Kritiska perspektiv i arkeologi 2013 Litteratur och diskussionsfrågor General background Johnson, M, 2010. Archaeological theory: an introduction, second edition, Wiley-Blackwell. (Optional extra: two critical reviews of the first edition) Trigger 2000: http://journals.cambridge.org/action/displayabstract?frompage=online&aid=76343 Holtorf 2000: http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/002936500423493 Why critical perspectives? Alison Klevnäs Johnson, M, 2010. Archaeological theory: an introduction, second edition, Wiley-Blackwell. (For the seminar, make sure you ve read at least Chapter 1 and Chapter 13.) Adorno, TW. 2000 [1958]. The Essay as Form. The Adorno Reader. Red: O Connor, Brian. Oxford: Blackwell. (ss 91-111). Shanks, M & Tilley, C 1984. Archaeology and the Politics of Theory. Social Theory and Archaeology. London: Polity Press (ss 186-208). (Plus: why were Shanks and Tilley so controversial? Read Shanks brief comment here: http://documents.stanford.edu/michaelshanks/73) Pluciennik, M. (2011). Theory, fashion, culture. The death of archaeological theory? J. Bintliff and M. Pearce. Oxford, Oxbow Books: 31-47. Hodder, I. 1997 'Always momentary, fluid and flexible': towards a reflexive excavation methodology. Antiquity 71 691-700. Moser, S., D. Glazier, J. Phillips, L. N. el Nemr, M. S. Mousa, R. N. Aiesh, S. Richardson, A. Conner, and M. Seymour. 2002. Transforming archaeology through practice: Strategies for collaborative archaeology and the Community Archaeology Project at Ouseir, Egypt. World Archaeology 34:220-248. Or (in the lecture we ll make sure some people are reading each) McDavid, C. (2002). "Archaeologies that hurt; descendants that matter: a pragmatic approach to collaboration in the public interpretation of African-American archaeology." World Archaeology 34(2): 303-214.
Discussion questions: - What is archaeological theory? What do the different authors say it is or should be? (Especially Johnson, Shanks & Tilley, Pluciennik) - We are all situated Archaeology is a form of cultural production Social practice always implies a politics What is meant by these phrases? - Does it matter how we write archaeology? (Adorno, Shanks & Tilley, Johnson) How have you written as an archaeologist? Why? - Can we separate archaeological theory from archaeological practice? In what ways are they different? How do they influence each other? - Why did Hodder see a need to change archaeological practice at Çatalhöyük? What new approaches did he introduce? Are they different from sites where you have worked? (That article was written in 1997; have a look at the website to see what they re doing nowadays: http://www.catalhoyuk.com/.) - Why did Moser et al and McDavid see a need to change archaeological practice at their sites? What new approaches did they introduce? Do they go far enough? What problems may they face? Have you been involved in any collaborative or community archaeology?
Posthumanism och neomaterialism Fredrik Fahlander Latour, B. 2005. Reassembling the social: an introduction to Actor-network theory, Oxford: University Press (Third Source of Uncertainty: Objects too Have Agency, pp 63-86). (24 sid). Cummings, Vicki 2012. What lies beneath. Thinking about the qualities and essences of stone and wood in the chambered tomb architecture of Neolithic Britain and Ireland, Journal of Social Archaeology 12(1) 29 50 Gosden, C. 2005. What Do Objects Want? Journal of Archaeological Method and Theory 12(3):193-211. Webmoor, T. 2007. What about one more turn after the social in archaeological reasoning? Taking things seriously, World Archaeology, 39:4, 546-562. Hicks, Dan 2010. The Material-Cultural Turn: Event and Effect. In The Oxford Handbook of Material Culture Studies, edited by Dan Hicks and Mary C. Beaudry, pp. 25-98. Oxford University Press, Oxford. http://www.academia.edu/1527571/the_material-cultural_turn_event_and_effect Gosden: På vilka vis menar Gosden (eg. Alfred Gell) att objekt verkar parallellt med mänskliga intentioner? Vilka materiella aspekter av Romaniseringen tar Gosden upp? Vilka objekt, material och tekniker menar han påverkade utvecklingen? Hur skiljer sig hans objektscentrerade perspektiv mot ett traditionellt kulturhistoriskt? Går det hitta liknande parallella fenomen från andra förhistoriska tider? (Mellanneolitikum?) Webmoor: Vad innebär ett symmetriskt perspektiv? Vilka olika synsätt på det materiellas betydelse finns hos de olika arkeologiska inriktningarna? Vilka är likheterna och vilka är skillnaderna? Lyckas Webmoor övertyga om betydelsen av ett symmetrisk perspektiv i arkeologi? Kan ni komma på situationer eller material som skulle tjäna på ett sådant perspektiv? Kan man exempelvis diskutera en grav eller boplats symmetriskt? Vilka skillnader skulle det i så fall innebära mot ett renodlat humanistisk perspektiv? Latour: Vad är en aktant? Nämn några exempel på materialiteter med agens. Vilka är Latours argument för att inkorporera det materiella i det sociala Vilka är hans centrala argument mot vanlig social teori. Varför kan begrepp som kultur och social struktur vara problematiska? Kan ni finna arkeologiska exempel som kan diskuteras utifrån Latours fem fält: innovation, avstånd, olyckor, emancipation (speciella objekt), kontrafaktiska historier, (på s80ff)
Cummings: Hur skiljer sig ett relationellt perspektiv från ett kontextuellt? Hur menar Cummings att vissa Sydamerikanska indianers animistiska sätt att se på ting är mer relevant för neolitikum än det västerländska? Vari ligger skillnaderna mellan dessa olika perspektiv på det materiella? Vilka är huvudpunkterna i Ingolds syn på det materiella? Hur skiljer sig det från hur vi annars brukar se på ting? Är Cummings analys övertygande? Hur skiljer den sig från en traditionell studie av megaliter? Intersektionalitet, kropp och identitet Fredrik Fahlander Young, I. M. 2008. Genus som serialitet, Att kasta tjejkast: Texter om feminism och rättvisa, Stockholm: Atlas (48 sid). Gilchrist, R. 2009. Rethinking later medieval masculinity: the male body in death. In: Sayer, D. and H. Williams (eds). Mortuary practices and social identities in the Middle Ages: essays in burial archaeology in honour of Heinrich Härke, Exeter: University of Exeter Press, pp. 236-252. (17 sid). Geller, P. 2009. Identity and Difference: Complicating Gender in Archaeology, Annual Review of Anthropology, Vol. 38(1): 65-81. (17 sid). Whelan, M. 1995.Gender and Historical Archaeology: Eastern Dakota Patterns in the 19th Century. Historical Archaeology, Volume 25, pp.17-32. (16 sid). Geller: Varför är genus komplicerat i arkeologi enligt Geller? Karakterisera 2a och 3e vågens feminism och hur de förhåller sig till arkeologi? Vilka är de mest grundläggande problemen för respektive våg? Hur kan man använda queer begreppet i arkeologi? Vilka metoder och perspektiv menar Geller är mest fruktbara? Gilchrist: Hur förändrade Kristendomen de äldre uttrycken för maskulinitet enligt Gilchrist? Hur uttrycktes det materiellt och praktiskt? Hur förhåller sig studier av maskulinitet till studier av genus? Vad kan tänkas utgöra basen för hegemonisk maskulinititet idag? Finns det grupper som kan räknas som underkastade? Kan ni komma på andra uttryck för maskuliniteter (eller feminimiteter) i förhistorien än vapen och rituella föremål? Young: Hur många kön finns det? Varför kan det vara problematiskt att definiera kön/genus?
Vilka olika sätt att nämner Young som man velat kategorisera genus/kön (utöver serie) och vilka är hennes invändningar? Vilka är skillnaderna mellan serie och grupp? Försök hitta ett ytterligare exempel utöver de nämnda. Varför skulle ett seriekollektiv vara bättre än kategorier som bygger på genus/kön? Vari ligger problemen och möjligheterna med att applicera seriebegreppet i arkeologin? Whelan: Vilka problem och möjligheter finns i att dela upp gravar efter innehåll och först därefter jämföra med osteologiskt kön? Går metoden att utveckla och använda på andra sätt? Är det nödvändigtvis genusgrupper man får fram? Hur skiljer sig i så fall dessa mot intersektionalitet och serietänkandet? Ge exempel. Lyckas Whelan skilja på genus och kön? Varför är det viktigt för Whelan att gravarna inte uppvisar några europeiska influenser? Postcolonial Perspectives Anna Källén Bhabha, Homi 1994. The Commitment to Theory. Chapter in The Location of Culture, Routledge Classics (ss 28-56) 28 s. Fahlander, Fredrik 2007. Third Space Encounters: Hybridity, Mimicry and Interstitial Practise. Encounters, Materialities, Confrontations: Archaeologies of Social Space and Interaction, red: Per Cornell & Fredrik Fahlander (ss 15-41) 26 s. González-Ruibal, Alfredo 2009. Vernacular cosmopolitanism: An Archaeological Critique of Universalistic Reason. Cosmopolitan Archaeologies, red: Lynn Meskell (ss 113-139) 26 s Meskell, Lynn 2009. Introduction: Cosmopolitan Heritage Ethics. Cosmopolitan Archaeologies. Durham: Duke University Press (ss 1-10, 24-27) 13 s. Petersson, Caroline 2011. In Things We Trust: Hybridity and the Borders of Categorization in Archaeology. Current Swedish Archaeology, Vol. 19 (ss 167-181) 15 s. 1. Läs Homi Bhabha s kapitel The Commitment to Theory ur boken The Location of Culture, och jämför det med Fredrik Fahlanders och Caroline Peterssons användning av Bhabhas begrepp i ett arkeologiskt sammanhang. Tänk ut ett eget exempel, från ditt uppsatsarbete eller ett annat arkeologiskt sammanhang, där dessa begrepp skulle kunna användas. 2. Läs Lynn Meskells inledning till antologin Cosmopolitan Archaeologies och Alfredo González Ruibals artikel i samma volym. Är det här synsättet relevant för arkeologi på Stockholms universitet? Motivera ditt svar!