2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 2 april 2013 Sammanfattning I budget 2013, beslutad av KF, fick individ- och omsorgsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna att införa en social investeringsfond i staden. Syftet med en social investeringsfond är att genom ett strategiskt förebyggande arbete för grupper av kommuninvånare bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede för att undvika ökade ekonomiska kostnader och minska sociala problem i ett långsiktigt perspektiv. Det finns såväl ekonomiska som mänskliga värden i att barn och ungdomar får förutsättningar att växa och utvecklas på bästa sätt. Tidiga insatser är en viktig framtidsinvestering som på sikt syftar till att minska risken för långvarig arbetslöshet med alla negativa konsekvenser det kan innebära. Förebyggande insatser bör ske utifrån ett kommunövergripande perspektiv och leda till metodutveckling i verksamheterna. En social investeringsfond är en central post i kommunens budget som ska användas till specifikt förebyggande sociala insatser som normalt inte utförs i de ordinarie verksamheterna. De insatser som finansieras av investeringsfonden bör leda till såväl lägre kommunala kostnader som mänskliga vinster. Medel ska kunna sökas ur fonden till olika projekt som med fördel kan vara förvaltningsövergripande och främst inriktade på att främja att barn och ungdom utvecklas på ett positivt sätt. För att användandet av dessa medel ska bli så effektiv som möjligt måste arbetet präglas av långsiktighet och helhetssyn. Individ- och omsorgsförvaltningen föreslår härmed att kommunen inför en social investeringsfond kallad Sociala satsningar för framtiden. Fonden ska vara en central budgetpost under kommunstyrelsen där ansökningar bereds av styrgruppen för Fokus Barn och Unga och kommunstyrelsen har mandat att besluta om medlen. Förslag till beslut 1. Individ- och omsorgsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att förslag på att införa en social investeringsfond godkänns. 2. Skrivelsen överlämnas till kommunstyrelsen för vidare beredning. Marianne Saur Hedlund Förvaltningschef Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg Besöksadress: Kavallerivägen 4, Rissne Telefon: 08-706 80 00 Organisationsnummer: 212000-0175 individochomsorgsforvaltningen@sundbyberg.se www.sundbyberg.se
2013-02-26 2 (5) Bakgrund I budget 2013, beslutad av KF, fick individ- och omsorgsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna att införa en social investeringsfond i staden. Syftet med en social investeringsfond är att genom ett strategiskt förebyggande arbete för grupper av kommuninvånare bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede för att undvika ökade kostnader och minska sociala problem i ett långsiktigt perspektiv. Nationalekonom Ingvar Nilsson har gjort beräkningar på vad utanförskap kostar samhället i stort. Förebyggande insatser som kan leda till att arbetslöshet, missbruk, kriminalitet och psykiska störningar minskar leder till stora ekonomiska besparingar. Det finns utarbetade ekonomiska kalkyler på dessa kostnader som kan användas då förebyggande projekt planeras där man kan räkna ut prognostiserade besparingar för kommunen och samhället i stort. En social investeringsfond är en central post i kommunens budget som ska användas till specifikt förebyggande sociala insatser som inte utförs i de ordinarie verksamheterna. Medel ska kunna sökas ur fonden till olika projekt som med fördel kan vara förvaltningsövergripande och främst inriktade på att förebygga att barn och ungdom utvecklas på ett positivt sätt. Det kan t.ex. handla om att förstärka skolans resurser för specifika målgrupper, förhindra arbetslöshet i hushåll där det finns barn och förebygga eller minska konsekvenser av våld i nära relationer. I ett antal kommuner och landsting pågår för närvarande ett intensivt arbete med att genom projektmedel från sociala investeringsfonder bli bättre på att förebygga sociala problem, motverka stuprörseffekter och höja motivationen och innovationsgraden i arbetet med främst barn och unga som på olika sätt är i behov av stöd. Liknande arbeten pågår även i andra länder, inte minst Storbritannien. Det finns såväl ekonomiska som mänskliga värden i att barn och ungdomar får förutsättningar att växa och utvecklas på bästa sätt. Tidiga insatser är en viktig framtidsinvestering som på sikt syftar till att minska risken för långvarig arbetslöshet med alla negativa konsekvenser det innebär. Förebyggande insatser bör ske utifrån ett kommunövergripande perspektiv och leda till metodutveckling. Investeringarna ska i ett långsiktigt perspektiv generera såväl lägre kommunala kostnader som mänskliga vinster. Eftersom en social investeringsfond har ett långsiktigt perspektiv måste den politiska ledningen kunna se över mandatperioder och vidta åtgärder som kan stärka välfärden och skapa en hållbar utveckling inom det sociala området. Rätt använd kan fonden leda till att undvika de kostnader som vi med hög sannolikhet vet kommer att dyka upp om vi inte gör något kraftfullt idag.
2013-02-26 3 (5) En investeringsfond ställer särskilda krav för ansökan, handläggning, styrning och uppföljning. De kommuner som inrättat sociala investeringsfonder har valt olika sätt för detta. Norrköpings kommun har t.ex. valt att tillämpa den så kallade återföringsmodellen. Det innebär att pengar som förs ut ur fonden till olika projekt ska återföras av de verksamheter som erhåller lägre kostnader som en följd av investeringen. När effekterna av investeringen uppstår ska nämndens eller förvaltningens ramar minskas med motsvarande belopp. På detta sätt fylls fonden på och nya investeringar kan göras. Förslag Individ- och omsorgsförvaltningen föreslår att kommunen inför en social investeringsfond för sociala insatser med fokus på målgrupperna Barn och unga vars utveckling riskeras på grund av omständigheter som kan förebyggas Personer som upplever våld i nära relationer vilket påverkar barn och ungas utveckling Föräldrar vars arbetslöshet påverkar barnens uppväxt och framtid. Fondmedlen bör utgöra en post i kommunstyrelsens budget. Kommunstyrelsen bör alltså få mandat att besluta om de medel som ingår i fonden. Styrgruppen för Fokus barn och unga, en förvaltningsövergripande verksamhet där det finns samlad erfarenhet från aktuella verksamhetsområden, bör få ansvar för att utreda och bereda ansökningar till fonden i samverkan med stadens ekonomichef. Anvisning av medel Återföring av anvisade medel De centralt anvisade medlen ska användas till förebyggande insatser som på sikt ger minskade kommunala kostnader. För varje beslut om utvecklingsinsats måste tidsperioden definieras som kostnadsminskningen ska beräknas på. Genom att göra årliga reduktioner av kommunbidraget på de nämnder där kostnadsminskningen uppstår under den definierade tidsperioden, bygger man upp ett utrymme som kan användas för nya insatser. En nämnd som beviljas projektmedel erhåller dessa resurser utöver de redan tilldelade. För att en social investering ska beviljas medel måste den/de nämnder som ansöker om medel påvisa framtida minskade kommunala kostnader samt mänskliga vinster. Stor vikt läggs därför vid kostnads- och effektberäkningar samt planering för uppföljning. Eftersom den sociala investeringen inte kan hanteras enligt gällande redovisningsprinciper för investeringar, får uppbyggnaden av nödvändigt ekonomiskt utrymme lösas genom årliga avsättningar i den kommungemensamma driftbudgeten. De förebyggande insatserna genomförs med ett nämndövergripande perspektiv och på sikt ska insatserna minska de kommunala kostnaderna samtidigt som det uppstår mänskliga vinster. Kostnadsminskningarna kan till exempel handla om minskat behov av resurser, som färre HVB-placeringar, minskat behov av konsultation från
2013-02-26 4 (5) den samlade elevhälsan eller färre utredningar av skolpsykolog. När effekterna av insatsen börjar synas och när de kommunala kostnaderna minskar till följd av insatsen, ska nämndens/nämndernas ekonomiska ramar, kommunbidraget, minskas med motsvarande belopp. Överskottet kan sedan användas för framtida insatser. På det sättet kommer det centrala utrymmet för utvecklingsprojekt kontinuerligt att fyllas på och nya sociala insatser kan göras. Ekonomiska och mänskliga vinster ska utvärderas i samtliga insatser. Uppföljning För varje förebyggande insats ska det finnas en plan för löpande uppföljning. Det ska framgå hur resultaten ska mätas och vid vilka tidpunkter de ska redovisas. Det ska också anges hur insatsen bidrar till att kommunens totala kostnader minskar och vilka verksamheter som erhåller kostnadsminskningen. Arbetssättet för insatserna ska dokumenteras så att de kan få en spridning till ett mer generellt genomförande, om de är lyckade. Dessutom ska det årligen göras en samlad uppföljning kopplad till det långsiktiga syftet, att utveckla verksamheten. Vetenskapligt stöd Det krävs ett gott vetenskapligt stöd för att kunna förutsäga om en insats kommer att ge avsedd effekt och betala sig på sikt. Kopplingen mellan insats och förväntade effekter måste få adekvat stöd genom vetenskap och beprövad erfarenhet. Sociala investeringar och redovisningen Sociala investeringar har blivit ett begrepp för satsningar som avser att utveckla förebyggande åtgärder inom det sociala området. Det handlar t ex om att tidigt identifiera barn som av medicinska eller sociala skäl löper stor risk att senare i livet hamna i missbruk och kriminalitet. I samband med att finansieringen av sådana utvecklingsprojekt diskuteras har det även uppkommit frågor om hur dessa satsningar kan redovisas. I argumentationen runt dessa satsningar framhålls från verksamhetshåll att de kan vara samhällsekonomiskt lönsamma då de utöver mänskliga vinster även kan leda till minskade framtida kostnader. Att dessa satsningar benämns som investeringar har i vissa sammanhang lett till missuppfattningen att de redovisningsmässigt också kan hanteras som sådana. Lagen om kommunal redovisning är mycket tydlig, det är inte möjligt att aktivera och göra avskrivningar för insatser av den art som det här blir fråga om. En grundläggande princip för att kunna aktivera utgifter är att man äger och har kontroll över en identifierbar tillgång. Ett sådant förhållande finns inte i de insatser som ryms inom begreppet sociala investeringar utan de skiljer sig inte från annan driftverksamhet. Kostnaderna hamnar därför i driftredovisningen och landar i den budgeterade och redovisade resultaträkningen det år då insatsen planeras och genomförs. Det värde som kan uppstå av dessa sociala insatser är inte ett värde som är identifierbart i externredovisningstermer. Inom det regelverk som god ekonomisk hushållning och balanskravet anger ska all verksamhet rymmas inom ett gemensamt ekonomiskt utrymme och där konkurrera med andra prioriteringar om resurser.
2013-02-26 5 (5) Individ- och omsorgsförvaltningen föreslår med hänvisning till ovanstående att benämna fonden Sociala satsningar för framtiden, en central budgetpost där ansökningar bereds av styrgruppen för Fokus Barn och Unga och där kommunstyrelsen har mandat att besluta om medlen. Ansökan Ansökan att ta del av fondens medel ska göras gemensamt av samtliga berörda nämnder som ansvarar för projektet och dess kostnader. Ansökan ska innehålla beskrivning av insatsen enligt följande punkter: Namn på satsningen Satsningens syfte och målgrupp Satsningens innehåll och krav på resurser, personal m.m Satsningens förväntade effekter med beskrivning av hur koppling mellan insats och effekt ska stödjas av vetenskap och beprövad erfarenhet Tidplan och ekonomisk kalkyl över kostnad, avkastning över tid och återbetalning Vilka verksamheter som berörs avseende såväl satsningen som de förväntade effekterna Översikt över liknande satsningar på området Modell för uppföljning och utvärdering Beredning av beslut Ansökan om medel kan göras av samtliga nämnder i staden. Styrgruppen för Fokus barn och unga bereder varje ansökan med hjälp av relevanta sakkunniga som t.ex ekonomikontoret. Då ärenden beretts lämnas de till Kommunstyrelsen för beslut.