& Biekkasu odji
Svenska Samernas Riksförbund är en politisk obunden intresseorganisation för rennäringen samt samiska näringslivs- och samhällsfrågor. Organisationens syfte är att tillvarata och främja de samernas ekonomiska, sociala, rättsliga, administrativa och kulturella intressen med särskild hänsyn till renskötseln och dess binäringars fortbestånd och sunda utveckling.
44 samebyar 16 sameföreningar
Maj 2015-januari 2016 Identifiera framtida behov och insatser för att öka möjligheten för sambrukande av markerna. Fånga berörda samebyars och projektörers erfarenheter. Enkäter 44 samebyar (100%) Djupintervjuer 11 samebyar och 7 projektörer
69 % anser att samråden varit dåliga eller mycket dåliga Beägga 96% upplever att vindparkerna påverkar renarna 73 % upplever det som osäkert att vistas inom parkerna 65% har varit delaktiga i framtagandet av MKB
73 % anser att de inte fått gehör för synpunkter och behov 62 % anser att ställda villkor för renskötseln inte är tillräckliga 54 % anser att kontrollprogram för uppföljning av påverkan på renskötseln är dåligt
11 samebyar, fysiska möten 7 projektörer, telefonintervju
Relationen mellan parterna varierar stort Personliga relationen är avgörande för hela processen Viktigt att samebyarna är tidigt med i processen Samebyarna är less på att trovärdigheten i deras redogörelser om hur de brukar markerna ständigt ifrågasätts
Projektörerna vittnar om svårigheter att få kontakt med samebyarna, svårigheter att kommunicera och ovilja att delta på möten Båda parter efterlyser en oberoende tredje part med bred kompetens och förståelse för verksamheterna, från båda näringar föreslås SSR Alla samebyar, några projektörer, efterfrågar erfarenhetsutbyte inom den egna näringen men även mellan parterna
Vindparkernas påverkan på renskötseln: Renhjorden undviker parkerna Strörenar och mindre grupper kan söka sig in i en park för att undvika något som renen upplever ännu värre, som tex rovdjur Enstaka renar i vindparker betyder inte att vindparken inte påverkar Projektörerna upplever att det finns en successiv tillvänjning och att det förekommer
Vindparkernas påverkan på renskötseln: Samebyarna tvingas transportera med lastbil, driva med helikopter för att minska risken att få renar in på grannsamebyars betesområden som resultat när renarna undviker parkerna Mellansäsongsmarkerna kan inte användas pga parkerna och man tvingas stödutfodra delar av året
Vindparkernas påverkan på renskötseln: Intervjuunderlagen visar tydligt att parterna pratar utifrån olika kunskapslägen, framförallt om renskötsel och dess struktur Uppfattningen om vindparkens påverkan på renen går isär mellan projektörer och samebyar
Samexistens att existera samtidigt, finnas till samtidigt, leva tillsammans Alla projektörer anser att samexistens är fullt möjligt, Viktigt med fungerande samråd Alla samebyar anser att samexistens är omöjligt. Så länge som en konkurrerande verksamhet tar av betesmarkerna kan inte samexistens förekomma
Kumulativa effekter successivt adderande, anhopande Beskrivs av projektörer som något som de inte kan ge några generella svar på och det upplevs som svårgripbart Vissa projektörer behandlar inte frågan alls och andra ser det som en naturlig del i arbetet med rennäringsanalysen Framgår tydligt att projektörerna och samebyarna inte har samma syn på vad som avses och hur de kumulativa effekterna ska hanteras i
Kumulativa effekter Projektörernas utgångspunkt är fokuserad till sin egen verksamhet och parkens lokalisering Samebyarna är mer vana att arbeta med landskapsperspektiv och helhetssynen på sina betesland där de kumulativa effekterna är viktiga
Dialog/samråd De flesta projektörer anser att samråd och dialog varit ansträngd inledningsvis men blivit bättre över tid Samebyarna känner sig i flera fall inte hörda, dialogen är en monolog och samråden är rena informationsmöten Samebyar vitnar om att myndigheterna går på bolagens linje i de flesta fall och att samråd och dialog är förlust av dyrbar tid Förekommer att projektörer inte kontaktat samebyar alls och att samebyar valt att inte föra
Sammanfattande slutsatser: Klar skillnad mellan parternas beskrivning av samma situation. Tydliga kunskapsluckor hos projektörer och konsulter om renskötsel. Krävs en kontinuerlig utbildning för de som verkar i områden där renskötsel bedrivs Relationen mellan parterna är avgörande för processen i sin helhet När parternas personkemi inte fungerar kommer man inte framåt
När vindparker byter ägare upplever flertalet samebyar en förändrad relation, ofta till det Beägga Sammanfattande slutsatser: Där avtal tecknats mellan parterna har relationen fungerat bättre SSRs tidigare vindprojekt har haft effekt och hjälpt samebyar och projektörer hitta gemensamma spelregler och förhållningssätt Flertalet av samebyarna anser sig inte vara berörda av kontrollprogrammen, krävs insatser framförallt riktade mot samebyarna för att skapa delaktighet
Sammanfattande slutsatser: Parterna definierar ordet samexistens olika vilket ofta kan utgöra en barriär för att komma framåt. Framgår med tydlighet att kumulativa effekter är något som parterna har svårt att enas om vad som avses. Samebyarna upplever arbetet med alla tillståndsprocesser som mycket tidskrävande vilket är en bidragande orsak till långdragna processer.
Sammanfattande slutsatser: Tidigare projektinsatser har haft effekt, kontinuerliga insatser behövs för att upprätthålla det arbete som genomförts Efterfrågan på kunskapshöjande insatser om renskötsel hos vindbrukets verksamhetsutövare
Identifierade insatsområden: Kontrollprogram genomförande och upplägg Kunskapshöjande insatser Riktade insatser kring kumulativa konsekvenser Lärandearenor workshops för erfarenhetsutbyte Förbättrade samrådsmodeller Stödfunktion en nod för renskötseln Forskningsresultat genomgång och sammanställning
Biekkasuodji 2016-2018 Finansieras av Energimyndigheten Arbeta för att finna hållbara lösningar mellan näringarna Synliggöra vunna erfarenheter Skapa grunden för kompetensförsörjning av berörda aktörer Bidra till en förståelse mellan parterna
Biekkasuodji Dialogmöten 15 samebyar, 10 projektörer 4 seminarier, 2 workshops Kommunicera med berörda myndigheter för erfarenheter av tillståndsprocessen Kontaktlistor samebyar och vindbolag uppdateras Förmedla relevant befintlig forskning
Biekkasuodji Genomgång av rättspraxis Insatserna ska leda till att framtida MKB förbättras och utvecklas Utarbeta och sammanställa en plan för bestående insatser inom området Lathund över tillståndsprocessens olika delar Checklista för vad som ska finnas med i kontrollprogrammen Lathund för förbättrade dialogmodeller
Maria Boström maria@sapmi.se 070-554 03 21 www.sapmi.se