Budgetskrivelse 2016. Tekniska nämnden - Gatukontoret

Budgetskrivelse 2016 Tekniska nämnden - Gatukontoret

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Nämndens ansvar... 4 2.1 Gatukontorets ansvar... 5 2.2 Gatukontorets organisation 2015... 6 3 Mål... 7 4 Verksamheten - viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser... 8 4.1 Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser... 8 4.2 Investeringar... 12 5 Begäran om förändrad ekonomisk ram... 18 5.1 Kommunbidrag... 18 5.2 Investeringsram... 21 Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2016 2(22)

1 Sammanfattning Gatukontorets uppdrag är att planera, förverkliga och förvalta stadsmiljöer och trafiksystem. Investeringsvolymen har i samband med kommunledningens budgetplanering under 2014 halverats för planperioden. Det omfattande prioriteringsarbete som har genomförts under 2014 har medfört att många investeringar har skjutits på framtiden till efter år 2020. För perioden 2016-2021 omfattar den planerade investeringsvolymen drygt 1,9 miljarder kronor. Sverigeförhandlingen och de statliga stadsmiljöavtalen kan innebära möjligheter som kräver god beredskap för omprioriteringar av investeringar. Frågan om medfinansiering från Malmös sida behöver beaktas. En stor del av gatukontorets arbete utgår från detaljplaner och från program beslutade av tekniska nämnden. Plan för Malmös gröna miljöer (grönplan), trafiksäkerhetsprogram, kollektivtrafikstrategi, trafik- och mobilitetsplan samt skyfallsplan kommer att revideras eller tas fram och leda till åtgärdsplaner under 2015 och framåt. Gatukontoret har ambitionen under 2016 och framåt att öka fokus ännu mer på barn och unga, mötesplatser, trafiksäkerhet och mobility management. Satsningar riktade mot barn och unga avspeglar sig bland annat i arbetet mot ökad trafiksäkerhet samt bättre miljö och hälsa. Det är även tydligt i inriktningen av arrangemangen och besöksanläggningar. Folkets park fyller 125 år 2016. Antalet besökare i Folkets park växer för varje år och trycket ökar på parkens ytor och lekattraktioner. Under planperioden genomförs delar av en omfattande utvecklingsplan. I omprioriteringsarbetet med de nya ekonomiska förutsättningarna för staden, så har investeringsvolymen ändrats även för Folkets park. Åtgärder för att säkra VA-systemet måste prioriteras innan övriga investeringar och förbättringar kan genomföras. Malmöringen med station Rosengård och station Östervärn öppnar eventuellt under senare delen av 2016, beroende på tillståndsprocessen. Cykelprogrammets åtgärder för att ytterligare stärka Malmös ställning som cykelstad fortsätter. Ytterligare cykelbanor kommer att byggas, cykelparkeringar utvecklas, cykelpumpar byggas ut och åtgärder för att uppmuntra fler att cykla kommer att genomföras. Tjänstekoncessionen för hyrcykelsystemet väntas bli klar 2015 och då kan hyrcykelsystemet vara i drift 2016, vilket innebär ekonomiska konsekvenser i form av bl.a. anslutnings- och myndighetsavgifter. En fortsatt satsning sker på trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter, bland annat genom att hastighetssäkra gångpassager och övergångsställen. Aktiviteter, tjänster och erbjudanden inom mobility management används som kostnadseffektiva åtgärder i stället för eller tillsammans med fysiska investeringar. Tekniska nämnden fattade 2014 beslut om ett avtal mellan Malmö stad och Region Skåne avseende fördelning mellan parterna för att täcka driftskostnaderna för Citytunnelstationerna i Hyllie och Triangeln. I juni 2015 löper garantitiden ut för stationerna vilket innebär att driftskostanderna kommer att öka. Det finns fortfarande osäkerheter som delvis beror på osäkerheter i resandevolymer och faktiska drifts- och underhållskostnader. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2016 3(22)

2 Nämndens ansvar TEKNISKA NÄMNDENS ANSVAR ENLIGT REGLEMENTET 1 Tekniska nämndens ansvar omfattar: fastigheter, exploatering, lokalförsörjning, gator och parker, trafik- och infrastrukturfrågor samt avfallsfrågor. Tekniska nämndens uppgifter för gatukontorets verksamhetsområde: 4 Nämnden har till uppgift: att ansvara för förverkligande, förvaltning, genomförande och upplåtelse av kommunens allmänna platsmark att ansvara för trafikens infrastruktur att ansvara såsom kommunens nämnd enligt lagen (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor ävensom ansvara för trafiksäkerhetsarbetet i kommunen att ansvara för kommunens intressen beträffande kollektivtrafikfrågor att ansvara i frågor beträffande kommunens renhållningsskyldighet enligt miljöbalkens femtonde kapitel med tillhörande renhållningsförordning m fl författningar att svara för gaturenhållning m m enligt 2 4 lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning att ansvara för frågor om mål, inriktning samt resursfördelning inom verksamhetsområdet Att utöva ansvar för förverkligande, förvaltning, genomförande och upplåtelse av kommunens allmänna platsmark innebär att tekniska nämnden företräder kommunen i frågor rörande; upplåtelse beträffande allmän platsmark drift, underhåll, förnyelse och nyttjande av nämnden underställda anläggningar mm utfärdande av lokala ordningsföreskrifter I denna egenskap ansvarar nämnden i frågor rörande kommunens gator och vägar, gång- och cykelbanor i egenskap av kommunens väghållare, samt broar kanaler och andra allmänna vattenområden, torg, parker, planteringar och andra allmänna platser samt områden för friluftsliv, allt med tillhörande byggnader, anläggningar och inrättningar i den mån detta icke ankommer på annan. Därvid skall tillgodoses en god stadsmiljö och en förstärkt Malmöidentitet. Ansvaret för trafikens infrastruktur såväl lokal som i regional innebär att samarbete och kontakter skall inriktas mot en god och säker tillgänglighet för samtliga trafikantgrupper och med utformning av ett miljöanpassat trafiksystem. Att ansvara såsom kommunens nämnd enligt lagen (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor även som ansvara för trafiksäkerhetsarbetet i kommunen innebär att tekniska nämnden företräder kommunen i frågor rörande; Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2016 4(22)

beredande av ärenden rörande trafikfrågor samt att i samverkan med andra intressenter verka för trafikens rationella ordnande ansvar i enlighet med lagen (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning samt i enlighet med lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall utfärdande av lokala trafikföreskrifter, handläggande av frågor enligt föreskrifter samt lämnande av undantag till sådana föreskrifter fortlöpande planering och ansvar för kommunens verksamhet inom kollektivtrafikområdet samt företrädande av kommunen i frågor rörande sådan trafik Att ansvara i frågor beträffande kommunens renhållningsskyldighet innebär att tekniska nämnden företräder kommunen i frågor rörande; framläggande av förslag till avfallsplan och renhållningsordning för kommunen uppföljning och planering av avfalls- och renhållningsverksamhet inom kommunen samordning av regionala frågor inom verksamhetsområdet Uppgifterna utförs i förekommande fall med biträde av resurser från Kommunalförbundet för va-samverkan Lund - Malmö. Att svara för frågor om mål, inriktning samt resursfördelning inom verksamhetsområdet innebär att tekniska nämnden skall med inriktning på en helhetssyn i stadsbyggnadsprocessen vad avser planering, utformning, gestaltning samt upphandling med god affärsmässighet vid upphandling; svara för en beställarfunktion varvid hänsyn skall tas till affärsmässighet, objektivitet samt konkurrens i enlighet med lagen om offentlig upphandling m fl författningar sörja för att de av kommunen upphandlade objekten och funktionerna håller en god och prisvärd kvalitet och att en önskvärd och långsiktig konkurrens och marknad för dessa uppdrag tryggas beställa och gestalta genomförande av gällande detaljplaner i den mån detta inte ankommer på annan. 2.1 Gatukontorets ansvar Uppdraget för gatukontoret, en av tekniska nämndens förvaltningar, är i sammanfattning att planera, förverkliga och förvalta stadsmiljöer och trafiksystem. Gatukontoret har tillgångar värda 4 miljarder kronor, som ska drivas och vårdas genom daglig skötsel och periodiskt underhåll. Utformningen av det offentliga rummet skapar förutsättningar för stadens sociala hållbarhet, eftersom det offentliga rummet ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, ålder, utbildning, ekonomisk situation, religion eller härkomst. Gatukontoret har ett ansvar även i att fylla det offentliga rummet med stadsliv och aktiviteter. Investeringsvolymerna har sänkts radikalt för 2015 och kommande år. Många investeringar har flyttats fram i tiden. Det begränsade utrymmet medför att investeringar i utbyggnadsområdena fortsätter i takt med att dessa finansieras, medan Malmö stads insats utöver externfinansierade åtgärder kommer att minska. Det blir färre byggprojekt i trafiksystem och befintlig stadsmiljö i Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2016 5(22)

planperioden. Underhållsskulden för broar och kajer fortsätter arbetas av i samma takt som tidigare. Detsamma gäller för bärighetsombyggnad för gator. 2.2 Gatukontorets organisation 2015 Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2016 6(22)

3 Mål Gatukontoret har under 2014 följt det kommungemensamma arbetet med att ta fram ett nytt styr- och ledningssystem i Malmö stad. Gatukontoret har tillsammans med fastighetskontoret fr.o.m. årsskiftet förberett förslag till nämndsmål och indikatorer och i detta strävat efter att målen ska vara gemensamma för båda förvaltningarna så långt det är möjligt. Tekniska nämndens presidium har därefter tagit fram sina förslag till nämndsmål som sedan har behandlats på tekniska nämndens budgetkonferens den 4 mars 2015. Gatukontoret kommer att fastställa åtaganden och mått efter det att tekniska nämnden tagit beslut om nämndsmål och indikatorer. Detta för att kunna anpassa åtagandena i förhållande till de fastställda nämndsmålen. Gatukontoret planerar därefter att fortsätta arbetet med mål genom att bryta ner åtagandena i aktiviteter, som under 2015 ska resultera i individuella målkort för alla anställda. Gatukontoret deltar också i en ny samverkansgrupp med de övriga tekniska förvaltningarna, där samordning avseende mål och prioriteringar mellan nämnderna och förvaltningarna är en fokusfråga. Vidare kommer medarbetare från gatukontoret att delta i de kommungemensamma analysgrupperna vad gäller kommunfullmäktigemålen 1, 4, 6,7 och 8. Tekniska nämnden vill framhålla att en avgörande framgångsfaktor för stadens målstyrningsarbete är att nämnder och förvaltningar får återkoppling på sina mål och uppföljningar. Vidare är det på sikt nödvändigt att koppla målen till prioriteringar och resurser. Samverkan mellan de tekniska nämnderna De nya nämnderna har haft kort tid på sig för målprocessen. Någon avstämning av nämndsmålen mellan förvaltningar och nämnder som är involverade i stadens utbyggnad har inte varit möjlig inför respektive nämnds beslut i mars 2015. Förvaltningscheferna för de tekniska förvaltningarna har dock gjort nedanstående överenskommelse om den fortsatta målprocessen. Utbyggnadsstrategin för Malmö ska förankras och utgöra underlag för berörda nämnders gemensamma prioriteringar. För att strategin ska bli ekonomiskt hållbar ska den vara avstämd mot kommunens långsiktiga ekonomiska förutsättningar och prioriteringarna ska utgå från nämndernas ramar för investeringar och driftkonsekvenser 2015-2020. Inför arbetet med nämndsbudgetarna 2016 ska nämnderna under 2015, i en gemensam workshop, diskutera och komma överens om gemensamma mål för stadens utbyggnad med dessa utgångspunkter. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2016 7(22)

4 Verksamheten - viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser 4.1 Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Inom verksamheterna finns ett antal områden och utmaningar under 2015 och framåt, som kan leda till förändringar och ekonomiska konsekvenser. Arbetet med vissa av utmaningarna kommer att påbörjas under 2015. 4.1.1 Investeringsverksamhet Investeringsvolymen har i samband med kommunledningens budgetplanering under 2014 halverats för planperioden 2015-2020. Det omfattande prioriteringsarbete som har genomförts under 2014 har medfört att många investeringar har skjutits på framtiden till efter år 2020. För perioden 2016-2021 omfattar den planerade investeringsvolymen drygt 1,9 miljarder kronor. En ny organisation för projekthantering har införts på gatukontoret. Istället för att som tidigare ha delportföljer på respektive avdelning, finns nu delportföljer utifrån ett verksamhets- och leveransperspektiv. Dessa delportföljer administreras av kategoriägare som samordnas av portföljansvarig. Portföljansvarig rapporterar till ledningsgruppen för gatukontoret och därmed säkras transparens i handhavandet av investeringsportföljen. Ledningsgruppens ansvar är att förstå, balansera, och prioritera inom portföljen. Balansering sker mellan nämndsmål, nyttohemtagning, strategier, risker, bemanning och ekonomiska förutsättningar. 4.1.2 Nya program och planer Ett antal planer och program har tagits fram, kommer att tas fram eller revideras och leda till åtgärdsplaner under 2015 och framåt. Plan för Malmös gröna miljöer (Grönplan) Trafiksäkerhetsstrategi Kollektivtrafikstrategi Trafik- och mobilitetsplan Skyfallsplan Dialogstrategi Fotgängarprogrammets gångstråksplan Godstrafikprogram Program för aktiva mötesplatser Program för utveckling av Malmös kanalrum Program för odling på allmän plats Kopplad till översiktsplanen har en utbyggnadsstrategi tagits fram, som också påverkar gatukontorets verksamhet framåt. 4.1.3 Malmö växer och förtätas Delar av Malmös expansion kommer att ske genom förtätning. Detta ställer höga krav på gestaltning, trafiklösningar och socialt hållbara lösningar både på befintliga och nya ytor. Hänsyn måste tas till grönytor, torgytor och miljökvalitetsnormer samt bullermiljöer. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2016 8(22)

Gatukontoret måste ha en flexibel och agil planering för att möta de behov och krav som finns från marknaden. All byggnation leder till förändringar i drift- och underhållskostnader. Markföroreningarna som ibland upptäcks i byggprojekten utgör en svårhanterad utmaning genom att de kan vålla både förseningar och stora, oväntade kostnader för omfattande sanering. Det faktum att staden växer befolkningsmässigt med över 5 000 personer per år, liksom en ökad turism, bidrar till ökat tryck på stadskärnan. Nya miljöer införlivas i city och nya funktioner tillförs. Malmö Live, stadens nya kongress- och konsertanläggning, kommer ytterligare understryka att city förstoras. Som publikmagnet kommer den påverka människors rörelsemönster. I takt med att stadskärnan breder ut sig mot havet skapas nya arenor för möten och arrangemang längs kuststråket, i Västra Hamnen, i Inre Hamnen och vid Posthusplatsen. I nära dialog med Citysamverkan arbetas planer fram för att förstärka stråket station till station, dvs från Malmö C till Triangeln. Citytunnelstationerna ger ökade personflöden och ökad handel. Folkets park fyller 125 år 2016. Under planperioden genomförs delar av en omfattande utvecklingsplan, som bygger på det inriktningsprogram som tekniska nämnden godkände 2013. En större del av ansvaret för innehållet i parken kommer att ligga på gatukontoret istället för på privata arrendatorer. Det ger större möjlighet att styra innehållet i enlighet med stadens mål, men innebär också ökade kostnader för bemanning och produktion. Den stadigt ökande besökskurvan för Folkets park innebär även att trycket blir större på både arrangemang, ytor och lekattraktioner. 4.1.4 Trafiksatsningar Sverigeförhandlingen handlar om en statlig satsning på höghastighetståg som binder ihop Stockholm med Göteborg och med Malmö samt satsningar på infrastruktur, kollektivtrafik och cykling i de tre storstäderna. Fokus i förhandlingen om pengarna är de nyttor som åtgärderna ger till exempel bostadsbyggande och sysselsättning. Uppdraget från kommunstyrelsen heter Storstadspaket Malmö med omkringliggande kommuner och innefattar både Sverigeförhandlingen och Malmö stads arbete med Bygg Malmö helt. I juni 2016 ska förhandlingsunderlag och finansieringslösning presenteras för Malmös politiska ledning. Sverigeförhandlingens möjligheter medför samtidigt krav på god prioriteringsberedskap. Frågan om medfinansiering från Malmös sida behöver beaktas. I januari 2015 gav regeringen i uppdrag till Trafikverket att ta fram förslag på ramverk för särskilda stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer. Den statliga medfinansieringen ska uteslutande gå till lokala och regionala investeringar i kollektivtrafik i städer. Totalt handlar det om 500 miljoner kronor per år under 2015, 2016, 2017 och 2018. Utgångspunkten är att den statliga medfinansieringen maximalt ska uppgå till 50 procent. Stadsmiljöavtalen ger möjligheter för Malmö stad att söka dessa bidrag för nödvändiga investeringar för kollektivtrafikens infrastruktur i Malmö. Arbetet för att öppna Malmöringen för trafik, med en ny station i Rosengård, fortsätter 2015. Planering för att ta fram järnvägslösningar från Södra stambanan till Norra hamnen pågår. Fortsatta utredningar kommer att ske inom spårvagnsprojektet tillsammans med övriga involverade. Förbättringar av stadsbuss- och regionbusstrafiken utreds i samarbete med Skånetrafiken. Under 2014 påbörjades ombyggnaden av Spillepengens trafikplats. Även Spillepengsgatan byggs om upp till och med korsningen med Bjurögatan. I samband med utbyggnaden av Norra Ham- Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2016 9(22)

nen planeras också en ny bro över Industrihamnen mellan Lodgatan i Mellersta Hamnen och Bjurögatan i Östra Hamnen. Broförbindelsen planeras att inrymma järnvägsspår, körbanor samt gång- och cykelbana och ger samtidigt möjlighet till en effektiv kollektivtrafikförsörjning av de kommande arbetsplatserna i Norra Hamnen från centrala Malmö. Byggstart planeras ske i perioden 2016-2021. Översyn av de olycksdrabbade cirkulationsplatserna längs Inre Ringvägen kommer att höja trafiksäkerheten, men också minska trafikstörningar och leda till bättre funktionalitet i ringledssystemet. Fortsatt satsning på trafiksäkerhet kommer att göras, bland annat genom att hastighetssäkra gångpassager och övergångsställen. I de gaturum där miljökvalitetsnormen för luftföroreningar överskrids behöver biltrafiken dämpas och framkomligheten för bussarna förbättras för att öka resandet och effektivisera busstrafiken. Införandet av Malmöexpressen längs Amiralsgatan, en översyn av regionbusstrafiken och flytten av stadsbusstrafiken från Södra Förstadsgatan till Rådmansgatan, kommer att bidra till att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid inte överskrids. Ytterligare åtgärder kan behövas. Satsningarna på utveckling av Malmö som cykelstad fortsätter. Ytterligare cykelbanor kommer att byggas, cykelparkeringar, cykelpumpar kommer att byggas ut och åtgärder för att uppmuntra fler att cykla planeras att genomföras. Tjänstekoncessionen för hyrcykelsystemet väntas bli klar 2015 och så kan hyrcykelsystemet vara i drift 2016. Befintliga bike & ride-anläggningar vid Citytunnelstationerna vidareutvecklas och arbetet med att erbjuda verksamheter och tjänster kopplade till dem fortsätter. Vid Malmö C är beläggningen redan så hög att planering för ev komplettering behöver påbörjas. Även en fortsatt utveckling av bike & ride som koncept för resande med flera trafikslag kommer att bli aktuell, främst kopplat till de större knutpunkterna för kollektivtrafik, både buss och en framtida Malmöring. Citytunneln togs i drift 2010. De sammanlagda kostnaderna för att driva och underhålla Citytunnelstationerna i Hyllie och Triangeln beräknades initialt till 33 miljoner kronor. Denna prognos gäller fortfarande, men kommer inte att få fullt genomslag förrän stationernas resandefrekvens når den nivå som ursprungligen beräknades. Tekniska nämnden fattade i maj 2014 beslut om ett avtal mellan Malmö stad och Region Skåne avseende fördelning mellan parterna för att täcka driftskostnaderna för stationerna. I juni 2015 löper garantitiden ut för stationerna. Driftbudget för 2016 beräknas öka med 1,3 miljoner kronor, men fortfarande finns osäkerheter vilka delvis beror på osäkerheter i resandevolymer och faktiska drifts- och underhållskostnader. Gatukontoret fick i 2011 års budget ett intäktskrav på 10 miljoner kronor för reklam vid stationerna, men har inte hittat någon aktör som visat intresse. En totalöversyn av principer för reklam i det offentliga rummet pågår, som även omfattar reklam i Citytunnelstationerna. 4.1.5 Trafikreglering En myntreform i Sverige innebär bland annat att nya mynt införs 2016. Ett förslag om principbeslut om att ta bort möjligheten till myntbetalning i våra parkeringsautomater kommer att lämnas till tekniska nämnden under 2015. Översyn kommer att göras av parkeringszonerna för att göra det enklare för de som parkerar att göra rätt. Avsikten är att flera olika p-zoner i ett visst område ska bli en. Fler områden väntas få boendeparkering under 2016 och framåt. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2016 10(22)

Vindkraftverkstillverkaren Enercon Windtower Production (EWP) flyttar från Malmö till Landskrona. Detta innebär minskad intäkt från de transportdispenser som utfärdas, då huvudintäkten genereras från EWPs transporter. 4.1.6 Mjuka åtgärder för resvanepåverkan Att förändra resvanor genom information, samverkan, tjänster och erbjudanden, som påverkar behovet av transporter och val av transportsätt mot mer hållbara resor, kallas för mobility management. Det är också steg 1 i Trafikverkets fyrstegsprincip, där dessa åtgärder ska övervägas innan investering, eller då fysisk åtgärd inte kommer åt problematiken. I det ekonomiska läget framöver, med begränsade möjligheter till fysiska åtgärder, kan en liten extrasatsning på mobility management ge en stor nytta totalt sett. Viktiga fortsatta arbeten inom mobility management de kommande åren är t.ex. pedagogiska insatser för att minska skjutsningen av barn till förskola och skola samt samarbete med Ikea för att skapa goda hållbara pendlingsförutsättningar för de anställda. Åtgärder som kan växlas upp från 2016 är just erbjudanden och samarbeten med företag kopplat till t.ex. bike & ride, Vänlig väg till skolan, elcykeltest, cykelutbildningar för vuxna, pendlarerbjudanden, samarbeten med handeln för hållbara inköpsresor och kommunikation av Malmö som cykelstad. 4.1.7 Underhåll För fem år sedan togs en modell fram för att komma till rätta med det eftersatta underhållet. Genom den nya modellen kan hela underhållsskulden arbetas bort till år 2020 under förutsättning att inte driftsbudgeten minskar. Utvecklingen av det entreprenadindex som avtalen med våra driftentreprenörer är knutna till är osäker. Det finns en risk att detta index ökar i förhållande till utvecklingen av kommunbidraget. 4.1.8 Arrangemang och besöksanläggningar Fortsatt utveckling av arrangemang särskilt riktade mot stadens barn och ungdomar med ambitionen att jobba med hållbarhet utifrån flera infallsvinklar, som miljöaspekter, integration eller annan social hållbarhet. Gatukontoret vill i större utsträckning än tidigare möta barn och unga där de bor och etablera nya arrangemang i stadsområdena. Att genomföra och marknadsföra dem innebär dock ökade kostnader. I enlighet med Malmökommissionens mål om att satsa på mötesplatser har gatukontoret organiserat alla sina verksamhetsdrivna mötesplatser under enheten besöksanläggningar. För att kunna utveckla och aktivera verksamhet på befintliga platser som Lindängelund, Kalkbrottet och de många utegym som byggs behövs en ökad satsning på besöksanläggningarna. Arbetet med att bygga om Folkets park till att bättre fungera året runt, och med nya hållbara attraktioner för alla åldrar, inleddes under 2014 och planeras fortsätta i lägre takt än ursprungligen planerat. I samband med detta ses även systemet för avfallshantering över. En del av gatukontorets återkommande arrangemang är beroende av finansiering från kommunstyrelsen. Det vore önskvärt att denna finansiering istället läggs in i gatukontorets ram, vilket ger bättre förutsättningar för god planering och hållbar ekonomisk utveckling. De arrangemang som avses är Malmöfestivalen, jul och nyår, skatetävlingarna, Malmö Sail week och Malmö City Horse Show. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2016 11(22)

Med start 2015 kommer projektet Malmöfestivalen att ses över. Detta gäller både koncept och omfattning. Malmö ligger i framkant som skatestad. Utvecklingen har gått snabbt fram under tidigare år. Idag är möjligheterna begränsade att fortsätta den positiva utveckling som byggts upp under många år. Arrangemang, verksamhet och närvaro på stadens skaterelaterade mötesplatser som Sibbarp, Stapelbädden, Oxie och Värnhem är viktiga initiativ för att bibehålla utvecklingen, arbete mot barn och unga samt Malmös position som skatestad framför andra. Vidare vill gatukontoret fortsatt arbeta med att utveckla miljöarbete och certifiering i flera av arrangemangen. Att arbeta med miljöfrågor är ett sätt att visa vad staden står för då arrangemang i många sammanhang fungerar som ett fönster mellan verksamhet och invånare. Det är också ett tillfälle att upplysa och informera allmänheten om viktiga frågor som i detta fall miljö. 4.2 Investeringar Investeringsvolymerna har sänkts radikalt för 2015 och kommande år. Många investeringar har flyttats fram i ett omfattande prioriteringsarbete. Det kan inte uteslutas att ett antal projekt kan komma att strykas helt och hållet. Staden måste samtidigt göra ett antal tunga investeringar när privata aktörer vill göra motsvarande insatser. Som exempel kan nämnas Lindängen centrum som för närvarande har en bedömd kalkyl för kommunens del av investeringarna på 80 mnkr för att möta de privata aktörernas satsningar i området. Lindängen centrum ligger i linje med Malmös behov av sociala satsningar. Projekt för flera miljarder kronor har skjutits till efter år 2020. Exempel på projekt som skjutits fram är: Stortorget Botaniska trädgården i Lindängelund Pildammsparken Fortsatta etapper i Folkets park glesas ut Fridhemstorget Södra Förstadsgatan Scaniabadet Ett stort antal cykelbanor Prioriteringsprinciper Prioriteringsarbetet har först gjorts genom bedömning och klustring efter projektens förutsättningar: Pågående byggnationsfas eller avslutsfas Tvingande på grund av lagkrav eller vitesföreläggande Tvingande på grund av politisk vilja (budgetdirektiv) Tvingande på grund av sammanlänkade beslut eller avtal Bör av olika skäl genomföras inom snar framtid Tidpunkten för genomförande är flexibel Tidpunkten för genomförande kan diskuteras Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2016 12(22)

Den fortsatta prioriteringen av investeringsvolymen har sedan skett utifrån principerna att vi ska: Länka ihop staden och stödja social hållbarhet, genom att satsa på hög framkomlighet, bättre komfort och större kapacitet för gång-, cykel- och kollektivtrafik, för att tillgängliggöra arbetsmarknaden och utbildning för utsatta samt motverka dålig luftkvalitet och buller. minska barriärerna. öka och bredda besöken på befintliga mötesplatser, satsa inte på nya mötesplatser. satsa i utsatta områden. Planera så att de olika investeringarna synkas. Delportföljer Investeringar är uppdelade i olika kategorier (delportföljer) för att öka förståelse och ge ökad transparens över leveranser som sker i projekten. 4.2.1 Bro/Kaj/Byggnad Här ingår byte av äldre isolering på broar, samt bro Söderkullastigen som slutförs år 2021. 6 toaletter byggs eller byggs om under perioden. 4.2.2 Reinvesteringar Bärighetsombyggnad för gator om totalt 215 miljoner kronor ingår under planperioden och är spritt jämnt över åren. Denna investering ingår i arbetet med att få ner underhållsskulden. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2016 13(22)

4.2.3 Mobilitet Här återfinns projekt som vi kan koppla ihop med de strategier (som ibland tidigare även benämnts program eller planer) som har arbetats fram på gatukontoret. Till exempel trafiksäkerhetsstrategin, cykelstrategi, tillgänglighetsstrategi med flera. Bro Den nya Klaffbron som även benämns Kockumsbron ingår och är planerad att slutföras 2019. Cykel Nya cykelbanor anläggs främst längs med stadens huvudgatunät. 2016-2021 fortsätter utredningar och byggnation längs Ellenborgsvägen och Limhamnsvägen. Nobelvägens cykelbana knyts ihop med Lantmannagatans cykelbana i samband med ombyggnaden av Nobeltorget. Kronborgsvägens cykelbana blir färdigställd under 2017. I enlighet med cykelprogrammet genomförs också en cykelbana längs Bellevuestråket. Under slutet av planperioden påbörjas utredning av cykelbana längs Amiralsgatan, V. Kattarpsv Spångatan. Längs Föreningsgatan har det länge efterfrågats en cykelbana och det är nu planerat för utredning av sträckningen mellan Kaptensgatan till Carl Gustafs väg. Gata Malmös äldsta stråk, etapp 1 och 2, är planerat att påbörjas i slutet av planperioden. Limhamnsvägen, mellan Packhusgatan och Cpl Kalkbrottsgatan slutförs 2017. I december 2015 väntas Spillepengens trafikplats vara färdigställd, vilket inkluderar ramper österut och ombyggnation av Spillepengsgatan. Vissa mindre åtgärder kan genomföras år 2016. Gång Arbetet med enkelt avhjälpta hinder fortsätter i enlighet med åtgärdsplanen och åtgärderna beräknas bli färdiga 2020. Övergångsställen ska anpassas för funktionshindrade och äldre samtidigt som höga kantstenar ska tas bort. Kollektivtrafik Malmöringen, station Rosengård och station Östervärn är planerad att byggas 2015-2017. Trafikverket har överklagat Miljödomstolens domslut, vilket innebär att gatukontoret kan få justera tidplanen ytterligare. Förstudier planeras påbörjas i slutet av planperioden för terminal Södervärn. Parallellt pågår ar- Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2016 14(22)

bete med statens Stadsmiljöavtal som innebär möjlighet att ansöka om del av ett paket om 500 miljoner kronor för kollektivtrafikåtgärder. Gatukontoret arbetar med att skicka ansökningar samt bereda plats i portföljen för att möjligen tidigarelägga åtgärder om finansiering av investering kan ske med externa medel. 4.2.4 Mötesplatser Belysning Belysning är en viktig del i att känna trygghet på en allmän plats. Åtgärder görs löpande och inkluderas även i övriga projekt, som mobilitetsprojekt och projekt i utbyggnadsområden. Gata Malmö stad har ambition att tillgängliggöra gator för andra trafikslag än bilar/bussar samt för medborgare och besökare. Försök med stadsgator, där miljön inbjuder till gångtrafik och cykeltrafik, snarare än fordonstrafik, har gjorts. Mäster Johansgatan på Gamla Väster är en åtgärd att minska biltrafiken och göra ytan mer tillgängliga för andra trafikslag. Industrigatan ingår i ett exploateringsområde, Norra Sorgenfri. Ombyggnation av gatan ska medföra ökad tillgänglighet och trygghet i området, i samband med att bostäder byggs i området. Grönområde Här ingår del av Parken i Lindängelund som är ett större projekt som är planerat vara klart 2029. Etapper kommer att slutföras löpande. Park Folkets park har genomgått flera förändringar under de senaste åren. Tivolit har flyttat och under 2014 placerades en hoppborg på området. Hoppborgen var en succé bland besökande barn, men tvingades att tas bort eftersom ljudnivån störde boende i området. I omprioriteringsarbetet med de nya ekonomiska förutsättningarna för staden, har investeringsvolymen ändrats även för Folkets park. Åtgärder för att säkra VA-systemet måste prioriteras innan övriga investeringar och förbättringar kan genomföras. Åtgärder är uppdelade i flera etapper och etapp 1 genomförs under år 2015. Parkoiden är i nuläget inte aktuell och gatukontoret tittar nu på alternativa lösningar. Varvsparken etapp 4 slutförs 2016. En temalekplats vid handikappbadet planeras genomföras under 2016-2017. Kroksbäcksparken åtgärdas till del. Torg Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2016 15(22)

Triangelplatsen är i stort behov av ansiktslyftning för att vara en mötesplats som är inbjudande och välkomnande för alla. Åtgärder planeras till år 2017. Något senare under perioden utreds en cykelbana längs Amiralsgatan. Nobeltorgets ombyggnad påbörjas 2015 och avslutas år 2016. Posthusplatsen färdigställs under 2015. Masttorget i Västra Hamnen färdigställs år 2016. 4.2.5 Utbyggnadsområde I prioriteringsarbetet har områden där avtal finns eller är på väg att skrivas prioriterats. I de fall det har varit möjligt att omprioritera gatukontorets nettoinvestering så har det gjorts. Det innebär att byggnation sker av aktiviteter som är externt finansierade och/eller styrda av ingångna avtal. Underkategorin Övrigt innefattar projekt som inte kan kategoriseras under gata, grönområde eller park. Projekten innehåller två eller flera av dessa delar. Gata Magasinsgatan och Södra Esplanaden planeras att genomföras under perioden. Övrigt Västra hamnen Inom Masthusen fortsätter utbyggnaden av gator i anslutning till Ikanos exploatering i norra delen av området. Projektering av södra delen av Esplanaden planeras komma igång under 2016. Projektering av allmän plats i anslutning till kv Trollhättan påbörjas. När byggnationen är klar utvecklas Beijerskajen tillsammans med Bassängkajen till ett attraktivt kajstråk. Limhamn I anslutning till Limhamns gamla industriområde sker en fortsatt utbyggnad av allmän platsmark i den takt som exploateringen kräver det. Kajstråket mellan Limhamnsläge och Övägen utvecklas. I Området Elinegård (öster om Kalkbrottet) fortsätter projektering och utbyggnad av lokalgator, parker, torg och ny väg. Bunkeflostrand Gator anläggs i området kring Limhamns gamla skjutbana. Den unika naturen förädlas med varlig hand, för att utgöra ett centralt naturområde i det nya bostadsområdet. Centralt I området norr om Centralstationen pågår den etappvisa utbyggnaden av torg mm. Lindängen I Lindängen centrum fortsätter planarbetet samtidigt som det finns långt framskridna planer kring Högaholmsskolan. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2016 16(22)

Rosengård I Rosengård blir Culture Casbah under 2016 föremål för detaljprojektering. Holma I Holma byggs det nya torget samtidigt som detaljplanearbetet pågår för Holmastan. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2016 17(22)

5 Begäran om förändrad ekonomisk ram Regelverket för komponentavskrivning ska tillämpas på färdigställda investeringar från och med 2015. Arbete med att ta fram vilka konsekvenser det förändrade regelverket får för budget 2016 och framåt pågår. Arbetet görs gemensamt av berörda förvaltningar och stadskontoret, och omfattar analys av nya investeringar, reinvesteringar och befintliga anläggningar och kommer att sammanställas i en rapport. Konsekvenserna utifrån rapporten kommer att beaktas av stadskontoret i budgetarbetet 2016, varför ingen hänsyn har tagits till detta i gatukontorets budgetskrivelse 2016 avseende investeringsram och driftskonsekvenser. Gatukontoret avstår från äskanden 2016 med tanke på stadens ekonomiska prognoser för de kommande åren. Sammanställning av äskanden 2013 GATUKONTORET En stad värd att vårdas Belopp Mötesplatser och Arrangemang Trafiksatsningar Ersättningar för utbyggnadsinvesteringar samt bro-, kaj och gatuinvesteringar 5.1 Kommunbidrag Begäran om förändrat kommunbidrag 2016 (Belopp i tkr) Benämning Belopp 2016 Ev. helårseffekt Ev. slutår Kapitalkostnader inkluderar helårseffekt för 2015 års aktiveringar 47 566 7 126 Driftkostnader 14 924 3 227 Summa begäran om förändrat kommunbidrag 62 490 10 353 Kapitalkostnader 2016 inkluderar aktiverade projekt per december 2015, som inte har avropats från KS anslag till förfogande för tekniska nämnden. Stor post är Spillepengens trafikplats och Spillegpengsgatan, totalt 21.750 tkr. Totalt inkluderas 53.315 tkr för investeringar som aktiveras per december 2015. Dessa medel avropas likvidmässigt i början av 2016. Enligt KF antagen budget för 2016, november 2014, har tekniska nämnden en ram för driftkon- Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2016 18(22)

sekvenser om totalt 50 mkr. Efter dialog med stadskontoret har vi antagit att ej nyttjade anslag tidigare år, kan överföras till framtida år. Plan för förändrat behov av kommunbidrag 2017-2021 (Belopp i tkr) Benämning 2017 2018 2019 2020 2021 Kapitalkostnader(inklhelårseffekt 2016) 19 348 18 710 21 688 1 703 1 801 Driftkostnader 5 101 5 227 2 911 2 226 719 Summa planerat behov av kommunbidragsförändring 24 449 23 937 24 599 3 929 2 520 Ackumulerat behov av kommunbidragsförändring 24 449 48 386 72 985 76 914 79 434 År 2021 inkluderar effekt från beräknad inkomst från Trafikverket gällande Spillepengens trafikplats. Det är osäkert om den faller ut år 2021, kan även bli senare. Dock pågår arbete internt på gatukontoret för att försöka få utbetalt finansieringen tidigare än aviserat. Med de likviditetsramar som har beslutats har gatukontoret identifierat en stor utmaning i att kunna leverera utbyggd och ombyggd allmän platsmark. Leveransmöjligheter begränsas av det likvida utrymme som hela staden måste förhålla sig till. Det innebär självklart konsekvenser för vår allmänna platsmark, och hur medborgare och besökare kan använda den i framtiden. De omprioriteringar som gjorts innebär att många projekt i det tidigare så ambitiösa cykelprogrammet har fått skjutas på framtiden. Detta drabbar cykelbanor både inom staden och längs pendlingsstråken. Andra mobilitetsprojekt som omprioriterats är terminal Södervärn och Malmöexpressens andra etapp. Bland mötesplatser har Fridhemstorget och Hermodalstorget skjutits fram samt många temalekplatser. Det innebär också mindre medel till Folkets park, där bland annat Parkoiden inte kan genomföras. I våra utbyggnadsområden kan vi inte färdigställa den allmänna platsmarken, detta innebär längre byggnationstider, störningar och dyrare byggkostnader eftersom vi kommer att tvingas bygga i etapper om längre tidsperioder med nyetablering som följd. 5.1.1 Sedan tidigare beviljade äskanden Eftersatt underhåll temalekplatser Sedan år 2000 har Malmö satsat på att rusta upp stadens lekplatser i enighet med rådande säkerhetsföreskrifter. Fram till idag har 10-15 lekplatser per år åtgärdats. Detta har resulterat i en markant förbättring i standarden på lekplatserna. Under samma tid har Malmö gjort en stor satsning på att bygga temalekplatser runt om i staden. Sedan starten 1997 har ett tjugotal byggts. Även temalekplatserna byggs med stort fokus på kvalitet och hållbarhet över tid, så innebär temalekplatsernas popularitet ett betydligt större slitage än normalt. Enligt den senaste säkerhetsbesiktningen är flera temalekplatser i akut behov av upprustning. Det rör sig om slitage och skador på utrustningen som kräver mindre ombyggnader eller utbyte av större lekredskap. För att snabbt komma tillrätta med det stora slitaget är det önskvärt att det under de närmaste åren avsätts medel för upprustning av två-tre temalekplatser/år till en kostnad av 2-3 Mkr/år. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2016 19(22)

För 2012-2015 beviljades medel till underhåll och upprustning av temalekplatser med 2,0 Mkr per år och därefter 750 tkr årligen i utökad ram. Eftersatt underhåll Folkets park Sedan 2006 drivs Folkets park som permanent kommunal verksamhet med gatukontoret som huvudman, och med en rad arrendatorer. De senaste åren har varit mycket framgångsrika. Det stora antalet besökare och de många stora och små arrangemangen i parken har medfört ett kraftigt ökat slitage på parken. En grundlig analys av det eftersatta underhållet i Folkets park visar att det behövs en förstärkning med 16 miljoner kronor. Dessa medel behövs under en fyraårsperiod för en total upprustning, som bl.a. omfattar överbyggnader och beläggningar (7,5 Mkr), planteringar och renovering av grönytor (2,5 Mkr), el och belysning (1 Mkr), ledningar, belysning, pumpbrunn, kantskoning mm till Långa dammen (2,5 Mkr), VA-ledningssystem akut (2 Mkr), renovering och målning av staket, plank och fasader (0,5 Mkr). Utöver detta behövs 1 Mkr i utökad ram, för att inte underhållsnivån ska bli eftersatt igen. Kommunfullmäktige har beslutat att under 2012-2015 öka kommunbidraget med 4,0 Mkr per år och därefter en utökad ram om 1,0 Mkr årligen. 5.1.2 Behov som ej äskas Nedan beskrivs ett antal problemområden som gatukontoret skulle behöva ett utökat kommunbidrag för att åtgärda. Gatukontoret äskar inga medel för dessa inför 2016 då det finns tydliga signaler om att kommunen har en ansträngd ekonomi. Folkets park och besöksanläggningar Folkets park har en fortsatt stigande besökskurva. Detta innebär ökade kostnader för bevakning. Den planerade utbyggnaden som skulle ha ersatt tivolit har uteblivit på grund av minskad investeringsram. Utbudet behöver kompletteras med mer inkluderande verksamhet för barn, vilket ökar mängden verksamhet i egen regi. Detta innebär en ökad kostnad. Totalt behöver Folkets parks ram ökas med 800 tkr per år. För att kunna fortsätta den positiva utvecklingen gällande skate i Malmö ser gatukontoret ett behov av ökad ram i verksamheten. Detta ser vi kunna bidra till både verksamhet i Stapelbäddsparken samt fler initiativ och arrangemang relaterade till skate i hela staden. Denna satsning innebär en ökad kostnad om 450 tkr per år. Planerat underhåll Vi vill visa upp staden från sin bästa sida och därför ser vi ett behov av att utöka budgeten för att rusta upp en del anläggningar, som balustraden i Öresundsparken, Raoul Wallenbergs fontän samt säkra funktionen av Pildammarnas fontän genom att införskaffa nya pontoner total kostnad 4 miljoner kronor. Utmed Kalkbrottsgatans norra del finns ett bullerskyddsplank som behöver bytas ut. Det är att föredra om detta arbete kan utföras 2016 i samband med att det före detta spårområdet iordningställs och en ny cykelbana byggs total kostnad 3 miljoner kronor. I Norra Hamnen finns gångbanor och järnvägsspår med övergångar som är i stort behov av upprustning. Att åtgärda en del av dessa gångbanor och järnvägsspår skulle gynna intresset för fler företag att etablera sig i området total kostnad 2,3 miljoner kronor. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2016 20(22)

Utmed Erikslustvägen finns en rosplantering där återplantering av rosor behövs samt ett behov av förändring av växtmiljön genom breddning av mittrefug - total kostnad 1,1 miljoner kronor. För 2016 uppgår behovet av ett utökat planerat underhåll till 10,9 miljoner kronor vilket är en ökning från 2015 med 2,15 miljoner kronor. Citytunnelstationernas drift Tekniska nämnden fattade 2014 beslut om ett avtal mellan Malmö stad och Region Skåne avseende fördelning mellan parterna för att täcka driftskostnaderna för stationerna. Trafikoperatörerna ska bidra till täckning av driftskostnader avseende stationerna enligt Projektavtalet för Citytunneln. Vid stationerna är ansvaret för ankomstbyggnaderna och konstverk Malmö stads och faller utanför trafikoperatörens ansvar. De sammanlagda kostnaderna för att driva och underhålla stationerna beräknades initialt till 33 Mkr. Denna prognos gäller fortfarande, men kommer att få fullt genomslag först när stationernas resandefrekvens når den nivå som ursprungligen beräknades. F.n. ligger Triangeln på 64 % och Hyllie på 66 % av ursprunglig beräknad resandefrekvens. En ytterligare faktor som bidrar till att nuvarande kostnadsnivå är betydligt lägre än tidigare beräknat är att garantitider för stationernas olika beståndsdelar fortfarande löper. I juli 2015 löper garantitiderna ut vilket innebär ökade kostnader. Dessutom gör ökat passagerarunderlag att belastningen på anläggningarna ökar vilket innebär ökade kostnader för tillsyn och skötsel med framförallt ett större städbehov. Det finns en stor osäkerhet i hur den framtida driften av stationerna kommer att påverka gatukontorets budget. Utökat uppdrag mot förskolor och skolor Beteendepåverkan riktad mot målgruppen förskola och skola för ökad trafiksäkerhet samt bättre miljö och hälsa. Huvudsakligen fokus på att stärka och utveckla följande delar i det befintliga arbetet: Projekt Vänlig väg till skolan, som bygger på metoden skolreseplaner samverkar mellan skola, barn/föräldrar, gatukontoret, stadsfastigheter. Utveckling av arbetsmetodik och utbildningsmaterial. Uppföljning, återkoppling och kontinuitet. Integrering med övriga delar av den egna verksamheten (reglering, utformning, etc.) Extern samverkan. En utökad satsning innebär en ökad kostnad om 750 tkr per år. 5.2 Investeringsram Begäran om investeringsram 2016 samt plan för 2017-2021 (belopp i tkr) Begäran Plan Investeringstyp 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Normalinvestering 50 271 44 578 41 088 29 760 30 605 33 796 Kaj/Bro/Gata 50 315 45 456 45 599 35 245 40 280 35 245 Utbyggnadsinvestering 308 796 248 893 190 527 130 504 88 780 122 038 Summa investeringsram 409 382 338 927 277 214 195 509 159 665 191 079 Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2016 21(22)

Under 2014 har stora omprioriteringar skett i gatukontorets investeringsportfölj. Men under åren 2015 och 2016 har merparten av investeringsprojekten varit så långt fram i planering att avtal redan har skrivits. Det innebär att om gatukontoret måste omprioritera och minska investeringsvolymen ytterligare så kan det uppstå ekonomiska konsekvenser för avtalsbrott. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2016 22(22)