VAD? I den här värderingsövningen får eleverna möjlighet att ta ställning till flera svåra frågor som rör yttrandefrihetens gränser. Övningen bygger på verkliga händelser vilka formulerats som berättelser. I ett kritiskt skede i berättelsen ställs eleverna inför ett etiskt dilemma. Därefter avslutas berättelsen och en diskussion om yttrandefrihetens betydelse följer. Syftet med uppgiften är att göra eleverna intresserade av yttrandefriheten och dess gränser. HUR? Utgångspunkter I Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik 1 diskuterar Magnus Hermansson Adler den narrativa historiens funktioner. Begreppet narrativ historia avser ett undervisningsmoment där en en muntlig berättelse används för att utvinna kunskap. Genom berättelsen får eleverna uppleva en meningsfull rekonstruktion av historien. Narrativ historia rör inte bara historieämnet utan kan givetvis användas i olika ämnen. I den här värderingsövningen används narrativ historia för att skapa intresse och engagemang för yttrandefrihet, men också för att ge möjligheter till ställningstaganden i etiska frågor. Berättelserna i värderingsövningarna kan ses som slutna narrationer. De innehåller en början, en mittdel och ett slut. Det är också berättaren som äger berättelsen. Men de ger även utrymme för elevernas aktivitet och förutsätter deras engagemang och deltagande. Förberedelser Värderingsövningen kräver ingen förberedelse utan är lämplig som introduktion till yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Genomförande Börja med att dela ut två lappar till varje varje elev, en ja- och en nej-lapp. Det kan t.ex. vara gröna papperslappar för ja och röda för nej. Lapparna ska eleverna använda för att ta ställning till de kommande frågorna genom att hålla upp den lapp som stämmer överens med deras åsikt. Varje berättelse består av: 1. En inledande beskrivning av något som har hänt. 2. En frågeställning där eleverna får värdera olika ståndpunkter, ta ställning och motivera sina åsikter i en diskussion. 3. En fortsättning av händelseförloppet som redogör för hur det gick. 1 1. Hermansson-Adler, Magnus (2009). Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Stockholm: Liber
4. Diskussionsfrågor om hur det slutade, varför och hur det borde ha slutat. Frågorna är av mer principiell karaktär, men leder också vidare till hur yttrandefriheten fungerar i Sverige. Börja läs varje berättelse, stanna, fråga och låt eleverna ta ställning. Läs sedan vidare och berätta hur det slutade och avsluta med en diskussion om yttrandefrihetens gränser. Det är viktigt att poängtera för eleverna att berättelserna bygger på autentiska personer och händelser. Åke Green Den 20 juli 2003 samlades ett 50-tal medlemmar av Pingstkyrkans församling i Borgholm. De skulle lyssna på pastorn Åke Greens predikan. Ämnet för dagen var homosexualitet. Frågan som skulle besvaras var: Är homosexualitet en medfödd drift eller onda makters spel med människan. I sin predikan utgick Åke Green som han själv uppfattade det från Guds ord. Hans budskap till församlingen var att homosexualitet är emot Guds skapelseordning. Gud har skapat oss till man och kvinna. Han kallade homosexualitet för en abnormitet och menade att det inte förekommer i varken djur- eller växtriket och borde därför inte göra det bland människor heller. Åke Green menade också att AIDS har uppstått på grund av de homosexuella och sade att dessa sexuellt förvridna människor kommer att våldta djuren. För inte ens djuren går fria från människans sexuella behov och branden som tänts i en människa, fortsatte pastor Green. Han frågade sig om homosexualitet är en medfödd drift eller onda makters spel med människan? och menade bestämt att det var det sistnämnda. Borde man få säga så här om en grupp människor? Ja eller nej? (Eleverna håller upp sina lappar). Åke Green försökte få medierna att skriva om hans predikan. Men intresset visade sig svagt. Men han skickade ett referat av talet till Ölandsbladet. RFSL såg referatet och anmälde Åke Green för hets mot folkgrupp. Kalmar tingsrätt dömde Green till en månads fängelse. Men domen överklagades till Göta hovrätt och där friades han helt. Åklagaren överklagade domen, men även i högsta domstolen friades Green. Högsta domstolen hänvisade till att Green sannolikt skulle frias om han överklagade till Europadomstolen, eftersom det handlade om hans tolkning av bibeln och att det därmed var en fråga om religionsfrihet.
Är det rimligt att, med hänvisning till bibeln, kunna uttala sig om en folkgrupp som Åke Green gjorde? Varför/varför inte? Vilken roll har egentligen Europadomstolen? Känner någon till vad Europadomstolen är? Nationaldemokrater i skolan Det är inte ovanligt att partier och ungdomsförbund vill besöka skolor för sprida sitt budskap och värva medlemmar. Det ville även det högerextrema partiet Nationaldemokraterna, som är en utbrytning ur Sverigedemokraterna. Hösten 2007 kontaktade en företrädare för Nationaldemokraterna Karlbergsskolan i Köpinge. De ville besöka skolan, sprida flygblad och prata politik med eleverna. Frågan hamnade hos rektorn Ragnar Larsson och han fick besluta om partiet skulle få tillträde till skolan eller inte. Ragnar satte stopp för partiet. Han ville inte ha in Nationaldemokraterna i sin skola. Gjorde Ragnar rätt? Ja eller nej? (Eleverna håller upp sina lappar). Nationaldemokraterna de accepterade inte Ragnars nej, utan anmälde skolan med hänvisning till den svenska grundlagen. Justitiekanslern som utövar tillsyn över myndigheter för att se till att de följer lagar och regler kritiserade skolan eftersom tryckfrihetsförordningen slår fast att ingen får hindras från att sprida tryckt skrift med hänvisning till innehållet. Ragnar Larsson menade att Nationaldemokraternas värderingar stred mot skolans värdegrund och att de riskerade att störa ordningen. Men motiveringen underkändes. Det innebär inte att vem som helst får komma till skolan bara att skolan inte får stoppa vissa partier, men inte andra. Karlsbergsskolan är en högstadieskola vilket innebär att eleverna måste komma dit eftersom grundskolan är obligatorisk. Är det rätt att företrädare för främlingsfientliga partier får befinna sig i skolan? Borde lagen ändras? Finns det någon förening, samfund eller parti som verkligen inte borde få komma till skolan? Varför/varför inte? Att kravalla i högklackat År 2000 släppte den anarkistiska tidningen ett temanummer om dam och herrtidningar. Tidningen härmade veckotidningarnas utseende och språk. Den innehöll en antisexistisk sexguide, en gör-om-mig-sida och ett test där man kunde få fram sin egen
aktivistprofil. En fråga i testet var hur man borde agera om en snutbil åker förbi? Om man är en riktig AFA-aktivist borde man notera nummerplåten samtidigt som man drar upp huvan och täcker ansiktet med båda händerna (AFA står för Antifascistisk front). Tidningen innehöll också en kravallguide. I inledningen till guiden stod det så här: Vi vet alla svårigheterna i att planera en lyckad kravall. Vilka ska jag bjuda, hur ska jag klä mig och vilka metoder finns det, ja frågorna är många. För att underlätta har vi gått igenom de senaste trenderna, följ bara listan A-Ö så blir just din kravall en garanterad succé. Kravallguiden innehöll flera tips hur man genomför en kravall och det stod också att läsa att det går utmärkt att kravalla i högklackat. Borde man få skriva om hur man genomför en lyckad kravall? Ja eller nej? (Eleverna håller upp sina lappar). Säkerhetspolisen anmälde Brand och Anna Lundin, som företrädde redaktionen, åtalades för uppvigling. Uppvigling innebär att man försöker uppmana någon till att begå en brottslig handling. Men Anna Lundin friades från anklagelserna. En viktig anledning var att innehållet i tidningen kunde tolkas som satir och skämt. Åklagarens synpunkt, att det fanns en hel del seriös information i artikeln, räckte inte för en fällande dom. Verkar det för lätt att gömma sig bakom skämt och satir? Borde lagarna vara strängare? Är det okej, att på ett skämtsamt sätt, redogöra för hur man t.ex. tillverkar bomber eller bränner sprit? Hur bör gränserna egentligen dras för vad som är tillåtet och inte? På internet kan man hitta instruktioner för det mesta. Borde friheten på nätet begränsas? Lars Vilks föreläser om religions- och yttrandefrihet Lars Vilks är en kontroversiell svensk konstnär som ofta provocerar och skapar debatt. 2007 målade han profeten Muhammed som rondellhund. Det skapade stor vrede i vissa delar av den muslimska världen, eftersom det anses förbjudet att avbilda profeten. I maj 2010 höll Vilks en föreläsning vid Uppsala Universitet om yttrandefrihetens gränser inom konsten. Det var fullsatt i föreläsningssalen och det fanns flera poliser på plats redan vid föreläsningens början. Allt började började lugnt. Men en bit in i föreläsningen visade Lars Vilks en film föreställande homosexuella män med Muhammedmasker. Är det rätt provocera på det sättet? Borde det vara förbjudet eller är det något som alla får tåla? Ja eller nej? (Eleverna håller upp sina lappar.)
Hur gick det: En bit in i filmen började människor i publiken skrika Stäng av filmen, Varför gör du så här mot oss?, Det är ju pornografi och Du skändar Muhammed. Därefter utbröt tumult och två poliser skadades lindrigt. Polisen kunde inte garantera säkerheten utan tvingades avbryta föreläsningen. Två personer greps och åtalades för misshandel och störande av sammankomst Vi lever i ett mångkulturellt samhälle. Borde vi begränsa yttrandefriheten och skydda religioner från kritik? Vad talar för/emot? Även i Sverige har det varit förbjudet med hädelse. När Johan Henrik Schönheits gav ut en bok 1706 som inte godkänts av censorn straffades han genom att få sin hand avhuggen, tungan utskuren och halsen avskuren. Dessutom spikades hans hand och tunga upp på skampålen. En anledning var att han smädat Guds ord och kallat ledamöterna vid Svea hovrätt för skälmar och tjuvar. Vad är det idag som gör att vi i Sverige verkar ta lättare på hädelse? VARFÖR? Läroplanen - skolans värdegrund och uppgifter Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Det etiska perspektivet är av betydelse för många av det frågor som tas upp i utbildningen. Därför ska undervisningen i olika ämnen behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden. Centralt innehåll i samhällskunskap 1a1 och 1b De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ... Centralt innehåll i svenska 1 Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. Centralt innehåll i medier, samhälle och kommunikation 1 Lagar och andra bestämmelser samt internationella överenskommelser och etiska regler inom kommunikationsområdet.