Södra Bottenhavet - Upplands inre kustvatten

Södra Bottenhavet - Upplands inre kustvatten Sammanfattning Upplands inre kustvatten ligger inom Tierps, Östhammars och Norrtälje kommuner, i Uppsala och Stockholms län och omfattar en kuststräcka som är ca 600 km lång. Upplands inre kustvatten omfattas av 15 kustvattenförekomster. 259

Längs kusten finns ett flertal grunda havsvikar med höga naturvärden. Flera marina reservat är under bildning. Inom området finns idag ett flertal Natura 2000 områden som är skyddade enligt art och habitat direktivet samt fågeldirektivet. Området inrymmer även naturreservat. För marina miljöer som ingår i de skyddade områdena finns sällan bruksrestriktioner som säkerställer de marina värdena. Ingen vattenförekomst inom Upplands inre kustvatten uppnår i dagsläget god status, 15 vattenförekomster klassas till måttlig status, 4 till otillfredsställande och en till dålig status. Underlaget för statusklassningen är dock bristfällig och revideringar kommer att genomföras kontinuerligt i takt med att kunskapen och underlaget förbättras. Vatten med kortare vattenomsättningstid uppvisar generellt bättre status än vattenförekomster som har ett sämre vattenutbyte. Statusklassningen tyder på att hela Upplands kusten är övergödd. De mest örika partierna har ett begränsat vattenutbyte med öppna havet i dessa delar borde övergödningssituationen främst bero på näringstillförsel från land. Kustzonen har stora värden och fungerar både som recipient för industrier, reningsverk och landområden via åmynningar. Kusten har även höga värden i form av rekreation och därmed även turism. Som del av en gammal bruksbygd återfinns även kulturella värden i området. Då statusklassningen, med dess fel och brister, tyder på att kusten är övergödd bedöms samtliga vattenförekomsterna att vara i risk att inte uppnå god status. Övergödning är en komplex problematik då påverkan kommer både från markanvändning, samhälle och industri samt luftdeposition och påverkan från Östersjöns utsjövatten. Med effektiva åtgärden kan troligen övergödningssituationen förbättras i några vattenförekomster men i dagsläget är det svårt att peka ut vilka. Upplands inre kustvattens avrinningsområde Upplands inre kustvatten ligger inom Tierps, Östhammars och Norrtälje kommuner och omfattar en kuststräcka som är ca 600 km lång. Upplands inre kustvatten består av ca 20 vattenförekomster. Befolkningen bor i huvudsak utanför tätort. Längs kusten finns ett flertal grunda havsvikar med höga naturvärden. Statistik för Upplands inre kustvattens avrinningsområde, Uppsala län. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek 909,1 km 2 Befolkning 1412 -inom tätort 45 -utanför tätort 1367 Markanvändning -bebyggd mark 0,2 % -skogsmark 13,8 % -jordbruksmark 1,6 % -vatten 82,1 % Medelvattenföring - Normal högvattenföring - Normal lågvattenföring - 260

Statistik för Upplands inre kustvattens avrinningsområde, Uppsala län. (Forts.) Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 17 st -dricksvattenförekomster-ytvatten - -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet 1 st -fiskdirektivet - -nitratkänsliga områden 2 % av avrinningsområdet -avloppsvattenkänsliga områden 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk 2 st -övriga 1 st Enskilda avlopp - Förorenade områden med vattenpåverkan 2 st riskklassade Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder 2 st Dikningsföretag/markavvattningsföretag 21 st Miljöproblem /N -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Ej analyserat Vattenuttag -vattenförsörjning st -bevattning st Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar st Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar 261

Statistik för Upplands inre kustvattens avrinningsområde, Uppsala län. (Forts.) Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden Längs kusten finns ett flertal grunda havsvikar med höga naturvärden. Flera marina reservat är under bildning. Inom området finns idag ett flertal Natura 2000 områden som är skyddade enligt art och habitat direktivet samt fågeldirektivet. Området inrymmer även naturreservat. De skyddade områdena har skydd för främst terrestra värden, för de marina miljöerna finns sällan reella restriktioner som säkerställer de marina värdena. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig 15 -otillfredsställande 4 -dålig 1 Statusklassningen grundar sig främst på växtplankton och fysikalisk-kemiska faktorer och pekar på att kuststräckan är övergödd. Kuststräckan har många grunda vikar som kan betraktas som naturligt näringsrika men provtagningen är utförd i fria vattnet där kustvattnet i ett naturligt tillstånd är näringsfattigt. De mest örika partierna har ett begränsat vattenutbyte med öppna havet i dessa delar borde övergödningssituationen främst bero på näringstillförsel från land. Underlagsmaterialet för statusbedömningen har varit begränsad och är därför preliminär och kommer att kompletteras med bedömning av fler kvalitetsfaktorer, fler mätningar och med hjälp av lokala kunskaper. Växtplankton Växtplanktonstatusen (främst klorofyll a) varierar i området mellan god och måttlig. I vattenförekomster med ett gott vattenutbyte tenderar statusen att vara bättre än i de vattenförekomster med längre vattenomsättningstid. Statusen är bedömd utefter ett begränsat underlagsmaterial och har därför inte varit utslagsgivande för statusbedömningen. Status för fysikalisk- kemiska faktorer har använts som stöd. Fysikalisk-kemiska faktorer Statusen varierar mellan måttlig och dålig i området. Gällande näringsämnen är statusen för fosfor genomgående sämre än för kväve. Statusen är bedömd utefter ett begränsat underlagsmaterial och är därmed osäker. 262

Påverkan och miljöproblem Övergödning: Upplands kustvatten (undantaget vissa grunda vikar) är i opåverkat tillstånd näringsfattigt, men uppvisar i dagsläget förhöjda halter av närsalter. De mest örika partierna har ett begränsat vattenutbyte med öppna havet, i dessa delar borde övergödningssituationen främst bero på näringstillförsel från land. Industrier, reningsverk samt landområden via åmynningar bidrar till belastning av näringsämnen på kustvattnet. Metaller och miljögifter: Industrier, reningsverk samt landområden via åmynningar bidrar till belastning av miljögifter på kustvattnet. Skogsindustrin har i vissa områden orsakat förhöjda halter av kvicksilver, dioxin och andra klorerade substanser i biota. I området finns ett flertal identifierade potentiellt förorenade områden som kan innebära risk för spridning av miljögifter. I Karlholmsfjärden och Lötfjärden, vilka ligger i direkt anslutning till Lövstabukten har Dioxiner påträffats i sediment. Lövstabukten bedöms ha problem med miljögifter då sedimentvolymerna och spridningsförutsättningarna för förorenade sediment bedöms vara mycket stora. Främmande arter: Havsbortsmasken Marenzellaria neglecta har observerats i närområdet. Arten beskrivs som ett potentiellt hot mot bottenfaunasamhället. Mer kunskap behövs om ev. spridning. Vattentjänster samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Kustzonen har stora värden och fungerar både som recipient för industrier, reningsverk och landområden via åmynningar. Forsmarks kärnkraftverk använder Öregrundsgrepen som recipient. För gemene är det troligen rekreation som man främst kopplar till kustzonen med bad, fiske, båtliv mm. Dessa värden är svåra att uppskatta i kronor och ören och brukar uppfattas som ovärderliga. Rekreationsvärden inbringar även värden i form av turism. Som del av en gammal bruksbygd innehåller kusten även höga kulturvärden. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? I dagsläget måste man, utefter försiktighetsprincipen, bedöma att samtliga vattenförekomster inom området löper risk att inte uppnå god status till 2015. Övergödningsproblematiken i Östersjön är komplex och även Bottenhavet har på senare år uppvisat tecken på övergödning. Belastningen av miljögifter och metaller behöver undersökas vidare. Bristande kunskap finns om gamla synder i form av metaller och miljögifter i sediment men även nya potentiella miljögifters spridning i kustvatten. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk I risk 15 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 263

Södra Bottenhavet - Upplands yttre kustvatten Sammanfattning Havsområdet ligger inom Tierps, Östhammars och Norrtälje kommuner i Uppsala och Stockholms län. Kustområdet är indelat i två vattenförekomster, Öregrunds och Östhammars kustvatten. Området karakteriseras av öppet hav med få öar och varierande djup vanligen >30 m. Dock utanför Gräsö finns en omfattande skärgård 264

med öar och skär och med betydligt grundare medeldjup. Gräsö skärgård är utpekat som Baltic Sea Protected Area (BSPA) och ett marint reservat för är under utredande. De skyddade områdena som ligger inom Upplands yttre kustvatten har främst terrestra värden, för de marina miljöerna finns sällan reella restriktioner som säkerställer de marina värdena. Gräsö skärgård är utpekat som Baltic Sea Protected Area (BSPA) och ett marint reservat för är under bildande. Östhammars kustvatten uppnår god status medan statusen i Öregrunds kustvatten klassas till måttlig. Underlagsmaterialet för statusbedömningen är bristfälligt och bedömningen är därför preliminär och kommer att kompletteras. Den största övergödningspåverkan kommer troligen från egentliga Östersjön. I områdets norra del tycks Dalälven stå för ett betydande tillskott av näringsämnen. I närområdet har två främmande arter med stor spridningspotential observerats, havsbortsmasken Marenzellaria neglecta och kammaneten Mnemiopsis leidy. Havsborstmasken beskrivs som ett potentiellt hot mot bottenfaunasamhället. I Svarta havet har kammaneten orsakat stor skada på de lokala sardellstammarna genom att äta djurplankton, samt fiskarnas rom och yngel. Vattnen används till viss del för kommersiell sjöfart och yrkesfiske. Kustzoner innehåller dessutom höga rekreations- och turismvärden. Delar av Upplands yttre kustvatten har med sin komplexa struktur med grynnor och skär vållat sjöfarten problem. Dessa farvatten kan uppvisa höga kulturvärden i form av förlista skepp och fartyg från svunnen tid. Området innehåller även höga värden för naturvården och minst ett marint reservat är under utredning. Som helhet bedöms Upplands yttre kustvatten att vara i risk för att inte uppnå god status 2015. Övergödning och främmande arter är två potentiella hot som bör följas upp. Övergödningsproblematiken i Östersjön är komplex och även Bottenhavet har på senare år uppvisat tecken på övergödning, etableringen av främmande arter är ett potentiellt hot mot ekosystemet. Belastning av miljögifter och metaller behöver undersökas vidare. Upplands yttre kustvattens avrinningsområde Havsområdet ligger inom Tierps, Östhammars och Norrtälje kommuner i Uppsala och Stockholms län. Kustområdet är indelat i två vattenförekomster, Öregrunds och Östhammars kustvatten. Området karakteriseras av öppet hav med få öar och varierande djup vanligen >30 m. Dock utanför Gräsö finns en omfattande skärgård med öar och skär och med betydligt grundare medeldjup. Gräsö skärgård är utpekat som Baltic Sea Protected Area (BSPA) och ett marint reservat för är under utredande. 265

Statistik för Upplands yttre kustvattens avrinningsområde. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek 990,4 km 2 Befolkning 241 -inom tätort 0 -utanför tätort 241 Markanvändning -bebyggd mark 0 % -skogsmark 5,2 % -jordbruksmark 0,4 % -vatten 93,2 % Medelvattenföring - Normal högvattenföring - Normal lågvattenföring - Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 11 st -dricksvattenförekomster-ytvatten - -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet - -nitratkänsliga områden 3 % av avrinningsområdet -avloppsvattenkänsliga områden 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp - Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag 3 st Miljöproblem /N -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar 266

Statistik för Upplands yttre kustvattens avrinningsområde. (Forts.) Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer st st st Skyddade områden Inom området finns idag ett flertal Natura 2000 områden som är skyddade enligt art och habitat direktivet samt fågeldirektivet. Området inrymmer även naturreservat. De skyddade områdena har skydd för främst terrestra värden, för de marina miljöerna finns sällan reella restriktioner som säkerställer de marina värdena. Gräsö skärgård är utpekat som Baltic Sea Protected Area (BSPA) och ett marint reservat för är under utredande. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god 1 -måttlig 1 -otillfredsställande -dålig Statusklassningen grundar sig främst på växtplankton och fysikalisk-kemiska faktorer. För Östhammars kustvatten är även bottenfauna bedömt. Kustvattnet är i naturligt 267

tillstånd näringsfattigt och kvalitetsfaktorerna växtplankton och bottenfauna svarar mot en eventuell övergödningssituation. Östhammars kustvatten uppnår god status medan statusen i Öregrunds kustvatten klassas till måttlig. Underlagsmaterialet för statusbedömningen är bristfälligt och bedömningen är därför preliminär och kommer att kompletteras med bedömning av fler kvalitetsfaktorer, fler mätningar och med hjälp av lokala kunskaper. Bottenfauna Bottenfaunan visar på god status i Östhammars kustvatten. Bedömningen stämmer överens med bedömningen av växtplankton samt fysikalisk-kemiska faktorer. Växtplankton Växtplankton uppvisar måttlig status i Öregrunds kustvatten och god status i Östhammars kustvatten. Status för fysikalisk- kemiska faktorer har använts som stöd. I Öregrunds kustvatten är provpunkten belägen i ett område som är påverkat av Dalälvens utflöde, det är osäkert om detta kan anses vara representativt för hela kustvattenförekomsten. Statusen är bedömd utefter ett begränsat underlagsmaterial och har därför inte varit utslagsgivande för statusbedömningen. Status för fysikaliskkemiska faktorer har använts som stöd. Fysikalisk-kemiska faktorer Fysikalisk-kemiska faktorer uppvisar måttlig status i Öregrunds kustvatten och god status i Östhammars kustvatten. I Öregrunds kustvatten är provpunkten belägen i ett område som är påverkat av Dalälvens utflöde, det är osäkert om detta kan anses vara representativt för hela kustvattenförekomsten. Statusen är bedömd utefter ett begränsat underlagsmaterial. Påverkan och miljöproblem Övergödning: Den största övergödningspåverkan kommer från egentliga Östersjön. Huvudsakligen fosfor men även kväve tillförs området via strömmar. I områdets norra del tycks det som om Dalälven står för ett betydande tillskott av näringsämnen. Främmande arter: Havsbortsmasken Marenzellaria neglecta har observerats i närområdet. Arten beskrivs som ett potentiellt hot mot bottenfaunasamhället. Den amerikanska kammaneten Mnemiopsis leidy har observerats och verkar sprida sig explosionsartat åtminstone på den finska sidan av Bottenhavet och Östersjön. Kammaneten är ett effektivt rovdjur av djurplankton, samt fiskrom och fiskyngel. Mer kunskap behövs om ev. etablering och spridning av främmande arter. Vattentjänster samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Vattnen används till viss del för kommersiell sjöfart och yrkesfiske. För gemene man är det troligen rekreation som man främst kopplar till kustzonen med bad, fiske, båtliv mm. Dessa värden är svåra att uppskatta i kronor och ören och brukar uppfattas som ovärderliga. Rekreationsvärden inbringar även värden i form av turism. 268

Vissa delar av Upplands yttre kustvatten, där djupförhållandena mycket komplexa med grynnor och skär, kan innehålla höga kulturvärden i form av förlista skepp och fartyg från svunnen tid. Området innehåller även höga värden för naturvården och minst ett marint reservat är under utredning. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Som helhet bedöms Upplands yttre kustvatten att vara i risk för att inte uppnå god status 2015. Övergödning och främmande arter är två potentiella hot som bör följas upp. Övergödningsproblematiken i Östersjön är komplex och även Bottenhavet har på senare år uppvisat tecken på övergödning, etableringen av främmande arter är ett potentiellt hot mot ekosystemet. Belastning av miljögifter och metaller behöver undersökas vidare. Bedömningen blir något annorlunda om man riskbedömer på vattenförekomstnivå och med utgångspunkt i statusbedömningen. Öregrundskustvatten uppvisar måttlig status men underlaget är litet och provtagningspunkten ligger nära Dalälven. Vattenförekomsten uppvisar troligen en gradient där den norra delen påverkas mycket av Dalälven men den södra delen har sin största påverkan från utsjön. En uppdelning av vattenförekomsten kan vara aktuell för att åstadkomma mer homogena vattenförekomster. Ny statusbedömning och riskklassning blir därmed aktuell. Östhammars kustvatten uppvisar god status och bedöms ej vara i risk att försämras med utgångspunkt från lokala påverkanskällor. Storskaliga förändringar som närsaltsbelastning från utsjön och etablering av främmande arter måste följas upp men är inte möjligt att åtgärda med lokala åtgärder. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 1 I risk 1 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 269

Norra Östersjön Stockholms inre skärgård och Hallsfjärden Sammanfattning Kustområdet ligger inom Sollentuna, Täby, Vaxholm, Danderyd, Stockholm, Lidingö, Nacka, Värmdö och Södertälje kommuner. Detta typområde utgörs av de 270

vattenförekomster inom Norra Östersjöns vattendistrikt vilka klassificerats som övergångsvatten. Det avser de två geografiskt åtskilda områdena Stockholms inre skärgård samt Hallsfjärden. Utmärkande karakteristika för detta typområde är: Starkt påverkat av utflödande sötvatten från Mälaren, starkt kuperad bottentopografi (varierar från <10m till 60m), vattenomsättningstid över 40 dygn, skiktad vattenpelare (övre lagret med låg salthalt och undre lagret med hög salthalt) och omkring 90 isdagar per år. Området omfattar 17 vattenförekomster, varav sju har måttlig status och 10 har otillfredsställande vattenstatus. Norra Östersjön Stockholms inre skärgård och Hallsfjärden Kustområdet ligger inom Sollentuna, Täby, Vaxholm, Danderyd, Stockholm, Lidingö, Nacka, Värmdö och Södertälje kommuner. Detta typområde utgörs av de vattenförekomster inom Norra Östersjöns vattendistrikt vilka klassificerats som övergångsvatten. Det avser de två geografiskt åtskilda områdena Stockholms inre skärgård samt Hallsfjärden. Stockholms inre skärgårds yttre avgränsning går vid en linje Norra Vaxholmsfjärden - Rindö - Oxdjupet Skurusundet och utbreder sig från Strömmen (Saltsjön) till och med Överbyfjärden, Kodjupet, Norra Vaxholmsfjärden, Rindösundet, Solöfjärden och Skurusundet. Ett antal större öar bildar en naturlig avgränsning mot innerskärgården. Dessa öar, tillsammans med trånga sund och trösklar, skärmar av de inre delarna av skärgården och begränsar därigenom vattenutbytet med utanför liggande havsområde. Det bidrar till att påverkan blir stor från större sötvattensutflöden både avseende salthalt och belastning av närsalter eller giftiga substanser. Den inre delen utgör en fortsättning av Norrström, som flödesmässigt är Sveriges tionde största vattendrag. Huvuddelen av ytströmmen från Stockholms inre skärgård passerar ut genom Oxdjupet och det mindre Kodjupet, med en utgående ytström och en inåtgående kompensationsström med saltare vatten. Denna estuarina cirkulation sker även in till centrala Stockholms. På vägen skiktas vatten in från avloppsreningsverken (Henriksdal, Bromma och Käppala) och bildar ett ytterligare strömsystem på cirka 10-15 meters djup. Utmärkande karakteristika för detta typområde är: Starkt påverkat av utflödande sötvatten från Mälaren, starkt kuperad bottentopografi (varierar från <10m till 60m), vattenomsättningstid över 40 dygn, skiktad vattenpelare (övre lagret med låg salthalt och undre lagret med hög salthalt) och omkring 90 isdagar per år. Området omfattar 17 vattenförekomster. 271

Statistik för Stockholms inre skärgård och Hallsfjärden, Stockholms län. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek 257,6 km 2 Befolkning 86 308 -inom tätort 82 866 -utanför tätort 3 442 Markanvändning -bebyggd mark 22,2 % -skogsmark 21,9 % -jordbruksmark 4,8 % -vatten 47,8 % Medelvattenföring - Normal högvattenföring - Normal lågvattenföring - Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 4 st -fågeldirektivet -habitatdirektivet 4 st -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten 2 st -badplatser enl. badvattendirektivet 11 st -fiskdirektivet 0 % av avrinningsområdet -nitratkänsliga områden 45 % av avrinningsområdet -avloppsvattenkänsliga områden (kväve) 98 % av avrinningsområdet -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk 3 st -övriga 2 st Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) 18 st Oklassade misstänkta förorenade områden med vattenpåverkan 628 st Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar 4 st 5 st 12 st /N 272

Statistik för Stockholms inre skärgård och Hallsfjärden, Stockholms län. (Forts.) Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer st st st Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög 0 -god 0 -måttlig 7 -otillfredsställande 10 -dålig 0 Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 0 I risk 17 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 273

Norra Östersjön Östergötlands och Stockholms skärgårds mellankustvatten Sammanfattning Kustområdet ligger i Norrtälje, Österåker, Vaxholms, Värmdö, Tyresö, Haninge, Nynäshamns, Södertälje, Trosa, Nyköpings och Oxelösunds kommuner. Inom Norra 274

Östersjöns Vattendistrikt sträcker sig det aktuella kustavsnittet från Furöområdet utanför Oxelösund i söder till Björköfjärden utanför Norrtälje i norr. Området omfattar 87 vattenförekomster. Utmärkande karakteristika för detta typområde är: Skärgård med många öar och vikar, skyddad för vågexponering, starkt kuperad bottentopografi, vattenomsättningstid generellt över 40 dygn, delvis skiktad vattenpelare och omkring 90 isdagar per år. Detta typområde omfattar Stockholms mellanskärgård och de inre delarna av ytterskärgården samt Södermanlandskustens inre delar. Mellanskärgården omfattar Trälhavet och Saxarfjärden samt den södra farleden och Furusundsleden upp till Granhamnsfjärden. I mellanskärgården blandas det mer fosfatrika havsvattnet som transporteras söderut utmed kusten med det kväverika ytvattnet som förs ut från innerskärgården. Salthalten i mellanskärgården varierar runt 5 promille och påverkas av utflödande sötvatten, speciellt från Norrström. Ytterskärgården utgör ett relativt öppet vattenlandskap där vattenutbytet är högt, med mindre märkbar påverkan av lokala utsläpp från kusten. Ytterskärgårdens avgränsning mot mellanskärgården utgörs ungefär av en linje från Blidö i norr ner mot Kanholmsfjärden i söder. Södermanlands kust och skärgård är örik, men smal och saknar nästan genomgående mellanskärgårdspartier. Salthalten i ytterskärgården varierar mellan 5,2-5,8 promille i norra delen av skärgården, och mellan 6-7 promille i den södra delen. Salthalten varierar även från det öppna havet in till mellanskärgården, samt i djupled. I kustområdet, typområde 12, finns det 24 Natura 2000-områden. 14 av de skyddade områdena ligger inom Stockholms län. I Södermanlands län finns det 11 stycken. Samtliga vattenförekomster har måttlig eller sämre status i Södermanlands län. Den generella trenden är att statusen är som sämst inne i stadsfjärdarna vid Nyköping och Trosa och blir något bättre ju längre ut mot havet man kommer. Denna trend är att förvänta då påverkan bedöms vara som högst inne i stadsfjärdarna. Flera problemområden går att identifiera i fråga om påverkan och risker, t ex närsaltbelastning, utsläpp av metaller och långlivade organiska föreningar, invasion av främmande arter och tillbakagång av inhemska arter. Påverkan är hög i vissa delar av kusten medan andra i stort sett endast påverkas av diffusare utsläpp via vattenströmmar från Östersjön och övriga delar av kusten samt luftdeposition. Vattnen i typområdet trafikeras av tyngre sjöfart till och från Stockholms hamnar samt Oxelösunds hamn. Området är mycket viktigt för det rörliga friluftslivet i form av segling, paddling, vandring, fritidsbåtstrafik och fiske. Det förekommer såväl kommersiellt yrkesfiske som fiskeguideverksamhet samt rent fritidsfiske. Ett flertal havsbad finns inom typområdet. Av dessa är 18 st upptagna inom badvattendirektivet. Flertalet avloppsreningsverk, övriga industrier och hamnar nyttjar vattnet som recipient. Samtliga kustvattenförekomster i Södermanlands län bedöms vara i risk att inte uppnå god status 2015. Näringsbelastningen från de stora åarna, utsläpp från enskilda avlopp, reningsverk och internbelastning av fosfor från Östersjön är också mycket stora riskfaktor för den framtida statusen i hela området. Det finns även risk för fortsatt spridning av föroreningar som olja, metaller och organiska föreningar från 275

fartygstrafik, närliggande verksamheter och samhällen i kustområdet, exempelvis Oxelösund och Trosa. Norra Östersjön Östergötlands och Stockholms skärgårds mellankustvatten Utmärkande karakteristika för detta typområde är: Skärgård med många öar och vikar, skyddad för vågexponering, starkt kuperad bottentopografi (från <10m till 60m), vattenomsättningstid generellt över 40 dygn (undantag med avsevärt kortare tid förekommer), delvis skiktad vattenpelare (övre och undre lagret hög oligohalint), omkring 90 isdagar per år. Sammanlagt finns 30-talet Natura 2000-områden (habitatdirektivet) i direkt anslutning till kustvattnen i detta typområde. I området finns det två marina naturreservat, Fifång i Stockholms län och Askö i Södermanlands län. Totalt finns ett 90-tal vattenförekomster inom typområdet. Statistik för avrinningsområdet. Kustområdet ligger i Norrtälje, Österåker, Vaxholms, Värmdö, Tyresö, Haninge, Nynäshamns, Södertälje, Trosa, Nyköpings och Oxelösunds kommuner. Inom Norra Östersjöns Vattendistrikt sträcker sig det aktuella kustavsnittet från Furöområdet utanför Oxelösund i söder till Björköfjärden utanför Norrtälje i norr. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek 3118,8 km 2 Befolkning 38 142 -inom tätort 22 265 -utanför tätort 15 877 Markanvändning -bebyggd mark 2,2 % -skogsmark 20,7 % -jordbruksmark 2,8 % -vatten 70,2 % Medelvattenföring - Normal högvattenföring - Normal lågvattenföring - Antal vattenförekomster 9 Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 24 st -fågeldirektivet 8 st -habitatdirektivet 24 st -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten 1 -badplatser enl. badvattendirektivet 18 st -fiskdirektivet 0 % av avrinningsområdet -nitratkänsliga områden 25 % av avrinningsområdet -avloppsvattenkänsliga områden (kväve) 99 % av avrinningsområdet -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk 3 st -övriga 2 st Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) 15 st Oklassade misstänkta förorenade områden med vattenpåverkan 459 st 276

Statistik för avrinningsområdet. (Forts.) Vattenföretag Dammar 12 st Övriga vandringshinder 22 st Dikningsföretag/markavvattningsföretag 89 st Miljöproblem /N -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden I kustområdet, typområde 12, finns det 24 Natura 2000-områden. 14 av de skyddade områdena ligger inom Stockholms län. I Södermanlands län finns det 11 stycken och de beskrivs kortfattat nedan. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög 0 -god 1 -måttlig 64 -otillfredsställande 10 -dålig 4 OBS! Statistiken avser både AB- och D-län. Samtliga vattenförekomster har måttlig eller sämre status i Södermanlands län. Den generella trenden är att statusen är som sämst inne i stadsfjärdarna vid Nyköping och Trosa och blir något bättre ju längre ut mot havet man kommer. Denna trend är att förvänta då påverkan bedöms vara som högst inne i stadsfjärdarna. Bottenfauna 13 vattenförekomster av 21 totalt inom typområdet är klassade med avseende på bottenfauna. Samtliga har god status utom Ringsöområdet som har måttlig status. Makroalger Gupafjärden och Tvären är klassade med avseende på makrovegetation. Statusen är god respektive hög. Växtplankton Samtliga vattenförekomster är klassade avseende växtplankton. I de flesta fall har enbart klorofyllmätningar fått avgöra klassningen, men i vissa fall har även mätningar 277

av biovolym funnits tillgängliga. Stadsfjärdarna vid Nyköping samt Trosafjärden och Fågelöfjärden har sämst status medan övriga förekomster har god till måttlig. Allmänna förhållanden Samtliga vattenförekomster är klassade med avseende på allmänna förhållanden. Trenden är väldigt tydlig att förhållandena är som sämst (dålig status) inne i Stadsfjärdarna vid Nyköping samt Trosafjärden. Medan förhållandena förbättras via otillfredsställande till måttlig ju längre ut mot öppet hav man kommer. Påverkan och miljöproblem Flera problemområden går att identifiera i fråga om påverkan och risker, t ex: 1. Närsaltbelastning - Övergödning av kustnära vatten och syrgasfria bottnar 2. Utsläpp av metaller och långlivade organiska föreningar - Bioackumulation av miljögifter 3. Invasion av främmande arter 4. Tillbakagång av arter Detta typområde är tämligen variabelt med många olika naturtyper och med väldigt ojämn fördelning av belastning från naturlig avrinning och mänskliga aktiviteter. Detta medför att olika delar av området skiljer sig från varandra och att förutsättningarna är olika. Ytvattenstatusen är generellt måttlig, men flera av de inre fjärdarna uppvisar otillfredsställande och dålig status. Många av dessa är hårt belastade av närsalter via flera kustmynnande vattendrag och är inte utsjöpåverkade. Övriga områden, bortsett från de inre liggande mellanskärgårdsfjärdarna, kan i allmänhet antas ha en hög grad av utsjöpåverkan. Närsaltsbelastningen till flera av de stora fjärdarna och vikarna kommer dels från åar och markavrinning och dels från fritidsbebyggelse. Några fjärdar och fjärdsystem belastas även av utsläpp via reningsverk. Diffus belastning från fritidshusavlopp är en orsak till observerade höga halter av närsalter i vissa inre skärgårdsområden under sommaren. I direkt anslutning till detta typområde (i vattnet eller inom ca 150 m avstånd) finns hundratals (grovt skattat över 570) misstänkt förorenade områden. Dessa är associerade till varierande verksamheter (bl. a. varvs- och hamnanläggningar, avloppsreningsverk, bensinstationer, deponier, industrier). Det finns ett drygt tjugotal miljöfarliga verksamheter (B-anläggningar och en A-anläggning) i direkt anslutning till detta typområde. Vattentjänster samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Vattnen i typområdet trafikeras av tyngre sjöfart till och från Stockholms hamnar samt Oxelösunds hamn. Området är mycket viktigt för det rörliga friluftslivet i form av segling, paddling, vandring, fritidsbåtstrafik och fiske. Det förekommer såväl kommersiellt yrkesfiske som fiskeguideverksamhet samt rent fritidsfiske. Ett flertal havsbad finns inom typområdet. Av dessa är 18 st upptagna inom badvattendirektivet. Flertalet avloppsreningsverk, övriga industrier och hamnar nyttjar vattnet som recipient. 278

Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Den översiktliga riskanalys som har gjorts för kustvattenförekomsterna har utgått från tillgänglig data för kustens markanvändning, förorenade markområden, EMIR och avloppskartering. Detta har vägts samman med de statusklassningar som gjorts för förekomsternas status, framförallt avseende kustvattnets kemi. Samtliga kustvattenförekomster bedöms vara i risk att inte uppnå god status 2015. Riskbilden för förekomsterna karaktäriseras av kustens allmänna påverkanssituation. Stadsfjärdarna är utsatta för belastning från dagvatten, avloppsreningsverk, deponier, förorenade områden och industrier. Näringsbelastningen från de stora åarna, utsläpp från enskilda avlopp, reningsverk och internbelastning av fosfor från Östersjön är också mycket stora riskfaktor för den framtida statusen i hela området. Det finns även risk för fortsatt spridning av föroreningar som olja, metaller och organiska föreningar från fartygstrafik, närliggande verksamheter och samhällen i kustområdet, exempelvis Oxelösund och Trosa. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 1 I risk 78 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 OBS! Statistiken avser både AB- och D-län. 279

Norra Östersjön Stockholms skärgårds yttre kustvatten Sammanfattning Kustområdet ligger i Norrtälje, Österåker, Vaxholms, Värmdö, Tyresö och Haninge kommuner. Utmärkande karakteristika för detta typområde är: Ytterskärgård med 280

många öppna fjärdar och varierande grad av vågexponering, bottentopografin är varierande med grund och djupa förkastningar, djupare områden har permanent skiktning annars delvis skiktat, vattenomsättningstiden är generellt 0-9 dygn, i sällsynta fall upp till en månad och antalet isdagar per år är omkring 80. Området omfattar 22 vattenförekomster. En vattenförekomst har hög ekologisk status, tre har god ekologisk status och sjy vattenförekomster har måttlig ekologisk status. Norra Östersjön Stockholms skärgårds yttre kustvatten Kustområdet ligger i Norrtälje, Österåker, Vaxholms, Värmdö, Tyresö och Haninge kommuner. Det aktuella området sträcker sig i nord-sydlig riktning från kustvattnen utanför Arholma och Björkö (Simpnäsklubb) i en båge utanför de större öarna till och med Norstensfjärden strax norr om Huvudskär. Mot öster, där det är öppet hav, angränsar området till Ålands havs och Norra Östersjöns utsjövatten. Utmärkande karakteristika för detta typområde är: Ytterskärgård med många öppna fjärdar och varierande grad av vågexponering, bottentopografin är varierande med grund och djupa förkastningar, djupare områden har permanent skiktning annars delvis skiktat, vattenomsättningstiden är generellt 0-9 dygn, i sällsynta fall upp till en månad och antalet isdagar per år är omkring 80. Området omfattar 22 vattenförekomster. Statistik för Stockholms skärgårds yttre kustvatten. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek 2141,0 km 2 Befolkning 344 -inom tätort 0 -utanför tätort 344 Markanvändning -bebyggd mark 0,0 % -skogsmark 2,7 % -jordbruksmark 0,1 % -vatten 95,5 % Medelvattenföring - Normal högvattenföring - Normal lågvattenföring - Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 (13) st -fågeldirektivet 2 st -habitatdirektivet 11 st -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten 1 st -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet 0 % av avrinningsområdet -nitratkänsliga områden 0 % av avrinningsområdet -avloppsvattenkänsliga områden (kväve) 100 % av avrinningsområdet -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) 100 % av avrinningsområdet 281

Statistik för Stockholms skärgårds yttre kustvatten. (Forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misstänkta förorenade områden med vattenpåverkan 2 st 22 st Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder 1 st Dikningsföretag/markavvattningsföretag 2 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög 1 -god 3 -måttlig 7 -otillfredsställande 0 -dålig 0 Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 4 I risk 7 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 282

Norra Östersjön Östergötlands yttre kustvatten Sammanfattning Kustområdet ligger i utkanten av Haninge, Nynäshamn, Trosa, Nyköpings och Oxelösunds kommuner. Det aktuella området sträcker sig i en båge mot sydväst från Huvudskär i norr utanför de större öarna till och med Kränkfjärden utanför Nyköping- Oxelösund i söder. Mot öster angränsar området till Västra Gotlandshavets utsjövatten. 283

Området omfattar tre vattenförekomster. Utmärkande karakteristika för detta typområde är ytterskärgård med många öppna fjärdar, inre områden med öar är mindre utsatta för vågexponering medan yttre områden mot öppet hav är påtagligt vågexponerade, bottentopografin utmärks av varierande djup och rikligt med grund och djupa förkastningar (100m), djupare områden har permanent skiktning, vattenomsättningstiden är generellt 0-9 dygn och antalet isdagar per år är omkring 70. Sammanlagt finns nio Natura 2000-områden, varav sju är skyddade enligt habitatdirektivet, i direkt anslutning till kustvattenmiljön. En av dessa, Gunnarstenarna, är uteslutande skyddat genom fågelskyddsdirektivet. Vattenförekomsten i Stockholms län är ej klassad. Krabbfjärden och Kränkfjärden i Södermanlands län har båda klassats till måttlig ekologisk status. Generellt sett verkar många kustbassänger ha måttlig eller sämre status p.g.a. att klassningen av näringsämnen blir måttlig eller sämre. Bottenfauna och makrovegetation klassas däremot nästan genomgående till god eller hög. Endast i några riktigt påverkade områden fås en sämre status på dessa parametrar. Detta typområde kännetecknas mer av Östersjöns allmänna påverkanssituation och riskbild än av de mer specifika problemen i inner- och mellanskärgården. Närsaltsbelastningen av Östersjön återspeglas i de återkommande algblomningarna i ytvattnet samt förekomsten av syrefria bottnar på större djup. Östersjöns tillrinningsområde är cirka fyra gånger så stort som dess vattenyta, samtidigt som det är ett bitvis högindustrialiserat område där det även bedrivs intensivt jord- och skogsbruk. Ungefär 1/3 av Östersjöns kvävetillförsel kommer från luften, främst via biltrafiken. Den långsamma vattenomsättningen och låga medeltemperaturen i Östersjön medför att tillförda föroreningar stannar kvar längre i systemet än i flertalet andra havsområden. Torskbestånden har minskat oroväckande, vilket till stor del antas bero på meteorologiska och hydrografiska förhållanden i kombination med övergödning och ett högt fisketryck. Exempel på påverkansfaktorer är närsaltsbelastning, utsläpp av metaller och organiska föreningar, tillbakagång av inhemska arter och invasion av främmande arter. Vattnen i typområdet trafikeras av tyngre sjöfart till och från Stockholms hamnar samt Oxelösunds hamn. Förutom detta nyttjas framförallt de inre delarna av området frekvent av fritidsbåtar. Området utnyttjas även för kommersiellt yrkesfiske, fiskeguideverksamhet samt rent fritidsfiske. Samtliga tre kustvattenförekomster bedöms vara i risk att inte uppnå god status 2015. Riskbilden för förekomsterna karaktäriseras av Östersjöns allmänna påverkanssituation. Krabbfjärdens och Kränkfjärdens förekomster har i dagsläget måttlig status, till stor del beroende på näringsbelastning från land och öppet hav. Näringsbelastningen är också den huvudsakliga riskfaktorn för den framtida statusen. Norra Östersjön Östergötlands yttre kustvatten Detta typområde är till större delen av ytterskärgårdskaraktär och nästan halva arealen omfattar Stockholms skärgårds södra kustvatten. Övriga vattenförekomster utgörs av Krabbfjärden, och Kränkfjärden. Ytterskärgården utgör ett relativt öppet vattenlandskap där vattenutbytet är stort. Salthalten ligger på 6-7 promille. 284

Utmärkande karakteristika för detta typområde är: Ytterskärgård med många öppna fjärdar. Inre områden med öar är mindre utsatta för vågexponering, medan yttre områden mot öppet hav är påtagligt vågexponerade. Bottentopografin utmärks av varierande djup; rikligt med grund och djupa förkastningar (100m). Djupare områden har permanent skiktning, annars delvis skiktat, med övre och undre lagret mesohalint. Vattenomsättningstiden är generellt 0-9 dygn, i sällsynta fall upp till en månad. Antalet isdagar per år är omkring 70. Statistik för avrinningsområdet. Kustområdet ligger i utkanten av Haninge, Nynäshamn, Trosa, Nyköpings och Oxelösunds kommuner. Det aktuella området sträcker sig i en båge mot sydväst från Huvudskär i norr utanför de större öarna till och med Kränkfjärden utanför Nyköping-Oxelösund i söder. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek 1213,2 km 2 Befolkning 252 -inom tätort 0 -utanför tätort 252 Markanvändning -bebyggd mark 0,1 % -skogsmark 3,1 % -jordbruksmark 0,2 % -vatten 97,9 % Medelvattenföring - Normal högvattenföring - Normal lågvattenföring - Antal vattenförekomster 3 st Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 8 st -fågeldirektivet 5 st -habitatdirektivet 7 st -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet 0 % av avrinningsområdet -nitratkänsliga områden 4 % av avrinningsområdet -avloppsvattenkänsliga områden (kväve) 100 % av avrinningsområdet -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misstänkta förorenade områden med vattenpåverkan 4 Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag 1 st 285

Statistik för avrinningsområdet. (Forts.) Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer /N Skyddade områden I området finns det sju Natura 2000-områden som har anknytning till vatten. Två av dessa ligger i Stockholms län och fem i Södermanlands län vilka kortfattat presenteras nedan. Ekologisk status nuläge Krabbfjärden och Kränkfjärden har båda klassats till måttlig ekologisk status. Generellt sett verkar många kustbassänger ha måttlig eller sämre status p.g.a. att klassningen av näringsämnen blir måttlig eller sämre. Bottenfauna och makrovegetation klassas däremot nästan genomgående till god eller hög. Endast i några riktigt påverkade områden fås en sämre status på dessa parametrar. Det är svårt att utröna några direkta trender då endast två förekomster är klassade. ämför man med typområde 12, Östergötlands och Stockholms skärgårds mellankustvatten, ser man att statusen ser ut att bli bättre ju längre ut mot öppet hav man kommer. Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög 0 -god 0 -måttlig 2* -otillfredsställande 0 -dålig 0 *OBS! Vattenförekomsten Stockholms Skärgårds S kustvatten är inte klassad. Bottenfauna Både Krabbfjärden och Kränkfjärden är klassade till god status avseende bottenfauna. Makroalger Krabbfjärden är klassad till hög status medan Kränkfjärden är klassad till god status. Växtplankton Krabbfjärden är klassad till god status medan Kränkfjärden är klassad till måttlig status Allmänna förhållanden. Båda förekomsterna är klassade till måttlig status vad gäller allmänna förhållanden. Kväve- och fosforklassningarna pekar på måttliga till otillfredsställande status för både Krabbfjärden och Kränkfjärden. Endast Krabbfjärden är klassad avseende 286

syrgas. Den har god status. Vad gäller siktdjup har Krabbfjärden blivit klassad till måttlig status medan Kränkfjärden är klassad till god status Påverkan och miljöproblem Flera problemområden går att identifiera i fråga om påverkan och risker, t ex: 1. Närsaltbelastning Massförekomster av cyanobakterier och syrgasfria bottnar 2. Utsläpp av metaller och långlivade organiska föreningar - Bioackumulation av miljögifter 3. Tillbakagång av inhemska arter 4. Invasion av främmande arter Detta typområde kännetecknas mer av Östersjöns allmänna påverkanssituation och riskbild än av de mer specifika problemen i inner- och mellanskärgården. I allmänhet är problemen lindrigare än i de kustnära vattnen och innerskärgården, men den generella närsaltbelastningen av Östersjön, som avspeglas i de återkommande massförekomsterna av cyanobakterier i ytvattnet samt förekomsten av syrgasfria bottnar på större djup, förtjänar att tas på allvar. Östersjöns tillrinningsområde är cirka fyra gånger så stort som dess vattenyta, samtidigt som det är ett bitvis högindustrialiserat område där det även bedrivs intensivt jord- och skogsbruk. Ungefär 1/3 av Östersjöns kvävetillförsel kommer från luften, främst via biltrafiken. Den långsamma vattenomsättningen och låga medeltemperaturen i Östersjön medför att tillförda föroreningar stannar kvar längre i systemet än i flertalet andra havsområden. Östersjön tillförs bland annat stabila organiska föreningar, metaller och olja. Torskbestånden har minskat oroväckande, vilket till stor del antas bero på meteorologiska och hydrografiska förhållanden i kombination med övergödning och ett högt fisketryck. Inom vattendistriktet finns i detta typområde 15 misstänkt förorenade områden. Merparten härrör från försvarets verksamheter och det är främst tungmetaller som kan spridas till vattenmiljön. Vidare finns tre miljöfarliga verksamheter (B-anläggningar) inom detta avsnitt. Vattentjänster samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Vattnen i typområdet trafikeras av tyngre sjöfart till och från Stockholms hamnar samt Oxelösunds hamn. Förutom detta nyttjas framförallt de inre delarna av området frekvent av fritidsbåtar. Området utnyttjas även för kommersiellt yrkesfiske, fiskeguideverksamhet samt rent fritidsfiske. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Den översiktliga riskanalys som har gjorts för kustvattenförekomsterna har utgått från tillgänglig data för kustens markanvändning, förorenade markområden, EMIR och avloppskartering. Detta har vägts samman med de statusklassningar som gjorts för förekomsternas status, framförallt avseende kustvattnets kemi. Samtliga tre kustvattenförekomster bedöms vara i risk att inte uppnå god status 2015. Riskbilden för förekomsterna karaktäriseras av Östersjöns allmänna påverkans- 287

situation. Krabbfjärdens och Kränkfjärdens förekomster har i dagsläget måttlig status, till stor del beroende på näringsbelastning från land och öppet hav. Näringsbelastningen är också den huvudsakliga riskfaktorn för den framtida statusen. Uttransporten av fosfor och kväve i kustens åmynningar i kombination med utsläpp från enskilda avlopp och internbelastning av fosfor från det öppna Östersjön kan även kommande år bl.a. resultera i kraftiga algblomningar sommartid. Det finns även risk för fortsatt spridning av föroreningar som olja, metaller och organiska föreningar från fartygstrafik, närliggande verksamheter och samhällen i kustområdet, exempelvis Oxelösund och Trosa. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 0 I risk 3 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015. Avser vattenförekomster i AB län 288