Radon i dricksvatten

2000:05 Radon i dricksvatten Läget i Stockholms län Förord Innehållsförteckning Sammanfattning Miljöskyddsenheten

Radon i dricksvatten Läget i Stockholms län "Joniserande strålning från radon i inomhusluft och dricksvatten orsakar ungefär hälften av den sammanlagda stråldosen hos den svenska befolkningen. Radon är den vanligaste orsaken till skador och dödsfall på grund av joniserande strålning. Källa: Statens Strålskyddsinstitut Rapport från Enheten för miljöskydd, Länsstyrelsen i Stockholms län Mars 2000 Ulla Kujala Enheten för miljöskydd Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22 067 104 22 Stockholm 1

Förord Länsstyrelsen ska som tillsynsvägledande myndighet enligt miljöbalken utvärdera, följa upp och samordna kommunernas direkta arbete med miljö- och hälsoskyddsfrågor. Denna rapport redovisar en uppföljning och utvärdering av kommunernas arbete när det gäller radon i vatten. Förutom en nulägesbeskrivning för länet beskrivs i rapporten det, numera tidssatta, mål som finns för detta arbete. Under våren 1999 skickades en enkät ut till kommunernas miljökontor eller motsvarande. Frågor som ställdes gällde bland annat hur långt man kommit med arbetet att mäta radon i dricksvatten och vad hittills utförda analyser visar. Frågor ställdes också om kommunernas arbetssätt, dels när det gäller enskilda brunnar, dels när det gäller allmänna vattentäkter. Dessutom bads kommunerna redovisa resultat av hittills utförda radonanalyser. Enkätsvaren har varit grunden till texterna i denna rapport. Miljöhandläggaren Ulla Kujala har varit projektledare. Håkan Hansson, projektanställd på miljöskyddsenheten, har sammanställt svaren. Rapporten ingår i den nationella miljöövervakningen. Arbetet har delvis bedrivits med bidrag från Naturvårdsverkets budget för hälsorelaterad miljöövervakning. Länsstyrelsen hoppas att rapporten ska vara ett underlag för fortsatta diskussioner och arbetsinsatser i en gemensam strävan mot hälsosammare miljöer. Stockholm i februari 2000 Eva-Christina Arvidsson Miljöskyddschef 3

Innehållsförteckning FÖRORD 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5 SAMMANFATTNING 7 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 9 LÄGET I LÄNET 15 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 19 BILAGA 1. KARTOR RADONHALTER I DRICKSVATTEN BILAGA 2 25 RADON I VATTEN, KOMMUNENKÄT 25 BILAGA 3 26 REFERENSER 27 5

Sammanfattning Radon kan orsaka lungcancer, rökare och barn tillhör de största riskgrupperna. Statens strålskyddsinstitut uppskattar att radon i vatten ger upphov till 35 75 extra cancerfall per år i landet. Livsmedelsverket införde 1997 gränsvärden för radon i vatten från allmänna vattentäkter. Radonhalter över 100 Bq/l betecknas som "tjänligt med hälsomässig anmärkning" och vatten med radonhalter över 1000 Bq/l betecknas som "otjänligt". Enligt föreslagna miljömål ska radonhalter i vatten från enskilda brunnar år 2010 underskrida 1 000 Bq/l. Problem med radon i vatten förekommer i Stockholms län. Störst är problemet i kustoch skärgårdskommuner där de flesta enskilda brunnarna finns. Länsstyrelsens sammanställning och den framtagna radonkartan visar att det förekommer frekvent höga halter av radon i vatten i vissa delar av länet. Hittills har 14 % av länets cirka 44 000 brunnar analyserats. Cirka 11 % av dessa visar på värden över 1000 Bq/l, 15 % 500 Bq/l 1000 Bq/l, 46 % har 100 Bq/l 500 Bq/l och 27 % har värden under 100 Bq/l. I jämförelse med de beräkningar som Statens strålskyddsinstitut gjort för riket förefaller andelen bergborrade brunnar i länet med höga radonhalter vara högre än i övriga landet. Länsstyrelsen anser det önskvärt att alla brunnsägare kontrollerar radonförekomsten genom en mätning. Länsstyrelsen råder också kommunerna att avsätta tid för arbetet med radon. 7

Allmänna förutsättningar Hälsoeffekter av höga radonhalter i dricksvatten 35-70 cancerfall per år Radonrikt vatten i hushållet kan vara en hälsorisk, ju högre halten är desto större är risken. Förutom genom att förtära radonhaltigt vatten kan vi få i oss vattnets radon genom inandning. Radon avgår nämligen från vattnet till den omgivande luften vid användning, till exempel dusch eller diskning. Generellt räknar man med att en radonhalt på 1000 Bq/l i vatten kan ge upphov till en radonhalt i luften på 100 Bq/m 3. Radon och radondöttrar följer med luften in i luftrör och lungor när vi andas. Statens strålskyddsinstitut har beräknat att radon i vatten (intag plus inandning) orsakar 35 70 cancerfall varje år i Sverige, se referens 2. Av dessa kan 19 40 cancerfall per år förväntas inom den grupp som använder vatten med halter upp till 100 Bq/l, 11 23 cancerfall per år inom den grupp som använder vatten med 100 1 000 Bq/l och 5 10 cancerfall per år inom den grupp som använder vatten med mer än 1 000 Bq/l. Anledningen till att de flesta av cancerfallen beräknas förekomma inom den grupp som intar vatten med mindre än 100 Bq/l, trots att deras stråldos är så låg, är att den största andelen vattenkonsumenter finns inom denna grupp och man antar att det inte finns något tröskelvärde under vilket en stråldos beräknas vara ofarlig. Radon (222Rn) är speciellt farlig därför att den: Är radioaktiv (halveringstid 3,8 dygn), avger alfastrålning. Sönderfaller i farliga radondöttrar, t.ex. polonium, som också är kortlivade och avger alfastrålning. Är vanlig i mark och vatten. Är långlivad nog att komma in i kroppen och radondöttrarna kortlivade nog att orsaka betydande strålning. Är en gas (lätt att andas in och dricka). Är färglös och luktfri. 9

Större risker för rökare Radon i luft är efter rökning den största orsaken till lungcancer. Rökare är speciellt känsliga för radon i inandningsluften. Risken att få lungcancer från radon är större för en rökare. En uppskattning är att rökare har 10 till 20 gånger högre risk än en ickerökare att drabbas av lungcancer på grund av radon Större risker för barn Motivet till gränsvärden för radon i vatten är främst att begränsa de risker barn utsätts för när de dricker obehandlat radonrikt vatten. Under senare år har strålskyddsforskningen visat att de stråldoser barn upp till tio års ålder får i sig när de dricker radonhaltigt vatten är större än man tidigare trott. Ett litet barn dricker mer vatten i förhållande till sin kroppsvikt än en vuxen. Dessutom dricker barn vanligen mer obehandlat vatten i form av välling, saft och liknande än vuxna, som till stor del håller sig till behandlat vatten i form av kaffe, te, öl mm. Barn har också mindre lungor och andas snabbare än vuxna. Därigenom får de ta emot en större stråldos. Särskilt utsatta för radon i vatten är spädbarn. De beräknas få en stråldos från radon i intaget vatten som är 14 gånger högre än vad en vuxen får. Till exempel ger ett intag av radonhaltigt vatten på 1 000 Bq/l en stråldos för vuxna på 0,5 millisievert per år, msv/år, och för spädbarn 7 msv/år, se referens 2. Fritidsboende och radon i vatten Riskbedömningen vid radon i vatten är olika för fritids- respektive permanentboende, eftersom en fritidsboende nyttjar det radonhaltiga vattnet under en kortare tidsperiod på årsbasis än en permanentboende. Gränsvärdena för radon i Livsmedelsverkets dricksvattenkungörelse är avsedda för vatten som används av permanentboende. Riskerna är därmed inte direkt jämförbara vid fritidsboende eller vid annan vattenanvändning som innebär att vattnet inte används dagligen. Risken vid till exempel fritidsboende kan dock beräknas, eftersom den risk som är förenad med att dricka radonhaltigt vatten anses vara proportionell mot stråldosen. Följande beräkningsexempel kan användas för att jämföra gränsvärdena för radon i vatten med de halter som uppmätts i det vatten som används mer eller mindre tillfälligt, till exempel vid fritidsboende. Effektiv radonhalt (Bq/l) = radonhalt (Bq/l) x uppehållstid (dagar) 365 (dagar) En effektiv radonhalt på 1 000 Bq/l uppnås om dricksvattnet i en tillfällig bostad har en radonhalt på 10 000 Bq/l och om man under en ettårsperiod bor 37 dagar i den tillfälliga bostaden. Är vistelsetiden kortare bedöms åtgärder inte vara nödvändiga vid denna radonhalt, se referens 1. 10

Begränsningsvärden Allmänna dricksvattentäkter Livsmedelsverket införde 1997 i dricksvattenkungörelsen (SLV FS 1997:32) följande gränsvärden för radon i vatten från allmänna vattenanläggningar. Vatten med radonhalter över 1000 Bequerel per liter, Bq/l, räknas som "otjänligt", se tabell 1. Vatten med radonhalter över 100 Bq/l räknas som "tjänligt med hälsomässig anmärkning". Om ett dricksvattenprov från en allmän anläggning eller förordnandeanläggning har bedömts vara otjänligt eller tjänligt med anmärkning, skall huvudmannen vidta nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med problemen. Halter på över 1000 Bq/l i vatten från allmänna och förordnade anläggningar ska enligt dricksvattenkungörelsen åtgärdas omedelbart och vid halter över 100 Bq/l ska åtgärder vidtas snarast. Barn under 5 år bör inte ges vatten med halter överstigande 500 Bq/l. Enligt dricksvattenkungörelsen skall radon ingå som parameter i egenkontrollprogrammet vid allmänna grundvattenverk. Enskilda vattentäkter Dricksvattenkungörelsen är rådgivande för enskilda vattentäkter, men krav kan inte b a- seras på denna. Situationen ska i stället bedömas utifrån de bestämmelser som finns i miljöbalken (1998:808) och i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Enligt dessa bestämmelser ska en bostad ha tillgång till vatten av godtagbar kvalitet. Vatten med halter över 1000 Bq/l kan inte anses uppfylla detta krav och situationen kan bedömas innebära olägenhet för människors hälsa. Fastighetsägaren är enligt miljöbalkens bestämmelser skyldig att låta analysera sitt dricksvatten om det föreligger misstanke om förhöjda radonhalter i vattnet. Fastighetsägaren ska också sanera om förhöjda radonhalter i vatten har konstaterats. Tabell 1. Gränsvärden för radon i dricksvatten gällande från 1 oktober 1997 enligt Livsmedelsverkets ändring (SLV FS 1997:32) i dricksvattenkungörelsen (SLV FS 1989:30, senaste version 1993.35). Gränsvärden Tjänligt m. anmärkning A-vatten E-vatten >100 Bq/l (h) >100 Bq/l (h) Otjänligt >1000 Bq/l (h) Kommentar Förtäring av radonhaltigt vatten kan innebära hälsorisk, särskilt för små barn. Vatten med halter över 500 Bq/l, som används till dryck och matlagning för barn under 5 års ålder, bör värmas till kokning eller vispas kraftigt minst tre minuter för att avlägsna radonet. Ökad risk för hälsoeffekter. Vattnet bör ej användas till dryck eller livsmedelshantering. (h) med hälsomässig anmärkning. A-vatten = dricksvatten från allmän anläggning och enskild vattentäkt som förordnats med A-krav, det vill säga, står under kommunal tillsyn. E-vatten = dricksvatten från enskild vattentäkt. 11

Mätningar i landet I Sverige finns det cirka 200 000 privata brunnar som används av permanent boende och ytterligare 200 000 300 000 brunnar vid fritidsboende. Statens strålskyddsinstitut har 1998 sammanställt analysresultat för totalt 1745 slumpmässigt utvalda bergborrade brunnar i landet, se referens 1. Sammanställningen visar följande resultat: Resultat över riket 4 % av brunnarna har radonhalter över 1000 Bq/l, 11 % mer än 500 Bq/l och 47 % 100-500 Bq/l. Miljömål Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö Riksdagen antog 1999 15 miljömål. Statens strålskyddsinstitut har i samverkan med Boverket preciserat arbetet med radon i dricksvatten och lämnat in ett förslag med tidssatta delmål till Miljömålskommittén. Förslaget innebär att radonhalten i dricksvatten från enskilda brunnar ska understiga 1 000 Bq/l år 2010. Etappmålet är att hälften av alla enskilda brunnar med radonhalter över 1 000 Bq/l vara åtgärdade före år 2005. Miljövårdsprogram 2000 för Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms läns Landsting och Kommunförbundet i Stockholms län har i ett gemensamt projekt utarbetat Miljövårdsprogram 2000 för Stockholms län. Miljövårdsprogrammet ska utgöra underlag för inriktningen av det fortsatta miljöarbetet i länet och vara till stöd för kommunernas fortsatta miljöarbete. Ett regionalt mål är att risken för höga radonhalter i enskilda brunnar och i mark ska beaktas vid bygglovsprövning. Det anges också att kartläggningen av radonförekomsten i enskilda brunnar ska fortsätta i kommunerna och att förhöjda radonhalter ska åtgärdas. Radonbidrag Det statliga bidraget för att åtgärda höga radonhalter i vatten har varit tidsbegränsat och gällde för åtgärder som påbörjades under tiden 1 oktober 1997-1 augusti 1999 och slutfördes senast den 31 december 1999. Bidraget var begränsat till permanenthus. Regeringen har i december 1999 beslutat om nya anslag att användas till bidrag för i n- stallation av radonavskiljare. 12

Regeringen har i december 1999 också beslutat att tillsätta en utredning om reformbehovet på radonområdet. Uppdraget omfattar radon både i inomhusmiljön och i dricksvatten. Utredaren ska i sitt betänkande presentera förslag till ändamålsenliga och effektiva statliga åtgärder som i rimlig tid kan få ned radonhalterna under gällande gränsvä r- den. Betänkandet ska presenteras för regeringen senast den 1 november år 2000. Geologi Alla berggrunder innehåller mer eller mindre halter av uran. De allra flesta berggrunder innehåller så lite som 1 3 ppm (parts per million, gram per ton berg), men ibland kan halterna vara så höga som 100 ppm. Graniter, syeniter, vulkaniter och pegmatiter är exempel på uranrika berggrunder. En förutsättning för höga radonhalter i vatten är att vattnet tas från sprickor i kristallint berg. Sprickor i berggrunden kan ha höga halter av uran trots att omgivande berggrund påvisar låga uranhalter. De uranförande sprickorna är ofta samma sprickor som för vatten till borrhålet, se referens 1. Förutom vatten från bergborrade brunnar kan också vatten i kallkällor och grävda brunnar med tillrinning från sprickor i berg uppvisa rado n- halter som är högre än ett par hundra Bq/l. Berggrunden i Stockholms län består av kristallint urberg. Det betyder att gnejser och graniter dominerar den geologiska kartan. 13

Läget i länet Antalet brunnar I Stockholms län finns enligt de uppskattningar som kommunerna gjort cirka 44 000 brunnar, se tabell 2. Det innebär att över 100 000 länsinvånare försörjs med dricksvatten från egna brunnar. De flesta brunnarna finns i Norrtälje, Värmdö och Österåkers kommuner. Kommuner som Stockholm, Lidingö, Solna, Sundbyberg, Danderyd och Täby försörjs till största delen med vatten från de regionala vattenverken som nyttjar mälarvatten och har endast ett fåtal enskilda brunnar. De berörs därför inte av problemet med radon i vatten. Tabell 2. Antalet brunnar i kommunerna. KOMMUN ANTAL BRUNNAR Registrerad hos SGU ANTAL BRUNNAR Uppskattat av kommunen ANTAL ANALYSERADE BRUNNAR Botkyrka 366 45 Danderyd 566 Ekerö 1040 2 000 750 Haninge 1450 Huddinge 628 1 000 92 Järfälla 185 12 Lidingö 361 Nacka 1001 144 Norrtälje 8678 10 000 1 893 Nykvarn Ingår i Södertälje Nynäshamn 937 3 000 105 Salem 84 28 Sigtuna 714 1650 119 Sollentuna 230 22 Solna 33 Stockholm 1394 Sundbyberg 69 Södertälje 1524 200 ca 200 Tyresö 485 102 Täby 286 4 Upplands-Bro 496 331 51 Upplands Väsby 180 200 157 Vallentuna 782 215 Vaxholm 559 300 Värmdö 4057 10 000 1 000 Österåker 1337 7 000 852 SUMMA 27 442 ca 6090 15

Statens geologiska undersökning, SGU, har 27 442 brunnar registrerade för länet. En förklaring till skillnader mellan SGU:s och kommunernas siffror kan vara att många brunnar funnits långt före 1975 då uppgiftsskyldigheten vid undersökning av grundvattentäkt och brunnsborrning infördes. En förklaring kan också vara att alla uppgifter inte når SGU. Flera kommuner arbetar aktivt med att spåra radon i vatten. Detta arbete har lett till att vatten från cirka 6000 brunnar, dvs. 14 % av det totala antalet brunnar i länet, har anal y- serats hittills. I skärgårdskommunerna som har det största antalet enskilda brunnar har man arbetat mest med radonfrågan. I till exempel Norrtälje kommun har cirka 20 % av totalt cirka 12 000 brunnar analyserats. I Värmdö kommun finns också cirka 12 000 brunnar och cirka 10 % av dessa har provtagits. I Österåkers kommun har cirka 13 % av totalt 7 000 brunnar provtagits. På Ekerö med totalt cirka 2 000 brunnar har man provtagit 65 % av brunnarna till permanentbebodda hus och 37 % av det totala antalet brunnar i komm u- nen (permanent- och fritidshus). I många kommuner behöver fler brunnar provtas. Hur bedrivs arbetet i länets kommuner Enskilda vattentäkter Endast ett fåtal kommuner har gjort en riskanalys för radon i vatten. En del kommuner använder sig av markradonkartan och prioriterar dessa områden. Andra kommuner tar helt förutsättningslöst prov på radon i vatten. Flera kommuner går aktivt ut med information om radon i vatten och riktade kampanjerbjudanden till enskilda fastighetsägare med egen brunn. Information och annonsering sker till exempel i lokaltidningar, i kommunala informationsbrev, i miljökalendrar, på barnavårdscentraler, på kommunens hemsida eller genom att den enskilde får information direkt av miljökontoren. Många kommuner tillhandahåller analysflaskor och har upphandlat ett förmånligt pris för analysen. Brunnsägarens kostnader för analyserna varierar något från kommun till kommun men i många kommuner kostar en analys cirka 200 kr. En kommun bekostar analyserna helt. Allmänna vattentäkter När det gäller kommunala vattentäkter har hälften av kommunerna som har en kommunal grundvattentäkt infört radon som kontrollparameter. Flera kommuner tar endast stickprov på den kommunala vattentäkten. Så agerar kommunerna vid höga halter Vid höga halter av radon i vatten ger kommunerna råd och information till fastighetsägarna. Man rekommenderar att åtgärder ska vidtas och lämnar information om statsbidrag för radonavskiljare. I några fall har kommunerna förelagt om åtgärder mot radon, se bilaga 2. 16

Vad visar analyserna Analysresultaten har sammanställts på en länskarta, se bilaga 1. Kartan baseras på 5 666 analyser, kontrollanalyser efter installation av radonavskiljare finns inte med. Underlaget till länskartan är inte komplett, då analysresultat saknas från Botkyrka, Haninge och Vaxholm. Radonkartan visar att det förekommer höga radonhalter främst i de norra skärgårdskommunerna samt inom ett brett stråk från Norrtälje genom Vallentuna ner mot Ekerö. En klar tendens är att länets norra delar uppvisar större förekomst av höga radonhalter i vatten än de södra. I några kommuner har över 20 % av de provtagna brunnarna visat på radonhalter över 1 000 Bq/l. En statistisk sammanställning för länet visar följande resultat: Resultat för länet 11 % (642 st.) av brunnarna har radonhalter över 1 000 Bq/l, 15 % (850 st.) 500 Bq/l 1 000 Bq/l, 46 % (2626 st.) 100 Bq/l 500 Bq/l och 27 % (1548 st.) under 100 Bq/l. Medelradonhalten för de analyserade brunnarna är 488 Bq/l, medianvärdet är 228 Bq/l. Det högsta analysvärdet är 63 500 Bq/l. Analysresultaten för grävda brunnar har bearbetats separat. När det gäller grävda brunnar visar 11 analyser av totalt 36, dvs. 31 % av analyserna, på radonhalter över 100 Bq/l. Medelradonhalten i vatten från grävda brunnar är 89 Bq/l, medianvärdet 60 Bq/l och det högsta analysvärdet 260 Bq/l. Erfarenheten från flera kommuner är att det är mycket viktigt att förutsättningslöst ta prov på radon i vatten. I flera fall har det visat sig att höga radonhalter även finns i vatten från brunnar som är belägna på normal- och lågriskmark för markradon. Ekerö har uppgett att analyserna i kommunen uppvisar endast en marginell skillnad på radonhalten i vatten på normal- respektive högriskområde. Upplands Väsby konstaterar att värdena varierar vid olika provtagningstillfällen. Samband mellan förhöjda radonhalter i vatten och i rumsluften Cirka en tredjedel av kommunerna erbjuder eller rekommenderar radonmätning i luft vid konstaterade höga radonhalter (över 500 eller över 1 000 Bq/l) i vatten. 17

Kommuner som Österåker, Nacka, Upplands Väsby och Täby har i några enstaka fall kunnat konstatera förhöjda radonhalter i inomhusluften på grund av radon i vatten. Täby kommun har i ett fall utfört en korttidsmätning av radon i luft vid användning av radonhaltigt vatten för tvätt i tvättmaskin och för duschning. Mätningen visar att radonavgång från vatten ger en förhöjd radonhalt i rumsluften. Teknik för att minska radon i vatten Den vanligaste tekniken i länet för att minska hög radonhalt i vatten är luftning. Många kommuner hänvisar till Råd & Rön s test av radonavskiljare (3/97). Erfarenheten från länet är att de tekniker som finns på marknaden fungerar. I regel är det inte svårt att komma under 100 Bq/l. Ljudnivån på radonavskiljaren kan i vissa fall vara störande. Kostnaden för en radonavskiljare är cirka 25 000 kronor inklusive installation. Den årliga driftskostnaden är 400 500 kronor. Kostnaden för att installera en radonavskiljare har i en del fall ansetts vara hög och att bidragsdelen varit för liten. 18

Slutsatser och rekommendationer Radonkartan Sammanställningen av mätningarna och den framtagna radonkartan visar tydligt att radon i vatten är ett problem och att det förekommer höga radonhalter frekvent i delar av länet. Länsstyrelsen anser det därför angeläget att arbetet med att analysera radon i dricksvatten fortsätter. Kartan är en viktig referens för Länsstyrelsens fortsatta uppföljning inom området. Enligt Länsstyrelsens bedömning kan kartan också användas av kommunerna för att motivera och prioritera arbetet lokalt. Framtagandet av kartan och den lägesbundna inform a- tion som ligger till grund för den kan också komma att leda till att riskuppskattningar i kommuner kan förbättras. Vid sådana bedömningar är det viktigt att informationen tolkas rätt. Det ligger nära till hands att använda radonkartan för bedömning av risken inom ett visst område. Enligt Länsstyrelsens bedömning vore det olyckligt om informationen utan vidare reflektioner och kunskaper inom området skulle tolkas så att mätningar inte behövs i de områden där låga halter mätts hittills. Denna ståndpunkt stöds också av erfarenheter från flera kommuner och som visar att höga radonhalter i brunnsvatten i många fall förekommer intill brunnar med låga halter. Länsstyrelsen anser det önskvärt att alla brunnsägare kontrollerar radonhalten genom en mätning och vid behov åtgärdar sitt vatten. Miljökvalitetsmålet Miljökvalitetsmålet och den föreslagna tidplanen bör enligt Länsstyrelsens mening vara vägledande för arbetet med radon i vatten. Sammanställningen visar att det återstår cirka 35 000 mätningar innan vatten från alla brunnar i länet har analyserats på radon. Det innebär en stor insats för kommunerna och då speciellt för de kommuner som har ett stort antal enskilda brunnar. För att uppfylla det miljömål som är uppsatt anser Länsstyrelsen det nödvändigt att kommunerna avsätter tid för arbetet med radon i vatten. Nya brunnar och bygglovsärenden Länsstyrelsen anser att radon självklart ska ingå som en parameter vid den vattenanalys som utförs för nyborrade brunnar. Länsstyrelsen bedömer det också angeläget att information och rekommendationer om, eventuellt krav på, mätning av radon i vatten når fastighetsägarna vid ägarbyte och i bygglovsärenden. 19

Omvandlingsområden På grund av att riskbedömningen vid radon i vatten är olika för fritids- respektive permanenthus och att bidragen varit begränsade till permanenthus, är det i första hand brunnar till permanenthus som har provtagits. Med tanke på det stora antal fritidshus i länet som varje år omvandlas till permanentbostäder och det faktum att en stor del av de som permanentbosätter sig i dessa hus är småbarnsfamiljer, bör även brunnarna till de befintliga fritidshusen beaktas. Enligt en uppskattning som Länsstyrelsen gjorde 1997 omvandlas varje år cirka 1 000 fritidshus i länet till permanentbostäder. Länsstyrelsen bedömer att detta förhållande förstärker kravet på fortlöpande information till fastighetsägare under en lång till framöver och kan innebära en stor arbetsuppgift i vissa kommuner. Allmänna vattentäkter Det är angeläget att alla kommunerna i länet inför radonprovtagning i allmänna vattentäkter. Detta är obligatoriskt enligt dricksvattenkungörelsen. 20

Bilaga 2 Radon i vatten, kommunenkät 1. Har kommunen gjort någon riskanalys beträffande radon i vatten? Slutsatser av riskanalys? I vilka områden ska mätningar utföras? 2. Hur bedrivs arbetet i kommunen med att spåra radon i vatten? Ex. genom ett särskilt program, informationskampanjer eller analyskampanjer, eller vid begäran av enskilda, annat. Planer för detta arbete? 3. Bekostar eller subventionerar kommunen analyserna? 4. Har införandet av miljöbalken medfört någon ändring avseende kommunens policy i radonfrågorna, till exempel när det gäller kostnaderna? 5. Har radon införts som kontrollparameter i kommunernas vattenverk samt allmänna vattentäkter? (ange typ av verk, grund- eller ytvattenverk, konstgjord infiltration) 6. Finns det någon bevakning att radonmätningar görs - då fritidsboende övergår till permanentboende? - då fastigheten byggs om eller till? - då fastigheten byter ägare? 7. Görs provtagningar av nya brunnar? 8. Antal bergsborrade brunnar i kommunen? Hur stor andel av dessa är analyserade? 9. Resultat av hittills utförda radonanalyser? 10. Har man kunnat bekräfta ett samband mellan radonhalt i luft och radon i vatten? 11. Övriga upptäckter vid analyser? 12. Hur agerar kommunen då höga radonhalter påträffas? Till exempel råd, förelägganden information om statsbidrag. Problem? 13. Följs mätningarna upp? 14. Mäts radon även i bostaden vid förhöjda halter i vatten? 15. Vilka tekniker har varit framgångsrika när det gäller att åtgärda höga radonhalter i vatten? Olika erfarenheter för olika halter? Kostnader? Problem? 16. Är provsvaren offentliga uppgifter? 25

Bilaga 3 Föreläggande att åtgärda höga radonhalter i vatten Beslut av MHN i Upplands Väsby 26

Referenser 1. Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut. SSI information i98:03. 20 s. www.ssi.se/radon/index.htm 2. Swedjemark G. A.1993. Radon och radium i vatten. Underlag för bestämmelser. Statens strålskyddsinstitut, SSI-rapport 93 94. 13s. 3. Hälsorisker vid exponering för radon. Statens strålskyddsinstitut. www.ssi.se/radon/halsorisker.html 27

Länsstyrelsens rapportserie Tidigare utkomna rapporter under 1998 och 1999 1998 01. Tillsyn över vårdverksamhet, socialenheten 02. Bostadssubventioner, helårsöversikt 1997, bostadsenheten 03: De nya utvandrarna? enheten för regional utveckling 04. Årsrapport om socialtjänsten 1997, socialenheten 05. Länsplan för regional transportinfrastruktur 1998 2007, planenheten 06. 1997 års tillsyn över socialtjänsten och alkoholområdet, socialenheten 07. Konkurrensen vid kommunal livsmedelsupphandling, rättsenheten 08. Uppföljning och utvärdering av miljöskyddstillsynen, miljöenheten 09. Länsstyrelsens arbete med kust och skärgård, planenheten 10. En uppföljning av ändringar i socialtjänstlagen, socialenheten 11. Utökad tillsyn av särskilda boendeformer för äldre, socialenheten 1999 01. 1998 års tillsyn över socialtjänsten och alkoholområdet, socialenheten 02. Tillsyn över särskilda boendeformer för äldre, socialenheten 03. Tillsyn över enskild vårdverksamhet, socialenheten 04. Tillstånd och strategiska frågor, länstrafikberedningen 05. Bostadssubventioner, helårsöversikt 1998, bostadsenheten 06. Årsrapport om socialtjänsten 1998, socialavdelningen 07. Operation Kvinnofrid International, jämställdhetsenheten 08. Kompetensbroar i Kanada och USA, avdelningen för regional utveckling 09a. Stockholmsregionen centrum i Östersjöområdet, avdelningen för regional utveckling 09b. Bilaga 1. Temarapporter. 09c. Bilaga 2. Underlagsrapport och seminarieserie med Öst-inriktning 10. Löwenströmska trädgården i Vaxholm, kulturmiljöenheten 11. Invandrarprojekt för ökad tillväxt, avdelningen för regional utveckling 12. Kvicksilverprojektet i Stockholms län, miljö- och planeringsavdelningen 13. Länsstyrelsen inför miljöbalken, miljö- och planeringsavdelningen 14. Provfiske i åtta sjöar i Stockholms län, miljö- och planeringsavdelningen 15. Hur mår sjöarna i länet, miljö- och planeringsavdelningen 2000 01. Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, räddnings- och säkerhetsavdelningen 02 Bostadssubventioner, helårsöversikt 1999, bostadsenheten 03 Årsrapport om socialtjänsten 1999, socialavdelningen 04. Radon i bostäder, läget i Stockholms län, miljöskyddsenheten 05. Radon i dricksvatten, läget i Stockholms län, miljöskyddsenheten

R Radon i vatten kan orsaka lungcancer. Grundvatten med höga radonhalter förekommer i Stockholms län. Problemet är störst i kust- och skärgårdskommuner där de flesta enskilda brunnarna finns. Hittills har 14 procent av länets cirka 44 000 brunnar analyserats. Cirka 11 procent av analyserna visar på värden över 1 000 Bequerel per liter vilket betecknas som otjänligt. Länsstyrelsen anser att det är önskvärt att alla brunnsägare kontrollerar radonförekomsten i sitt brunnsvatten. Länsstyrelsen råder också kommunerna att avsätta tid för arbetet med radonmätningarna. Ytterligare exemplar av denna rapport kan beställas från Länsstyrelsens miljö- och planeringsavdelning tfn 08-785 53 80. URL: http://www.ab.lst.se ISBN 91-87089-78-5