Planering Fysik för BME, ht-11, lp 2 Våglära och optik, forts Kurslitteratur: Göran Jönsson: Våglära och optik, Teach Support 2011.

Relevanta dokument
Planering Fysik för n, ht-16, lp 2 Våglära och optik, forts Kurslitteratur: Göran Jönsson: Våglära och optik, Teach Support 2011.

Planering Fysik för BME, ht-12, lp 1+2 Våglära och optik

PERIODISK SVÄNGNING

Planering Fysik för n, ht-08, lp 1 + lp 2 obligatoriska Du måste vara närvarande på minst 4 av 5 av dessa föreläsningar. TEMPERATUR 2.

Kurs PM, Modern Fysik, SH1011

Planering Fysik för n och BME, ht-16, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support markerar mycket viktigt

Planering Fysik för V, ht-11, lp 2

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

1.5 Våg partikeldualism

Planering Fysik för V, ht-10, lp 2

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Kvantmekanik - Gillis Carlsson

Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs!

Optik. Läran om ljuset

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260


Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Geometrisk optik. Laboration

Milstolpar i tidig kvantmekanik

Fysik TFYA68. Föreläsning 11/14

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

Geometrisk optik. Laboration FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017

Ljudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 2 4 r Ljudintensitetsnivå I 12 2 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffek

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet

Delkursplanering FY1202 Fysik B - 150p

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

Väteatomen. Matti Hotokka

1. Elektromagnetisk strålning

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz

Radiovågor. Tillämpad vågrörelselära FAF260. Astronomi. Mikrovågor. Mekaniska svängingar FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Lars Rippe Atomfysik

If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Quantum mechanics makes absolutely no sense.

Information om kursen

OPTIK läran om ljuset

Fysik TFYA86. Föreläsning 11/11

c = λ ν Vågrörelse Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Kvantmekanik 1.1 Elektromagnetisk strålning

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

TENTAMEN I FYSIK FÖR n1 och BME1 den 19 december 2013

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter. Räknestuga. Förra veckan kapitel 16 och 17 Böjning och interferens

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!

Vågrörelselära och optik

Välkomna till Kvantfysikens principer!

Så, hur var det nu? Tillämpad vågrörelselära FAF260. Cirkulär polarisation (höger) Cirkulär polarisation FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Marie Curie, kärnfysiker, Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Gauss Linsformel (härledning)

Fysik TFYA86. Föreläsning 10/11

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration

Gravitationsvågor! Tillämpad vågrörelselära FAF260. Gravitationsvågor! Radiovågor. Astronomi. Mikrovågor FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Tillämpad Atomfysik PDF ladda ner

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

Relativistisk energi. Relativistisk energi (forts) Ekin. I bevarad energi ingår summan av kinetisk energi och massenergi. udu.

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet

Medicinsk Neutron Vetenskap. yi1 liao2 zhong1 zi3 ke1 xue2

Mål och betygskriterier i Fysik

Remissvar, ämnesplan för fysik i Gy 2011

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Atom- och kärnfysik med tillämpningar FAFF10, 15 hp

Optik. Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus. II - Reflexion och brytning. III - Ljusvågor. MNXA11 / Lund University

Kapitel 4. Materievågor

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)

TENTAMEN I FYSIK FÖR n1 och BME1 DEN 14 Januari 2015

Kvantmekanik. Kvantmekaniken: De naturlagar som styr förlopp i den mikroskopiska världen (och i den makroskopiska!) Kvantmekanik.

Rydbergs formel. Bohrs teori för väteliknande system

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Instuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7

Instuderingsfrågor extra allt

Dopplereffekt och lite historia

F2: Kvantmekanikens ursprung

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration

4-1 Hur lyder Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig i det tredimensionella

Atom- och kärnfysik! Sid i fysikboken

Matematiska och systemtekniska institutionen Dnr: 2008/ KURSPLAN. Specialisering i fysik för grundskolans senare år

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

Utveckling mot vågbeskrivning av elektroner. En orientering

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Räknestuga. Tillämpad vågrörelselära FAF260. Kapitel 3 Vågrörelse Periodiska svängningar skapar vågor hos kopplade partiklar. Vågutbredning FAF260

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

5.9 Fysik. Mål för undervisningen

Föreläsningsserien k&p

Parbildning. Om fotonens energi är mer än dubbelt så stor som elektronens vileoenergi (m e. c 2 ):

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Transkript:

Planering Fysik för BME, ht-11, lp 2 Våglära och optik, forts Kurslitteratur: Göran Jönsson: Våglära och optik, Teach Support 2011. markerar viktigt avsnitt, * markerar överkurs. 12. REFLEKTION OCH BRYTNING forts. Reflektionslagen 203 ï 24/10 Reflektans 204 Totalreflektion 206 Optisk tunneleffekt 207 Fiberoptik 208 * Prismor 210 * Regnbågen 213 13. AVBILDNING MED LINSER Sfäriska ytor 223 Brytning i en sfärisk yta 224 Tunna linser 229 Avbildning och förstoring 231 ï 26/10 Parallella strålar 236 * Avbildningsfel 237 Två tunna linser 239 * Huvudplan 241 *14. PLANA OCH BUKTIGA SPEGLAR 15. OPTISKA INSTRUMENT Ögat 271 Färg och färgseende 274 Additiv och subtraktiv färgblandning 274 * Stereoskopiskt seende 277 Glasögon 279 * Skyddsglasögon 282 Kameran 282 Skärpedjup 288 Projektorer 291 ï 28/10 Vinkelförstoring 293 Förstoringsglas 294 Mikroskopet 295 Keplerkikare 297 Fältkikare 300 Galileikikare 301

Teleskop 302 * Bländare och pupiller 303 16. BÖJNING OCH UPPLÖSNING Fysikalisk optik 315 Böjning 315 Fraunhofer- och Fresnelböjning 316 Böjning i en spalt 317 Böjning i en cirkulär öppning 320 ï 31/10 Babinets princip 322 Upplösning hos optiska system 323 Digital upplösning 324 Vinkelupplösning 326 Längdupplösning 328 ï 2/11 Fokusering av en laserstråle 330 17. INTERFERENS OCH BÖJNING Böjning eller interferens 344 Youngs dubbelspaltförsök 344 Interferens mellan N spaltöppningar 347 Transmissions- och reflektionsgitter 352 ï 4/11 Spektrometrar 354 Holografi 357 18. MULTIPELINTERFERENS Reflektans 368 Antireflexbehandling 368 Multipla reflektioner 371 ï 7/11 Metallspeglar och dielektriska speglar 372 Interferens i tunna skikt 375 * Fabry-Perotinterferometern 378 * Interferensfilter 382 *19. INTERFEROMETRAR MED AMPLITUDDELNING *20. POLARISERAT LJUS Atomfysik Kurslitteratur: Göran Jönsson & Elisabeth Nilsson: Tillämpad atomfysik, Teach Support 2009. 1. HISTORIK Antiken 9 Relativ atomvikt 9

Elektrolys 11 Periodiska systemet 12 Ljusutsändning 15 Rotation och vibration 16 Röntgenstrålning och radioaktivitet 17 Kinetisk gasteori 17 Tekniska framsteg 19 Elektronen 20 Thomsons atommodell 20 Relativitetsteorin 21 Fotonen 21 Dualism 21 Rutherfords atommodell 22 Isotoper 24 Bohrs atommodell 24 Kvantmekanik 25 2. RELATIVISTISK MEKANIK Inertialsystem 28 Galileis koordinattransformation 28 Eterns existens 31 Den speciella relativitetsteorin 33 ï 9/11 Relativistiska effekter 34 Lorentztransformationen 39 Längdkontraktionen 42 Tidsdilatationen 44 Addition av hastigheter 47 Rörelsemängd och energi 48 ï 11/11 Partiklar utan vilomassa 55 Dopplereffekt hos ljus 56 Fotonens massa 61 * Gravitationell rödförskjutning 62 Problemlösning 66 3. ELEKTRONEN Elektricitet 75 Elektrolys 75 Katodstrålar och elektroner 77 Avlänkning i elektriskt fält 77 Avlänkning i magnetiskt fält 79 Specifik laddning 81 Elektronens laddning 82

Elektronens vågegenskaper 84 ï 14/11 Davisson och Germers försök 87 Elektronmikroskop 90 4. ATOMERNAS STORLEK OCH MASSA Atomernas storlek 96 Braggreflektion 97 * Spridningstvärsnitt 100 Atomernas massa 103 Isotoper 114 Atomär massenhet 114 Masspektrometrar 105 Bainbridges masspektrometer 106 ï 16/11 Atomkärnan 109 5. FOTONEN Temperaturstrålare 118 Plancks strålningslag 119 Stefan-Boltzmanns lag och Wiens lag 124 Fotoelektriska effekten 126 Ljusdetektorer 130 * Inre fotoelektrisk effekt 132 * Comptonspridning 134 Heisenbergs obestämdhetsrelationer 138 6. BOHR-SOMMERFELDS ATOMMODELL ï 21/11 Atomspektroskopi 147 * Koncentrationsbestämning 150 Empiriska samband 151 Bohrs atommodell 154 Isotopskift 166 * Vätelika system 168 ï 23/11 * Sommerfelds utvidgning 170 7. KVANTMEKANIK Klassisk mekanik kontra kvantmekanik 176 Vågfunktioner 177 Energin är kvantiserad 178 På jakt efter en vågfunktion 181 En komplex vågfunktion 183 Endimensionell låda 185 Potentialsteg med E > U 0 189 ï 28/11

Potentialsteg med E < U 0 195 Tunnling 198 Alfasönderfall 199 Sveptunnelmikroskop 201 Tunneldiod 203 Tvådimensionell låda 204 Väteatomen 208 Centralfältsapproximation 212 *8. RIKTNINGSKVANTISERING* 9. DET PERIODISKA SYSTEMET Grundämnenas förekomst 231 Elektronskal 231 Paulis uteslutningsprincip 232 Skalens uppbyggnad 232 Underskal 234 * Det periodiska systemet 235 *10. KOPPLING AV RÖRELSEMÄNGDSMOMENT* 11. LASERFYSIK Den första lasern 262 ï 30/11 Stimulerad emission 263 Boltzmannfördelningen 264 Livstid vid spontan emission 266 Naturlig linjebredd och dopplerbredd 270 Einsteinkoefficienterna 273 * Kristallasrar 276 He-Ne lasern 278 Resonanser i en laser 280 Enkelmodlaser 282 Gaslasrar 283 * Kontinuerligt avstämbara lasrar 283 Halvledarlasrar 285 ï 5/12 Tillämpningar 287 12. RÖNTGENSTRÅLNING Röntgenundersökning 294 Bromsstrålning 295 Karakteristisk röntgenstrålning 297 Absorption och spridning av röntgenstrålning 301 Röntgentomografi 304 Antipartiklar 307

Parbildning och annihilation 310 Positronkamera 312 Uppbromsning av strålning i materia 313 13. RADIOAKTIVIVITET Stabila isotoper 319 Fyra naturkrafter 320 * Massdefekt 323 Sönderfallslagen 326 Alfasönderfall 330 Betasönderfall 331 Gammastrålning 334 * Kolfjorton metoden 336 * Kronologi 338 * Joniserande strålning 341 Räkneövningsplanering lp 2 Femte övningen 25/10 Förkunskaper: Kapitel 13 och 15 Räkneuppgifter: 13.3, 13.4, 13.7, 13.8, 13.19, 13.22, 13.11, 13.13, 13.28, 15.4, 15.5 Diskussionsuppgifter: 13.33, 13.35, 13.43, 15.35, 15.39, 15.41 Sjätte övningen 1/11 Förkunskaper: Kapitel 15 16 Räkneuppgifter: 15.10, 15.13, 15.14, 15.27, 16.1, 16.2, 16.3, 16.8, 16.15, 16.24, 16.26 Diskussionsuppgifter: 16.33, 16.34, 16.37, 16.45, 16.46 Sjunde övningen 3/11 Förkunskaper: Kapitel 17 Räkneuppgifter: 17.2, 17.5, 17.7, 17.8, 17.14, 17.15 Diskussionsuppgifter: 17.20 Åttonde övningen 8/11 Förkunskaper: Kapitel 18 Räkneuppgifter: 18.4, 18.5, 18.13, 18.14, 18.17, 18.19 Diskussionsuppgifter: 18.23, 18.25 Nionde övningen 10/11 Förkunskaper: Kapitel 2 (Tillämpad atomfysik) Räkneuppgifter: 2.2, 2.3a, 2.4, 2.13 Diskussionsuppgifter: 2.26, 2.27

Tionde övningen 15/11 Förkunskaper: Kapitel 2 3 Räkneuppgifter: 2.1, 2.7, 2.14, 2.16, 2.24, 3.4, 3.6, 3.7, 3.9, 3.11 Diskussionsuppgifter: 2.29, 2.30, 2.32, 3.12, 3.15 Elfte övningen 22/11 Förkunskaper: Kapitel 4 5 Räkneuppgifter: 4.1, 4.2, 4.7, 4.12, 5.1, 5.2, 5.3, 5.4, 5.7 Diskussionsuppgifter: 4.14, 5.13, 5.14, 5.15, 5.16, 5.23, 5.26 Tolfte övningen 29/11 Förkunskaper: Kapitel 6 Räkneuppgifter: 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7, 6.8, 6.12, 6.20 Diskussionsuppgifter: 6.23, 6.24, 6.25 Trettonde övningen 6/12 Förkunskaper: Kapitel 7 Räkneuppgifter: 7.1, 7.2, 7.3, 7.5, 7.6, 7.8, 7.9 Diskussionsuppgifter: 7.16 Fjortonde övningen 8/12 Förkunskaper: Kapitel 11 12 Räkneuppgifter: 11.2, 11.4, 11.7, 12.2, 12.3, 12.6, 12.11, 12.13 Diskussionsuppgifter: 11.11, 11.13, 12.20, 12.21, 12.22, 12.23