Arbetslöshet och arbetssökande bland ungdomar

Studie- och yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Arbetslöshet och arbetssökande bland ungdomar - En studie kring arbetslösa ungdomars försök att ta sig in på arbetets fält Unemployment among young and their search of work - A study of unemployed young and their attempts to enter the field of work Helena Elofsson Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180hp 2010-12-06 Examinator: Niklas Gustafson Handledare: Frida Wikstrand

2

Sammanfattning Vi befinner oss idag i en tid med hög ungdomsarbetslöshet. Arbetsmarknaden för unga har förändrats och deras inträde på arbetsmarknaden har senarelagts. Till viss del handlar det om att ungdomar befinner sig i utbildningssystemet längre men även arbetslösheten bland unga har stigit. Det har gjort att arbetslöshet bland ungdomar ofta har hamnat i fokus i den politiska debatten. I debatten har förslag på hur situationen kan förändras diskuterats, de största förslagen är utbildning, praktik och sänkta arbetsgivaravgifter. Den stigande arbetslösheten bland ungdomar har relaterat till att Arbetsförmedlingens har utökat sitt stöd för dem. Syftet med denna uppsats var att studera och analysera arbetslösa ungdomars egna tankar och reflektioner kring sin arbetslöshet. Jag har också studerat hur arbetslösa ungdomar själva tänker kring sitt möte med arbetets fält samt hur de upplever Arbetsförmedlingens stöd i jobbsökandet. För att studera detta har jag genomfört sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med arbetslösa ungdomar. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av Bourdieus teorier kring fält, kapital och habitus. Studien visar att ungdomarna i sin arbetslöshet och i sitt sökande efter arbete agerar efter sina föreställningar om arbete. Ungdomarnas syn på Arbetsförmedlingens stöd har varierat, en del är positiva medan andra inte förstår nyttan med dem. Deras förklaringar till sin arbetslöshet har också skiftat då det sett orsaker både inom och utanför sig själva. Olika anledningar till varför de vill ha ett arbete har funnits, ett starkt motiv har varit en inkomst, då det möjliggör andra delar av livet. Nyckelord: arbetslöshet, arbetssökande, ungdom, ungdomsarbetslöshet 3

Förord Med dessa rader vill jag framföra ett tack till alla som har varit till hjälp och stöd för mig under genomförandet av denna uppsats. Ett tack till er på Arbetsförmedlingen som har hjälpt mig att komma i kontakt med mina intervjupersoner. Ett stort tack riktar jag till er, intervjupersoner, som tog er tid att medverka i studien, utan er hade uppsatsen aldrig varit möjlig. Ett hjärtligt tack till dig, Patrik Andersson, som funnits vid min sida under arbetets gång. Tack för att du har lyssnat på mig och dina varma ord. Jag vill också varmt tacka, min handledare, Frida Wikstrand som varit ett stort stöd under skrivandet. Tack! 4

Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 8 1.1.1 Förändring av arbetsmarknaden för ungdomar... 8 1.1.2 Ungdomar på Arbetsförmedlingen... 9 1.2 Syfte och frågeställningar... 10 1.3 Begreppsdefinitioner... 10 1.3.1 Arbetslöshet... 10 1.3.2 Ungdom... 11 2 Tidigare forskning... 12 2.1 Arbetsförmedlingens användaranpassning... 12 2.2 Sökbeteende... 13 3 Teori... 15 3.1 Fält, kapital och habitus... 15 4 Metod... 20 4.1 Val av metod... 20 4.2 Urval och genomförande... 20 4.3 Etiska överväganden... 22 5 Resultat och Analys... 23 5.1 Presentation av intervjupersonerna... 23 5.2 Upplevelsen av att vara arbetslös... 25 5.2.1 Analys... 25 5.3 Försök till inträde på arbetets fält... 26 5.3.1 Analys... 27 5.4 Ungdomarnas egna förklaringar till varför de inte är välkomna på arbetets fält.. 28 5.4.1 Analys... 29 5

5.5 Anledningar till att ungdomarna vill ha ett arbete... 30 5.5.1 Analys... 31 5.6 Stöd och kontakt från Arbetsförmedlingen... 32 5.6.1 Analys... 33 5.7 Tankar om framtiden... 34 5.7.1 Analys... 34 5.8 Sammanfattande analys... 35 6 Diskussion... 36 Referenser... 39 Internetkällor... 40 Bilagor Bilaga 1... 41 6

1 Inledning I Sverige har sysselsättningen varit en viktig fråga i valrörelsen inför det svenska riksdagsvalet 2010 (Sverigesradio, 2010-09-21). I sammanhanget har ämnet ungdomsarbetslöshet ofta kommit upp och debatterats (SVT, 2010-09-21). Arbetslösheten för ungdomar ligger idag på 22.9% vilket kan jämföras med den totala arbetslösheten som ligger på 7.5% i Sverige (Ekonomifakta, 2010-11-19). De svenska riksdagspartierna har haft olika förslag på hur de vill förändra situationen och få fler unga i arbete. Förslagen riktar sig till stor del mot att rusta ungdomarna för arbetsmarknaden genom satsningar på utbildning och praktik. En annan föreslagen väg har varit att försöka påverka arbetsgivarna att anställa ungdomar genom sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar (Alliansen, 2010-11-18, Socialdemokraterna, 2010-11-18, Miljöpartiet, 2010-11-18). I debatten kring arbetslösa ungdomar upplever jag ofta att ungdomar generaliseras till en homogen grupp. Det gör att debatten utgår ifrån att alla ungdomar har likadana egenskaper och resurser. Detta gjorde mig nyfiken på arbetslösa ungdomar som individer. Som student på studie- och yrkesvägledarutbildningen har jag ett intresse för både människan som individ och individens samspel med samhället. Enligt Skolverkets (2009) Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering bygger arbetet som studie- och yrkesvägledare till stor del på förståelse för de sökande. En annan viktig del är enligt Skolverket (2009) omvärlds- och samhällskunskap. Konkret i arbetet som studie- och yrkesvägledare betyder detta att de sökande ska få redskap för att hantera sina val i fråga om arbete och utbildning men även att ge de sökande en förståelse för omvärlden. Som blivande studie- och yrkesvägledare hoppas jag att uppsatsen ska bidra till ökad förståelsen för arbetslösa ungdomar. Jag hoppas även att den kan bidra till ökad förståelse för de arbetslösa ungdomarnas agerande i och påverkan av samhället. 7

1.1 Bakgrund 1.1.1 Förändring av arbetsmarknaden för ungdomar Arbetsmarknaden för unga har förändrats. En aspekt är att tiden för inträdet i arbetslivet har förskjutits. Från att barn och unga i det förindustriella samhället tidigt i livet började arbeta, till att debuten på arbetsmarknaden idag har senarelagts. I detta förhållande har det funnits en tydlig klasskillnad då fattiga familjers barn alltid har börjat arbeta tidigare än andra (Soidre, 2009). Detta förhållande finns kvar men för samtliga grupper har arbetsdebuten skjutits upp till senare i livet. Den allt senare debuten på arbetsmarknaden innebär inte bara att ungdomar befinner sig och sysselsätter sig med annat än arbete utan även att arbetslösheten bland ungdomar har ökat. Till viss del finns det en förklaring i att allt fler läser på gymnasiet och på högskola men även andra förändringar i strukturen har gjort att unga senare kommer in på arbetsmarknaden. Det rör sig t.ex. om förändringar inom yrkessammansättningen och förändringar kring kraven från arbetsmarknaden (Soidre, 2009). Arbetsmarknaden idag kännetecknas av en ökad globalisering och ökade krav på flexibilitet. Detta gör att det ställs nya krav på arbetskraften för att passa arbetsmarknadens nya funktionssätt. I och med att arbetsmarknaden förändras snabbt måste även arbetskraften göra det, vilket har gett ökade krav på självständighet och förändringsbenägenhet (Gillberg, 2010). Sedan 1950- och 60-talen har begreppet ungdom existerat, som en period mellan barn och vuxenliv. Innan dess har denna period i livet i stort sett inte existerat. Tidigare ansågs individerna vara vuxna efter att skolan var avslutad. Ungdomstiden i bemärkelsen etablering på arbetsmarknaden och familjebildandet tenderar att bli allt längre idag och ungdomstiden kan inte anses som frivillig utan kan snarare ses som ett tvång. Ett exempel på detta är kravet på gymnasieutbildning som gör att ungdomar till stor del är beroende av stöd från sina föräldrar. Inträdet på arbetsmarknaden är idag inte heller lika tydligt som för föräldragenerationen. Unga börjar ofta sin arbetsbana med tillfälliga arbeten under otrygga arbetsvillkor. Det gör att ungdomar får svårare att försörja sig själva även om de har ett arbete och att de under en längre period än tidigare är de beroende av sina föräldrar (Gillberg, 2010). 8

1.1.2 Ungdomar på Arbetsförmedlingen Som det beskrivits i föregående stycke har ungdomar fått det allt svårare att sig in på arbetsmarknaden. I och med det har Sverige sedan 1970-talet använt olika åtgärder mot ungdomsarbetslöshet. Dessa åtgärder har använts regelbundet och har förstärkts i lågkonjunkturer. Åtgärder har använts då hög arbetslöshet bland ungdomar anses vara skadlig både för individen och för samhället. En konsekvens av arbetslöshet bland ungdomar är att deras resurser inte tas tillvara. Men även att ungas etablering som självförsörjande har skjutits uppåt i åldrarna. Det gör ungdomarna beroende av sina föräldrar och vänner eller offentliga stödsystem för sin försörjning. Bristen på inkomst försvårar också för ungdomar att få ett eget boende och flytta från sina föräldrar (Ungdomsstyrelsen, 2005). Ungdomar som är arbetslösa i Sverige idag har möjlighet att vända sig till Arbetsförmedlingen för att få hjälp och stöd i sitt arbetssökande. Arbetsförmedlingen är en statlig myndighet och ska prioritera dem som står långt från arbetsmarknaden t.ex. ungdomar (Arbetsformedlingen, 2010-10-12). För unga arbetslösa som varit arbetslösa mindre än tre månader erbjuder Arbetsförmedlingen aktiviteter, bl.a. upprätta en handlingsplan, rekryteringsträffar och workshops i att skriva CV och personligt brev (Arbetsförmedlingen, 2010). För de unga mellan 16 och 25 år som varit arbetslösa mer än tre månader riktar sig programmet Jobbgaranti för ungdomar. Det finns även undantag från dessa regler men jag kommer inte att beskriva dem här då de inte har relevans i denna studie. Programmet är uppdelat i två delar, den första delen är på tre månader och innehåller aktiviteter som fördjupad kartläggning, studie- och yrkesvägledning och jobbsökaraktivitet med coachning. Efter de tre månaderna tillkommer ytterligare aktiviteter som enligt Arbetsförmedlingen bör kombineras med de redan beskrivna. De nya aktiviteter som tillkommer är arbetspraktik, utbildning, lyft 1, stöd till näringsverksamhet och arbetslivsinriktad rehabilitering. Utbildning och praktik pågår under en kort period och ska kombineras med jobbsökaraktivitet under minst fyra timmar varje vecka. Programmet Jobbgaranti för ungdomar pågår som längst under 15 månader (Arbetsförmedlingen, 2010). Jobbgaranti för ungdomar är ett av de största programmen Arbetsförmedlingen använder. Syftet med att använda programmet 1 Arbetspraktik för att upprätthålla kontakten med arbetslivet (Arbetsförmedlingen, 2010). 9

är att på ett tidigt stadium att erbjuda särskilda insatser (Arbetsförmedlingen, 2010-10- 12). 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att studera och analysera arbetslösa ungdomars egna tankar och reflektioner kring sin arbetslöshet. Jag vill också studera hur arbetslösa ungdomar själva tänker kring sitt möte med arbetets fält samt hur de ser på Arbetsförmedlingens stöd i jobbsökandet. Vilka tankar har de arbetslösa ungdomarna kring sin arbetslöshet? Hur går ungdomarna tillväga för att få tillträde till arbetets fält? Hur ser ungdomarna på Arbetsförmedlingens aktiviteter? 1.3 Begreppsdefinitioner 1.3.1 Arbetslöshet Statistiska centralbyrån utgår i sina arbetskraftsundersökningar (AKU) enligt följande definition för arbetslöshet: en person är arbetslös om hon/ han varit utan arbete under referensveckan (den undersökta veckan) och sökt arbete de senaste fyra veckorna. Det innebär också att hon/ han kunde börja arbeta i referensveckan eller börja inom 14dagar. Arbetslösa är även de som stämmer in på tidigare beskrivningar men fått ett arbete som börjar inom tre månader. Till gruppen arbetslösa räknas även de heltidsstuderande som aktivt söker arbete och som är beredda att ta ett arbete (Fredriksson & Andersson, 2010). Arbetslöshetsmätningarna utgår från åldersgruppen 15-74 år (SCB, 2010-09-20). Intervjupersonerna i denna uppsats följer ovanstående beskrivning av arbetslösa men är utöver det även inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetslösa. 10

1.3.2 Ungdom Beräkningen av ungdomsarbetslösheten sker i åldrarna 15 24 år enligt Ekonomifakta (2010-11-19). Arbetsförmedlingen avgränsar däremot ungdomar som dem som är mellan 16-25 år (Arbetsförmedlingen, 2010-10-12). Ungdomarna i detta arbete är mellan 18 och 25 år. 11

2 Tidigare forskning I detta kapitel kommer jag att presentera ett urval av den forskning som finns kring arbetslösa unga som har relevans för min studie. Jag kommer att lägga fram resultaten av en studie kring det material Arbetsförmedlingen använder som är riktat mot ungdomar samt forskning kring arbetslösas sökbeteende. Under mina efterforskningar har jag funnit att en stor del av den tidigare forskningen rörande unga arbetslösa har fokus på deras medverkan i olika åtgärdsprogram och hur arbetslösheten påverkar deras psykiska hälsa 2. Detta har inte relevans för min undersökning och därför har jag valt att inte beskriva den forskningen här. 2.1 Arbetsförmedlingens användaranpassning Johansson (2010) berättar i uppsatsen Arbetsförmedlingens användaranpassning om Arbetsförmedlingens insatser för att få ut arbetslösa ungdomar på arbetsmarknaden. Han undersöker hur väl Arbetsförmedlingens material, genom bild och text, är anpassat till ungdomar. Enligt författaren kan Arbetsförmedlingens texter till ungdomar i stort tolkas som förenklande. Han menar att Arbetsförmedlingen försöker förenkla det stela myndighetsspråket till något ungdomarna känner till och förstår. Detta förutsätter att ungdomarna är en homogen grupp med liknande förståelse vilket Johansson menar att de inte har, ungdomar skiljs åt genom social tillhörighet, klasser och uppfostran. Johansson (2010) ser flera brister i materialet då han menar att det är motsägelsefullt och kontraproduktivt. Han menar bland annat att Arbetsförmedlingens material har en underliggande ton av att ungdomarna inte är särskilt intresserade av att läsa materialet. I själva materialet beskrivs att författarna inte förväntar sig att ungdomarna ska ta del av 2 (Carle & Schale, 1982; Gullberg et al. 1999; Trondman et al. 2001; Jeppson Grassman, Antonsson, Stål & Svedberg, 2003) 12

hela materialet. Johansson skildrar flera exempel på när något beskrivs i materialet medan en annan del av samma eller annat material säger det motsatta. Sammanfattningsvis beskriver Johansson Arbetsförmedlingens material som förenklande och att de olika broschyrerna står i kontrast med varandra och i vissa fall även sig själva. 2.2 Sökbeteende I artikeln Sökbeteendets betydelse för chansen att hitta ett jobb berättar Bolinder (1999) att det finns två dimensioner kring sökbeteendet som fenomen. Det är dels den kvantitativa, som behandlar sökintensitet hos arbetslösa. Dels den kvalitativa som behandlar vilka sökmetoder som används av arbetslösa. Generellt sett menar Bolinder att det är få undersökningar som tidigare har utförts på individnivå kring arbetssökande. Vidare menar hon att de tidigare har baserats på sökintensiteten. Bolinders artikel behandlar vilka sökmetoder som används av arbetslösa samt intensiteten och hur dessa påverkar chansen till arbete. Bolinder (1999) menar att valet av sökmetoder kan relateras till ålder, utbildning, medborgarskap, arbetsmotivation och ekonomisk situation. Enligt Bolinder är de mest passiva på arbetsmarknaden de som är minst arbetsmotiverade och mår mycket bra psykiskt. Det finns ett marginellt samband mellan god ekonomi och passivt sökbeteende. Det är vanligare att lågutbildade och ej klassificerbara är passiva eftersom det finns få arbeten för dem att söka och att konkurrensen är hög kring de arbeten som finns. De mest passiva är de korttidsarbetslösa. Sökaktiviteten är högre på platser med låg arbetslöshet och i större tätorter. Sökaktiviteten påverkas också av verkliga möjligheter till arbete. Sammanfattningsvis beskriver studien att arbetslösa inte visar ansatser till att bli mer passiva i sitt arbetssökande av att vara långtidsarbetslösa, då de söker arbete i samma grad som andra arbetslösa. En slutsats Bolinder (1999) drar i artikeln är att arbetslösheten i samhället inte kan relateras till de arbetslösas sökbeteende. Hon drar denna slutsats utifrån att de arbetslösa redan söker arbete optimalt efter deras verkliga villkor och/eller genom att de arbetslösas sökbeteende inte är den främsta faktorn för chansen att få ett arbete då de bland annat är beroende av arbetsgivarnas 13

rekryteringsbeteende. Bolinder menar att det finns få punkter som gör att det går att förklara vilka som har störst chans till arbete. Det går att utläsa att de som söker arbete genom tidningsannonser oftare än andra har arbete inom ett år. De som också har en stor chans till jobb är de med speciella kompetenser t.ex. facklärda arbetare, högre tjänstemän och de med erfarenheter inom sökt yrke. 14

3 Teori I detta kapitel kommer jag att beskriva Pierre Bourdieus teori om fält. För att kunna beskriva denna teori kommer jag även ta upp Bourdieus begrepp kapital och habitus, dock kommer huvudfokus att ligga på fältteorin. Valet av Bourdieus fältteori har gjorts utifrån uppsatsens syfte och frågeställning. 3.1 Fält, kapital och habitus Pierre Bourdieu (1930-2002) var en fransk samtidssociolog som genom sin teori om fält, kapital och habitus försökte överbygga klyftan mellan individ och samhälle. Han menar att varken individen eller samhället kan beskrivas isolerat från varandra utan måste beskrivas med hjälp av varandra. Enligt Bourdieu är individen och samhället beroende av varandra och påverkar varandra. Vidare menar Bourdieu att världen är en plats med begränsade tillgångar som människor konkurrerar om. Han menar att vissa grupper i samhället har övertaget om dessa tillgångar och påverkar starkt andra människors möjlighet att utnyttja dessa (Giddens, 2007). På samma sätt som Bourdieu menar att individ och samhälle måste förklaras med hjälp av varandra går även begreppen fält, habitus och kapital till stor del in i varandra (Giddens, 2007). Nedan beskrivs dock begreppen var och en för sig medan de i analysen kommer att vävas samman för att förklara resultaten. Habitus Bourdieus habitusbegrepp kan förenklat förklaras med de sociala strukturer som är inskrivna i varje individ i samhället. Habitus kan beskrivas som en ryggsäck där vi 15

samlar våra erfarenheter från livet. Hur vår habitus ser ut beror på hur vi är uppfostrade, både i familjen och i samhället. Habitus styr hur vi agerar i olika situationer. Vårt habitus uttrycks bland annat i språk, kroppshållning, matvanor, klädstil, frisyr och intresse. Det handlar då om vad vi väljer inom dessa områden, vilken frisyr vi väljer att ha, vad vi föredrar att äta eller hur vi använder språket (Miegel & Johansson, 2002). Jag menar också att det kan påverka hur vi ser på arbete och vilket arbete vi önskar ha. Vad vi väljer inom dessa och andra områden, alltså hur vi uttrycker vårt habitus styrs inte med vilja utan sker omedvetet. Vårt habitus påverkar inte bara hur vi agerar utåt, habitus påverkar även hur vi förstår, tolkar och värderar världen. Det innebär att vi utgår från vårt eget habitus när det handlar om hur vi uppfattar omvärlden. Det rör sig bland annat om att vi värderar andra människor efter vårt eget och deras habitus, alltså vårt och deras sätt att vara. Det rör sig också om att vi bedömer andras smak efter vår egen eller hur vi bedömer andra efter vår känsla för rätt och fel. Detta sammanbinder människor med ett liknande habitus och skiljer dem från individer med ett annat habitus. Människor har ett individuellt habitus, men människor med en social bakgrund som påminner om varandras, har ofta ett snarlikt habitus då de ofta har tillgång till liknande kapital (Miegel & Johansson, 2002). Jag menar att det kan uttrycka sig i att individer med liknande habitus värderar och ser på arbete på ett snarlikt sätt, vilket i sin tur kan påverka vilken sorts arbete de väljer och hur de väljer att söka arbete. Kapital Bourdieus begrepp kapital är resurser som vi människor har och som vi införskaffar. Det finns olika typer av resurser, d.v.s. olika sorters kapital. Det kan t.ex. vara utbildning, erfarenhet inom ett visst område eller kännedom om de oskrivna regler som gäller inom vissa områden. Kapital har inte ett konstant värde utan värdet bestäms i förhållande till det område eller fält där det används (Engdahl & Larsson, 2006). T.ex. har en hög utbildning ett högt värde inom det akademiska området, medan det inte har lika högt värde inom hantverksområdet. Där är det istället andra kapital som är av högt värde. I begreppet kapital går det att urskilja tre stora grupper kapital, de är: ekonomiskt kapital, vilket är pengar och materiella tillgångar, kulturellt kapital, som är kunskap t.ex. genom utbildningssystemet och symboliskt kapital, vad som ger prestige och ära på ett 16

specifikt fält. Flertalet av de övriga kapitalen kan placeras in under dessa större grupper. Kapitalen kan betraktas olika beroende på var kapitalen används (Giddens, 2007). Jag menar att ett exempel på detta kan vara erfarenhet i arbetslivet vilket kan betraktas om kulturellt kapital då det är en konkret merit. Det kan även betraktas som symboliskt kapital då individen lärt sig om de oskrivna regler som finns i arbetslivet. Fält Ett fält är enligt Bourdieus teori en del av den sociala värld vi människor lever i. Den sociala världen är uppbyggd av flera olika fält. Exempel på fält är akademiska -, ekonomiska -, politiska - och kulturella fält. Fälten är hierarkiskt ordnade och individerna som rör sig på fälten innehar olika positioner. Vilken position en individ innehar avgörs av det kapital individen har förvärvat och hur väl kapitalet stämmer överens med det som efterfrågas på fältet. En individ kan t.ex. vara ny eller etablerad på fältet, ha en position långt ner eller högt upp i hierarkin (Miegel & Johansson, 2002). I denna uppsats kommer jag att se på arbete som ett fält för att kunna analysera och diskutera de arbetssökandes förhållande och agerande kring detta fält. Jag kommer också se på arbetets fält som att det består av olika delfält och ett delfält menar jag är en bransch. På arbetets fält tänker jag att en individ kan inneha positioner som exempelvis anställd, nyanställd, mellanchef, expert eller direktör. Strukturen på fältet bestäms av hur förhållandena mellan positionerna på fältet för tillfället tenderar att vara. Detta innebär att fälten är dynamiska och föränderliga (Miegel & Johansson, 2002). Bourdieu (1992) beskriver att det finns allmänna lagar som gäller för samtliga fält. Dessa lagar gäller för fält även väldigt olika varandra, till exempel politikens -, filosofins- och religionens fält. Han menar att har man lärt sig hur lagarna ser ut på ett fält kan dessa lagar relativt enkelt översättas till ett annat fält. Detta menar jag innebär att de lagar Bourdieu beskrivit på fält han undersökt (t.ex. de intellektuellas fält) kan översättas till andra fält såsom arbetets fält i denna uppsats. Bourdieu (1992) beskriver de generella lagarna på följande sätt. Han menar att det hela tiden pågår en strid mellan de nya och de etablerade på ett fält. De nya försöker komma in på fältet genom att få bort hinder som begränsar deras tillträde till fältet. Enligt mig kan det handla om att de nya försöker tillägna sig det kapital som ger inträde på fältet eller försöka påverka 17

inträdeskraven. På arbetets fält menar jag att det kan handla om att skaffa sig en utbildning, erfarenhet eller att de nya vill få sitt kapital omsättningsbart och erkänt på fältet. De etablerade på fältet försöker istället försvara sin plats och försöker utestänga konkurrens från de nya och oetablerade (Bourdieu, 1992). Detta menar jag kan ske genom att de försöker höja inträdet och specifikt på arbetets fält tänker jag att det kan innebära att de etablerade kämpar för högre krav på erfarenhet och utbildning. De etablerade kan beskrivas som konservativa och ortodoxa då de vill bevara fältet som det är nu. De nya menar Bourdieu kan kallas heretiska då de vill förändra fältet för att kunna tillägna sig en bättre plats. De måste dock hålla sig inom vissa gränser för att inte bli uteslutna (Bourdieu, 1992). Vidare menar Bourdieu (1992) att ett fält kan beskrivas som ett spel. För att få vara med och spela krävs det att individen gör en insats i form av kapital och att individen har rätt sorts kapital. För olika fält krävs det olika sorters kapital för att få komma in. Det innebär att ett specifikt kapital har ett specifikt värde i relation till ett specifikt fält. Inom arbetets fält menar jag att insatsen kan vara yrkesutbildning eller yrkeserfarenhet. Ytterligare för att spelet ska fungera krävs att spelarna känner till spelets regler och erkänner dem som de rätta. Alla individer inom ett specifikt fält har vissa gemensamma och primära intressen rörande fältets existens. Det innebär att deltagarna inom ett väl fungerande fält är överens om vad som är värt att kämpa för. Insatserna för att förvärva det efterfrågade kapitalet, för att kunna komma in på fältet, gör att individerna på fältet inte förintar det utan fortsätter spela efter de givna reglerna. Samtliga individer (både nya och etablerade) på fältet reproducerar fältets utseende och reproducerar tron på fältets insatser (Bourdieu, 1992). Bourdieu menar att fält återskapas utan att vi människor är medvetna om det. I och med detta menar han att makt och status återskapas till en specifik grupp på fältet vilket innebär att makten och statusen ofta ligger konstant hos denna grupp. Detta återskapande av fält, makt och status sker utan att individerna på fältet reflekterar över eller ifrågasätter det (Miegel & Johansson, 2002). Inom ett fält är det vanligt att kamper utspelas om ära och prestige i förhållande till andra inom samma grupp och till andra grupper. Ära och prestige innefattas av det symboliska kapitalet. Vad som är ett symboliskt kapital skiljer sig åt för olika fält. Det akademiska fältet får illustrera detta. Symboliskt kapital innebär där utbildningsnivå, betyg, vetenskapliga publikationer och vilken tjänst individen innehar. Även var 18

utbildningen är genomförd, vart de vetenskapliga utgivandena är gjorda och vart tjänsten innehas är avgörande för hur högt det symboliska kapitalet värderas. Det innebär att inte enbart mängden kapital är viktigt utan även kapitalets relativa värde (Miegel & Johansson, 2002). På arbetets fält menar jag att symboliskt kapital betraktas genom prestige och ära i form av höga tjänster men även vilket företag och vilken bransch är avgörande för hur högt det symboliska kapitalet värderas. 19

4 Metod Detta kapitel kommer att beskriva valet av den kvalitativa metoden som har använts i studien utifrån dess syfte och frågeställning. Jag kommer även att beskriva kriterier för urvalet samt studiens genomförande. Förutom detta följer det även beskrivningar av de etiska principer studien följer samt hur dessa principer påverkat studiens utförande. 4.1 Val av metod Metoden som har använts i studien är kvalitativ intervjumetod. En av anledningarna till valet av kvalitativ intervjumetod är att det ger en stor möjlighet till en bred förståelse och en helhetsbild av intervjupersonerna (Larsen, 2009) vilket är relevant för studiens syfte. En förklaring till denna möjlighet är att det under intervjun blir tillfälle att ställa följdfrågor vilket ger ökad sannolikhet för grundliga svar. Möjligheten till att ställa följdfrågor under intervjun ger en ökad utsikt för god validitet då missförstånd kan klargöras direkt i intervjusituationen (Larsen, 2009). Undersökningen utförs genom semistrukturerade intervjuer vilket förklarar användandet av en intervjuguide (se bilaga 1). En intervjuguide ger en god möjlighet till att både ställa uppföljande frågor och samtidigt ha studiens syfte i fokus (Bryman, 2002). Båda dessa har relevans för studiens genomförande. 4.2 Urval och genomförande Intervjupersonerna i denna studie är utvalda efter vissa kriterier. Kriterierna för urvalet är skapade utifrån studiens syfte och frågeställningar. Urvalet är gjort efter åldern 18-25 20

år och att de är inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetslösa. Ålderskriteriet valdes utifrån att intervjupersonerna ska tillhöra gruppen ungdomar samt vara myndiga då de själva kan besluta om sin medverkan i studien. I syftet beskrev jag att jag ville studera hur de arbetslösa ungdomarna ser på Arbetsförmedlingen stöd vilket kräver att de är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Urvalet består också av att intervjupersoner är bosatta i två skilda kommuner med olika karaktär. Detta blev ett kriterium då jag ville få en bredd i valet av intervjupersoner. Kommunerna skiljer sig åt genom att den ena är en liten landsbygdskommun medan den andra är en mellanstor universitetskommun. Med hänsyn till dessa kriterier har intervjuer med sex stycken arbetslösa ungdomar genomförts. Utifrån de på förhand valda kriterierna togs kontakten med Arbetsförmedlingen i de utvalda kommunerna. I landsbygdskommunen resulterade det i att en ungdomshandläggare förmedlade kontakten med arbetslösa ungdomar. Ungdomarna i universitetskommunen var kallade, av Arbetsförmedlingen, till ett öppet hus för att söka jobb. En ungdomshandläggare på Arbetsförmedlingen hade även bjudit in mig. Under mötet upprättade jag kontakt med några ungdomar och intervjuer med dem bokades in. Efter genomförandet av intervjuerna kan det konstateras att intervjupersonerna kan beskrivas även efter andra kategorier än ovan nämnda kriterier. Kategorier som kan urskiljas, utöver de som nämndes i inledningen av detta kapitel, är inte relevanta för studiens urval utan endast en konsekvens av urvalet. Exempel på sådana kategorier är kön och tillhörande programmet Jobbgaranti för ungdomar. De är inte betydelsefulla som urvalskriterier då de inte har relevans för studiens syfte. Dokumenteringen av intervjuerna har gjorts med hjälp av diktafon. Det inspelade materialet har sedan lyssnats av och transkriberats. Fördelarna med att transkribera är bl.a. att det förenklar en noggrann analys av vad som sagts och forskaren kan gå igenom intervjupersonens svar flera gånger (Bryman, 2002). Resultaten av intervjuerna sammanställdes därefter utifrån de olika områden som finns med i syftet. Efter att resultaten sammanställts påbörjades analysen av dessa. Analysen genomfördes som en jämförelse mellan de svar intervjupersonerna givit och det teoretiska perspektivet som är valt utifrån undersökningens syfte. Analysen är fokuserad kring, de utifrån teorin beskrivna, begreppen fält, kapital och habitus. 21

4.3 Etiska överväganden Grundläggande inom forskning är respekt för det mänskliga värdet, de mänskliga rättigheterna och den mänskliga friheten. Det är forskaren själv som har ansvar för att han eller hon följer de etiska reglerna (Codex, 2010-11-12). I denna uppsats följs grundläggande krav för samhällsvetenskaplig forskning. Dessa krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Undersökningen har genomförts utifrån dessa krav. De tillvägagångssätt som blivit följden av detta är att intervjupersonerna presenteras med fiktiva namn. Även det faktum att intervjupersonernas hemkommuner endast är beskrivna med grundläggande fakta och inte namn är ett etiskt övervägande som fullföljts. Detta har gjorts för att på bästa sätt trygga intervjupersonernas anonymitet. Ett annat etiskt övervägande som verkställts är genom att citaten i resultatkapitlet, är ändrade till skriftspråk från den talskrift som använts i det transkriberade materialet, det innebär att ordföljden är densamma men att orden i sig är skrivna i skriftspråk. Detta för att visa respekt för intervjupersonernas anonymitet då skriftspråk är utan dialekt. Det inspelade materialet från intervjuerna kommer endast att användas i denna studie och det kommer, efter uppsatsens publicering, att raderas. Intervjupersonerna blev innan intervjutillfället informerade om ovanstående överväganden samt uppsatsens syfte. Därefter har de själva fattat beslut kring sin medverkan i studien. 22

5 Resultat och Analys Kapitlet inleds med en presentation av intervjupersonerna. Därefter finns under var och en av nedanstående rubriker en presentation av det resultat rubriken syftar till samt en analys av det samma. Kapitlet avslutas med en sammanfattande analys. 5.1 Presentation av intervjupersonerna Intervjupersonerna presenteras med fiktiva namn. Under denna rubrik finns en presentation av intervjupersonerna med grundläggande fakta om vilka de är för att lättare skapa en bild av dem och för att underlätta läsningen. Robin är 24 år gammal och bor tillsammans med sin sambo i landsbygdskommunen. Robin har varit arbetslös i nästan ett år vid intervjutillfället. Han berättar att han tidigare har haft perioder av arbetslöshet men aldrig så långa som den han befinner sig i nu. Robin berättar att han har haft olika arbeten mellan sina arbetslöshetsperioder. Han beskriver att han tidigare varit arbetslös allt från en halv vecka till två månader. Robin har läst det yrkesförberedande programmet Barn- och fritid på gymnasiet. Efter det har han inte läst någon mer utbildningen eller kurs. Robin har arbetat som barnskötare, personlig assistent, elevassistent och maskinövervakare. Ellinor, som är 21 år, bor hemma hos sina föräldrar i landsbygdkommunen. Hon berättar att det beror på att hon inte längre har något arbete. Ellinor är utbildad maskinförare inom skogsbruk, hon har även arbetat som det men beskiver att det är svårt för en kvinna i en mansdominerad bransch. Hon beskiver att hon haft problem på sina tidigare arbetsplatser med kollegor som inte ansåg att kvinnor skulle arbeta i skogen, med chefer som inte ville betala ut rätt lön och hon upplevde att det ställdes alldeles för höga krav på henne. Hon beskriver själv sin arbetslivserfarenhet som 23

väldigt mörk och dålig men hon hoppas ändå att hon i framtiden ska få det ljusare i arbetslivet. Sedan Ellinor slutade sitt senaste arbete har det gått nästan fem månader. Fredrik är 22 år, han bor hemma hos sin pappa. Han bor i universitetskommunen. Fredrik har läst Medieprogrammet på gymnasiet med inriktning på textkommunikation. Han beskriver att han under sin skoltid inte tog skolan på så stort allvar men att han trots det gick ut med fullständiga betyg. Efter gymnasiet har Fredrik arbetat på ett försäkringsbolag, som ledsagare inom LSS 3 och läst strökurser på universitetet inom samhällsområdet. Han beskriver själv att han läst kurserna med lite varierande resultat. Fredrik arbetar fortfarande som ledsagare men endast två timmar i veckan. På försäkringsbolaget började Fredrik som alltiallo men arbetade senare med att betatesta deras försäkringsdatabas. Fredrik har varit arbetslös sedan fem månader. Anna är snart 21 år, hon är nyinflyttad i universitetskommunen. Där bor hon med sin pojkvän och hans pappa men berättar att pappan sällan är där då han arbetar på annan ort. Hon vill gärna stanna i kommunen och hoppas därför få ett jobb. Anna har läst Samhällsprogrammet på gymnasiet och efter det har hon inte läst någonting. Anna har sommarjobbat på samma café i fem eller sex somrar. Hon har också varit städvikarie i ungefär ett år och när hon var arbetslös i en tidigare period utförde hon hemstädning hos andra. Anna har varit arbetslös en och en halv månad vid intervjutillfället. Martin är 18 år gammal och bor i universitetskommunen. Han är nyinflyttad från en mindre närliggande kommun. Han bor för tillfället hos sin flickvän och hennes mamma. På gymnasiet läste Martin Elprogrammet med nätverksinriktning. Han gick ut gymnasiet i år. Efter gymnasiet har Martin arbetat på ett industriföretag under sommaren. Under gymnasietiden hade Martin praktik på datoravdelningen på ett större företag. Där fick han hjälpa till med allmänna grejer som datorsupport. Martin har varit arbetslös i en och en halv månad vi intervjutillfället. Karin är 19 år och tillhör universitetskommunen där hon bor i landsbygdsdelen av kommunen. På gymnasiet läste Karin Samhällsprogrammet och tog studenten i år. Hon beskriver sin arbetslivserfarenhet som inte jättebred. Under sommaren har Karin arbetet inom hemtjänsten och där jobbar hon lite extra idag. Tidigare har hon också haft sommarjobb på en förskola. Karin har varit arbetslös i två månader. 3 Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (Socialdepartementet, 2010). 24

5.2 Upplevelsen av att vara arbetslös Intervjupersonerna upplever sin arbetslöshet som tråkig och flera av dem upplever sin situation som hopplös. En av dem är Ellinor som berättar att den bransch hon vill in i känns mörk men att hon inte kan tänka sig att arbeta inom någon annan bransch. Det är skog som gäller för henne. Hon tycker att det är viktigt att vara intresserad av det hon gör för att arbetet ska bli bra utfört. Anna beskriver arbetslösheten såhär: det är väldigt tråkigt, men sen känns det som man typ ger upp arbetssökandet nästan, alltså de känns typ omöjligt att få jobb så då ger man typ upp känns det som. Anna berättar vidare att, det är uppförsbacke nu. Martin säger att han blir deppig av arbetslösheten och att han inte får svar på sina ansökningar. Det känns som man söker jättemycket men så kommer det ändå ingenting så de känns ju bara väldigt hopplöst. Fredrik har en annan syn på arbetslöshen. Han berättar att han försöker tänka på sin arbetslöshet ur ett större strukturellt perspektiv, eftersom han menar att arbetslöshet är ett samhällsproblem och inte ett problem på individnivå. Han berättar att han förstår att andra arbetslösa mår dåligt av att vara just arbetslösa då han menar att andra arbetslösa oftast inte är så insatta i vad det beror på. Han berättar att arbetslösheten påverkar honom också men att han försöker slå det ifrån sig eftersom han vet att det inte är hans fel utan att det handlar om hur samhället är uppbyggt. 5.2.1 Analys Bourdieu beskriver att individer innehar olika positioner på de olika fälten. De kan t.ex. vara nya eller etablerade på fälten (Miegel & Johansson, 2002). Ungdomarna i studien är varken nya eller etablerade på arbetets fält. De befinner sig utanför arbetets fält eftersom att de är arbetslösa. Genom att söka arbete menar jag att de försöker de ta sig in på fältet. Då ungdomarna berättar om sina upplevelser av arbetslösheten berättar de, kopplat till Bourdieu, om sina upplevelser av att stå utanför arbetsfältet och hur det är att vilja komma in men inte vara välkommen. Annas uttalande om att det är uppförsbacke berättar just detta. 25

Strukturen på ett fält är enligt Bourdieu bestämt av hur förhållandena mellan positionerna på fältet för tillfället ser ut. Detta innebär att fälten är föränderliga (Miegel & Johansson, 2002). Fredrik berättar att han ser på sin arbetslöshet från samhällsnivå. Enligt Bourdieus fältteori kan det tolkas som att Fredrik menar att det är strukturen på fältet som har brister. Det innebär att det är strukturens uppbyggnad som är orsaken till den höga arbetslösheten idag enligt Fredrik. Bourdieu menar att individer med liknande habitus värderar världen på ett snarlikt sätt. Han menar också att människor med liknande social bakgrund ofta har habitus som liknar varandra (Miegel & Johansson, 2002). Intervjupersonerna i studien upplever alla arbetslösheten som tråkig och flera av dem upplever att det känns hopplöst. Deras liknande upplevelser kan enligt Bourdieus teori tolkas som att de har snarlikt habitus. Alltså tolkar jag det som att de är uppfostrade på samma sätt av familjen och samhällets institutioner, därmed upplever de att arbete är viktigt och utan arbete känns det tråkigt och hopplöst. 5.3 Försök till inträde på arbetets fält För att söka arbete använder ungdomarna sig av internet och framför allt Arbetsförmedlingens hemsida. Alla ungdomarna utom Fredrik använder sig av CV och personligt brev, Fredrik däremot använder enbart personligt brev när han söker arbete. Detta då han upplever att det är mer personligt. Karin berättar att när hon skriver CV försöker hon få med så mycket som möjligt av vad hon har gjort, vad hon kan tänkas utveckla och så skriver hon andra positiva saker som hon tror kan hjälpa henne på vägen. Robin och Ellinor beskriver båda två att de söker arbete genom att ringa rundor, det innebär att de tar telefonkatalogen och ringer till alla företag som kan tänkas ha ett arbete till dem. Robin berättar att ibland resulterar det i att han får skicka sitt CV men berättar också att oftast händer det ingenting. Anna är den enda av ungdomarna som berättar att hon regelbundet besöker stora företags hemsidor, snabbmat -, kläd - och inredningskedjor, för att få veta om de annonserar ut några arbeten. Har de inga lediga jobb för tillfället brukar hon skicka in en intresseanmälan. 26

Flera av ungdomarna har använt eller använder också kontakter i sitt arbetssökande. Ungdomarna beskriver inte att de ser kontakterna som ett sätt att söka arbete men flera av dem berättar att de har fått sina tidigare arbeten genom kontakter. Martin och Ellinor är de enda ungdomarna som har helt klart för sig vilken bransch det är de vill arbeta inom. Martin är inriktad på IT och främst IT-support men söker även andra sorters jobb. Ellinor är inriktad på skogsbruk och kan inte tänka sig någon annan bransch, därmed söker hon enbart arbete inom skogsbruk. Ellinor är också den enda som letar efter arbeten i branschtidningar. Att vara personlig och ge en tydlig bild av sig själva anser flera ungdomar är viktigt. De beskriver att de hoppas att en tydlig bild av dem lättare leder till arbete. Robin berättar att han tror att det är viktigt att visa intresse för företagen. Därför letar han upp fakta om företagen innan han kontaktar dem. Han tror att det är en fördel men samtidigt berättar han att han inte vet hur arbetsgivarna tänker. 5.3.1 Analys För att få komma in på ett fält krävs det att individen har rätt kapital att satsa menar Bourdieu (1992). Han menar också att skilda fält kräver olika kapital. De olika delfälten, branscherna, på arbetets fält begär olika kapitalformer. Genom att ungdomarna skriver CV och personligt brev menar jag att de försöker påvisa vilka kapital de har. I sitt CV visar ungdomarna vilka utbildningar de har läst och vilka arbetserfarenheter de har, alltså vilka kulturella kapital de har. I sitt personliga brev vill ungdomarna vara personliga, visa vilka de är och visa att de passar för arbetet. I det personliga brevet menar jag att de uppvisar vilka ekonomiska och symboliska kapital de har. Det ekonomiska kapitalet kan synas i bland annat vilka intressen de har. De symboliska kapitalen kan ungdomarna peka på genom sina beskrivningar av varför de passar för jobbet de har sökt, det handlar bland annat om hur väl de förstår sig på delfältet de vill in på. Karin beskriver att hon i sitt CV och personliga brev försöker få med så mycket som möjligt, av vad hon gjort och annat som kan hjälpa henne på vägen. Utifrån Bourdieus perspektiv menar jag att vill hon visa så mycket hon kan av de kapital hon har. 27

Bourdieu (1992) beskriver att olika fält fungerar efter specifika regler förutom de allmänna lagarna. För inträde på ett specifikt fält krävs en viss form av kapital samt förståelse och acceptans för de specifika reglerna. Ellinor, Robin och Anna försöker genom att ringa rundor och besöka stora företags hemsidor påvisa att de verkligen vill arbeta, flera av ungdomarna menar också att det är viktigt att visa intresse. Ungdomarna hoppas att det ska hjälpa dem. Jag ser detta som ett försök från ungdomarnas sida att förstå sig på reglerna och inträdet som gäller på arbetets fält. För som Robin beskriver det vet han inte hur arbetsgivarna tänker men tror samtidigt att det han gör är till fördel. Ungdomarna agerar helt enkelt efter deras föreställningar om fältet utan att egentligen veta. Bourdieu (1992) menar att deltagarna inne på fältet vet hur fältet ser ut och känner till fältets regler. Flera av ungdomarna använder kontakter som befinner sig inne på arbetets fält för att själva ta sig in. Jag menar att kontakterna vet hur arbetets fält ser ut och kan förmedla det till ungdomarna. Kontakterna vet vilka kapital som är gångbara på fältet och som behövs för att ta sig in. Kontakterna i sig kan förklaras som en del av ungdomarnas symboliska kapital, då kontakter i arbetslivet är gångbara just på arbetets fält. Bourdieu menar att symboliskt kapital är kapital särskilt gångbart på ett visst fält (Giddens, 2007). I detta fall är det kontakter som är ungdomarnas symboliska kapital på arbetets fält. 5.4 Ungdomarnas egna förklaringar till varför de inte är välkomna på arbetets fält Ungdomarna förklarar sin arbetslöshet med både faktorer utanför dem själva och hos dem själva, vissa ger både och som förklaring. Fredrik lägger förklaringen på samhällsnivå och menar att hans arbetslöshet beror på samhället, som är uppbyggt på fel sätt. Samtidigt säger han att: Om jag hade gett mig fan på det hade jag säkert kunnat fixa ett jobb liksom så de är väl så att jag är ganska lat och bekväm av mig liksom hoppas jag i alla fall, jag vill gärna tro att jag skulle kunna fixa ett jobb om jag gav mig fan på det. 28

Robin och Anna säger att det beror på deras utbildning. Robin menar att hans gymnasieutbildning, Barn- och fritidsprogrammet, inte längre är relevant, utan att de jobben han tidigare kunde söka idag kräver högskoleutbildning. Anna menar också att det beror på hennes gymnasieutbildning, Samhällsprogrammet, hon menar att det är en så pass bred utbildning att hon inte är inriktad på något alls, vilket innebär att hon aldrig har de kvalifikationer arbetsgivarna efterfrågar. Karins säger att det beror på att hon inte vill ta vilket jobb som helst, hon har undersökt lite kring snabbmatskedjorna men har hört att det ska vara mycket stressigt och hon vill inte uppleva stress på jobbet. Ellinor förklarar det med att inom skogsbranschen är alla företag ute efter att tjäna pengar. Hon menar att personal som hon själv som säger ifrån när hon upplever arbetsvillkoren som oacceptabla inte är välkomna då de kostar för mycket pengar. Hon menar också att företagen är rädda att anställa ny personal ifall en ny lågkonjunktur skulle komma. Martin menar att det beror på att alla som söker personal kräver mycket lång erfarenhet. Han menar själv att det är ett orimligt krav på unga som söker arbete då de inte hunnit skaffa sig någon erfarenhet än. Han upplever det som en hopplös situation då han menar att ingen vill anställa honom utan erfarenhet och utan jobb får han ingen erfarenhet. 5.4.1 Analys Bourdieu (1992) menar att det är viktigt att individerna på fältet känner till fältets regler och erkänner dem som de rätta. Individerna på fältet måste också hålla sig inom dessa regler för att få stanna kvar på fältet. Ellinor menar till viss del att hon inte har något arbete eftersom hon inte accepterade arbetsgivarens krav vilket gjorde henne tvungen att sluta. Den uppenbara koppling här är att Ellinor inte höll sig till de regler som fanns på fältet och fick därmed inte heller stanna kvar på fältet. Ellinor förklarar också, precis som flera av ungdomarna, sin arbetslöshet med faktorer utanför dem själva. Det gäller t.ex. Martin som menar att han inte får något arbete utan erfarenhet och utan arbete får han ingen erfarenhet. För att se Martins förklaring genom Bourdieus perspektiv menar han att det är strukturen på arbetets fält som är orsaken till hans arbetslöshet. Strukturens utseende beror på hur individernas positioner är placerade för tillfället enligt Bourdieu. Individernas positioner kan förändras vilket gör att strukturen på fältet blir dynamisk. Positionerna på fältet bestäms i sin tur av vilka kapital som 29

individerna har (Miegel & Johansson, 2002). Det betyder att de kapital andra aktörer på arbetets fält har påverkar Martins chanser att komma in. Bourdieu (1992) menar dessutom att de etablerade på ett fält försöker bevara fältet som det är nu och vill utestänga konkurrens. Enligt mig kan det handla om krav på mer kapital i form av högre utbildning och längre erfarenhet. Strukturen menar Martin är orsaken till att han har fastnat i ett moment 22 då han behöver både arbete och erfarenhet för att införskaffa det andra. Martin nekas tillträde då hans erfarenheter från fältet är begränsade. Fredrik tänker, kopplat till Bourdieu, att hans arbetslöshet är orsakad av strukturen. På samma gång tror han att om han hade varit tillräckligt motiverad hade han kunnat hitta ett arbete. Jag tolkar detta som att Fredrik menar att han har det kulturella kapital som krävs, kanske även andra kapital, för att få komma in. Däremot menar han att han saknar motivation. Motivation kan kopplas till habitus, då habitus påverkar allt vi gör. Vårt habitus påverkar hur vi värderar, tolkar och förstår världen menar Bourdieu (Miegel & Johansson, 2002). Då Fredrik har bristande motivation för att söka arbete menar jag att det kan beror på hur han värderar arbete. Han värderar andra saker högre än arbete. Även Karin saknar motivationen vilket även det kan ses beroende på habitus. Kapital är enligt Bourdieu resurser som vi människor har och som vi kan införskaffa. Kapital har olika värde i förhållande till vilket fält det används (Engdahl & Larsson, 2006). För att få tillträde till ett fält krävs också att aktörerna har rätt sorts kapital (Bourdieu, 1992). Anna och Robin menar att de är arbetslösa då de har fel sorts utbildning. Genom Bourdieus perspektiv betyder det att de har fel sorts kulturellt kapital för att vara beviljade inträde på arbetets fält. 5.5 Anledningar till att ungdomarna vill ha ett arbete Intervjupersonerna nämner flera olika anledningar till att de vill arbeta. De nämner inkomst eller pengar som en anledning. Fredrik nämner enbart pengar och säger att om det inte vore för att han behöver en inkomst hade han gärna varit utan arbete. Robin och Ellinor säger att de vill ha ett arbete delvis för det sociala umgänget. Robin beskriver det såhär: arbetskollegorna har man kanon sådana så är det ju skitkul att gå och jobba. Ellinor ser också att ett arbete ger flera möjligheter, 30