Grundläggande betaltjänster

PROMEMORIA Sida Datum Vår referens 2010-05-19 Dnr: 10-4001/9.68 1(21) Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-678 55 00 Box 5398 Valhallavägen 117 Telefax: 08-678 55 05 102 49 Stockholm www.pts.se pts@pts.se

2(21)

3(21) 1 Inledning Den 14 juni 2007 fattade riksdagen beslut om att avveckla Svensk Kassaservice AB:s verksamhet och att upphäva lagen (2001:1276) om grundläggande kassaservice per den 31 december 2008. Kommunikationsmyndigheten PTS fick i anslutning till riksdagens beslut i uppdrag av regeringen att upphandla s.k. grundläggande betaltjänster i de områden där man bedömde att marknaden inte kommer att tillhandahålla dessa tjänster efter att Svensk Kassaservice AB avvecklats. Grundläggande betaltjänster definierades i propositionen 1 som föregick uppdraget som betalningsförmedling, kontantuttag och dagskassehantering. PTS hade sedan tidigare, inom ramen för uppdraget att upphandla utsträckta posttjänster, i uppdrag att upphandla kassatjänster till hushåll med personer med funktionsnedsättning och personer som är 80 år och äldre. I och med avvecklingen ändrades det till att upphandla grundläggande betaltjänster till samma målgrupper via en särskild upphandling. PTS slöt under 2008 två avtal med Kuponginlösen AB och ICA Bank AB. Avtalen rör tjänsterna betalningsförmedling och vissa tjänster för uttag av kontanter. Kuponginlösen AB och ICA Bank AB ska dels tillhandahålla dessa tjänster till samtliga personer/kunder i 73 geografiska områden och på 15 orter i utpräglade glesbygdsområden, dels till äldre personer och personer med funktionsnedsättning boende i övriga glesbygdsområden. Avtalen löper fram till den 22 juni 2012. Den grundläggande betaltjänsten dagskassehantering avstod PTS från att upphandla. Som en följd av riksdagsbeslutet ändrades också länsstyrelsernas instruktion. Länsstyrelserna fick i uppdrag att bevaka att det finns grundläggande betaltjänster som motsvarar samhällets behov, en uppgift som tidigare åvilat PTS. I bevakningen ingår att bedöma tillgängligheten till tjänsterna för äldre personer och personer med funktionsnedsättning i glesbygd. Länsstyrelserna ska också bedöma om tjänsterna på en ort eller landsbygd minskat i sådan utsträckning att samhällets behov inte längre tillgodoses. Länsstyrelsen Dalarna fick ett ansvar att samordna länsstyrelsernas bevakning av de grundläggande betaltjänsterna. I december 2009 redovisade Länsstyrelsen Dalarna sin årsrapport för 2009. Till grund för rapporten låg underlag från övriga länsstyrelser. 1 Propositionen 2006/07:55 Statens ansvar för vissa betaltjänster överlämnades till riksdagen den 15 mars 2007. Riksdagen har antagit propositionen den 14 juni 2007 (prop. 2006/07:55, bet. 2006/07:TU16, rskr. 2006/07:205).

4(21) Regeringen gav den 22 november 2007 PTS i uppdrag att även genomföra informations- och utbildningsinsatser inför övergången från Svensk Kassaservice AB:s tjänster till de grundläggande betaltjänster som kommer att bli föremål för upphandling. Syftet är att genom dessa insatser hjälpa de personer som har störst behov av kassatjänster till nya, enkla och kostnadseffektiva betaltjänster. PTS startade informations- och utbildningsinsatsen den 20 maj 2008. Den pågick som mest intensivt till och med december 2008. Två aktiviteter pågick även under 2009. Den särskilda telefontjänsten som inrättades för dem som behövde extra hjälp var öppen till och med den 31 mars 2009. Den webbplats som skapades för uppdraget var öppen till och med den 31 december 2009. Bland övriga informations- och utbildningsinsatser kan nämnas: Broschyrer som spreds via Svensk Kassaservicekontor och via Postens lantbrevbärare. Information till personer med funktionsnedsättning och till pensionärer. Utbildningar och utbildningsmaterial. Inbjudna till utbildningarna var bland annat lokalt aktiva medlemmar i större pensionärsorganisationerna och landsbygdsorganisationen Hela Sverige ska leva. Annonsering i lokaltidningar och pressmeddelanden till lokalmedier. Kommunikation med kommuner, konsumentvägledare, pensionärsorganisationer och andra aktörer. 1.1 PTS uppdrag 2010 Enligt PTS regleringsbrev för år 2010 ska: Post- och telestyrelsen ska främja och stimulera framväxt av marknadsdriven hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar. Detta arbete ska bedrivas i samverkan med företrädare för marknadens aktörer och även berörda länsstyrelser samt andra berörda myndigheter och intressenter. I uppdraget ryms insatser för att underlätta och stimulera framväxt av frivilliga lösningar som tillhandahålls av marknadens aktörer. Post- och telestyrelsen ska i sitt arbete stödja och främja pågående initiativ av myndigheter, företag och andra berörda intressenter. Post- och telestyrelsen ska utreda och analysera hur grundläggande betaltjänster ska tillhandahållas, särskilt till äldre personer och personer med funktionsnedsättning i glesbygd, efter den 1 juli 2012. Post- och telestyrelsen ska analysera möjligheten att använda elektroniska kommunikationstjänster. I uppdraget ingår att analysera möjligheten att initiera utvecklings-

5(21) projekt, som finansieras via anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade, med en sådan inriktning. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 21 maj 2010 och slutredovisas senast den 15 december 2010. Syftet med uppdraget är, som PTS uppfattar det, att vid behov stödja marknadsaktörer, länsstyrelser m fl som vill göra insatser för att utveckla frivilliga lösningar för dagskassehantering i glesbygd. undersöka behovet av statliga insatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster, särskilt för äldre personer och personer med funktionsnedsättning i glesbygd, efter det att PTS nuvarande avtal med Kuponginlösen AB och ICA Bank AB löper ut den 22 juni 2012. göra en särskild analys av om det går att använda elektroniska kommunikationstjänster i större utsträckning vid tillhandahållandet av de grundläggande betaltjänsterna. I det sammanhanget ska även möjligheten att initiera utvecklingsprojekt analyseras för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning samt äldre personer att självständigt utföra betaltjänster. Det främsta målet med uppdraget är att presentera ett underlag som kan ligga till grund för beslut om den fortsatta processen för att värdera behovet av statliga insatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster efter den 22 juni 2012. För att nå detta mål är det viktigt att besvara bland annat följande frågor: Vilka är användarna av de upphandlade tjänsterna Betalservice och Brevgirot idag och hur använder de tjänsterna? Vad är anledningarna till att de behöver utnyttja de upphandlade tjänsterna? Vad är det som hindrar dem att utnyttja de kommersiellt tillgängliga tjänsterna? Hur många kan uppskattas ha svårt att utnyttja de kommersiellt tillgängliga tjänsterna? Hur kan denna bild antas förändras de närmaste åren? Hur ska staten tillhandahålla grundläggande betaltjänster till dem som inte kan nyttja de kommersiellt tillgängliga tjänsterna? Ytterligare ett mål med uppdraget är att under 2010 främja frivilliga lösningar för dagskassehantering i glesbygd genom att stödja pågående initiativ av myndigheter, företag och andra berörda intressenter.

I denna delrapport gör PTS en kortfattad beskrivning av hur grundläggande betaltjänster har utvecklats sedan 2008 samt redovisar hur arbetet med uppdraget har bedrivits sedan januari 2010 och vilka frågor PTS avser att behandla under det fortsatta arbetet under 2010. Sida 6(21)

7(21) 2 Grundläggande betaltjänster 2008-2010 I samband med att riksdagen 2007 fattade beslut om att avveckla Svensk Kassaservice AB fick PTS i uppdrag av regeringen att upphandla s.k. grundläggande betaltjänster i områden där myndigheten gjorde bedömningen att marknaden inte skulle tillhandahålla dessa tjänster. Grundläggande betaltjänster definierades av regeringen som betalningsförmedling, kontantuttag och dagskassehantering. 2.1 Dagskassa PTS beslöt 2008 att inte upphandla den grundläggande betaltjänsten dagskassehantering. Bakgrunden till beslutet var bland annat att regeringen i propositionen uttalat att utgångspunkten för all näringsverksamhet är att den ska bära sina egna kostnader och att avsaknaden av dagskassehantering ansågs vara ett problem som är begränsat till orter där marknaden inte tillgodoser detta behov. Inför beslut om eventuell upphandling uppgav de värdetransportbolag som agerade på marknaden för dagskassehantering till PTS att de hade möjlighet att på kommersiell basis erbjuda hämtning av dagskassor över i stort sett hela landet. PTS ansåg därför att marknaden erbjöd alternativ även för de företagare och föreningar som hade ett betydande avstånd till bank, även om dessa alternativ inte var identiska med den service som Svensk Kassaservice AB erbjöd. Att under dessa förhållanden upphandla hantering av dagskassor skulle enligt PTS bedömning strida mot uppdragets utformning. PTS fick i maj 2009 regeringens uppdrag att främja framväxt av frivilliga lösningar för hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar. Uppdraget angav att lösningarna skulle tillhandahållas av marknadens aktörer och att PTS i sitt arbete skulle stödja och främja pågående initiativ av myndigheter, företag och andra berörda intressenter. I september 2009 redovisade PTS vilka insatser som hade gjorts dittills. PTS hade under uppdragstiden medverkat vid ett antal sammankomster med länsstyrelserna och andra lokala och regionala aktörer. PTS kunde konstatera att ett mycket begränsat antal intressenter hade kontaktat PTS för att få stöd för initiativ till en marknadsdriven hantering av dagskassor. PTS hade inte heller tagit emot några klagomål beträffande avsaknaden av en sådan. PTS bedömde dock att det sannolikt fanns kvarvarande problem av strukturell art med bäring på dagskassehanteringen för näringsidkare och ideella föreningar och att det torde finnas behov av att utveckla marknadsdrivna lösningar på dessa problem ytterligare. PTS ansåg därför att det kunde finnas skäl att förlänga uppdraget. Som nämnts har PTS fått i uppdrag att främja frivillig dagskassehantering även under 2010. Hittills har efterfrågan på PTS medverkan för att främja och stimu-

8(21) lera framväxt av marknadsdriven hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar varit begränsad även under 2010. Bedömningen att det finns näringsidkare och ideella föreningar i glesbygd som kan ha problem när det gäller dagskassehanteringen kvarstår dock. Denna bedömning stärks också av bland annat Länsstyrelsen Dalarnas årsrapport från december 2009. Enligt årsrapporten finns det områden där tillgången till kommersiella tjänster är begränsade eller avstånden gör att kommersiella dagskassetjänster blir mycket kostsamma. Tillväxtverket har intervjuat drygt 400 företag i gles- och landsbygder om hur deras behov av service ser ut. Även enligt denna undersökning finns det företag som önskar förbättrad tillgång till dagskassehantering. Tillväxtverket konstaterar att dagskassehanteringens betydelse varierar kraftigt mellan olika branscher. Det är främst turistföretag och handelsföretag som hanterar kontanter i större utsträckning som anger att tillgång till kontanthantering är viktigt. Intervjuerna med gles- och landsbygdsföretagen visar att för dem är dagskassehanteringen inte ett generellt problem, utan ett problem för företag i vissa av de branscher som ingår i studien Det är därför angeläget att ytterligare öka kunskapen om i vilka områden och branscher som företag och föreningar kan ha sådana problem med dagskassehantering att det motiverar statliga insatser. 2.1.1 Dagskassehantering - regionala problembilder och stöd till marknadsdrivna lösningar PTS har under inledningen av 2010 börjat kartlägga möjligheterna att i samverkan med andra intressenter förbättra beskrivningen av regionala problembilder och möjligheter att finna lösningar genom frivilliga initiativ vad gäller dagskassehantering. PTS har bland annat inlett diskussioner med Tillväxtverket om att samverka vad gäller ytterligare undersökningar av hur företag och föreningar i lands- och glesbygder hanterar dagskassor och övrig kontanthantering. Under 2010 avser PTS att utveckla samverkan även med andra intressenter, till exempel myndigheten Tillväxtanalys, länsstyrelserna samt kommersiella aktörer. PTS kommer också att under 2010 på olika sätt söka stödja framväxten av marknadsdrivna lösningar, bland annat genom att sprida erfarenheter från exempel på framgångsrik samverkan mellan lokala intressen och kommersiella aktörer inom bank- och betaltjänstbranchen. Även när det gäller att på olika sätt stödja frivilliga dagskasselösningar kan det bli aktuellt med samverkan mellan PTS och Tillväxtverket. 2.2 Betalningsförmedling och kontantuttag I juni 2008 slöt PTS efter genomförd upphandling avtal om tillhandahållandet av grundläggande betaltjänster med Kuponginlösen AB och ICA Bank AB i samverkan. Avtalsperioden för överenskommelsen löper från den 23 juni 2008

9(21) till den 22 juni 2012 och omfattar service på 15 orter samt i 73 geografiska områden. På de 15 orterna tillhandahålls tjänsterna via butiker, bensinstationer och andra lokala ombud. I de 73 områdena tillhandahålls tjänsterna via Postens lantbrevbärare, där Posten AB agerar som underleverantör till Kuponginlösen AB och ICA Bank AB. I november 2008 slöt PTS efter ytterligare en upphandling ett nytt avtal om betaltjänster med Kuponginlösen AB och ICA Bank AB. Denna gång var syftet att ge äldre personer och personer med funktionsnedsättning boende i glesbygd tillgång till grundläggande betaltjänster. Detta avtal löper till den 22 juni 2012, dvs. har samma slutdatum som det avtal som slöts i juni 2008. Tjänsten ger personer som är 80 år eller äldre och personer med funktionsnedsättning, som av olika skäl inte har möjlighet att använda sig av till exempel bankernas girotjänster, möjlighet att betala räkningar med kontanter samt att lösa in PlusGirot Utbetalningskort/Värdeavi mot kontanter. Kuponginlösen AB och ICA Bank AB marknadsför de upphandlade tjänsterna under två olika produktnamn. Tjänsterna som tillhandahålls på de 15 orterna går under benämningen Betalservice. De grundläggande betaltjänster som tillhandahålls genom Postens lantbrevbärare i de 73 områdena samt till äldre och personer med funktionsnedsättning i övriga glesbygdsområden kallas Brevgirot. 2.2.1 Betalservice Betalservice är en tjänst där ICA Bank AB och Kuponginlösen AB har anlitat ett antal ombud, vanligen mindre butiker, kiosker etc., för att tillhandahålla de grundläggande betaltjänster som de enligt avtal med PTS ska tillhandahålla på 15 glesbygdsorter i landet. Betalservice ger privatpersoner, företagare och föreningar möjlighet att på de 15 aktuella glesbygdsorterna betala räkningar med antingen kontanter eller bankkort/kontokort knutet till Nordea, Swedbank, Länsförsäkringar Bank och ICA Bank (formellt benämnt betalningsförmedling till mottagare anslutna till Plusoch Bankgirot), lösa in PlusGirot Utbetalningskort/Värdeavi samt göra kontantuttag med hjälp av bankkort knutet till ovanstående banker Det finns beloppsgränser för hur stora uttag som kan göras samt hur stora räkningar som kan betalas. 2.2.2 Brevgirot Brevgirot är en tjänst där ICA Bank AB och Kuponginlösen AB har anlitat Posten AB som underleverantör för att med hjälp av Postens lantbrevbärare i

10(21) vissa glesbygdsområden tillhandahålla de grundläggande betaltjänster som PTS har upphandlat. Brevgirot ger privatpersoner, föreningar och företagare hemmahörande i de aktuella områdena möjlighet att betala räkningar med kontanter (betalningsförmedling till mottagare anslutna till Plus- och Bankgirot) samt att göra kontantuttag genom inlösen av utbetalningsavi från Plusgirot. Det finns beloppsgränser såväl för storleken på kontantutbetalningarna som på de räkningar som kan betalas genom denna tjänst. Privatpersoner, företag och föreningar som vill använda sig av Brevgirots tjänster inom de 73 områden där grundläggande betaltjänster har upphandlats anmäler sig till tjänsten genom att kontakta Kuponginlösen AB. Därefter skickar Kuponginlösen AB en folder med information om tjänsterna tillsammans med ett ansökningsformulär som användaren fyller i och returnerar till Kuponginlösen AB i portofritt kuvert. Inom tre veckor skickar Kuponginlösen AB ett startpaket som innehåller allt material användaren behöver. Materialet består av brevgiroblanketter, där både uppgifter om utbetalningskort/avier samt inbetalningskort (räkningar) förs in och summeras, svarskuvert och REKklistermärken (som ska fästas på de bifogade svarskuverten) Användaren ska ha fyllt i blanketten och stoppat den i svarskuvertet när lantbrevbäraren kommer för att hämta svarskuvertet. 2.2.3 Betaltjänster för äldre och funktionsnedsatta boende i glesbygd Tjänsten Brevgirot är också tillgänglig för äldre och personer med funktionsnedsättning boende i glesbygdsområden utanför de 73 områdena. Ansökan går till som beskrivs ovan. För att denna tjänst ska beviljas ska hushållet betjänas av lantbrevbärare och alla i hushållet vara minst 80 år eller ha en funktionsnedsättning. Funktionsnedsättningen ska påverka förmågan att använda vanliga serviceställen för betaltjänster och den som ansöker kan behöva lämna in ett intyg som styrker behovet av tjänsten. Tjänstens innehåll är identiskt med Brevgirot i de 73 områdena. Denna tjänst ska erbjudas till användaren i anslutning till dennes bostad. 2.2.4 Betalningsförmedling och kontantuttag - användarnas behov av statliga insatser Enligt Länsstyrelsen Dalarnas årsrapport finns kvarstående problem när det gäller betalningsförmedling och kontantuttag. Länsstyrelsen pekar särskilt på de problem som äldre personer och personer med funktionsnedsättningar har med uttag av kontanter. På de 15 orter där Betalservice upphandlats av PTS anser Länsstyrelsen att servicen i stort fungerar tillfredsställande. Man har dock upp-

11(21) märksammat några problem, bland annat att det endast går att använda bankkort som är kopplade till ICA Banken, Nordea, Swedbank och Länsförsäkringar Bank samt att det inte går att göra överföringar mellan olika konton, varken mellan egna konton eller till annat konto. Länsstyrelsen Dalarna lyfter också fram att problemen har sociala aspekter i och med att personer som har svårt att själva ta ut kontanter eller betala räkningar känner sig bland annat kränkta och omyndigförklarade. Enligt länsstyrelserna är också informationen om de alternativa lösningar som finns för grundläggande betaltjänster bristfällig, till exempel om den så kallade utsträckta servicen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning i glesbygd som PTS upphandlat. Länsstyrelsen Dalarna konstaterar också att det varit svårt att få en heltäckande bild och göra en fullständig analys om grundläggande betaltjänster motsvarar samhällets behov. PTS har inlett ett arbete för att öka kunskapen om vad det är som gör att brukarna av de upphandlade tjänsterna betalningsförmedling och kontantuttag inte anser sig kunna använde de kommersiella tjänsterna. En konsultfirma har avropats för att genomföra denna undersökning. Undersökningen kommer att genomföras medelst intervjuer både per telefon och, avseende äldre personer och personer med funktionsnedsättning, genom djupintervjuer på plats. Undersökningen ska preliminärt redovisas till PTS i augusti 2010. Undersökningen vänder sig till dem som är eller nyligen har varit anmälda såsom nyttjare Brevgirot samt till dem som nyttjar Betalservice. Såvitt PTS har erfarit hör den övervägande andelen av användarna till kategorin 80 år eller äldre. Tämligen få som ansökt om att få nyttja Brevgirot har angett funktionsnedsättning som skäl till att man behöver tjänsten. Likaså är det relativt få användare som är yngre än 80 år och som bor i de 73 områden som omfattades av upphandlingen 2008. Då undersökningen kommer att omfatta förhållandevis få personer med funktionsnedsättning kommer undersökningen sannolikt inte ge en total behovsbild avseende betaltjänster för denna grupp. Den kommer dock förhoppningsvis bl.a. att leda fram till en beskrivning av om det är eventuella åldersrelaterade funktionsnedsättningar som medför att användaren inte nyttjar kommersiella tjänster. PTS kan med anledning av det ovanstående komma att under 2010 vidta ytterligare åtgärder för att undersöka behovsbilden för olika funktionsnedsättningar såsom läs- och skrivsvårigheter, synnedsättning, hörselnedsättning och kognitiva funktionsnedsättningar. För att arbetet på lämpligt sätt ska samordnas med länsstyrelsernas bevakningsuppdrag avseende grundläggande betaltjänster avser

12(21) PTS att ha en dialog med Länsstyrelsen Dalarna, som samordnar arbetet med bevakningsuppdraget, innan eventuella undersökningar genomförs. 2.2.5 Behov i relation till möjligheter inom elektroniska kommunikationstjänster I regeringsuppdraget ingår att analysera möjligheten att använda elektroniska kommunikationstjänster vid tillhandahållandet av de grundläggande betaltjänsterna samt att analysera möjligheten att initiera utvecklingsprojekt avseende betaltjänster till äldre och personer med funktionsnedsättning. I regeringens proposition Statens ansvar för vissa betaltjänster anges att i den mån tillgången till Internet fortsätter öka så minskar behovet av insatser för att säkerställa betalningsförmedling 2. Att hålla i åtanke är att det inte endast är den fysiska infrastrukturen avseende tillgången till Internet som bör påverka behovet av insatser för att säkerställa betalningsförmedling. Användbarheten av tjänsterna är av central betydelse. Det finns ytterligare ett antal olika förutsättningar som måste vara på plats för att elektroniska kommunikationstjänster ska kunna nyttjas för att genomföra grundläggande betaltjänster, till exempel Internetanslutning, tillgång till dator eller annat medel som möjliggör ungefär samma funktionalitet samt datorvana. PTS kommer i sammanhanget att beröra att det enligt World Internet Institutes rapport Svenskarna och Internet 2009 fortfarande är en tämligen stor mängd människor som inte använder Internet idag. PTS har genom myndighetens bredbandskartläggningen en god bild över statusen för bredbandstillgången i Sverige, men har inte själv statistik över hur många hushåll som har datorer. I den mån sådan statistik finns hos till exempel Statistiska centralbyrån kommer PTS att ta del av den. Redan inledningsvis kan också konstateras att en beståndsdel av de grundläggande betaltjänsterna, kontantuttag, inte fullt ut kan genomföras genom elektroniska kommunikationstjänster. Eftersom fokus för eventuella utvecklingsprojekt avseende betaltjänster är på målgrupperna äldre och personer med funktionsnedsättning så kommer projekten sannolikt inte att påverka hanteringen av dagskassor. PTS planerar att 2010 genomföra en kartläggning av tjänster och teknik som kan öka möjligheten för äldre personer och personer med funktionsnedsättning att självständigt utföra betaltjänster. Behovsundersökningarna ska förhoppningsvis ge en bra bild över utmaningarna för att finna utvecklingsmöjligheter bland tjänster och tekniker. 2 Propositionen 2006/07:55 Statens ansvar för vissa betaltjänster 2006/07:55, s. 14.

13(21) PTS ska under 2010 också analysera möjligheten att initiera utvecklingsprojekt. PTS ser att det finns ett värde i att påbörja utvecklingsprojekt så tidigt som möjligt, men innan utvecklingsprojekt inleds är det dock lämpligt att behoven har konkretiserats. Värdet i att starta upp utvecklingsprojekt så snart som möjligt är bland annat att hinna nå så långt som möjligt avseende förbättringar beträffande användbarhet av betaltjänster i stort innan de befintliga avtalen löper ut. 2.3 Användningen av de upphandlade tjänsterna Under 2009 genomfördes sammanlagt drygt 58 000 transaktioner för att betala räkningar och göra uttag av kontanter genom inlösen av PlusGirot Utbetalningskort/Värdeavi eller med vissa svenska bankkort. Uttag av kontanter med bankkort hos något av de 15 Betalserviceombuden är den mest utnyttjade tjänsten och står för närmare två tredjedelar av transaktionerna. Tabell 1 Antal transaktioner via de upphandlade tjänsterna, 2009 Betalade räkningar 16 570 Inlösta utbetalningskort 4 448 Kortuttag 37 113 Totalt antal transaktioner, 2009 58 131 Källa: Kuponginlösen AB Av de cirka 21 000 övriga transaktionerna har ungefär tre fjärdedelar gjorts hos de 15 Betalserviceombuden. Knappt 4 400 transaktioner har skett inom ramen för Brevgirot. En förklaring till minskningen är enligt Kuponginlösen att användarna avlidit eller flyttat till annat boende. Sedan slutet av 2009 har Kuponginlösen också aktivt kontaktat de som anmält sig till tjänsten i syfte att uppdatera Brevgirots kundregister över registrerade användare. I samband med dessa kontakter har cirka hundra användare avregistrerat sig efter att de konstaterat att de inte längre har behov av tjänsten. Under 2009 var det endast cirka 140 av de över 1 200 anmälda användarna som faktiskt utnyttjade tjänsten för att betala räkningar eller lösa in Utbetalningskort/Värdeavi. Liksom antalet registrerade användare visar antalet ärenden en vikande trend. Enligt Kuponginlösens uppgifter var antalet ärenden under perioden januari-april 2010 35 procent färre än under samma period 2009.

14(21) Det totala antalet personer som använder de upphandlade tjänsterna är svårt att redovisa exakt då det enbart är användare av Brevgirot som regelmässigt registreras. Vid betalning av räkningar samt inlösen av utbetalningskort/värdeavi hos Betalserviceombuden måste användaren identifiera sig, men det sker endast en frivillig registrering. Av de användare som enbart tar ut kontanter med bankkort sker ingen registrering alls. Tabell 2 Antal anmälda användare av Brevgirot Månad Totalt antal anmälda varav pga ålder eller funktionsnedsättning boende i 73 områden 2009 JAN 1229 842 387 FEB 1300 899 401 MARS 1321 919 402 APRL 1330 924 406 MAJ 1338 930 408 JUNI 1342 932 410 JULI 1249 867 382 AUG 1252 869 383 SEPT 1249 868 381 OKT 1251 867 384 NOV 1251 867 384 DEC 1251 867 384 2010 JAN 1193 815 378 FEB 816 530 286 MARS 780 499 281 APRIL 770 492 278 Källa: Kuponginlösen AB Enligt Kuponginlösen finns det cirka 1 000 registrerade användare av Betalservicetjänsterna. Med tanke på att det totala antalet transaktioner är betydligt större i Betalservice än i Brevgirot kan man utgå från att antalet faktiska användare är betydligt högre. Kuponginlösen uppskattar det totala antalet användare av Betalservice under 2009 till drygt 3 000. PTS avser att i samverkan med Kuponginlösen genomföra en mer utförlig analys av användning av de upphandlade tjänsterna under 2010.

15(21) 3 Framtida statliga insatser inriktning och arbetssätt 3.1 Användningen av kommersiella betaltjänster PTS genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet en årlig undersökning av den svenska befolkningens användning av post- och betaltjänster. 3 Undersökningens syfte är bland annat att kartlägga befolkningens betalningsvanor och kontantförsörjning. Målgruppen för undersökningen är befolkningen i Sverige mellan 16-84 år, där ett obundet slumpmässigt riksrepresentativt urval har gjorts. Totalt genomfördes 1 000 telefonintervjuer under januari 2010. Av denna undersökning framgår att det blir allt mer vanligt att betala sina räkningar via datorn/internet/bankens hemsida. I årets mätning uppger 69 % att de använder denna betalningsmetod vilket är signifikant fler jämfört med förra året då motsvarande siffra var 64 %. Störst är användningen bland yngre 25-34 år (93 %) för att sedan minska med stigande ålder. Betydligt färre av de som bor i glesbygd betalar räkningarna via dator (52 %), istället betalar de i större utsträckning räkningarna genom girering via brev (38 %). 10 % använder autogiro. Användningen av autogiro är störst bland äldre 75-84 år (24 %) samt bland yngre 25-34 år (15 %). Bland de yngre har användningen av autogiro ökat med 13 procentenheter jämfört med förra året. Andelen som svarar att de inte har några räkningar eller att annan betalar räkningarna är tämligen stabil på ca 6 % under de senaste åren. Förutom banktjänster på Internet förväntar sig bankbranschen att användandet av mobila banktjänster ska öka. I dagsläget är tjänsterna begränsade och användningen liten men bankerna hävdar att intresset hos vissa IT-vana användare ökat den sista tiden och att man fortsätter utveckla 4 tjänsterna. Riksdagsbeslutet 2007 om avvecklingen av Svensk Kassaservice AB innebar att statens insatser endast ska avgränsas till de områden eller personer som inte kan använda de kommersiella tjänsterna. De kommersiella tjänsterna som nyttjar elektroniska kommunikationer fortsätter att utvecklas och får allt fler användare. I det fortsatta arbetet med regeringsuppdraget under 2010 avser PTS att översiktligt beskriva denna utveckling. Denna beskrivning kommer att ingå som underlag för analysen av hur de grundläggande betaltjänsterna ska tillhandahållas efter den 22 juni 2012. 3 Befolkningens användning av post- och betaltjänster 2010 - PTS-ER-2010:6 4 Computer Sweden 2010-02-12, http://computersweden.idg.se/2.2683/1.293837/mobilbanken-lyfter-iar.

16(21) 3.1.1 Tillgång till elektroniska kommunikationstjänster En förutsättning för att kommersiella betaltjänster som bygger på elektroniska kommunikationstjänster ska kunna utvecklas och göras tillängliga för användarna är att bredbandsinfrastruktur fortsätter att byggas ut i hela landet. Idag kan i stort sett hela befolkningen ansluta till Internet via det kopparbaserade telefoninätet eller via mobilt bredband. Dessa anslutningsalternativ fungerar dock, generellt sett, sämre i glesbygden. Det beror bland annat på långa avstånd till basstationer och andra lokala geografiska förutsättningar. De har därtill begränsningar i prestanda och kvalitet i förhållande till exempelvis fiberoptiska nät, vilket är mer vanligt i tätbefolkade områden. I praktiken innebär detta att möjligheten att nyttja elektroniska tjänster varierar starkt mellan olika delar av landet. Med tanke på den snabba utvecklingen är risken stor att denna skillnad kommer att vidgas de kommande åren. För att motverka en sådan utveckling är PTS involverad i ett långsiktigt arbete med att skapa förutsättningar för bredbandstillgång i hela landet. Detta arbete kanaliseras bland annat genom implementeringsarbetet med regeringens bredbandsstrategi, ett arbete som inneburit att PTS fått ett flertal nya uppdrag. Bland de nya uppdragen märks inte minst konstituerandet av Bredbandsforum, där PTS fått ansvar för forumet kansli. Andra initiativ av vikt handlar om att lyfta fram goda exempel på regionala och lokala initiativ samt hur privatoffentlig samverkan kan nyttjas som ett sätt att främja utbyggnaden av bredband i områden med sämre kommersiell bärkraft. PTS avser att under 2010 redovisa hur detta arbete kan bidra till att skapa förutsättningar för att fler ska kunna använda de kommersiellt tillhandahållna betaltjänsterna. 3.2 Behov som marknaden inte tillgodoser Länsstyrelsernas uppföljning under 2009 och PTS egen uppföljning av användningen av de upphandlade tjänsterna visar att det finns företag och individer som har begränsad, eller helt saknar, tillgång till de kommersiella betaltjänsterna. Det framgår också att problem och förutsättningar kan variera i betydande grad mellan områden och grupper som kan vara i behov av statliga insatser. När det gäller tjänsterna betalningsförmedling och kontantuttag, som i huvudsak vänder sig till privatpersoner, kan det vara såväl geografiska, till exempel i form av långa avstånd till fasta serviceställen, som individuella, till exempel olika funktionsnedsättningar, förutsättningar som kan skapa ett behov av statliga insatser. För dagskassehantering för näringsidkare och ideella föreningar är det i huvudsak geografiska förutsättningar som kan skapa ett behov av statliga insatser. Enligt PTS preliminära bedömning tyder länsstyrelsernas redovisningar och uppföljningen av användningen av de upphandlade tjänsterna på att det är ett

17(21) relativt begränsat antal företag och personer som är hänvisade till nationell statlig upphandling för att få tillgång till betaltjänster. En positiv tolkning av den begränsade användningen av de upphandlade tjänsterna är att nästan alla av dem som tidigare använde Svensk Kassaservice och lantbrevbäringens betaltjänster nu, själva eller genom ombud, använder de tjänster som erbjuds kommersiellt på marknaden. Även om det är förhållandevis få som använder de upphandlade tjänsterna fyller det skyddsnät som PTS har upphandlat en viktig funktion för dem som inte kan använda de kommersiella tjänsterna. Enligt PTS finns det dock anledning att undersöka möjligheterna att utveckla formen för hur samhällets skyddsnät tillhandahålls. Ett viktigt skäl till det är att PTS anser det vara av stor vikt att hänsyn tas till olika områdens och användares skilda förutsättningar när de statliga insatserna utformas. Ytterligare ett skäl för en översyn är att det mesta tyder på att det även i framtiden kommer att vara relativt få som är i behov av statlig upphandling för sin tillgång till grundläggande betaltjänster. Skyddsnätet måste hela tiden anpassas till de förändringar som sker i utbud och i användarnas beteenden. 3.2.1 Behov utifrån individuella förutsättningar Alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser 5. Som ovan angetts har PTS i uppdrag att upphandla grundläggande betaltjänster till äldre och personer med funktionsnedsättning boende i glesbygd. Även det aktuella uppdraget syftar till att tillgodose de behov som boende med funktionsnedsättning i glesbygd har. Utifrån PTS utgångspunkter är det dock angeläget att även undersöka om personer med funktionsnedsättning som bor i tätbebyggda områden får sina behov av betaltjänster uppfyllda. Ett viktigt riktmärke i PTS arbete för tillgänglig kommunikation är "Design för alla". Design för alla är en vision om att produkter, tjänster och miljöer är utformade för att fungera för så många människor som möjligt, oavsett funktionsförmåga. Design för alla innebär att i så hög grad som möjligt välja generella lösningar, att vidga målgruppen och se till människors skilda behov. Särskilda lösningar ska vara ett komplement och inte huvudalternativet. Det skulle i den nu aktuella situationen innebära att vanliga kommersiella betaltjänster, till exempel Internetbanker, är tillräckligt användbara oavsett funktionsförmåga. Det är i ljuset av detta riktmärke och målet avseende de grundläggande betaltjänsterna som PTS kommer att undersöka om det är möjligt att initiera utvecklingsprojekt. Det övergripande syftet med de potentiella utvecklingsprojekten 5 Propositionen 2006/07:55 Statens ansvar för vissa betaltjänster 2006/07:55, s. 19.

18(21) kommer att vara att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning samt äldre, oavsett var de bor, att självständigt utföra betaltjänster. Ambitionen kommer också att vara att potentiella utvecklingsprojekt ska syfta till att fler människor ska kunna nyttja de kommersiella betaltjänsterna. Denna ansats medför att behovsanalysarbetet kommer att fokuseras på två huvudfrågor. En fråga handlar om hur det ser ut för personer med funktionsnedsättning och äldre personer när det gäller möjligheten att självständigt utföra betaltjänster oavsett var i landet de bor. Den andra frågan handlar om att undersöka behovet för de brukare som nyttjar de upphandlade tjänsterna idag och där ligger fokus på att erhålla en förståelse om varför de nyttjar de upphandlade tjänsterna och vad det är som hindrar dem att nyttja de kommersiella betaltjänsterna. 3.3 Erfarenheter från upphandlingarna 2008 Offentlig upphandling syftar huvudsakligen till att skattemedel ska användas på effektivast möjliga sätt samt till att företag ska konkurrera på likvärdiga villkor om kontrakten med offentlig sektor. Tanken är att regelbunden konkurrensutsättning pressar priser samt driver utvecklingen av varor och tjänster framåt, vilket tillåter den offentliga sektorn att göra bästa möjliga affär. För att offentlig upphandling ska ha den prispressande och kvalitetsoptimerande funktionen som avsetts krävs att det finns en marknad med fungerande konkurrens för det som ska köpas. Finns det bara en leverantör av den vara eller tjänst som ska inköpas så har den aktuella leverantören inget incitament att sätta ett konkurrenskraftigt pris på sin vara/tjänst, eftersom leverantören kan vara trygg i sin förvissning att oavsett pris kommer de att få sina produkter sålda eftersom ingen annan kan leverera produkterna ifråga. Svensk Kassaservice AB verkade på en marknad som innefattade bl.a. grundläggande betaltjänster, där andra aktörer till största del var banker. Svensk Kassaservices utbud sträckte sig från banktjänster till mer postala tjänster. De grundläggande betaltjänster som PTS fick i uppdrag att upphandla utgjorde en begränsad del av detta utbud. Upphandlingen som PTS genomförde i januari 2008 resulterade endast i ett anbud. PTS hade redan innan upphandlingen kännedom om att marknaden för de aktuella tjänsterna är liten, och att intresset för upphandlingen kunde komma att bli svalt trots PTS försök att tipsa tänkbara anbudsgivare om upphandlingen. Vid anbudsöppning stod det klart att endast ett anbud hade inkommit. Ingen konkurrens rådde således, och detta ledde till att PTS trots förhandlingar med anbudsgivarna hade små möjligheter att påverka priset för de aktuella tjänsterna.

19(21) Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) innehåller en stor mängd regler som ska följas vid offentlig upphandling. Dessa regler begränsar möjligheterna för upphandlande myndigheter att under upphandlingsprocessens gång förhandla och förändra kraven på det som ska upphandlas. Det gör att upphandlande myndigheter har begränsade möjligheter att påverka ett redan annonserat underlag med krav och kriterier för de varor eller tjänster som myndigheten ska köpa, vilket i en förhandlingssituation kan vara av stor vikt. Med erfarenhet av de upphandlingar av grundläggande betaltjänster som PTS gjorde under 2008 anser PTS att det kan ifrågasättas om enbart statlig upphandling är det bästa sättet att tillgodose behovet av dessa tjänster. Då konkurrenssituationen visade sig vara sådan att enbart ett anbud inkom i båda upphandlingarna var det inte möjligt att i dessa upphandlingar realisera de huvudsakliga ändamålen med offentlig upphandling på önskvärt sätt. 3.4 Ökad samverkan mellan nationell upphandling och regionala insatser PTS gör, utifrån det underlag som är tillgängligt i dagsläget, bedömningen att det även i framtiden kommer att vara relativt få användare som är i behov av nationell statlig upphandling för sin tillgång till grundläggande betaltjänster. Mycket tyder på att dessa användare har skilda lokala och individuella resurser och begränsningar när det gäller möjligheterna att utnyttja de kommersiellt tillhandahållna tjänsterna. När man utformar statens insatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster efter juni 2012 måste man ta hänsyn till detta om det ska vara möjligt att utforma insatser som både är kostnadseffektiva och som motsvarar användarnas behov. I dagsläget är det i stort sett uteslutande genom PTS upphandling som staten säkrar tillgången till dem som inte kan använda de kommersiellt tillhandhållna tjänsterna. PTS erfarenheter visar att det under vissa förutsättningar kan vara svårt att kombinera upphandling med ambitioner att tillhandahålla flexibla lösningar som utgår från skilda lokala och individuella förutsättningar. Det är därför angeläget att se över formerna för de statliga insatserna för att trygga allas tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. En möjlig form för statens framtida insatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster i de områden och till de personer som inte kan utnyttja de kommersiellt tillhandahållna tjänsterna är att utveckla samverkan och synergier mellan lokala och regionala insatser och nationell upphandling. Bland annat länsstyrelser och regionala självstyrelse- och samverkansorgan har sedan 1970-talet erfarenhet av att trygga tillgång till lokal service genom olika insatser av stöd till kommersiell service enligt förordning 2000:284, lokala ut-

20(21) vecklingsprojekt samt av samverkan med offentliga, ideella och kommersiella aktörer. Det finns kompetens och arbetssätt etablerade som gör det möjligt att i hög grad utgå från skilda lokala och individuella förutsättningar när det gäller att med statliga insatser bidra till att kommersiell och offentlig service tryggas och utvecklas. Mycket pekar på att detta kan vara rätt väg att gå för att utveckla den lokala servicen, även vad gäller betaltjänster. I en översyn av formerna för de statliga insatserna bör dessa erfarenheter därför tas tillvara. Sedan 2009 samordnas arbetet med ett brett spann av kommersiell och offentlig service inom ramen för Regionala serviceprogram, RSP. Enligt Länsstyrelsen Dalarnas årsrapport avsåg flertalet av länsstyrelserna att integrera bevakningsuppdraget vad gäller grundläggande betaltjänster med arbetet med RSP. Detta bekräftas också av Tillväxtverkets första redovisning av arbetet med RSP. Statlig upphandling torde dock fortfarande spela en viktig roll i det framtida arbetet, bland annat som komplement till regionala insatser. PTS bedömning är i dagsläget att regionala aktörer bör ha en tydligare roll även när det gäller den statliga upphandlingen av grundläggande betaltjänster, då behovet av upphandling i högre grad bör bestämmas utifrån regionala behov och förutsättningar. Till exempel kan länsstyrelserna lämna underlag för i vilka områden statlig upphandling bör ske. Som nämnts tidigare har PTS inlett en diskussion med Tillväxtverket om hur myndigheterna kan samverka. Det är myndigheternas avsikt att denna samverkan under 2010 bland annat ska omfatta att utreda möjligheterna att hantera grundläggande betaltjänster inom ramen för det regionala servicearbetet. Det kan bland annat handla om att undersöka i vilken omfattning de insatser som ryms inom förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service kan användas för att trygga tillgången till betaltjänster. I detta arbete avser PTS även att samråda med Länsstyrelsen Dalarna, som samordnar länsstyrelsernas bevakningsuppdrag avseende grundläggande betaltjänster. 3.5 Samråd med intressenter PTS har inlett och kommer att fortsätta med samråd med företag, organisationer och myndigheter inom ramen för arbetet med uppdraget. Ambitionen är att samråd både kan ske inför införskaffande av underlag samt för att samråda de delresultat som tas fram längs resans väg. Myndigheter och organisationer som PTS har samt avser att ha samråd med är bland annat länsstyrelser, Tillväxtverket, Tillväxtanalys, Socialdepartementet, Handisam, Sveriges kommuner och landsting, Hela Sverige ska leva och handikapp- och pensionärsorganisationer.

21(21) 4 Fortsatta förberedelser inför juni 2012 I denna rapport har vi redovisat att användningen av de upphandlade tjänsterna, med vissa undantag, är begränsad. Men det faktum att det är förhållandevis få som använder tjänsterna ändrar inte det faktum att det skyddsnät som PTS upphandlat fyller en viktig funktion för de individer, företag och föreningar som inte kan använda de kommersiella tjänsterna. Vid utformningen av framtidens skyddsnät för att trygga allas tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser anser PTS att man bör undersöka möjligheterna att i högre grad utgå från användarnas lokala och individuella resurser och begränsningar. Som denna redovisning visat är det ett antal frågeställningar som då behöver utredas innan framtidens skyddsnät kan utformas. Vi har redovisat de utredningsinsatser vi avser att, i samverkan med andra aktörer, genomföra under 2010. I vår redovisning den 15 december 2010 kommer vi att presentera resultaten av dessa insatser Enligt PTS preliminära bedömning kommer det dock krävas ytterligare insatser under 2011 och 2012 för att främja frivillig dagskassehantering, utveckla nya lösningar samt förbereda de övriga insatser som ska säkerställa allas tillgång till grundläggande betaltjänster efter den 22 juni 2012. Vi kommer i vår redovisning i december 2010 lämna förslag på vilka åtgärder som bör vidtas under 2011 och 2012. Några av de områden som våra förslag kan komma att beröra är: Upphandlingsinsatser Regionala insatser Initiera utvecklingsprojekt Budgetfrågor och myndighetsstyrning