Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen



Relevanta dokument
Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Symptom. Stamcellsforskning

ATT LEVA MED DIABETES

Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

Behandling av typ 2-diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen?

Diabetes. Britt Lundahl

Diabetes.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Typ 2-diabetes behandling

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Diabetes PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA. Författare: Michael Alvarsson.

TÖI ROLLSPEL B Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Snart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén

få kontroll över din diabetes

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Stamceller är sådana celler som kan bli vilken sorts cell som helst Stamceller specialiserar sig så småningom till ex. muskelceller, blodceller,

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan)

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

GRAVIDITET OCH DIABETES

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson,

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Är genetiken på väg att bota diabetes?

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

SAKEN BESLUT 1 (5) Janssen-Cilag AB Box Sollentuna SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna.

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin)

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning

Inresande studenter 1997/ / / /07

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man

Till dig som behandlas med Forxiga (dapagliflozin) TYP 2-DIABETES

Svar på dina frågor om Typ 1-Diabetes

Inledning och introduktion till diabetes

Innehåll. CIRKELTILLFÄLLE 1 7 Allmänt om äldre och läkemedel 7 Diabetes mellitus 10

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid)

Bra att veta om diabetes. För dig som vill ha kontroll på ditt blodsocker.

Stockholms besöksnäring. April 2015

Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Odd Fellow Orden 200 år Jubileumsgåvan 2019

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. December 2016

Till dig som får Tresiba (insulin degludek)

Fler betalande studenter hösten 2012

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

SAKEN BESLUT 1 (5) Bristol-Myers Squibb AB Box Solna SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Diabetes i Sverige. Aventis Pharma BAKGRUNDSMATERIAL

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

Diabetes en kärlsjukdom En skrift om förhöjt blodsocker

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

Finländska dotterbolag utomlands 2016

Stockholms besöksnäring. December 2014

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun

Diabetes en kärlsjukdom En skrift om förhöjt blodsocker

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Vad är NET? Att leva med en neuroendokrin tumör patientguide

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

Diabetes en kärlsjukdom. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Diabetes ur ett överviktsperspektiv

Till dig som har typ 2-diabetes

Transkript:

Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång ämnesomsättningssjukdom, det vill säga en störning i kroppens omhändertagande av framför allt det socker (glukos) vi får i oss när vi äter. Orsaken till detta är att kroppen inte förmår producera tillräcklig mängd av det livsnödvändiga hormonet insulin. För att cellerna ska kunna ta upp glukos måste det finnas insulin. Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln. När vi äter bildar bukspott körteln lagom mycket insulin för att det socker som finns i blodet ska kunna tas upp av cellerna. Hos personer med diabetes producerar bukspottkörteln för lite insulin eller inget alls, eller också svarar cellerna inte tillräckligt på det insulin som bildas. Det leder till att socker ansamlas i blodet och går över i urinen och lämnar kroppen. 1 Det höga blodsockret kan skada blodkärlen och därmed olika organ i kroppen. I dag räknar man med att det finns minst 350 000 människor, cirka 4 procent av befolkningen, i Sverige som lider av sjukdomen vilket gör den till en av våra folksjukdomar. 2 10-15 procent av patienterna har typ 1-diabetes, resten har typ 2-diabetes. Enligt svensk och internationell expertis finns det dessutom ett stort mörkertal ett stort antal människor antas leva med odiagnostiserad diabetes eller förstadier till sjukdomen. Minst 50 procent av dem som har diabetes vet inte om att de har sjukdomen. 3 Förstadiet till typ 2-diabetes kallas pre-diabetes. Det innebär att en persons blodsockernivå är förhöjd, men inte så mycket att man kan ställa diagnosen typ 2-diabetes. Det är känt att prediabetiker som utvecklar diabetes har flera riskfaktorer för hjärt/kärlsjukdom jämfört med de som inte utvecklar diabetes. Det är dock inte känt om dessa riskfaktorer i prediabetes-stadiet framför allt beror på insulinresistens, minskad insulinfrisättning eller båda två. 4 1 Diabetes Overview. National Diabetes Information Clearinghouse-National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases, National Institutes of Health, Available at: http://diabetes.niddk.nih.gov/dm/pubs/overview/index. htm;/. Hämtat den 4 maj 2009. 2 3 Facts and figures-did You Know? International Diabetes Federation, Available at: http://www.idf.org/home/index. cfm?unode=3b96906b-c026-2fd3-87b73f80bc22682a. Hämtat den 4 maj 2008. 4 Efendic S et al. Orsaker till typ 2-diabetes. I: Diabetes, eds. Agardh C-D et al. Almqvist och Wiksell 1992. S. 75-84

Förekomst och kostnader Under 2007 beräknades 246 miljoner människor runt om i världen i åldrarna 20-79 år ha diabetes. Detta antal beräknas öka till 380 miljoner år 2025.5 Den globala före - komsten av diabetes bland vuxna beräknas växa från 6 procent 2007 till 7,3 procent 2025. Under 2007 uppgick de globala vårdkostnaderna i samband med diabetes och dess komplikationer till minst 232 miljarder dollar, och de beräknas stiga till över 302,5 miljarder dollar. 6 Nedan visas det beräknade antalet diabetiker och tillhörande kostnader, uppdelat på regioner: 7 Region Antal diabetiker 2007 2025 Antal diabetiker Afrika 10,4 0,7 18,7 0,9 Europa 53,2 64,0 64,1 76,3 Medelhavsområdet / Mellanöstern 24,5 3,2 44,5 6,2 Nordamerika 28,3 128,7 40,5 174,5 Sydamerika / Centralamerika 16,2 4,5 32,7 7,2 Sydostasien 46,5 2,1 80,3 3,2 Västra stillahavsområdet 67,0 28,8 99,4 34,2 5 All About Diabetes. The American Diabetes Association., Available at: http://www.diabetes.org/about-diabetes.jsp. Hämtat den 4 maj 2008.. 6 7

Nedan anges de tio länder som har störst antal diabetiker, samt de tio länder med högst kostnader för diabetesvården: 8 ANTAL DIABETIKER 2007 2025 2007 2025 Människor Människor 1 Indien 40,9 Indien 69,9 2 Kina 39,8 Kina 59,3 3 USA 19,2 USA 25,4 4 Ryssland 9,6 Brasilien 17,6 5 Tyskland 7,4 Pakistan 11,5 6 Japan 7 Mexiko 10,8 7 Pakistan 6,9 Ryssland 10,3 8 Brasilien 6,9 Tyskland 8,1 9 Mexiko 6,1 Egypten 7,6 10 Egypten 4,4 Bangladesh 7,4 KOSTNADER 1 USA 119,4 USA 160,2 2 Tyskland 20 Tyskland 22,1 3 Japan 18,4 Japan 18,8 4 Frankrike 9,5 Frankrike 11,9 5 Italien 7 Kanada 8,1 6 Kanada 5,7 Italien 8 7 Storbritannien 4,2 Mexiko 6 8 Kina 3,6 Kina 5,2 9 Mexiko 3,5 Storbritannien 5 10 Spanien 3,2 Spanien 4,1 8

Olika typer av diabetes - typ 1 och typ 2 Vid typ 1-diabetes har kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört. Av okänd anledning angriper och förstör kroppens immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist. Symtomen visar sig först när 70-80 procent av de insulinproducerande cellerna förstörts. De första tecknen brukar vara stora urinmängder, ökad törst och onormal trötthet, ibland också viktnedgång. 9 Denna diabetestyp utvecklas oftast hos barn och ungdomar, men kan också komma när som helst i livet. Den andra huvudtypen är typ 2-diabetes. Man räknar med att över en miljon människor i Sverige, mer än 15 procent av befolkningen, bär på arvsanlag för att utveckla typ 2-diabetes. Bukspottkörteln producerar vanligen insulin när en typ 2-diabetes upptäcks, men av okända skäl kan kroppens celler inte utnyttja detta insulin på ett effektivt sätt (insulinresistens). Efter ett antal år minskar bukspottkörteln sin produktion av insulin (insulinunderskott). Glukosnivån i blodet stiger, och kroppen kan inte tillgodogöra sig den viktigaste energikällan. 10 Symtomen vid typ 2-diabetes utvecklas gradvis, och sjukdomen bryter inte ut lika plötsligt som typ 1-diabetes. Till de vanliga symtomen hör trötthet, stora urinmängder och täta urinkastningar, ökad törst och hunger, viktminskning, suddig syn och dålig sårläkning. Vissa människor får dock inga symtom. 11 Levnadsvanorna anses även spela en viktig roll vid typ 2-diabetes där mat, övervikt och stillasittande har betydelse för uppkomsten. 12 Omkring 80 procent av alla som får typ 2-diabetes är överviktiga. De som har typ 2-diabetes har/är ofta: överviktiga sjukdomen i släkten blodfettsrubbningar eller högt blodtryck haft graviditetsdiabetes tidigare i livet 9 10 Facts and Figures-Did You Know? International Diabetes Federation, Available at: http://www.idf.org/home/ index.cfm?unode=3b96906b-c026-2fd3-87b73f80bc22682a. Hämtat den 4 maj 2008. 11 Facts and Figures-Did You Know? International Diabetes Federation, Available at: http://www.idf.org/home/ index.cfm?unode=3b96906b-c026-2fd3-87b73f80bc22682a. Hämtat den 4 maj 2008. 12 13 American Heart Association. Type 2 Diabetes; Who Is At Risk For Type 2 Diabetes section. http://www.americanheart.org/presenter.jhtml?identifier=3044759. Hämtad den 7 augusti 2008.

Vid diabetes ökar risken för många allvarliga komplikationer, vilket gör det viktigt att den drabbade får optimal behandling. Till dessa komplikationer hör bland annat: hjärtkärlsjukdom, blindhet (retinopati), nervskador (neuropati) och njurskador (nefropati). Varje år dör 3,8 miljoner människor i världen av diabetes. Ännu fler dör av hjärt-kärlsjukdomar som förvärrats av blodfettstörningar och högt blodtryck som hänger samman med diabetes. I själva verket är hjärt-kärlsjukdomar den vanligaste dödsorsaken för diabetiker, och de svarar för 50 procent av alla dödsfall i samband med diabetes. Personer med typ 2-diabetes löper dubbelt så stor risk som personer utan diabetes att få en hjärtinfarkt eller en stroke. Typ 2-diabetes är också den ledande orsaken till njursvikt i industriländerna, liksom orsaken till synbortfall hos vuxna (20-65 år) i dessa länder. För mer information kontakta gärna: Leif Lohm, medicinsk direktör, hjärta/kärl, AstraZeneca Norden leif.lohm@astrazeneca.com, + 46706 01 6814 Theresia Bredenwall, External Affairs Manager, Bristol-Myers Squibb theresia.bredenwall@bms.com, + 46 706 74 24 66 Kristian Sjöholm, PR-ansvarig, hjärta/kärl, AstraZeneca Norden kristian.sjoholm@astrazeneca.com, + 46 733 35 14 26