Sida 1 av 6 120 Diarienr: KS-2016/00022 Interpellation - "Fokus 15" Rapport från MUCF, gällande ungdomars sexuella och reproduktiva rättigheter Beslut Efter ytterligare inlägg av Filip Hallbäck, Peter Vigren, Åsa Bäckström, Gudrun Nordborg, Anna-Karin Sjölander och Moa Brydsten beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen. Ärendebeskrivning Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Filip Hallbäck (FI) följande skriftliga interpellation till ordföranden i för- och grundskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Varje individ har rätt till sin kroppsliga och sexuella integritet, men dessvärre finns en annan verklighet som många upplever. Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor (MUCF) släppte en ny rapport i december förra året (titel: Fokus 15) som är en kartläggning kring hur ungdomar får kunskap om sexuella och reproduktiva rättigheter, samt hur kunskapsförmedlingen kan förbättras. Undersökningen tar också upp om ungdomars sexuella utsatthet och på vilket sätt det skydd och stöd de får kan förbättras. Överlag slår rapporten fast att de flesta ungdomar idag får god kunskap om sexuella och reproduktiv hälsa och därmed också tillgång till sina rättigheter inom området, men rapporten lyfter även fram de sammanhang där bristande strukturer råder. En skrämmande siffra som framkommer i denna rapport är att ca 22 procent av alla tillfrågade tjejer någon gång varit utsatta för sexuella trakasserier och att sexuella trakasserier är något "normaliserat" i skolan, till följd av heteronormativa föreställningar. Till detta hör ett stort mörkertal och framför allt är hbtqungdomar en särskild utsatt grupp, men även personer med funktionsvariationer, unga nyanlända och personer från socioekonomiskt utsatta områden. Utsattheten varierar i olika grupper. Eftersom skolan är en central plats i ungdomars vardag, innebär det att det är av stor betydelse att stärka och inkludera alla ungdomar. Enligt rapporten är problemet inte att det ej ingår i skolans uppdrag att arbeta
Sida 2 av 6 med de mänskliga rättigheterna (vilket inkluderar sexuella och reproduktiva rättigheter), för det gör det. Detta fastslås även i skollagen 4, där det står att Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Problemet är, enligt rapporten, att, trots att skollagen säger att elever ska få kunskap och därigenom tillgång till sina rättigheter, så ingår inte kunskapen om barnkonventionen i lärar- eller rektorsutbildningarna. Rapporten slår fast att även elevhälsan behöver ha kunskap om mänskliga rättigheter och framförallt sexuella rättigheter. För de elever som lever som papperslösa och har möjlighet till skolgång kan elevhälsan vara den främsta kontakten för att få kunskap om sina rättigheter, som rätten till vård. Att unga får sina rättigheter tillgodosedda uppstår inte per automatik, utan det sker genom ett aktivt implementeringsarbete. Undertecknad är medveten om att rapporten i sig inte kan lägga grund för hela det politiska arbetet på kommunal nivå samt att politiker inte skall bestämma över undervisningen, men rapporten finns som ett verktyg att belysa problematiken i stort. I MUCF's rapport förmedlas även en rad olika förslag på hur politiken och civilsamhället kan göra för att förbättra arbetet kring sexualupplysning och relevant information kring sexuella och reproduktiva rättigheter. Med anledning av det ovannämnda vill jag fråga för- o grundskolnämndens ordförande Moa Brydsten (S) och gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande Peter Vigren (S): o o Vilka kortsiktiga och långsiktiga planer under nuvarande mandatperiod finns inom respektive utbildningsnämnd för att stärka det normkritiska perspektivet inom skolor i? Finns det några tydliga (och mätbara) målsättningar, i relation till detta? Finns det någon form av uppmaning till skolor i Umeå att involvera pojkar i jämställdhetsarbetet? Planeras det för att utveckla kommunens arbete med en normkritisk fritid för unga och att utveckla verksamheter som kan ge normkritisk sexualupplysning i socioekonomiskt utsatta områden? Finns det någon plan på att lämplig myndighet inom kommunen ges stöd och medel för att kunna utforma och säkra tillgången till föräldrautbildningar om ungas sexuella och reproduktiva rättigheter, med fokus på hbtq, funktionsvariationer samt nyanlända?
Sida 3 av 6 o Planeras det även någon form av stöd till kompetensutveckling om barnkonventionen och SRHR (sexuella och reproduktiv hälsa och rättigheter) för skolpersonal som arbetar med elevhälsan? För- och grundskolenämndens ordförande, Moa Brydsten (S), och gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande, Peter Vigren (S), lämnar följande skriftliga svar: Skolnämnderna är tydliga med att ett normkritiskt förhållningssätt och likabehandling ska genomsyra vår verksamhet. Skolornas eget arbete med att systematiskt följa upp och utveckla kvaliteten i likabehandlingsarbetet är viktigt för att främja barns och elevers lika rättigheter. Precis som det står beskrivet i rapporten interpellanten refererar till så ska eleverna vara delaktiga i framtagandet av likabehandlingsplaner. Skolornas, förskolornas och fritidshemmens främjande, förebyggande och åtgärdande arbete skall utgå från varje enhets situation och förutsättningar. Barn och elever skall vara delaktiga i processen att ta fram prioriterade behov och behov av förebyggande arbete. Det skall dokumenteras i den likabehandlingsplan som varje enhet beslutar om varje år. För- och grundskolenämnden har beslutat att alla skolor, fritidhem och förskolor gör likabehandlingsplaner som bygger på det innehåll och material som Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Barn och elev ombudsmannen (BEO) tagit fram (www.planforskolan.se) En skola fri från diskriminering kräver att man synliggör, problematiserar och förändrar de strukturer och normer som leder till utanförskap, underordning och individuella kränkningar. Att fortsätta stärka och utveckla värdegrundsarbetet och det normkritiska förhållningsättet i skolans alla verksamheter är ett mycket viktigt och politiskt prioriterat arbete även fortsättningsvis. Prioriteringar i skolnämndernas uppdragsplaner: GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN Kompetenshöjning för personal inom skolan för att motverka alla former av kränkande behandling, diskriminering och exkludering på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Utifrån aktuell samhällsutveckling och ideologiska strömningar finns ett behov av ett förstärkt värdegrundsarbete med utgångspunkt i skolans styrdokument. Ett uppdrag i fokus är därför att genomföra en kompetenshöjning och för en ökad medvetenhet om diskrimineringsgrundernas betydelse rörande; kön, könsöverskridande
Sida 4 av 6 identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. FÖR- OCH GRUNDSKOLENÄMNDEN Jämställdhetsarbetet ska aktivt motverka könsroller och könsstereotypa val. En gender budgeting-analys ska göras av fördelning av resurser till barn och elever med särskilda rättigheter Alla verksamheter ska tillämpa ett normkritiskt perspektiv i likabehandlingsarbetet för att fokusera på de normer och maktstrukturer som är knutna till diskrimineringsgrunderna. Kompetenshöjande insatser inom genuskunskap ska ges till målgruppen ledare. Utbildning i genuskunskap ska ges till alla nyrekryteringar vid ledarutbildningar Pågående arbete Inom skolan i Umeå pågår ett omfattande arbete med värdegrundsfrågor, likabehandling och arbete mot mobbing och kränkande behandling. Enligt skollagen, diskrimineringslagen samt Skolverkets allmänna råd ska skolans verksamheter och organisation utformas på ett sätt som främjar goda relationer och trygga lärmiljöer. Elever får inte diskrimineras eller kränkas i skolan. En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2008:567) och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 skollagen (2010:800) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. För- och grundskolan samt gymnasiet har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna granskats och bedömningen är att i allt väsentligt bedrivs arbetet i enlighet med lagstiftningen. FÖR- OCH GRUNDSKOLENÄMNDEN Utbildningen Machofabriken har i samverkan med jämställdhetsutskottet initierats. Syftet med utbildningen Machofabriken är att utbilda personalen hur sociala normer kring maskulinitet kan ifrågasättas och förändras, med en koppling till brottsförebyggande arbete samt jämställdhet. Planeras det för att utveckla kommunens arbete med en normkritisk fritid för unga och att utveckla verksamheter som kan ge normkritisk sexualupplysning i socioekonomiskt utsatta områden? Finns det någon plan på att lämplig myndighet inom kommunen ges stöd och medel för att kunna utforma och säkra tillgången till föräldrautbildningar om ungas sexuella och reproduktiva rättigheter, med fokus på hbtq, funktionsvariationer samt nyanlända?
Sida 5 av 6 Eftersom att detta inte ligger under vårt ansvarsområde kan vi tyvärr inte svara på den. Dock har vi inhämtat underlag från förvaltningen angående vad som görs inom fritid för unga. FRITID UNGA - Inom fritid unga finns det delvis arbete med normkritiska fritidsaktiviteter - Inom Fritid Unga har all tillsvidareanställd personal utbildats i Crossing Boarders metodmaterial. Materialet utgår från normkritik kring jämställdhet men metoderna kan användas för andra diskrimineringsgrunder. Syftet med utbildningen är att stärka det egna arbetet internt med normkritik och att det ska ge effekter för besökare på arrangemang, öppna mötesplatser och utåtriktad verksamhet - Tillsammans med Crossing Boarders genomfördes ett läger 2014. Syftet var att i praktiken genomföra ett jämställt och inkluderande läger. Genom att praktiskt lära sig metoder stärktes den medverkande personalen sin kunskap. Se den fina filmen här https://www.youtube.com/watch?v=wdsilrwhsr8 - Mariehemsgården är en pilotverksamhet och där har även timanställd personal fått utbildning i Crossing Boarders metodik. Där har de även jobbat med att utforma den fysiska miljön utifrån ett inkluderande perspektiv. - Fritid Unga arbetar också aktivt för att nå unga med funktionsvariationer, nyanlända och andra grupper som är underrepresenterade i fritidsverksamheten t.ex. genom projektet självbestämmande, inkludering och hälsa, verksamheten tre trappor, aspbergergrupp m.m. - Fritid Unga jobbar inte direkt med sexualupplysning BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET - Bedriver områdesarbete. Samverkan mellan skola, fritidsgård, Brå, socialtjänsten m.m. Varje lokalt förebyggande råd bestämmer själva inriktning och aktiviteter. - Under 2016 kommer Rädda barnen tillsammans med två förebyggande råd (Fridhem och Midgård) arbeta med Kärleken är fri, ett material som handlar om sexuella fri- och rättigheter (http://dinarattigheter.se/). Det ger normkritisk sexualupplysning till elever. Ungdomshälsan arbetar också med frågan. De har bland annat besökt ensamkommande, arbetar i skolor (både elever och personal) med ett metodmaterial en give away meny. Jonas Jälmbrandt (VLL) och Leif Lundin () är de som håller i det.
Sida 6 av 6 - Bedriver föräldrautbildningar genom familjepeppen www.familjepeppen.se Familjepeppen har ingen föräldrautbildning med tema sex ur ett normkritiskt perspektiv. De bedömer inte heller att det borde ligga inom deras uppdrag. Den typ av föräldragrupper de erbjuder är av helt annan karaktär. Planeras det även någon form av stöd till kompetensutveckling om barnkonventionen och SRHR (sexuella och reproduktiv hälsa och rättigheter) för skolpersonal som arbetar med elevhälsan? Kompetensutveckling sker på skolorna via två kanaler. Dels har rektorerna ansvar att kompetensutveckla sin personal i de ämnen som rektorn/chefen eller arbetslagen finner nödvändiga. Dels har vi centrala insatser i samarbete med universitetet och regionen, i ämnen som pedagoger och annan personal finner nödvändiga för att kunna fullgöra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt, eller för att utveckla sin egen verksamhet. Det viktiga här är att kompetensutveckling sker inom områden som verksamheterna finner nödvändiga. Vi har än så länge inte fått några signaler att just s skolor skulle vara i särskilt stort behov av just detta gällande SRHR. Pågående arbete just nu: FÖR- OCH GRUNDSKOLENÄMNDEN - Det pågår ett arbete rörande barnkonventionen för elever inom grundskolan, detta arbete utgår från Rädda Barnens projekt Kärleken är fri. - Skolsköterskorna har god kompetens gällande SRHR och har arbetat med det under en längre tid. GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN - Gymnasieverksamheten har ett etablerat samarbete mellan elevhälsan och ungdomshälsan gällande SRHR, särskilt riktat mot nyanlända elever.