Projektinriktad kontroll: material i kontakt med livsmedel Sala och Heby kommun, 2015

Relevanta dokument
Förpackningsmaterial projekt 2014 Rapport

Kontrollprojekt Material i kontakt med livsmedel café. Miljökontoret 2015 Lina Lundberg. Linköpings kommun linkoping.se

Redlighet i restauranger och pizzerior i Jönköpings län 2012

Kontroll av salladsbufféer i butik

Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010

Allergener i oförpackade livsmedel

Revisionsprojekt riktat mot restauranger

Kontroll av pizzeriornas redlighet

Material i kontakt med livsmedel - FCM Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

HÖRBY KOMMUN. Rengöringskontroll restauranger och storhushåll i Hörby kommun 2007 RAPPORT

Projektinriktad kontroll: kött i butik

Projektrapport: Material i kontakt med livsmedel Augusti Thorbjörn Johansson Marc Hess

Livsmedelsprojekt 2010 Projekt - Kolloprojektet

Kontroll av kök inom vård och omsorg 2010

Samsyn inom livsmedelskontrollen i Halland

Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B

Turist Riktad tillsyn av livsmedelshantering under turistsäsong. En rapport från Miljöförvaltningen Linn Oldemar och Alexandra Bernvetter

Egenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1.

Livsmedelsprojekt 2012 Projekt - Redlighetsprojektet

Student Uppföljning av projektet Student En rapport från Miljöförvaltningen Robert Wedin MILJÖFÖRVALTNINGEN. Maj 2012

LIVSMEDELSKONTAKTMATERIAL

R A PPORT. Livsmedelskontroll Projekt Rengöring på förskolor, skolor och vårdhem. Lena Lidö och Haileselassie Yibrah

Rengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning

Grillad kyckling. - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker

Provtagning av semlor

Projekt utbildning Riktad kontroll mot butiker, förskolor och producenter

Rengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012

Tillsynsprojekt Caféer 2013

Revision av livsmedelsanläggningar 2010

Förpackningsmaterial för livsmedel på restaurang och pizzeria

Redlighetsprojekt 2011

Livsmedelsprojekt 2010 Projekt - Skolprojektet

Rengöringskontroll i skolkök. Förslag till beslut. Sammanfattning MILJÖFÖRVALTNINGEN. Till Miljö-och hälsoskyddsnämnden p 10

SLUTRAPPORT. Frityrolja hos restauranger, pizzerior och gatukök Irene Thydén M17-485

I detta material läser du mer om hur du går tillväga för att starta din verksamhet och vad som är viktigt att tänka på.

större restauranger i Malmö

Restaurangkök TILLSYNSPROJEKT 2009

SAKER SOM SKA BEAKTAS VID ANVÄNDNING AV KONTAKTMATERIAL

Tillsynsprojekt Akupunktur 2011 Rapport nr: 11

Bageri/konditori 2010

SLUTRAPPORT. Kontroll av redlighet och spårbarhet på pizzeria Miljöenheten

Livsmedelskontroll

Hantering av allergikost

Redovisning av kommungemensamt tillsynsprojekt Redlighet på Pizzerior

Kontroll av mindre dricksvattenanläggningar i Uddevalla kommun 2013

Revision av pizzerior 2016

INFORMATION TILL FÖRENINGAR MED LIVSMEDELSHANTERING

Matfusk- Spårbarhet i tidigare led Lena Holmström & Louise Hultqvist

Projektinriktad livsmedelskontroll i Vellinge kommun våren 2014

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Mikrobiologiska kriterier vid malning av köttfärs

Allergener i oförpackade livsmedel på restaurang och café

Lathund för checklistor i projekt spårbarhet av kyckling och lamm SILK

Isprojekt Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Rengöringsprojekt med ATP-mätare 2015

Branschgenomgång Restauranger och Pizzerior 2011 Rapport nr: 14

Det fanns två sorters plasthandskar ett par som var anpassade till livsmedel (hade glas/gaffelsymbol) och ett par som saknade glas/gaffelsymbol.

JÖNI<ÖPINGS I<OMMUN. Provtagningsprojekt på pizzerior 2017

Prioritering vid kontroll av information och märkning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

Projekt. Ger informationsinsatser effektivare tillsyn? - en studie bland våra pizzerior

Vägledning. Checklista Spårbarhet i flera led. Sida 1 av 8

Glassprojekt sommaren 2005

Länsprojekt 2012 i Blekinge och Kronobergs län PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELSKONTROLL AV JULBORDSBUFFÈER

Rapport. Redlighet och spårbarhet vid restauranger i Linköping

Information och tillsyn i Hörby kommun

Revision - märkning Hösten 2012

Låt hushållssopor bli en resurs.

Student En inblick i livsmedelshantering vid studentfester. En rapport från Miljöförvaltningen Lena Björklund-Stoehr och Camilla Dyrberg

Tillsynsprojekt 3, 2011 Butiker, kiosker & grossister Rapport nr: 5

Du som hanterar livsmedel - så gör du med ditt avfall

Bygg- och miljökontoret Livsmedel

Livsmedelsprojekt i Örebro län 2011

Lagstöd till kontrollrapport

Hygien och redlighet inom bageri och konditori

BYGG- OCH MILJÖAVDELNINGEN. Glutenprojekt. Miljö och hälsoenheten Örnsköldsviks kommun. Version 1, Är glutenfri pizza glutenfri?

Bygg- och miljökontoret, Livsmedel

Livsmedelsverksamhet anmälan om registrering

Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik

4. Checklista för dig som arbetar inom: Livsmedelsproduktion

Minneslista vid godkännande: allmänna hygienkrav och frysta livsmedel Styrande instruktion för Livsmedelsverket

PROJEKTRAPPORT MILJÖFÖRVALTNINGEN. Avdelning: Livsmedel Diarienummer: Version: 1.0. Kebab Kontrollprojekt. Edvin Dervovic

Vägledning till införande av HACCP

Kontrollerna har skett oanmälda. Arbetslagets egen checklista för sprinten, har använts som underlag.

Offentliga måltiden och allergikost

Tillsynsprojekt. Redlighet och spårbarhet. Livsmedelsprojekt i Västernorrland 2012

Länsprojekt 2013 i Blekinge och Kronobergs län PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELSKONTROLL AV SPÅRBARHET OCH REDLIGHET

Kök i skolor och förskolor TILLSYNSPROJEKT 2009

RAPPORT. Undersökning av ekologiska frukter och grönsaker i butik i Lunds kommun

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

PROJEKT. Pizzerior

LÄNSPROJEKT Manuell hantering av råa köttvaror och konsumtionsfärdig vara RAPPORT

Livsmedelskontroll av caféer, salladsbarer och restauranger i Malmö 2007

Tillsynsprojekt Revision av restauranger

AFFÄRSPLAN - DON T WASTE

Miljö- och byggnadskontoret Västerviks kommun

Skyddade beteckningar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Märkning av fisk. Miljökontoret Kalle Tegnestedt Charlotta Paulsson

Du som hanterar livsmedel

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Transkript:

Rapport Projektinriktad kontroll: material i kontakt med livsmedel Sala och Heby kommun, 2015 Angelica Nyqvist Miljöenheten, Sala kommun 2016-01-15

Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund och syfte... 4 3. Lagstöd... 4 4. Arbetsmetod... 5 5. Resultat... 6 5.1 Såsomrörare... 6 5.2 Take away förpackningar... 7 5.3 Förvaringslådor... 7 5.4 Flaskor till flytande... 7 5.5 Rengöring... 8 5.6 Plasthandskar... 9 5.7 Redskap... 10 5.8 Kunskap... 10 6. Uppföljning... 11 6.1 Extra offentlig kontroll... 11 6.2 Normal offentlig kontroll... 11 7. Diskussion och slutsats... 11 8. BILAGA 1 Checklista... 12

1. Sammanfattning Projektet genomfördes under år 2015 i Sala och Heby kommun med syftet att säkerställa att restauranger och storkök inom Sala och Heby kommun använder förpackningar och förvaringslösningar som är gjorda för livsmedel och säkra för den sortens livsmedel som förvaras i dem. 74 verksamheter har kontrollerats och drygt 60 % av kontrollerade mynnade ut i någon avvikelse. De flesta avvikelserna har följts upp vid nästa normala offentliga kontroll. Det området som där flest avvikelser noterades var inom området förvaringslådor där 60 % av verksamheterna hade någon avvikelse. Initialt förutspåddes många mindre avvikelser på flertalet verksamheter och så vart även utfallet. Det känns viktigt att med jämna mellanrum genomföra liknande kontroller för att säkerställa att nivån är på fortsatt hög nivå samt för att fånga upp nya verksamhetsutövare som inte var delaktiga i detta projekt.

2. Bakgrund och syfte Under senare tid har mycket fokus hamnat på vad olika förpackningar innehåller och hur det påverkar människans hälsa. Denna debatt pågår även inom livsmedelsbranschen och har varit mycket aktuell under senare tid. Att producera säker mat innefattar även hur maten förpackas samt förvaras, och att dessa behållare består av material som inte påverkar livsmedlet på ett negativt sätt. Flera liknande projekt har genomförts, både av Livsmedelsverket som av andra svenska kommuner. I andra EU-länder pågår liknande projekt som syftar till att säkerställa att de material som kommer i kontakt med livsmedel är säkra samt inte påverkar livsmedelet på ett negativt sätt. Lagstiftningen omkring detta område utgår från en gemensam EU-förordning vilket leder till att samsyn inom EU förenklas. Syftet med det här projektet har varit att säkerställa att restauranger och storkök inom Sala och Heby kommun använder förpackningar och förvaringslösningar som är gjorda för livsmedel och säkra för den sortens livsmedel som förvaras i dem. Syftet har även varit att kartlägga vilka sorts förpackningar och förvaringslösningar som används inom Sala och Heby kommun för att få en bättre inblick i var det kan finnas ett behov för ökade insatser inom tillsynen. 3. Lagstöd EU-förordning 1935/2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel är den övergripande lagstiftningen gällande vilka material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel. EU-förordning 10/2011 om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel är en kompletterande lagstiftning som mer specifikt reglerar de bestämmelser som finns runt artiklar av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel. I artikel 1 punkt 1 av förordning 1935/2004 beskrivs syftet med förordningen att säkerställa att den inre marknaden fungerar effektivt med avseende på utsläppande på marknaden i gemenskapen av material och produkter avsedda att direkt eller indirekt komma i kontakt med livsmedel, och den skall samtidigt utgöra en grund för att garantera en hög skyddsnivå för människors hälsa och konsumenternas intressen. Lagstiftningen syftar till material som ämnas komma i kontakt med livsmedel, som redan har kommit i kontakt med livsmedel samt material som rimligen kan tänkas komma i kontakt med livsmedel. I artikel 1 i EU-förordning 10/2011 om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel beskrivs förordningen som ett komplement till förordning 1935/2004 med avseende att fastställa särskilda krav för tillverkning och saluföring av material och produkter av plast.

4. Arbetsmetod En checklista togs fram för projektet, se bilaga 1. Projektet genomfördes på alla anläggningar som hade ett ordinarie kontrollbesök under år 2015 och som kunde tänkas innefattas av projektet. Under 2015 besöktes 74 verksamheter med avseende på detta projekt. Verksamheterna var av typen caféer, restauranger, pizzerior samt skolkök. Projektet pågick under hela år 2015, viss uppföljning kommer ske under 2016. Avvikelse sattes om verksamheten använde material i kontakt med livsmedel som verksamhetsutövaren inte kunde bevisa var godkänd för det ändamålet. Avvikelsen följdes antingen upp via en extra offentlig kontroll alternativt vid nästa ordinarie kontrollbesök om avvikelsen inte bedömdes utgöra en akut risk.

5. Resultat Resultat av kontrollbesöken 3 42 29 EOK Godkända NOK Av de 74 verksamheterna som besöktes bedömdes 29 av dem vara godkända utan avvikelser. 45 bedömdes ha en avvikelse inom projektet och utav de 45 bedömdes 3 vara av sådan art att de följdes upp med en extra offentlig kontroll (EOK). Resterande följdes upp vid nästa normala offentliga kontroll (NOK). Om avvikelsen vid nästa normala offentliga kontroll ännu inte var avhjälpt följdes istället det besöket upp med en extra offentlig kontroll. Inom projektet fanns flera områden som kontrollerades. Nedan beskrivs inom vilket område som verksamheterna hade avvikelser. Notera att samma verksamhet kan ha haft avvikelse inom fler än ett kontrollerat område. 5.1 Såsomrörare Området såsomrörare innefattade huruvida verksamheten hade en såsomrörare godkänd för att komma i kontakt med livsmedel eller ej. En verksamhet fick ett uppföljande besök då avvikelse inom det kontrollerade området såsomrörare noterades. Två verksamheter fick avvikelse inom kontrollområdet och dessa följdes upp vid nästa normala kontrolltillfälle. Detta då såsomrörare som ej var godkänd fanns i lokalen men annan, godkänd, utrustning kunde uppvisas. Då var avvikelsen att den icke godkända utrustningen ej skulle förvaras i lokalen. Den verksamhet som fick ett uppföljande besök använde sin ej godkända utrustning.

5.2 Take away-förpackningar Ingen verksamhet hade någon avvikelse inom det kontrollerade området take away-förpackningar. 5.3 Förvaringslådor Förvaringslådor 3 42 29 EOK Godkända NOK Förvaringslådor syftade till alla slags förpackningar som användes att förvara livsmedel i inom verksamheten, både beredda och råvaror. Detta inkluderar plastlådor, hinkar, backar, påsar och kantiner. Utav de 74 inspekterade anläggningarna noterades avvikelser vid 45 av dem. Av dessa 45 följdes 3 stycken upp med en extra offentlig kontroll (EOK) då avvikelsen bedömdes som allvarlig. Resterande 42 följdes upp vid nästa normala offentliga kontroll (NOK). Vid 29 anläggningar noterades inga avvikelser. 5.4 Flaskor till flytande Ingen verksamhet hade någon avvikelse inom kontrollområdet flaskor till flytande. Med detta menades om anläggningen använde förpackningar eller flaskor till flytande livsmedel som ej var ämnade för det ändamålet, t.ex. återanvändning av PET-flaskor till olja eller dylikt.

5.5 Rengöring Rengöring 0 4 Godkända EOK NOK 70 Det kontrollerade området rengöring syftade till dels att materialet i sig var rent och dels att förvaringen av dessa var adekvat samt hygienisk. Inom detta kontrollområde var 70 anläggningar godkända och enbart 4 anläggningar hade avvikelse som följdes upp vid nästa normala offentliga kontroll (NOK).

5.6 Plasthandskar Plasthandskar 0 11 Godkända EOK NOK 63 Kontrollen av plasthandskar syftade till att verksamheten använde rätt sorts plasthandskar till de olika livsmedel som hanterades. Avvikelse sattes om verksamhetsutövaren ej kunde styrka att plasthandskar som användes var godkända vid livsmedelshantering. 11 verksamheter hade denna avvikelse och dessa följdes upp vid nästa normala offentliga kontroll (NOK). Det noterades även att många verksamheter hade plasthandskar som inte var lämpliga vid hantering av feta eller sura livsmedel även om sådana hanterades med handskarna. Detta härledde inte till en avvikelse men en diskussion fördes på plats om vilka krav man bör ställa på sina plasthandskar och vad man bör leta efter när nya köps in.

5.7 Redskap Redskap 14 1 Godkända EOK NOK 69 Inom det kontrollerade området redskap kontrollerades dels att de redskap som användes var godkända för det de användes till och dels att de var i gott skick och inte trasiga eller spruckna. Av de 74 verksamheter som besöktes gjordes en extra offentlig kontroll (EOK) på området redskap och 14 verksamheter fick en avvikelse som följdes upp vid nästa normala offentliga kontrollbesök (NOK). 5.8 Kunskap Vid ett av kontrollbesöken noterades en avvikelse inom kontrollområdet kunskap. Detta då verksamheten inte hade relevant kunskap runt vad som var som var lämpliga material att ha i kontakt med livsmedel samt de risker som fanns med att inte ha adekvata material i kontakt med livsmedel.

6. Uppföljning 6.1 Extra offentlig kontroll 3 extra offentliga kontroller gjordes inom projektet. Detta då avvikelserna var av allvarligare karaktär och behövde följas upp med ett extra besök. Det efterföljande besöket skedde ungefär en månad efter det första besöket. Vid det efterföljande besöket bedömdes avvikelserna vara åtgärdade. 6.2 Normal offentlig kontroll 42 av de 74 verksamheterna hade avvikelser som var av en mindre allvarlig karaktär och därmed bedömdes de kunna följas upp vid nästa ordinarie kontrolltillfälle. De som inte hade släckt sin avvikelse vid nästa normala kontrolltillfälle fick då en extra offentlig kontroll efter det besöket. 7. Diskussion och slutsats Utav de 74 kontrollerade anläggningarna noterades avvikelser på 45 av dem. Det är noterade avvikelser i drygt 60 % av kontrollerna vilket får anses vara en ganska hög siffra. Det visar även på att projektet var angeläget då många av verksamheterna behövde mer information om förpackningsmaterial samt byta ut och ersätta mycket av det som användes dagligen. Det kontrollområdet där flesta avvikelser noterades var förvaringslådor, det var även det kontrollområdet som vi initialt trodde skulle ha flesta avvikelser. Det handlade om felaktig återanvändning av glass- och godislådor, hinkar men även förvaring i plastbackar och lådor som saknade dokumentation som visade att de var säkra för förvaring av livsmedel. I dessa fallen gavs verksamhetsutövaren en chans att byta ut dessa förpackningar till nästa kontrollbesök. Projektet har i stora drag utvecklat sig som vi förutspådde med många mindre avvikelser på flertalet verksamheter. Att med jämna mellanrum försöka kolla på dessa områden igen känns relevant för att säkerställa att nivån fortsätter ligga på denna nya högre nivå samt för att fånga in nya verksamheter som kan stå inför liknande problematik.

8. BILAGA 1 Checklista Projekt 2015: Material i kontakt med livsmedel Checklista Livsmedelsföretag Närvarande Datum och tid Återfinns följande förpackningar och utrustning som kommer i kontakt med livsmedel i lokalen? Såsomrörare o.dyl. X = Ja Inköpsställe/ leverantör Om ja kan livsmedelsföretagaren visa att materialet är säkert? Konservburkar som används som förvaring Knivar med färgbeläggning Trasiga/slitna redskap (t.ex. degskrapa, slickepott samt utrustning till degmaskin) Förekommer följande symboler/anvisningar på förpackningen/dokument till varorna ovan: Ej för feta livsmedel Ej för sura livsmedel Ej för livsmedel Plast, folie, kartong, matboxar till egen förpackning av färdiga måltider/livsmedel Förekommer följande symboler/anvisningar på förpackningen/dokument till varan: Ej för feta livsmedel Ej för sura livsmedel Ej för livsmedel Plastlådor eller plastbackar (till t.ex. ost, skinka eller pizzasallad) Är dessa ordentligt rengjorda? Hur rengörs de? Kommentar: Förekommer följande symboler/anvisningar på förpackningen/dokument till varan: Ej för feta livsmedel Ej för sura livsmedel Ej för livsmedel

Annan förvaring/flaska än original-förpackning till flytande livsmedel (t.ex. till olja eller soja) Förekommer andra förpackningar till förvaring av mat annat än originalförpackningar? Kommentar: Förekommer följande symboler/anvisningar på förpackningen/dokument till varan: Ej för feta livsmedel Ej för sura livsmedel Ej för livsmedel Plasthandskar X = Ja Finns tillgång till plasthandskar? Finns fler än en sorts plasthandskar? Vilket märke är det på plasthandskarna: Finns flera olika sorters plasthandskar till olika ändamål? Förekommer följande symboler/anvisningar på förpackningen/dokument till varan: Ej för feta livsmedel Ej för sura livsmedel Pudrade Ej för livsmedel Inköp av förpackningar och utrustning X = Ja Säkerställs att förpackningar och utrustning är säkra före inköp? Hur? Förvaring X = Ja Förvaras förpackningar och utrustning på lämpligt sätt utan risk för kontamination? Hur sker rengöringen av förvarings-utrymme där förpackningar och utrustning förvaras? Kommentar: Övriga iakttagelser