Hygienrutiner på förskolan

Relevanta dokument
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Hygienrutiner på förskolan

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner i förskolan

Sjukdomspolicy förskola

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Hygienrutiner i förskolan

POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Hygienrutiner i förskolan

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Höjd hygien- och städnivå vid utbrott av smitta

Hygien och smitta i förskolan

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

Hygienråd för förskolan

Hyfs - Hygiensjuksköterska i förskolan

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Streptokockinfektioner

Protokoll för hygienrond i förskolan Förskola och kommun

Allmänna hygienråd i förskolan

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Hygien i förskolan. Upplägg av presentation

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Om infektioner och smitta i förskolan

Policy och rutiner för smitta i förskolan

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Policy och rutiner för att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid Staffanstorps montessoriförskola och skola

Smittskyddsrutiner Skärgårdens förskolor

Infektioner hos barn i förskolan

Henriks Hage Förskola

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

HYFS föräldrautbildning

1(8) Tungelsta Förskolor

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Influensa A och B samt RS-virus

Fastställd

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen

Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS

Säkra steg för en säker mathantering

Handlingsplan för friskare barn

Infektioner hos barn i förskolan

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

1(7) Tungelsta Förskolor. Smittskyddsrutiner. Tungelsta/Västerhaninge förskolor Reviderad

Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet.

Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

NS STADSBYGGNAD Diarienr: TILLSYNSPROJEKT OM HYGIEN I FÖRSKOLOR. i Staffanstorps kommun

Marianne Bengtsson Smittskyddsenheten Marianne Bengtsson, Friskare barn i förskolan

Miljö och hälsa i förskolan Alsalam Förskolan Alsalams egenkontroll

Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Sunderby sjukhus, Luleå

Policy vid barns sjukdom

FRISK i förskolan - en förskola för alla. Enköpings kommun Maj-Juni 2019

Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Anna Hammarin Hygien på gym. Smitta och risker i träningslokalen. MoH-dagen

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Inledning. Smittor på förskolor

Introduktion och Hur smittar det?

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Vårdkvalitetsenheten Region Norrbotten

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Förskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

Transkript:

Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016

www. smittskyddstockholm.se vårdgivarguiden Ämnesområde Förskola Hygienråd i förskolan Råd vid mag-tarmsmitta: Cryptosporidieinfektion på förskola Giardiainfektion på förskola Magsjuka på förskola

www. smittskyddstockholm.se vårdgivarguiden Huvudlöss på förskola Impetigo (svinkoppor) på förskola Streptokockinfektioner på förskola Springmask på förskola Ögoninfektioner på förskola

Smittspridning Viktigt att föräldrar är förberedda på att barnet kommer att drabbas av flera infektioner när de börjar på förskola. Smittvägar = hur smittan sprids Hur man kan bryta dessa smittvägar

Barnomsorg i grupp Ökar risken för luftvägsinfektioner med ca 20-30%. 6-8 infektioner per år. Störst påverkan på barn under tre år.

Sjukfrånvaro vid infektioner hos barn i förskola 75% beror på övre luftvägsinfektioner. 15% på mag-tarminfektioner. 10% övriga infektioner.

Smittvägar Direktkontakt mellan barnen. Droppsmitta genom nysningar och hosta. Kontaktsmitta via föremål som skötbord, näsdukar, leksaker, nappar, tandborstar, handdukar, badbaljor. Blodsmitta. Livsmedelsburen smitta.

Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt för personalen. Handtvätt för barnen. Hygienrutiner vid blöjbyte. Rutiner för daglig rengöring. Veckorengöring. Rengöring av sängkläder och leksaker. När barnen bör stanna hemma vid sjukdom.

Handtvätt för personal Efter varje toalettbesök/blöjbyte. Före varje måltid. Före matlagning/mathantering. Efter utevistelse. Efter att man hjälpt ett barn att snyta sig. Efter hantering av smutstvätt. Undvik ringar och håll naglarna kortklippta

Handtvätt för barn Efter toalettbesök. Tvätta barnets händer efter blöjbyte. Före måltider, även mellanmål, under vuxens uppsikt. Efter utevistelse.

Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt skum uppstår. Torka händerna torra med pappershandduk eller egen handduk (avskilda eller ordentligt mellanrum mellan handdukarna).

1. Skölj med ljummet vatten 2. Använd flytande tvål och tvätta hela handen 3. Löddra tvålen ordentligt 4. Skölj igen med ljummet vatten Bild från Rikshandboken 5. Torka torrt Man ska tvätta händerna lika lång tid som det tar att sjunga Blinka lilla stjärna.

Handsprit för personal När inget synlig smuts förekommer på händerna kan handsprit ersätta tvål och vatten. Vid magsjuka bör man tvätta händerna med tvål och vatten innan man använder handsprit. Arbeta in rikligt med handsprit i händerna på torr hud. Fördela handspriten på och mellan fingrarna på handflator, handryggar och arbeta in den tills händerna känns torra.

Handsprit för personal Ta rikligt med handsprit 3-4ml Gnid in handspriten noggrant mellan fingrarna Glöm inte tummarna Avsluta med handlederna Bild från Smittskydd Västra Götaland

Handskar Bör alltid användas vid kontakt med blod. Växla inte mellan smutsigt och rent arbete med samma handskar. Tänk på att handskar också kan sprida smitta, liksom smutsiga händer. Handskar ersätter INTE handtvätt Bild från Smittskydd Västra Götaland

Blöjbyte Skötbord med avtorkningsbar dyna och engångsunderlägg som byts mellan varje barn. Barnen tvättas och torkas med engångstvättlappar. Dynan torkas av med alkoholbaserad ytdesinfektion med tensider om den förorenats samt rengörs dagligen. Blöjor kastas i hink med lock som står oåtkomlig för barnen eller plastpåsar som knyts ihop och kastas.

Vilorum Rummet ska vara anpassat till det antal barn som ska sova där, avseende rumsyta och ventilation. Sovrummet bör vädras före och efter vilan. Madrasser, sängkläder och kuddar ska vara personbundna och förvaras så att de hålls åtskilda t.ex. i madrasskåp. Tvätt av sängkläder bör ske i 60.

Nappar och tandborstar Napparna ska vara väl märkta och förvaras åtskilda och bytas ofta. Tandborstar bör inte förekomma på förskolor.

Rengöring av textilier och leksaker Handdukar minst 2 gånger/vecka samt vid behov. Örngott minst 1 gång/vecka samt vid behov. Filtar och madrassöverdrag och andra liggunderlag 1-2 gånger i månaden. Leksaker varannan månad samt vid behov t.ex. vid utbrott (diskmaskin/tvättmaskin).

Rengöring Daglig Matbordet torkas av före och efter varje måltid Disktrasan byts/tvättas dagligen Blöjbytesplats, inklusive tvättho Toaletter, pottor, handfat Golven Veckorengöring Hyllor och andra ytor som barnen når

Rengöring Vid rengöring efter kräkningar, avföring och blod användas ytdesinfektion med tensider. Vid övrig rengöring används rengöringsmedel och vatten. Bakterier och virus trivs i fuktig miljö tex fuktiga handdukar och mjuka leksaker.

Blodsmitta Allt blod skall betraktas som om det skulle kunna vara smittsamt. Ta aldrig direkt i blod utan använd handskar. Det kan vara bra att alltid ha ett par plasthandskar i fickan. Blod på hel hud är ingen smittrisk, virus kan inte komma genom hel hud.

Droppsmitta När vi hostar och nyser bildas små moln av droppar som innehåller smittämnen. Lär barnen att hosta och nysa i armvecket istället för i handen eller rakt uti luften. Vädra lokalen regelbundet, 2-3 gånger dagligen i 5-10 minuter. Vistas utomhus flera timmar per dag.

Förkylning 90% av övre luftvägsinfektioner (förkylning) orsakas av virus. Vid virusinfektioner är man ofta smittsam strax innan man får symtom, när symtomen visar sig är smittspridningen redan igång. Barnets allmäntillstånd avgör om de ska vara hemma.

Luftvägsinfektioner Sprids genom direktkontakt med sekret från näsa, ögon och saliv oftast via händer. En pappersnäsduk för att snyta ett barn. Stoppa använd näsduk i plastpåse, aldrig i fickan. Tvätta händerna eller använd handsprit.

När barnen bör stanna hemma vid sjukdom Barnets allmäntillstånd avgör om det kan återgå till förskolan vid/efter en infektion. Barnet ska vara feberfritt och orka delta i förskolans normala aktiviteter som utomhusvistelse i flera timmar. Ett feberfritt dygn hemma är en bra tumregel. I vissa fall får återgång till förskolan bedömas i samråd med sjukvården. Folkhälsomyndigheten Smitta i förskolan

För att förhindra livsmedelsburen smitta God handhygien är grunden. Tvätta alltid händerna med flytande tvål och vatten före all mathantering, gäller alla som hjälper till i köket Undvik ringar och håll naglarna kortklippta Variga sår på händer kan överföra smittämnen och ge matförgiftningar. Matborden torkas av före och efter varje måltid Disktrasa tvättas dagligen alt. använd engångspapper

För att förhindra livsmedelsburen smitta Håll varm mat varm, minst 60 (vid 60 eller mer sker ingen tillväxt av bakterier ). Håll kall mat kall, högst 8, helst lägre. Se till att maten kyls snabbt. Använd små skålar för t.ex. smör och pålägg Förvara råvaror och lagad mat var för sig Smittämnen kan tillföras maten via dåligt diskade skärbrädor och knivar.

Folkhälsomyndigheten: Smitta i förskolan Kan beställas på Folkhälsomyndighetens webbplats www.folkhalsomyndigheten.se/publiceratmaterial/publikationer/smitta-i-forskolan---enkunskapsoversikt/

Hygienrutiner vid mag-tarmutbrott

Virus Mag-tarminfektioner Bakterier Parasiter Livsmedelsburna infektioner

Calicivirus, vinterkräksjuka Sprids i kontakt med smittade personer, via avföring och kräkningar. Via livsmedel som hanteras av person som är sjuk eller håller på att insjukna. Symtom: kräkningar / diarré, ibland feber. Alla åldrar mottagliga. Inkubationstid: 1-2 dygn, varar i 1-2 dygn. Symtomfri 48 tim. innan återgång till förskola. Mycket smittsamt. Ger endast kortvarig immunitet.

Rotavirus 40-50% av alla akuta diarrésjukdomar hos barn orsakas av rotavirus. Allvarlig sjukdom<2 års ålder. Inkubationstid: 1-3 dagar. Symtom: kräkningar, diarré, feber magont i 3-8 dygn. Lång immunitet mot svår sjukdom. Finns vaccin, ingår i barnvaccinationsprogrammet sedan 2014 i SLL

Parasitsjukdomar Giardia Inkubationstid: 7-10 dagar. Symtom: diarréer som kommer och går ont i magen, uppblåst i magen. Viktigt att upptäcka, långvariga besvär. Behandlas med läkemedel. Mycket smittsamt.

Parasitsjukdomar Cryptosporidium Inkubationstid: 2-12 dagar. Symtom: magont och diarréer, ibland långvariga. Infektionen läker ut av sig själv. Symtomen går som regel över på någon vecka Mycket smittsamt. Smittsamheten är störst när barnet har diarré. Barn kan återgå till förskolan om de är stabilt symptomfria.

Åtgärder för att minska spridning vid utbrott av mag-tarminfektioner God handhygien, speciellt före måltid och efter toalettbesök, gäller såväl barn som vuxna. Låt barnen tvätta händerna före måltid under vuxens uppsikt. Använd engångshandduk och flytande tvål. Låt inte barnen hjälpa till i köket.

Åtgärder för att minska spridning vid utbrott av mag-tarminfektioner Skötbord ska ha pappersunderlägg, som byts mellan varje barn och torkas av med ytdesinfektion med tensider efter varje blöjbyte. Använd engångshandskar vid byte av bajsblöja. Tvätta händerna efter att handskarna tagits av. Tvätta även barnens händer. Använda blöjor blöjor läggs i plastpåsar som knyts ihop och kastas Tvättställ, kranar, toalettsits och spolknopp flera gånger per dag

Åtgärder för att minska spridning vid utbrott av mag-tarminfektioner Låt inte personal gå mellan blöjbyte och kök Undvik aktiviteter mellan avdelningarna. Inga gemensamma bad i baljor. Grundligt städning. Rengör leksaker. Textilier som örngott, madrassöverdrag, kuddar, mjukisdjur tvättas vid minst 60 grader. Barn med diarré ska vara hemma från förskolan och symtomfria 48 timmar före återgång till förskolan.

Tack