om Lund, SDS, Almedalen. BIDRAG TILL UPPFYLLANDE AV NATIONELLA MÅL Beskrivning av hur insatserna bidrar till uppfyllandet av nationella mål Miljökvalitetsmålen Planeringsprojektet syftar till att ett nytt hållbart stadsområde ska växa fram i Lund. Huvudsakligen bidrar projektet till att bidra till måluppfyllelse inom målet God bebyggd miljö: - Den nya strukturplanen ska ge förutsättningar för att bygga blandstad det innebär framför allt möjligheter att skapa kvarter där såväl bostäder som service och arbetsplatser kan lokaliseras utan att grundläggande kvaliteter, t ex utemiljö för bostäder, äventyras. - Blandstaden som planeras ska minska behovet av transporter genom att kunna erbjuda service, såväl butiker som rekreation, på nära håll. - En kulturhistorisk inventering pågår och kommer att resultera i ett kulturhistoriskt bevarandeprogram under 2011. - En långsiktigt hållbar stadsstruktur har tagits fram som har som övergripande mål att ge förutsättningar för en promenadstad där gångtrafikanters behov av skiftande sinnesintryck, korta siktlinjer och buller- och trafikstörningar beaktas fullt ut. Olika hållbarhetsaspekter som klimatförändringar, mikroklimatförhållanden, möjligheter att lokalisera bebyggelse så att solenergiproduktionen kan maximeras och behov av grönområden har vägts in. - Stadsdelen planeras utifrån en helhetssyn på hållbarhet. Den nya stadsstruktur som tagits fram har beaktat ekologisk hållbarhet, se ovan. Men också sociala hänsynstaganden vägdes in: en skala och grannskapsindelning som gynnar sociala revir, stråk och platser där de gående prioriteras för att gynna mänskliga möten, service och rekreation för att skapa lokala mötesplatser. Den ekonomiska hållbarheten handlar om flexibilitet och robusthet i planen för att säkra ekonomiska investeringar. Hälsofrågorna handlar om att skapa en stadsmiljö som bidrar till mer fysisk aktivitet genom att göra det lockande att promenera, löpträna, cykla och röra sig på olika sätt (lek- o idrottsplatser, rekreationsområde). - Infrastrukturen i den nya strukturen integreras i planeringsprocessen och syftar till att minska resursanvändningen och klimatpåverkan. En spårvagnslinje planeras för att höja kvaliteten på kollektivtrafiken och därmed minska bilberoendet. En sopsugsanläggning för samtliga fraktioner planeras för att höja servicenivån för de boende och minska transportbehovet. - Nya natur- och grönområden med tillgänglighet med spårvagnen planeras. De nya områdena kommer att förse Lund med ett naturområde med möjlighet till vandringsleder, cykelstigar och naturpedagogik m m. Inne i stadsstrukturen finns en struktur av parkrum med sinsemellan olika teman, t ex lek och idrott, sammanknutna med gröna länkar, lokalgator, med ett varierat grönt innehåll, exempelvis odling, häckar m m. - Transportanläggningarna, spårvagnslinjen och gatorna, lokaliseras så att de befintliga gårdarna längs den gamla riksvägen kan bevaras i så stor utsträckning som möjligt. - Kollektivtrafiksystemet med spårvagn har valts för att få bästa möjliga miljöanpassning i hög kvaliet. Temat promenadstad sätter fotgängare och cyklister i fokus för planeringen. - Hälso och säkerhetsaspekter beaktas mer i kommande detaljplanering. Men förutsättningarna för att klara en hög kvalitet har beaktats. - Användningen av naturresurser ska ske på ett effektivt och miljöanpassat sätt. Frågan om hur byggande på högklassig jord kan kompenseras har lyfts fram som en av tre huvudstrategier för hållbar stadsutveckling i det Visions- och målprogram som togs fram 2011. Det innebär att följande fyra huvudinsatser skall utvecklas i det kommande arbetet:1) hushållning med mark (tillräckligt hög exploatering), 2) kompensation av bortfall av odlingsytor genom olika Uppföljningsmall Sidan 9 av 13 Senast utskrivet 2015-05-21 13:20:00

åtgärder (odling på tak, väggar o gårdar, mer intensiv odling på den mark som är kvar, ev vertikalodling), 3) Forskning kring om bortforslad matjord varaktigt kan förbättra jordmånen på sämre jordar 4) Forskning kring reversibelt byggande där framtida återställande till jordbruksmark beaktas i byggskedet. Förutom detta planeras för att dagvattenhanteringen skall fördröja vattnet så mycket som möjligt. - Sopsugsanläggningen erbjuder en effektiv avfallsinsamling där möjligheten att återkoppla till den enskilda konsumenten utreds. En god slängkultur eftersträvas och kan stimuleras på olika vis. IT-lösningar kopplade till anläggningen kan ge feedback. Energipolitiska mål - Ett energiprogram för stadsdelen har tagits fram och målsättningen är att all värme och el ska produceras genom förnybar energi. - En miljöanpassad tankstation planeras som bl a ska förse stadsdelens fordon med förnybar energi. - Energieffektiviteten i bebyggelsen kommer att bli hög och motsvara en 20 procentig förbättring av prestandan i jämförelse med referensobjekt från 2008. Klimatmål - Stadsdelen kommer att försörjas med förnybara energikällor. Utsläpp av växthusgaser begränsas i stort sett till att genereras av trafik. Folkhälsopolitikens målområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället En plan för dialog togs fram under 2011. 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Stadsområdet planeras för en blandad bebyggelse för alla typer av hushåll, även ensamhushåll (studenter, äldre) och gruppbostäder. 3. Barn och ungas uppväxtvillkor Stadsområdet planeras för att erbjuda barn och ungdomar möjlighet till stimulans genom mångfald av lek- och idrottsmöjligheter, kulturhus/bibliotek, konst i staden. 4. Miljöer och produkter I detta skede av planeringsprocessen inskränker sig möjligheterna till att planera för en sund utomhusmiljö genom att planera så att det skapas bilfria och bullerskyddade miljöer där luftkvaliteten blir extra god. 9. Fysisk aktivitet Den nya strukturplanen har som mål att prioritera de gåendes behov för att skapa förutsättningar för ett befolkat och händelserikt offentligt rum. Transportpolitikens övergripande mål Funktionsmål tillgänglighet - Kollektivtrafikplaneringen med prioriterade för de gående och satsningen på spårvägstrafik innebär att tillgängligheten blir god för att välja annat än den privata bilen blir goda. - Spårvägstrafik ger ökad bekvämlighet och kapacitet, vilket i sin tur innebär större trygghet och tillförlitlighet (inga fulla bussar som åker förbi). Hänsynsmål - Spårvägssatsningen bidrar till att uppfylla dessa mål, se ovan. Kulturpolitiska mål - I planeringsarbetet ingår en diskussion om hur påverkansmöjligheter kan byggas in i det offentliga rummet. Tankar kring detta färgar det program för gröna mötesplatser som ska tas fram under 2012.. - Arkitekturpolitiska mål: i det övergripande program som en strukturplan är finns inga konkreta åtgärder ännu preciserade. Strukturplanen ger förutsättningar för att utveckla god Uppföljningsmall Sidan 10 av 13 Senast utskrivet 2015-05-21 13:20:00

arkitektur och spännande tillämpningar i det offentliga rummets utformning. De kulturhistoriska värdena som finns i området har inventerats och kommer att försvaras. De estetiska värdena är avgörande för framgången med att få till stånd den promenadstad som är det övergripande målet för planeringen. Variation, intryck, skönhet och stimulans är nyckelord när vi ska motiveras att promenera i stället för att åka bil. Visions- och måldokumentet innehåller beskrivningar av en stad för alla sinnen, där arkitektonisk kvalitet är en viktig visuell fråga. Övriga nationella mål av betydelse för hållbar stadsutveckling - Jämställdhet : inom projektet eftersträvas jämställdhet i samtliga grupper (projektgrupp, ledningsgrupp, styrgrupp). Dagssituationen är att de första två grupperna som består av tjänstemän, har lika många män som kvinnor. EKONOMISK UPPFÖLJNING Projektkostnader, delprojekt 1 Personalkostnader Lunds kommun: 2010 1485871,00 2011 1479556,00 2012 0,00 2013 0,00 Personalkostnader summa: 2965427,00 Konsultkostnader m m Lunds kommun: 2010 814699,80 2011 347758,00 2012 0,00 2013 0,00 Konsultkostnader summa: 1162457,80 Projektkostnad totalt: 4127884,80 Berättigat stöd, högsta belopp: 30 % av budget 3,1 milj kr =960000 kr Projektkostnader, delprojekt 2 Personalkostnader Lunds energi 2010 70000,00 Konsultkostnader Lunds energi 2010 590000,00 Projektkostnad totalt: 660000,00 Berättigat stöd, högsta belopp: 30 % av budget 0,6 milj kr = 180000 kr Projektkostnader, delprojekt 3 Personalkostnader: 2010 28225,00 Uppföljningsmall Sidan 11 av 13 Senast utskrivet 2015-05-21 13:20:00

2011 223227,00 2012 191188,00 2013 244832,71 Personalkostnader summa: 687472,71 Konsultkostnader m m: 2010 0,00 2011 301530,29 2012 94266,00 2013 562820,00 Konsultkostnader m m summa: 958616,29 Projektkostnader totalt: 1646089,00 Berättigat stöd, högsta belopp: 30 % av budget 1,4 milj kr = 420000 kr 6433973,80 AVVIKELSER FORMELL PROJEKTAVVIKELSER/ÄNDRINGAR (Fylls i endast om detta förekommer) Inlämnad begäran om ändring avseende: Datum Diarienr på inlämnad begäran Godkänd / Avslagen Datum Diarienr på mottaget beslut Beskrivning av avvikelser eller ändringar i åtgärden (sammanfattning) Det beviljade bidraget om 1,8 milj kronor ska reduceras till 1,560 milj kronor eftersom totalsumman för de åtgärder som beskrivs i ansökan 2009-11-16 blir 5,2 milj kronor och inte de 5,9 milj kr som felaktigt uppgivits i kostnadssammanställningen på sidan 1 i ansökan. PROJEKTAVVIKELSER Uppföljningsmall Sidan 12 av 13 Senast utskrivet 2015-05-21 13:20:00

Beskrivning av avvikelser eller ändringar i åtgärden som inte har digniteten att den föranleder en förändringsbegäran. Ny budget för Hållbar Urban Mobilitet totalsumma för delprojektet 1,4 mkr Samhällsplanering för hållbart resande Beteendepåverkan för hållbart resande Utveckla Lundalänkens potential 0,7 mkr 0,3 mkr 0,4 mkr Lund 2014-11-21 Eva Dalman Projektchef Brunnshög Lunds kommun Den ekonomiska redovisningens tillförlitlighet i denna slutrapport har granskats av Lunds kommuns auktoriserade revisor Anders Thulin, PwC Sverige. Härmed intygas denna rapports ekonomiska redovisnings tillförlitlighet. Anders Thulin Aukt revisor o certifierad kommunal revisor PwC Sverige Box 2138, 220 02 Lund Uppföljningsmall Sidan 13 av 13 Senast utskrivet 2015-05-21 13:20:00