METEOROLOGI. Innehåll



Relevanta dokument
METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING

Meteorologi. Läran om vädret

Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida

En enkel segelflygprognos

Frågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika.

Flervalsfrågor

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Meteorologi - översikt

NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 1

Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Klimatet i Skandinavien

Segelflygteori Meteorologi

Frågebanken svar. Beskrivningen skall ha den här innebörden: Vilotryck - trycket som uppstår av den luftpelare som uppstår av atmosfären ovanför oss

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Segelflygteori - Meteorologi

Östra Sörmlands Flygklubb. Segelflygteori. Meteorologi. Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi

Teori för vinschbehörighet

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Allt kallare ju högre vi kommer

Rapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni Rapporten finns även på vår webbplats:

NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 2

TIPS PÅ PRESENT VAD GER DU NÅGON SOM HAR ALLT? FLY WITH STYLE

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Tid , kl Plats Båsenberga kursgård, N59.03 E15.54

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Atmosfäriska systemet, väder

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Föreläsning 2 Vädrets makter

Konsten att spå väder

Värme, kyla och väder. Åk

Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/ SHK Dnr L-01/07

Segelflyghandboken Datum

Fysik (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 / p(h) = p 0 e mgh

Kappseglings kurs. 13 mars 2018 USS klubblokal Mats Wahlberg

Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Assigned Area Task -Strategi 1. Historia 2. Förberedelser 3. Mot första arean Medelhastighet Före eller efter tiden

Sträckflygning intro 2

Illustration och text Kim Jarl

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Grovplanering. Flygmeteorologi 4. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

Navigering med GPS. Förstå och öva på våra GPS-enheter SeeYou-programmet och GPS-loggar. Poul Kongstad och Walter Hansson. Kronobergs Segelflygklubb

ISSN Rapport RL 2009:01. Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008

till ditt presentkort en provutbildning som segelflygpilot

OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson

Utelandning. Anders Blom

Rapport RL 2007:18. Rapporten finns även på vår webbplats:

Förord. 1. Grundfysik; Atomen, massa och vikt.

Flyglära. Vi börjar med den grundläggande delen

Introduktion till PDA för segelflygning

Termikflygning. Robert Danewid

1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb

Lite repetition om GPS-NAV. Kronobergs Segelflygklubb

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UON i Eskilsryd, Västra Götalands län, den 6 juli SHK Dnr L-19/06

Tillbud mellan flygplanen SE-DON och OY-KKC vid Stockholm/Arlanda flygplats, AB län, den 29 juni 2000

W820 Professionell Bluetooth -väderstation

Kapitel 3. Standardatmosfären

SLG. Haveriet orsakades av att erforderlig motoreffekt ej. sannolikt berott på en slirande drivrem

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 7. Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat Kunskapskrav i Flyglära

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder

Sollfahrtteori. Historik, teori och praktiska råd. DFS Reiher. Robert Danewid

Slutrapport RL 2013:18

Några myter.. Som ska avfärdas

Examinationsmanual Pilot 1

Klimat och hållbar utveckling 7A

Uppgifter till Väder och klimat-delen i Fysik 1

RASP, vad är de röda kryssen? Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb

- att lära känna bakgrunden till väderfenomenen. - att lära sig göra egna iakttagelser och slutsatser

Alice och världens väder

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UNG i Fivlered, O län, den 7/ SHK Dnr L-18/07

BRUKSANVISNING. VIKTIGT! En radiostyrd modell! INTE EN LEKSAK! Data: Spännvidd: 2000mm Längd: 1100mm

Förnybara energikällor:

Trycket är beroende av kraft och area

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 7. Sträckflygning och tävlingsflygning

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Klimat, vad är det egentligen?

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Ejection system, Konceptuell design

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation Exempellösningar

Segelflyg en sport som passar alla!

Slutrapport RL 2011:13

Rapport RL 2002:21. Rapporten finns även på vår webbplats:

Transkript:

1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1

3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning 0 5 km höjd, -12 km Vad påverkar luftens temperatur? Jordytan Moln Vad påverkar luftens fuktighet? Hav, sjöar, vegetation Vad händer när fuktigheten ökar? 4 Lufttryck Trycket av luften ovanför Normalt: 1013 hpa (mb) 1 mb 8 m Större höjd lägre tryck Hälften på 5000 m Syrgas krävs över 3500 m Lufttryckmätare barometer höjdmätare! 2

5 Moln När bildas moln? För mycket fukt i luften eller för låg temperatur Daggpunkt Högsta temp där droppar bildas (moln, dimma) när fukt tillförts när temp sänkts 6 Molntyper Cb 3

7 Stiga i termikblåsa Stiger mer i centrum Men flygplanet sjunker mer i brant sväng!! Tips: Öka farten ordentligt när du lämnar blåsan! Kurs - Fart - Moln - Mark 8 Skiktning (temp) Temperatur - höjd Sjunker ca 6.5 /1000 m i snitt upp till ca 10 km Inversion Temp stiger med höjden Hinder för termik Disigare "instängd" luft under Stabil skiktning Labil skiktning 4

9 Termik Uppvärmning av marken Luftbubblor värms Störning bubblan börjar stiga Om skiktning labil Luftbubblan fortsätter stiga Den blir större och svalnar Ofta bildas moln i termiken Moln ökar termiken Men även "torrtermik" utan moln finns 10 Skiktning vid termik i moln! Luftpaket värms nära marken - och börjar stiga Stighastighet beror på dess temp.överskott mot omgivande luft 5

11 Blåsans upp- och nervindar 200-600 m Stor kärna t.ex grustag, sydsluttning T Molnbashöjd: ca 125 x (T-Tdpm) Tdpm 12 Vindens inverkan på termiken Kanal Blåsa Högre molnbas Kraftigare termik 6

13 Vindens inverkan på termiken Kortvarig termik Pulser från samma plats Molnet har släppt kanalen Hitta termiken Sök mot vinden Sväng mot vinden 14 Vindar Blåser det från högt till lågt lufttryck? NEJ! Vindstyrka Ökar med tryckskillnaden Vindriktning längs isobarer vädersystem långlivade Vad är västlig vind? Kommer från väst 270 7

15 Andra vindar Sjöbris Sol på land stig Kallt hav / sjö Kall vind in över land Landbris Vind ut mot varmare vatten på natten 16 Termik och vind Sjöbris(front) Kall vind släcker ut termik Moln bildas inte Stark vind Molngator kan bildas under inversion när vinden är stark och ökar med höjden 8

17 Sjöbrisfront 18 Termikgator molngator 9

19 Följ molngatorna och mindre tussar + - 30 från kursen + - 30 på KURSVINKELN 20 Molngator i sjöbrisfront 10

21 Lävågor: fjällfllygning Lävågor kan ge kraftigt stig utan termik Nå höjdvinster på 3-6000+ m Bakom bergskedja (hinder) Stark vind 30-60 km/t, vinkelrätt mot hindret Stabil skiktning Rotorer Turbulenta luftrullar bakom hindret (i lä) Lävågsmoln Lenticularis Föhn-glugg 22 Dags för dramatik i vädret FRONTER Gränser mellan luftmassor Varmmasseväder Sämre sikt, ev dimma/moln Stabil skiktning, dvs sommartid dålig termik Kallmasseväder Luftmassan värms underifrån God sikt, friskt Labilare skiktning, dvs termik kan bildas (länge) Skurar och moln, byig vind 11

23 Varmfront Varm luftmassa tränger fram mot kall Lugn, flack och bred (30-100 mil) Börjar med höga moln Ci sänker sig Cs As Ns Helmulet och lugnt regn till sist 24 Kallfront Kall luftmassa tränger undan varmare Pressar upp varmluften moln direkt Börjar med regn Passiv kallfront Molnen kommer i omvänd ordning mot varmfront Ns As Cs Ci 12

25 Aktiv kallfront Aktiv kallfront rör sig snabbt 75 km/h Kraftig hävning Cb i rad längs fronten Kraftigt regn, hagel Byig vind Ocklusionsfront Kallfronten har (delvis) hunnit ikapp varmfronten 26 Cumulunimbus Cb farliga Kraftiga fallvindar framför Cb (som rör sig snabbt) Plötslig stark markvind kan puffa iväg plan Farligt vid landning Cb Landa direkt! Förankra flygplanen 13

27 Följ vädret under veckan Tips: bra väderlänkar på: flyg.pk2.se 28 Väderprognosen Växjö 14

31 Tips Läs i "tjocka boken" (den är bra, även efter certet :-) Läs om polarfront, hur lågtryck uppstår och utvecklas Lufthavet efter kallfront ger bästa flygvädret Följ vädret under veckan Kolla alltid vädret före flygning Stäm av vädret varje flygdag för att förstå prognoserna flyg.pk2.se väder och utbildningsmaterial 16