Uppföljning av Mål- och utvecklingsplan för handikappomsorgen i Mjölby Kommun

1(14) Omsorgsförvaltningen Uppföljning av Mål- och utvecklingsplan för handikappomsorgen i Mjölby Kommun December 2006 595 80 MJÖLBY 0142-851 20 cecilia.larsson@mjolby.se

2(14) Innehållsförteckning INLEDNING... 3 PÅGÅENDE UTREDNING OM HANDIKAPPOMSORGEN... 3 RESULTAT AV UPPFÖLJNINGEN... 4 REGEL 2, MEDICINSK VÅRD OCH BEHANDLING... 4 REGEL 3, REHABILITERING... 6 REGEL 4, STÖD OCH SERVICE... 6 REGEL 5, TILLGÄNGLIGHET... 7 REGEL 7, ARBETE... 9 REGEL 13, KUNSKAP OCH FORSKNING... 9 REGEL 17, SAMORDNING... 10 REGEL 19, PERSONALUTBILDNING... 10 KVALITETSSYSTEM... 11 ENHETEN SOCIALPSYKIATRI, KORTTIDSHEM M.M... 13 SAMMANFATTNING... 13 OMRÅDEN ATT FÖRBÄTTRA... 13

3(14) Inledning Kommunfullmäktige i Mjölby kommun har med utgångspunkt från FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning samt den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken fastställt en lokal handlingsplan; Handikappolitisk plan för Mjölby kommun. Planen utgör grunden för omsorgen om funktionshindrade personer och den anger både inriktningsmål och konkreta åtgärder. Omsorgsnämnden i Mjölby har kommunfullmäktiges uppdrag att verka för att personer med funktionshinder får det stöd och den vård de är i behov av för att kunna leva ett självständigt och aktivt liv. Nämnden är en del i den kommunala demokratin och har till uppgift att bevaka funktionshindrades rättigheter och intressen i samhället. Planen formulerar och lägger fast omsorgsnämndens insatser och inriktning för omsorgen om funktionshindrade personer. Den utgör ett underlag för beslut inom omsorgen om funktionshindrade personer inför budgetarbetet samt uppmärksammar områden som behöver förbättras eller vidareutvecklas. Mål- och utvecklingsplanen för handikappomsorgen i Mjölby skall kontinuerligt följas upp och redovisas till omsorgsnämnden. Med utgångspunkt från planens olika delmål ska situationen för människor med funktionshinder i Mjölby kommun kunna följas upp i syfte att uppmärksamma brister och kunna genomföra nödvändiga förändringar och förbättringar. De olika delmålen har i år följts upp genom redovisningar från omsorgsförvaltningens olika enheter. Dessutom har information inhämtats från medicinsk ansvarig sjuksköterska, projektledare för Kompetensstegen, förvaltningschefen samt från verksamhetsberättelser 2005. Ingen brukarundersökning avseende brukare med insatser från kommunens handikappomsorg har genomförts hittills. En undersökning påbörjas under hösten 2006 inom daglig verksamhet LSS, med stöd av ett databaserat hjälpmedel med bild- och symbolsystem. Brukarundersökningen kommer att redovisas separat till nämnden. Pågående utredning om handikappomsorgen Omsorgsnämnden beslutade 2006-04-24, 60 att uppdra till förvaltningen att tillsätta en projektgrupp som utreder hur handikappomsorgen ska se ut i framtiden. Förvaltningschefen har startat ett projekt med syfte och mål att få ett underlag för nämndens beslut om verksamhetens inriktning i framtiden, hur den bör organiseras för att tillgodose nya krav och behov samt för vad den bör innehålla när det gäller metoder, kompetens och lokaler. Utredningen ska belysa både kvalitet och kostnader. En första officiell rapport från utredningen förväntas i början av februari 2007. Första därefter kan mål- och utvecklingsplanen för handikappomsorgen revideras.

4(14) Resultat av uppföljningen Resultaten av årets uppföljning sammanfattas och redovisas här i direkt anslutning till respektive delmål, totalt finns det 21 delmål. Regel 2, Medicinsk vård och behandling 2.1 Åtgärd: Handlingsprogram/ rutiner ska utarbetas inom omsorgsförvaltningen som syftar till att ofta förekommande skador och sjukdomar förebyggs och/ eller upptäcks, bedöms och behandlas på ett tidigt stadium i kommunens särskilda boendeformer och dagverksamheter. Ansvarig: Omsorgsförvaltningen i samarbete med Landstinget i Östergötland. För tillsyn av den kommunala vård och omsorgen finns en medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS). Dennes arbetsuppgifter, är att utöva tillsyn och utarbeta och utveckla rutiner för hälsooch sjukvården inom kommunens särskilda boendeformer, i syfte att säkra en tryggare vård för de funktionshindrade. Medicinskt ansvarig sjuksköterska: Riktlinjer/rutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Mjölby kommun finns och är väl fungerande. Gamla rutiner har reviderats, nya skapas där behov finns. 2.2 Åtgärd: Vård- och omsorgspersonal i Mjölby kommun erbjuds fortbildning/ kompetensutveckling enligt en årligen upprättad plan i syfte att de ska kunna förebygga och upptäcka skador och sjukdomar på ett tidigt stadium. Ansvarig: Omsorgsförvaltningens enhetschefer i samarbete med främst de lokala handikapporganisationerna, utbildningsförvaltningen, närliggande vårdskolor samt universitet. Enhetschefer: Samtliga enhetschefer uppger att personal erhåller fortlöpande kompetensutveckling vid behov främst inriktad mot att fördjupa kompetensen om olika specifika funktionshinder, diagnoser och skador. 2.3 Åtgärd: Vård- och omsorgspersonal i Mjölby kommun skall få information om aktuella metoder, hjälpmedel och utrustning för olika funktionsnedsättningar. Ansvarig: Omsorgsförvaltningen i samarbete med främst de lokala handikapporganisationerna, utbildningsförvaltningen, närliggande vårdskolor samt universitet. Arbetsterapeuterna i Mjölby kommun arbetar både mot daglig verksamhet och särskilda boendeformer, enligt LSS, över hela kommunen. De ansvarar för skrivning och utprovning av hjälpmedel, samt handledning och utbildning till personal inom handikappenheten. Arbetsterapeuterna medverkar vid uppföljningar och upprättanden av de personliga utvecklingsplanerna. Har under år 2005 haft utbildning i förflyttningsteknik för personliga assistenter.

5(14) Enhetschefer: Enhetschefer uppger att information ges fortlöpande och vid behov till personal om aktuella metoder, hjälpmedel och utrustning för olika funktionsnedsättningar. Bättre datatekniska hjälpmedel för människor med begåvningshandikapp efterfrågas. 2.4 Åtgärd: I samverkan med landstinget utveckla arbetsformer för samarbete av medicinsk vård och behandling av personer med funktionsnedsättning som bor i kommunens särskilda boendeformer. Ansvarig: Omsorgsförvaltningen i samverkan med Landstinget i Östergötland. Medicinsk ansvarig sjuksköterska: Från och med år 2000 har kommunen hälso- och sjukvårdsansvar för funktionshindrade i särskilda boendeformer enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Hälso- och sjukvårdsansvaret innebär, att upp till sjuksköterskekompetens är kommunens ansvar av samma art som de insatser som ges av landstinget. Kommunens ansvar omfattar också habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Samarbete sker fortlöpande och vid behov med landstinget i syfte att utveckla arbetsformerna för vård och behandling av personer med funktionsnedsättningar. Som exempel kan nämnas samarbete med LAH, habiliteringen och psykiatrin. Under 2005 har påbörjats ett samarbete med övriga kommuner i länet samt landstinget för att med stöd av s k Miltonpengar utveckla vården och omsorgen om personer med psykiska sjukdomar. Ytterligare statliga stimulansmedel för utveckling av psykiatrin planeras enligt Regeringens budgetproposition hösten 2006; från år 2007 och framåt. Enhetschef för kommunal psykiatri uppger att inom området socialpsykiatri har samarbetet med försäkringskassan, landstingets psykiatri och arbetsmarknadsenheten förbättrats. 2.5 Åtgärd: Omsorgsförvaltningen ska inventera och dokumentera vilken hälso- och sjukvård som tillhandahålls i kommunens särskilda boendeformer för att se om insatserna motsvarar behoven och arbeta för en förbättring av insatserna. Ansvarig: Omsorgsförvaltningen, medicinskt ansvarig sjuksköterska. Medicinskt ansvarig sjuksköterska: Enligt sjukvårdslagen har man ansvaret att dokumentera utifrån individen. I omvårdnadsjournalen dokumenteras samtliga insatser och utvärderas regelbundet. För att förbättra insatserna för psykiskt sjuka och för att höja kompetensen har Omsorgsförvaltningen fått tillgång till en läkare som är specialist på psykiska problem och utvecklingsstörningar. 2.6 Åtgärd: En personlig utvecklingsplan (PUP), ska upprättas av utsedd kontaktman för att tillsammans med den enskilde och dennes närstående dokumentera bl a individuella målsättningar och åtgärder samt uppföljning av omsorgs- vård och rehabiliteringsinsatser. Ansvarig: Omsorgsförvaltningens enhetschefer / motsvarande

6(14) S k personliga utvecklingsplaner upprättade tillsammans med den enskilde och dennes närstående finns i samtliga verksamheter inom handikappomsorgen. Enheterna personlig assistans: Det finns grupper som använder personlig utvecklingsplan som underlag för arbete. Dessutom upprättas det i varje grupp enskilda rutiner. Enheten gruppbostäder: I stort sett allt arbete fungerar idag i enlighet med de personliga utvecklingsplanerna. De boende och deras företrädare är delaktiga i formulerandet av de personliga utvecklingsplanerna som formuleras för varje boende. Till stora delar förverkligas de personliga utvecklingsplanerna. De delar som är svåra att förverkliga rör främst fritidsaktiviteter. I samband med planeringsdagar under hösten 2006 kommer de personliga utvecklingsplanerna att gås igenom för att se i vilken utsträckning verksamheten lever upp till dem. Enheten daglig verksamhet: Arbete i enlighet med de personliga utvecklingsplaner är väl förankrat hos personalen. Arbetsterapeuterna medverkar vid uppföljningar och upprättande av de personliga utvecklingsplanerna. Enheten social psykiatri: Inom den kommunala psykiatri används ett eget styrdokument s k profilblad som är en strategi för hur arbetet kring psykiskt funktionshindrade personer ska bedrivas. Regel 3, Rehabilitering 3.1 Åtgärd: Rehabiliteringsinsatserna i kommunens särskilda boendeformer och dagverksamheter ska inventeras och dokumenteras för att se om de motsvarar de enskildas behov. Ansvarig: Omsorgsförvaltningen, medicinskt ansvarig sjuksköterska. Medicinsk ansvarig sjuksköterska: Utredning om rehabiliteringsinsatser, som är en del av hälso- och sjukvården i kommunens boenden för personer med funktionshinder, har genomförts under 2005 och resulterat i en hel del omändringar i verksamheten under år 2006 Viss förstärkning av de paramedicinska resurserna; arbetsterapeut och sjukgymnast, har gjorts. Ett Rehabiliteringscentrum på Slomarps äldreboende startar under hösten 2006. Regel 4, Stöd och service 4.2 Åtgärd: Utveckla informationsmaterial om: LSS lagstiftningen med beskrivning av de olika insatserna och deras syfte. Färdtjänst Ansvarig: Omsorgsförvaltningen, enhetschef enheten för biståndshandläggning.

7(14) Enheten för biståndshandläggning: Informationsmaterial finns avseende LSS-lagstiftningen med beskrivning av de olika insatserna och deras syfte. När det gäller färdtjänst har nya riktlinjer för färdtjänst utarbetats och framtagande av nytt informationsmaterial om färdtjänsten kommer att göras. Informationsmaterial av olika slag uppdateras vid behov. 4.3 Åtgärd: Handläggningsrutiner ska utarbetas för att bl a klargöra: Den interna processen från ärende till verkställighet för att undvika misstag och missförstånd i organisationen, När barn kan beviljas färdtjänst, Formerna för kontaktpersoner och ledsagare enligt SoL. Ansvarig: Omsorgsförvaltningen, enhetschef biståndshandläggningen. Enheten för biståndshandläggning: Arbete pågår med att revidera handläggarnas rutinhandbok. 4.5 Åtgärd: Biståndhandläggare i Mjölby kommun ska informera om rättigheten till Individuell plan enligt 10 LSS vid enskilda möten. Ansvarig: Omsorgsförvaltningen, enhetschef biståndshandläggningen. Enheten för biståndshandläggning: Information om rätten till individuell plan enligt LSS ges vid behov. Vid länsstyrelsens tillsyn av biståndshandläggningen inklusive LSS våren 2005 konstaterades att handläggningen håller en hög kvalitet och att individuella planer upprättas i hög grad i Mjölby kommun. Regel 5, Tillgänglighet 5.5 Åtgärd: All samhällsinformation som Mjölby kommun tillhandahåller och ger ut ska finnas tillgänglig som lättläst samt vid behov genom läsombud, i punktskrift, på diskett eller kassett. Ansvarig: Kommunledningskontoret samt respektive förvaltning / kontor Under 2005 har riktlinjer för personlig assistans tagits fram och beslutats i omsorgsnämnden. Något lättläst material har inte tagits fram mer än att det finns en kortare sammanfattning av riktlinjerna som utformas som en folder. Läsombud finns inom handikappenheten. Övergripande information finns som lättläst. (Uppgifter från Verksamhetsberättelser 2005) 5.9 Åtgärd: Vid lokalgenomgång/skyddsronder av kommunens lokaler ska funktionshindrades perspektiv beaktas och åtgärder vidtas kontinuerligt för att nå full tillgänglighet utifrån prop. 1999/2000:79. Ansvarig: Chef / motsvarande

8(14) I omsorgsförvaltningens egen verksamhet har frågor om tillgänglighet hög prioritet. God tillgänglighet är mycket viktig både för brukare och personal. Respektive enhetschef bevakar tillgängligheten inom sin enhet. Enheterna Personlig assistans: Det har inom den lokala samverkansgruppen diskuterats hur skyddsrond av den fysiska arbetsmiljön kan genomföras när arbete sker i den assistansberättigades egna hem. Arbete med detta sker i den lokala samverkansgruppen under 2006. Enheten gruppbostäder LSS: Enheten har inte ett systematiskt arbetsmiljöarbete i den omfattning som vore önskvärt. Skyddsronder genomförs dock årligen. Enheten kommunal psykiatri m. m: Dacketräffen har behov av större lokaler. Lokalerna är för små för så många besökare. Nybyggnation av Villerkulla korttids/fritids är en förbättring för personal, barn och föräldrar. Arbetsmiljön för personalen har radikalt ändrats till det bättre. Ett problemområde är att korttids/fritids redan efter ett år är alldeles för trångt. Det är för många personer på den begränsade yta som disponerar. En utbyggnad av Villerkulla finns med i investeringsbudgeten med genomförande under år 2008. 5.13 Åtgärd: Städningen av alla kommunens offentliga lokaler ska ha god standard, utifrån allergisynpunkt. Ansvarig: Chef / motsvarande Enhetschefer: Lokalvård inom handikappomsorgen utförs huvudsakligen av egen personal. Vid utförande av lokalvård beaktas de behov, som finns med tanke på olika typer av allergier. 5.14 Åtgärd: Förvaltningarnas offentliga lokaler ska vara rök- och djurfria. Undantag får göras för ledarhundar och andra djur då det finns särskilda skäl. Ansvarig: Chef / motsvarande Handikappomsorgens lokaler är rök- och djurfria, förutom Berga Gårds gruppboende som inte är djurfritt. 5.15 Åtgärd: Vid all upphandling/inköp ska tillgänglighets- och användbarhetsaspekter för olika funktionsnedsättningar beaktas och prioriteras. Ansvarig: Chef / motsvarande Tillgänglighetsaspekter m. m. beaktas alltid vid inköp.

9(14) Regel 7, Arbete 7.1 Åtgärd: Inventera vilka anställda inom Mjölby kommun som har funktionsnedsättning och åtgärda det som kan underlätta för dem att behålla arbetet. Ansvarig: Chef / motsvarande Enhetschefer: Samtliga enhetschefer menar att man har kännedom om sina medarbetares funktionshinder på den nivå som behövs utan någon systematisk inventering. På individnivå sker omfattande utredningar och åtgärder för att möjliggöra för medarbetare att fortsätta arbeta i kommunen trots funktionsnedsättningar eller skador. 7.2 Åtgärd: Upprätta en handlingsplan för hur utvecklingsstörda personer och andra funktionshindrade personer ska kunna beredas plats på den ordinarie arbetsmarknaden. Ansvarig: Chef för omsorgsförvaltningens dagliga verksamhet för funktionshindrade samt chef för Arbetsmarknadsenheten. Enhetschef för daglig verksamhet: Handlingsplan för hur utvecklingsstörda personer och personer med andra funktionshinder ska kunna beredas plats på den ordinarie arbetsmarknaden har inte upprättats. Enhetschef för socialpsykiatri: På Dacketräffen har några av arbetstagarna potential för att komma igång i arbete eller studier inom den öppna marknaden igen. Därför söker man ständigt efter något steg vidare från Dacketräffen. Omsorgsförvaltningen har även inlett ett samarbete med kommunens arbetsmarknadsenhet. Det har resulterat i en del förslag som påbörjas under 2006. Regel 13, Kunskap och forskning 13.1 Åtgärd. Varje förvaltning utser en representant som huvudansvarar för att upprätta kontakt med t ex universitet, och bevaka resultat från handikappforskning, samt sprida dessa till kommunens övriga verksamheter och nivåer (se även 17.1) Ansvarig: Nätverket av dessa representanter samordnas av kommunledningskontoret. Enhetschefer: Kontakt med universitetet har hittills inte tagits. Varje verksamhet söker nya kunskaper efter behov. Projektledare för Kompetensstegen: Omsorgsförvaltningen har inte utsett en representant som bevakar aktuell forskning. Samarbete pågår med Institution för samhälls- och välfärdsstudier (ISV, Hälsouniversitet) där det bedrivs utbildning, forskning och annan verksamhet med anknytning till breda samhällsfrågor och välfärd. Omsorgsförvaltningen köper uppdragsutbildningar från ISV, bland annat utbildning i samtalsmetodik för biståndshandläggare.

10(14) Förvaltningschefen: Omsorgsförvaltningen ingår i FoU-samverkan i samarbete med bl a kommunerna Linköping och Motala. Handikappomsorgens personal har inledningsvis inte varit aktiv dessa sammanhang. Under hösten 2006 startade en utbildning om uppföljning och utvärdering som stöd för utveckling. FoU-centrum ansvarar för utbildningen som ges i Mjölby kommun och har cirka 25 deltagare. Några personer från handikappomsorgen deltar. Regel 17, Samordning 17.1 Åtgärd: Varje förvaltning utser en representant som ansvarar för handikappfrågor inom den egna förvaltningen samt för kontakter med det kommunala handikapprådet och externa handikapporganisationer. Ansvarig: Kommunledningskontoret samordnar dessa representanter i ett nätverk. På varje förvaltning ska det finnas en person utsedd som ansvarig i handikappfrågor. F.n. ansvarar förvaltningsledning för bevakning av området. I Mjölby kommun finns många olika handikappföreningar, några ingår som representanter i det kommunala handikapprådet. Syftet med handikapprådet är att kommunen och handikapporganisationerna tillsammans ska ges möjlighet att samråda före beslut i frågor som rör funktionshindrades situation. Omsorgsnämnden har erhållit projektmedel från Länsstyrelsen under en tvåårsperiod, för ett anhörigstödsprojekt som även omfattar handikappomsorgen. Syftet är att bygga upp en modell för anhörigstöd som fortlever även efter avslutad projekttid. Start blir snarast efter 2007-01-01. En viktig del av projektet är att undersöka handikappföreningars, intresseorganisationers och frivilligorganisationers inställning till och resurser för stöd till anhöriga. Regel 19, Personalutbildning 19.1 Åtgärd: Utbildning ska erbjudas i handikappkunskap för de personalgrupper som ofta kommer i kontakt med människor med funktionsnedsättning. Detta ska ske under samarbete med främst de lokala handikapporganisationerna, utbildningsförvaltningen, närliggande vårdskolor samt universitet. Ansvarig: Respektive förvaltning i samarbete med utbildningsförvaltningen. Personliga ass: Av de personliga assistenterna har 41 personer deltagit i träffar med information, erfarenhetsutbyte och praktiska övningar gällande förflyttningsteknik. Sedan har 10 personer deltagit vid en konferens om sjukdomen MS, 4 personer deltog i en endagsutbildning om förvärvad hjärnskada och 1 person har deltagit i ESL (Ett självständigt Liv). Speciell handledning har pågått i 3 assistentgrupper under 2005.

11(14) (Uppgifter från verksamhetsberättelser 2005) Enheten för biståndshandläggning: Under 2005 har handläggargruppen fått ärendehandledning av en extern konsult. Handläggarna deltar även i olika nätverksgrupper, som LSS-nätverk, färdtjänstnätverk och nätverk hemtjänst. I dessa ingår flera kommuner i länet. Vidare har LSShandläggarna deltagit i LSS-dagar i Stockholm och samtliga handläggare har även varit på ett seminarium om rehabilitering. (Uppgifter från verksamhetsberättelser 2005) Gruppbostäder LSS: I genomförandet av de personliga utvecklingsplanerna, utnyttjar personalen sina erfarenheter, samtidigt som ny kunskap tillförs personalgrupperna av övriga deltagande personer, t ex sjuksköterska, arbetsterapeut etc. Handledningsinsatser både för personalgruppen direkt och ärendehandledning, har fått stå tillbaka under 2005. Samtidigt efterfrågas detta tydligt i vissa personalgrupper. (Uppgifter från verksamhetsberättelser 2005) Enheten daglig verksamhet: Personalgruppen har fått handledning från Kusthälsan och utbildning i Hot och våld. (Uppgifter från verksamhetsberättelser 2005) Enheten kommunal psykiatri m. m: För att så långt som möjligt säkerställa en god omsorg kompetensutvecklas personalen inom psykiatrin genom medel från Miltonpengar. Alla medarbetare även enhetschefen inom den kommunala psykiatri, har under hösten 2005 gått en tre dagars ESL-utbildning vilket är en metod som går att översätta till ett självständigt liv (en typ av färdighetsträning) vilket stämmer väl överens med den lagstiftning och de mål och den inriktningsplan som finns för handikappomsorgen i Mjölby kommun. Under våren och hösten 2005 har personalen haft processhandledning varannan vecka. Slomarps gård har även fått utbildning Kognitiv arbetssätt. Nätverksträff inom psykiatrin heldag i Linköping, Hot och våld utbildning, utbildning inom vissa funktionshinder/skador. (Uppgifter från verksamhetsberättelser 2005) Projektledare för kompetensstegen: Under 2007 kommer personal inom handikappomsorgen att genomgå följande utbildningar: Livssituation för äldre personer med utvecklingsstörning och Normalt åldrande och demens. Kvalitetssystem Åtgärd: Ett kvalitetssystem som är väl förankrat inom hela verksamheten ska kontinuerligt utvecklas utifrån Omsorgsförvaltningens Kvalitetsmanual: En verksamhet, två lagar, ett kvalitetssystem. Ansvarig: Respektive enhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska. Förvaltningen har ett kvalitetssystem (kvalitetshandbok): 1 + 2 = 1, En verksamhet, två lagar, ett kvalitetssystem, som baseras på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården SOSFS 1996:24 och Kvalitetssystem inom omsorgerna om äldre och funktionshindrade SOSFS 1998:8.

12(14) Kvalitetssystemet har under 2005 och 2006 blivit delvis inaktuellt i och med att Socialstyrelsen beslutat om ett nya styrdokument för kvalitetsarbetet: Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12, samt Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS, SOSFS 2006:11. Omsorgsförvaltningen har ett övergripande kvalitetsnätverk som träffas cirka fyra gånger per år bland annat för att stämma av hur långt enheterna har kommit i kvalitetsarbetet och delge varandra idéer. Under år 2006 har kvalitetsnätverket inte träffats så ofta. Omsorgsnämnden har en förslagsverksamhet och delar årligen ut pris till de bästa förbättringsförslagen. Under 2005 har omsorgsnämnden beslutat om en vision och verksamhetsidé för handikappomsorgen, som är det första steget i införande av balanserad styrning enligt omsorgsnämndens Verksamhetsplan och budget för år 2007, ELP 2008-2009 1. Under 2006 har kommunens revisorer granskat omsorgsnämndens verksamhetsuppföljning och funnit att en god grund finns i och med målstrukturen, men att någon form av sammanhållet uppföljningsdokument behövs. Trots avsaknaden av övergripande aktuellt kvalitetssystem, bedrivs ett kvalitetsarbete på enhetsoch arbetsgruppsnivå inom handikappomsorgen: Personlig ass: Alla assistentgrupper, förutom de som endast har anhöriga som jobbar, har en kvalitetspärm och arbetet med pärmen sker i olika omfattning inom grupperna. Denna pärm innehåller rutiner, riktlinjer och policys både på en kommunövergripande nivå och förvaltningsnivå som på specifik nivå för den enskilda gruppen. Denna skall vara ett arbetsmaterial där de enskilda rutinerna är en hjälp för personal att arbeta mot samma mål och underlätta vid introducerandet av ny personal eller vikarier. Rutiner och riktlinjer för personlig assistans har tagits fram under 2005. Detta material har lämnats ut till samtliga grupper, brukare samt gode män/företrädare. Enheten för biståndshandläggning: Kvalitetsarbetet har inte varit så aktivt under år 2005, men har nu under 2006 återupptagits och ingår i de träffar som biståndshandläggarna har varje vecka. Enheten gruppbostäder LSS: Enheten har, sedan ett par år tillbaka, en kvalitetsgrupp bestående av medarbetare från samtliga personalgrupper. Gruppen träffas regelbundet och arbetar fram nödvändiga gemensamma enhetsövergripande rutiner. Detta med utgångspunkt från förvaltningens övergripande kvalitetsmanual och personalens egna önskemål på nödvändiga rutiner. 1 Omsorgsnämnden 2005-08-22, 76

13(14) Kvalitetsfrågor finns med som en punkt vid varje personalmöte, där möjlighet ges för att diskutera kvalitetsfrågor som rör den egna arbetsplatsen samt informera om enhetsövergripande kvalitetsfrågor. Enheten socialpsykiatri, korttidshem m.m. Arbetet med kvalitet fortlöper som alltid inom enheten för att säkerställa hög kvalitet mot för kunder/brukare. Gamla rutiner har reviderats, nya har skapats där behov funnits. Kvaliteten hålls vid liv genom medarbetarnas kompetens och genom att kvalitetsaspekten alltid finns med som en stående punkt på personalmöten högt upp på dagordningen tillsammans med arbetsmiljöfrågor. Det handlar om bemötande, arbetssätt, tidsutnyttjande, vilket resultat som nåtts, kan det göras bättre och effektivare. Sammanfattning Resultatet från uppföljningen kan kort sammanfattas med följande: Områden som fått positiva omdömen Riktlinjer/rutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Mjölby kommun finns och är väl fungerande. Kompetensutvecklingen inom handikappomsorgen präglas av stor bredd och är ett viktigt verktyg för att nå uppställda mål. Som exempel kan nämnas utbildningar i förflyttningsteknik, etik, att förebygga och möta hot och våld, handledning för enskilda och grupper samt chefsutveckling. Statliga bidrag, de så kallade Miltonpengarna har resulterat i att allt flera olika samverkansprojekt mellan landstinget och kommunen har startat. Bland annat har olika utbildningar för vårdpersonal genomförts under 2005. Positivt är att samarbete och samverkan utvecklas alltmer mellan kommunal psykiatri och landstingets psykiatri. S k personliga utvecklingsplaner upprättade tillsammans med den enskilde och dennes närstående finns i samtliga verksamheter inom handikappomsorgen. Områden att förbättra Bättre datatekniska hjälpmedel för människor med begåvningshandikapp efterfrågas. Handläggarnas rutinhandbok behöver revideras samt informationsmaterial avseende färdtjänst m.m. behöver utarbetats.

14(14) Utse en representant inom handkappomsorgen, som har huvudansvar för att upprätta kontakt med universitet och bevaka aktuell handikappforskning. Upprätta en handlingsplan för hur utvecklingsstörda personer och andra funktionshindrade personer ska kunna beredas plats på den ordinarie arbetsmarknaden. Det nybyggda korttidshemmet Villerkulla innebär en stor kvalitetsförbättring för barn, föräldrar och personal. Ett problem är att lokalerna efter två år är för trånga. En utbyggnad finns med i investeringsbudgeten för år 2008, men måste aktualiseras av nämnden inför 2008 års budget. Även Dacketräffen har behov av större lokaler. Ökande behov av boende för funktionshindrade, korttidsvistelse och av daglig verksamhet LSS måste lösas och kunna tillgodose behoven även hos nya målgrupper som personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Utredningen Handikappomsorg för framtiden kommer att lägga fram ett förslag om åtgärder i början av år 2007. Behov finns att förbättra hantering av de individuella planerna, som att utnyttja olika kompetenser bättre, att förbättra dokumentationen och på andra sätt göra planen till ett levande dokument. Ett nytt kvalitetssystem och en kvalitetshandbok behöver tas fram, vilket planeras starta i början av år 2007, i samband med införandet av den nya nämnds- och förvaltningsorganisationen En plan för uppföljning och utvärdering avseende handkappomsorg behöver tas fram. Mål- och utvecklingsplanen för handikappomsorgen behöver revideras. Här bör resultatet av utredningen Handikappomsorg för framtiden avvaktas. Omsorgsförvaltningen Cecilia Larsson Omsorgschef Sanja Eric Utredare