Betydelsen av mineraler och antioxidanter i spannmål Hans Larsson, SLU Alnarp
Biodiversiteten är den viktigaste faktorn för att klara den globala klimatanpassningen Den genetiska erosionen har inneburit att 95 % av den odlade biodiversiteten har försvunnit
Biodiversitet på olika plan Olika arter råg, vete, korn, havre, majs, hirs Brödvete, enkornsvete, emmervete, speltvete, durumvete Tvåradskorn,sexradskorn,naket korn Vithavre,svarthavre,naken havre Vipphirs,kolvhirs Vårråg,höstråg, vårvete, höstvete
Geografisk biodiversitet Många sorter i regionen Många sorter i byn Många sorter på gården Variation i fältet, populationssorter
Sjukdomar och biodiversitet Biodiversitet i fältet är det enda sättet att förhindra sjukdomar Monokulturer klarar aldrig att stå emot sjukdomar, sjukdomarna förändrar sig genetiskt
Lokalanpassning i Sverige Lantsorter från olika landskap De åtta växtförädlingsstationerna Svalöv, Ultuna, Kalmar, Västgöta, Östgöta, Värmland, Jämtland, Västernorrland, Övre Norrland 35 substationer Samarbete i Norden Danmark, Norge, Finland
Att välja sort Lokalanpassning gamla sorter eller sorter anpassade på gården Kvalitet från gamla sorter eller från sorter från andra områden Marknaden bestämmer vad du skall odla men marknaden lyssnar också på odlaren
De sju stora sädesslagen Vete Råg Havre Korn Ris Majs Hirs
Bröd och spannmålsprodukter, miljoner kg 1960 1970 1980 1990 2000 2009 Vetemjöl 122 94 114 113 97 86 Rågmjöl 4,2 2,9 2,9 2,2 1,2 1,6 Mjölblandningar 19 15 18 16 9 7 risgryn 8 11 19 33 35 48 Havregryn 20 17 20 24 22 27 makaroner, spagetti 6 10 20 37 63 88 Majs, popcorn 5 9 13 28 37 33 Knäckebröd 49 48 51 48 32 33 Skorpor 11 13 12 8 5 Mjukt matbröd 231 245 255 265 400 499 Kex,småkakor 25 40 39 53 43 42 Kaffebröd 75 65 37 32 56 39 Bakelser,tårtor,bakverk 34 32 22 39 55 109
Näringstäthet nutrient density Näringsrik mat mycket mineraler och vitaminer i förhållande till kaloriinnehåll förhållandet mellan energi från kolhydrater, protein eller fett till den totala energi förhållandet mellan näringsämnes sammansättningen av ett visst livsmedel till näringsbehov i den mänskliga kroppen.
Skillnader i vitamin, mineral och antioxidantinnehåll i 189 jämförande undersökningar 50 45 40 ö k n in g a r A n ta l u n d e r s 35 30 25 20 15 ekologiskt konventionellt 10 5 0 0-10 11-20% 21-30 31-50 50% % skillnad
Mineralhalterna i vete minskar Zink, koppar, krom och järn har minskat Gödsling med makronäringsämnen speciellt NPK minskar koncentrationen Utarmning och utlakning av marken Sortskillnader (speltvete mer mineralämnen) Ekologiskt högre halter pga lägre skördar och mer stallgödsel
Element Concentration in Swedish wheat grain (mg kg 1 dry weight) Reference concentrations (mg kg 1 ) Soil fertility experiment s Monitoring program Previous field trials Mean Mean Min. Max. Mean Pb 0.018 <0.04 <0.04 0.16 Cd 0.038 0.044 0.007 0.229 Minimum crop demand a Not essential Not essential Monogastric species demand b Not essential Not essential Ruminant species demand b Not essential Not essential Ni 0.240 0.19 <0.05 1.88 <0.02 0.05 0.2 0.3 0.5 Se 0.031 Not essential 0.15 0.3 0.1 0.3 Cr 0.022 <0.05 <0.05 0.22 Not essential Dietary requirement lacking Dietary requirement lacking Co 0.0023 0.0052 0.001 0.087 0.01 Only Rhizobium Only as vitamin B 12 0.1 0.2 Mo 1.19 1.16 0.12 18.31 1.5 0.1 <0.2 <0.2 Cu 3.51 3.89 1.28 6.91 5 <3 3 8 9 11 Zn 27.35 27 14 72 25 <10 50 100 20 55 Mn 33.26 30 5.8 110 20 <15 2 60 15 40 Fe 30.33 50 <25 40 100 13 50
Konklusioner från bördighetsförsöken Stallgödsel medför en berikning av mineraler i jorden Växtodling med NPK-gödsling leder till utarmning
Långliggande fältförsök Rothamstead Försök sedan 1840 Olika gödsling, NPK och stallgödsel Sorterna har varit de bästa för sin tid Prover har sparats för senare analys
Konklusioner från Rothamstead Införandet av kortstråiga högavkastande vetesorter ca 1970 medförde en drastisk nedgång i mineralhalter Minskningen beror delvis på utspädning Minskningen beror delvis på utspädning med den högre skörden men beror också på att man förändrat morfologin på växten, ett annat förhållande mellan halm och kärna
Mineralanalyser gamla sorter Analyser från Alnarp, Gotland, Uppsala och Bohuslän Materialet indelat i grupper: speltvete, primitiva (enkorn,emmer), lantsorter, gamla sorter(1900-1960), nyare sorter efter 1970, selektioner Totalt 630 analyser
Cu Se Fe Mg Zn Mn Mo Alnarp 5,3 0,15 38 1296 40 24 2,2 Bohuslän 3,8 0,03 38 1188 36 41 1,3 Gotland 5,3 0,04 33 1225 36 17 1,1 Uppsala 5,7 0,08 50 1207 43 17 0,7
Cu Se Fe Mg Zn Selektioner 5.27 0,18 35,8 1330 41,6 Gamla sorter 5.1 0,1 39,4 1223 38,1 primitiva 5.75 0,11 32,2 1300 45,7 Spelt 5.5 0,1 38 1277 39,2 Lantsorter 5.33 0,09 38,5 1286 38,1 Sorterefter1970 4.49 0,11 33,4 1245 36,3
Se Mn Mg Mo Fe Cu Stava 0,037 31 995 1,4 32 2,5 Brun spelt 0,041 31 1184 1,5 42 5,5 Spelt B13867 0,021 26 1331 1,5 46 4,2 Inntaler 0,025 50 1239 1,3 41 4 Pansar 0,034 44 1214 1,1 33 3,7 Jacoby borst 0,029 61 1319 1,4 41 3,9 Banco 0,025 39 1144 1,3 33 3,3 Hansa brun 0,049 44 1098 1,1 38 3,7 Holger 0,043 45 1097 1,7 40 3,5 Jacoby urval 0,023 44 1334 1,5 43 4,7 Aros 0,045 46 1210 1,5 34 3,7 Olivin 0,015 32 1076 0,9 30 3 Vit spelt 0,034 33 1074 1,3 43 3,6
Antal anlyser zn se mg cu cd fe Borstvete Gotland 17 35 0,09 1307 5,6 0,05 31 Aros 5 31 0,08 1147 4 0,04 27 monococcum 7 46 0,13 1250 6,5 0,0086 30 Hansa 9 40 0,09 1189 4,7 0,047 34 Holger 8 36 0,09 1212 4,4 0,05 33 Jacoby 11 38 0,09 1284 4,8 0,05 34 Lantvete Gotl 19 37 0,1 1271 6,2 0,06 41 Lantv Halland höst 2 36 0,04 1280 5,3 0,03 29 Lantv Halland vår 8 43 0,13 1271 5,9 0,06 52 Lantv Öland 27 42 0,09 1324 5,4 0,05 47 Diamant 5 51 0,14 1329 5,9 0,05 70 emmer vår 2 38 0,13 1420 5,5 0,06 44 emmer höst 10 46 0,09 1322 6,3 0,03 30 Svenno 7 38 0,09 1282 5,2 0,07 50 Algot 4 39 0,12 1229 6,6 0,08 50 Sol 4 34 0,07 1224 5 0,04 25 Vit spelt 6 36 0,06 1138 4,3 0,05 35 Spelt europeisk 39 40 0,09 1278 5,6 0,05 38 Speltv Gotland 15 48 0,1 1344 5,4 0,08 35 Svale 4 29 0,13 1057 4,4 0,05 29
Antal analys er Zn Se Mg Cu Cd Fe Speltvete 25 40 0,09 1279 5,6 0,04 38 Sorter efter 1970 16 36 0,11 1221 4,1 0,05 31 Svenno 11 35 0,09 1211 5,1 0,06 41 Emmer 10 40 0,07 1356 5,6 0,03 32 Lantvete Öland 27 42 0,09 1323 5,4 0,05 47 Lantvete Gotland 20 38 0,1 1280 6,2 0,06 41 Lantvete Dalarna 10 48 0,14 1415 6,3 0,08 52 Lantvete Jacoby 11 38 0,09 1284 4,8 0,05 34 Borstvete Gotland 17 35 0,09 1307 5,6 0,05 31 Enkorn 7 46 0,13 1250 6,5 0,01 30 Fylgia 9 41 0,12 1248 5,8 0,06 47 Hansa 9 40 0,09 1189 4,7 0,05 34
Höstråg Vårråg Cd 0,008 0,027 Cu 4,1 5,1 Fe 23,9 40 Mg 1081 1256 Mn 14 22 Se 0,027 0,14 Zn 32 36
Analyser konventionell höstvete Analyser av fyra sorter från 6 platser Fransåker, Hedemora, Järpås, laholm, Skänninge, Vassmolösa Akteur, Olivin, Opus, Tulsa
Konventionellt höstvete Ekologisk höstvete % Cu 3,2 5,1 60 Se 0,016 0,1 625 Fe 28,7 32,5 13 Mg 1000 1252 25 Zn 20,3 38 87 Ca 297 355 24 Mn 21,6 22,5 4 Mo 0,4 1,9 75 P 2850 4266 50 S 1160 1224 6 K 4250 3920-8
Behov mg/kg Konventio nellt Ekologiskt g säd/da g eko g säd/dag konv Lantvet e Dalarna K 3500 4159 3920 P 650 2767 4265 152 235 Ca 600 285 355 Mg 350 978 1252 279 358 247 Fe 10 29,2 32,5 308 342 192 ZN 9 20 37,7 238 450 188 Mn 2,3 21,1 22,5 Cu 1,3 3,1 5,05 257 742 206 Se 0,045 0,018 0,1 450 2500 320
140 120 100 80 60 40 Lantvete Dalarna Speltvete Behov Konventionellt 20 0 Mg Fe Zn Cu Se
Table 6 Average daily intake (mg day 1 per person) with potatoes, winter wheat, spring durum, winter rye; recommended intake and PTDI (provisional tolerable da Ø daily intake (mg day 1 ) Element Potatoes Winter wheat Spring durum Winter rye Sum of potatoes, winter wheat, spring durum, winter rye Recommend ed intake (mg day 1 ) age 25 51 years Percentage (%) of recommende d intake with potatoes, winter wheat, spring durum, winter rye K 600 355 75 81 1,111 2,000 56 P 60 352 67 66 546 700 78 Mg 28 131 23 21 203 300 350 58 68 Ca 5 30 7 8 50 1,000 5 Fe 0.4 3.2 0.5 0.5 4.6 10 46 Zn 0.4 2.5 0.3 0.4 3.6 7 10 36 51 Na 0.3 0.6 0.1 0.1 1.0 550 0.2 Mn 0.2 3.9 0.5 0.4 5.0 2.0 5.0 100 250 Cu 0.14 0.43 0.08 0.08 0.7 1 1.5 48 72 Ø daily intake (µg day 1 ) B 92 50 10 23 175 1,000 17 Mo 10 76 11 27 124 50 100 124 249 Co 2.7 3.3 0.5 0.7 7.2 5 144 Ba 14 270 16 47 347 Sr 15 132 16 26 189 Cd 2.4 3.2 1.1 0.3 7.0 70 a 10 b
Jacoby Brun spelt Olivin konv borst Hansa Olivin eko P 3668 3518 3463 2689 2817 K 3441 3532 3552 3178 4050 Mg 1184 1319 1310 1076 1048 S 1208 1004 996 861 1173 Ca 283 412 342 293 263 Zn 46 40 38 26 20 Fe 42 41 41 30 29 Mn 31 61 49 32 23 Cu 5,5 3,9 4,1 3 3,3 Mo 1,5 1,4 1,3 0,9 0,3 Ni 1 1,4 0,9 0,7 0,15 Cr 0,34 0,37 0,29 0,33 0,011 Se 0,041 0,029 0,046 0,015 0,015
Livsmedelsverkets livsmedelstabeller, fullkornsvete P 3500, Fe 50, Ca 350, Mg 1300, Zink 23, Selen 0,0034
Antioxidanter i säd kompletterar antioxidanter i frukt och grönt Finns i bunden form och blir först aktiva med hjälp av mikroorganismer i tarmarna
Antioxidanter Karotenoider högst i emmer, enkorn och durum lantsorter Tocoler högst i emmer, enkorn och lantsorter av brödvete Lantsorter av svarthavre har mer antioxidanter Majs har högsta antioxidantaktiviteten av spannmål, karotenoider, antocyaner
Hälsoeffekterna av fullkorn kommer från helheten och kombinationen av alla ämnen skyddar mot vissa sjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar, antioxidanter fungerar synergistiskt med fibrer Cancer, fullkorn skyddar mot mag- och tarmcancer Diabetes, fullkorn skyddar mot risken att utveckla diabetes