Varför dessa problem?



Relevanta dokument
Varför blir det så? Varför dessa problem? Kjell Andersson. Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study (domestic buildings)

Hälsoaspekter vid boende

Enkätfrågor skolor och förskolor

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

Kjell Andersson, BR MM14101

Viktiga faktorer i innemiljön

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

4.2 Vilka är de viktigaste erfarenheterna från det mångåriga arbetet med MM-enkäterna?

Ohälsa av inomhusmiljö - med fokus på barn

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö

Riskkommunikation. Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com

"ROSEN" - INOMHUSKLIMAT (MM040NA)

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ

manual MM-enkäterna vårdinrättningar Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com

Hälsa och ventilation

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com

manual sjukvårdsinrättningar

Fukt inomhusmiljö FTF

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

Byggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan

Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

manual kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen

En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter

Agenda. ..tillfälliga fabriker i lera och lort. Svårigheter för byggbranschen. Torbjörn Hall. Problem i byggbranschen. Inte konstigt att det blir fel:

Enkätundersökning om inom- och utomhusmiljön på våra skolor och förskolor 2008

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning.

Välkomna! Informationsmöte 23 januari 2018

manual arbetsmiljö - basenkät

Att hyra sin bostad. - rättigheter och skyldigheter

19/03/2013 PAGE 1 CITY OF STOCKHOLM. Byggnadsteknik. den 20 mars

Inomhusmiljön i skola och förskola

manual arbetsmiljö - basenkät

Fukt och mögel i bostaden

Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? alkalisk esterhydrolys

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

HÄLSA OCH INOMHUSKLIMAT. Du kan minska sjukfrånvaron och förbättra inomhusklimatet för dina medarbetare med rätt luftfuktighet

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa

Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet?

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande

Allergiker i kollektivtrafiken

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Kriterier för rekommendation av målarfärg

manual MM-enkäterna skolor och förskolor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

Astma och Allergipolicy

Astma, allergi och laboratoriearbete

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Den fysiska arbetsmiljön i skolan

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

I väntan på, eller mellan, utredning och åtgärd. Bo Glas

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet

Genano Svenska AB. Genano-metoden för en bättre inomhusmiljö

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:

KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008.

Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats

Utredningsmetodik för fuktskador

Utredningsmetodik för fuktskador BRA UTREDNINGSMETODIK FÖR FUKTSKADOR SKADEUTREDNING

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Resultat från utförd enkät din miljö på arbetsplatsen. EMG, Umeå Universitet Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor personer nu

Bedömning av inomhusklimat i en bostadsfastighet i Majorna i Göteborgs kommun där hyresgästerna uppgett bostadsrelaterade symptom

Trelleborgs kommun: Allergiförebyggande arbete i förskolor och skolor. Folkhälsostrateg Susanne Larsson Miljöinspektör Lilian Flygare Ivarsson

Fukt och luktfria ventilerade golv.

Till Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Allergi och överkänslighet i vård- och omsorgsverksamheter

Städning och ventilation

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

HUR PÅVERKAS ELEVERNAS PRESTATION OCH HÄLSA AV SKOLANS INOMHUSLUFT?

NÅGRA FRÅGOR OM DITT INOMHUSKLIMAT. RESULTATREDOVISNING Signalisten

Transkript:

Inomhusklimatproblem och dess handläggning Kjell Andersson, överläkare Yrkes-och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Varför dessa problem? Fukt byggfukt grundläggning läckage bristande ventilation obeprövade material otillräckligt underhåll felaktig användning Varför r blir det så? s diffusa symtom oklar exponering många inblandade oro, indignation konflikter låsta positioner trovärdighetsproblem Ingemar Samuelsson Dammätningar i skolor 1

Vanligt scenario Klagomål det luktar mögel Mätningar genomförs utfall: kan föreligga fuktskada förslag: kompletterande mätningar utfall: kan föreligga fuktskada, möjligen fukt under matta förslag: kompletterande mätningar o.s.v. Starta aldrig med avancerade, dyra och ofta svårtolkbara kemiska och mikrobiologiska mätningar m! Starta aldrig med mögelhund m! Vad gör vi då??? anamnes klinisk undersökning provtagning/tester diagnos prognos behandling återbesök Besök i aktuell byggnad Använd dina sinnen - syn, hörsel, lukt etc. missfärgningar släppande mattor kondens på fönsterrutor (på vintern) susande ventilation avvikande lukter Mycket enkla mätningar fastnar ett vanligt A4-papper på frånluftsdon? är tilluftens temperatur lägre än rumsluftens? 2

Gör en enkel ritningsgenomgång Ta fram historiken för byggnaden tidigare fuktskador tidigare klagomål, åtgärder Vad säger de som vistas i byggnaden? Var och när förekommer problemen? typ av problem? lokalisation? tidsmässiga variationer? Allmänna råd lyssna - visa respekt ta klagomålen på allvar visa ödmjukhet fånga snabbt upp problemen skaffa överblick involvera brukarna Involvera brukarna! Damm och smuts informera om strategin genomför enkätundersökning initiera arbetsgrupp involvera medicinsk kompetens Andras tobaksrök 80% Varierande Statisk elektricitet Instängd "dålig" luft hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Damm och smuts Andras 80% Varierande hårbotten/öron tobaksrök 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Klåda, sveda, irritation i ögonen Statisk elektricitet Instängd "dålig" luft Torr eller rodnad hud i ansiktet Klåda, sveda, irritation i ögonen

Fuktproblem Luktproblem Andras tobaksrök Damm och smuts hårbotten/öron 80% Varierande 20% Illamående/yrsel WORK ENVIRONMENT (often bothered) % Light that is dim or causes glare and/or reflections Noise Passive smoking Dust and dirt Draft 80% too high Varying room temperature SYMPTOMS (yes, often) % Hands dry, itching, red skin Scaling/itching scalp or ears Fatigue Feeling heavy-headed Headache 20% Nausea/dizziness Statisk elektricitet Instängd "dålig" luft Torr eller rodnad hud i ansiktet Klåda, sveda, irritation i ögonen Static electricity, often causing shocks Unpleasant odor Dry air too low Stuffy "bad" air Dry or flushed facial skin Cough Hoarse, dry throat Difficulties concentrating Itching, burning or irritation of the eyes Irritated, stuffy or runny nose MM 040 NA MM 040 NA Kontor Göteborg Kontor, Myndighet vanligt landskap Antal 58 25 728 510 Temperaturförhållandena Bra 10 5 2 25 Acceptabla 41 46 4 7 Dåliga 48 19 25 8 - alltför kallt på vinterhalvåret 26 28 6 - alltför kallt på andra tider 41 11 11 28 - alltför varmt på sommarhalvåret 9 29 4 9 - alltför varmt på andra tider 14 12 7 11 Luftkvaliteten Bra 20 24 22 21 Acceptabel 42 49 41 40 Dålig 9 27 7 9 - sämre tidiga morgnar 5 1 21 8 - sämre på eftermiddagar 17 19 18 19 - olika i olika lokaler 4 28 29 20 - lukter förekommer 5 19 2 0 Follow-up of a school in Stockholm SCHOOL ENVIRONMENT (often bothered) % SYMPTOMS (yes, often) % Fatigue Light that is dim or causes glare and/or reflections Noise Dust and dirt Draft too high Hands dry, itching, red skin Feeling heavy headed Headache Total House A House B Reference school Number 10 24 25 11 226 Perceived air quality (%) bad in general 41 6 44 worse Monday mornings 17 8 6 11 worse in the afternoons 22 29 24 26 worse when extended lessons 17 12 2 different in different rooms 6 52 0 smells 8 29 64 24 Passive smoking Static electricity, often causing shocks Unpleasant odor Dry air 80% Varying room temperature too low Stuffy "bad" air 1996 (n = 210) 1997 (n = 210) Scaling/itching scalp or ears Dry or flushed facial skin Cough Hoarse, dry throat 20% Nausea/dizziness Difficulties concentrating Itching, burning or irritation of the eyes Irritated, stuffy or runny nose 1996 (n = 210) 1997 (n = 210) 4

Follow-up of a domestic area in Stockholm Fallrapport HOME ENVIRONMENT (often bothered) % SYMPTOMS (yes, often) % Noise Dust and dirt Draft too high Hands dry, itching, red skin Fatigue Feeling heavy headed Headache Scaling/itching scalp or ears Passive smoking 80% Varying room temperature 20% Nausea/dizziness Static electricity, often causing shocks Dry or flushed facial skin too low Difficulties concentrating Cough Unpleasant odor Dry air Stuffy "bad" air 1989 (n = 19) 1991 (n = 19) Hoarse, dry throat Itching, burning or irritation of the eyes Irritated, stuffy or runny nose 1989 (n = 19) 1991 (n = 19) Damm och smuts Andras tobaksrök Statisk elektricitet 80% Varierande Instängd "dålig" luft MM040NA (n=4) Sp440 (n=41) hårbotten/öron Torr eller rodnad hud i ansiktet 20% Klåda, sveda, irritation i ögonen WORK ENVIRONMENT (often bothered) % Light that is dim or causes glare and/or reflections Noise Passive smoking Static electricity, often causing shocks Unpleasant odour Dust and dirt Dry air Draught too high 80% Stuffy "bad" air Varying room temperature too low SYMPTOMS (yes, often) % Hands dry, itching, red skin Scaling/itching scalp or ears Dry or flushed facial skin Cough Hoarse, dry throat Fatigue Irritated, stuffy or runny nose Feeling heavy headed 20% Headache Nausea/dizziness Difficulties concentrating Itching, burning or irritation of the eyes Tot (n = 62) Op etc (n = 41) Tot (n = 62) Op etc (n = 41) Damm och smuts hårbotten/öron Andras tobaksrök 80% Varierande 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Statisk elektricitet Instängd "dålig" luft Klåda, sveda, irritation i ögonen Sjukh (84) ALB (n=62) 5

FLEC-metoden Tenaxrör Total volym ca 0,5 l (på betong) ca l (på matta) Flöde ca 0,1 l/min Ostkupa Uppfläkt matta Volym ca 10 l Aktivt kol Total volym ca 120 l Flöde 1 l/min Drägerpump med Tenaxrör Total volym 0,1 l Emission av 2-etylhexanol stdavv. 95% konf.intervall i boendemiljö Emission av TVOC stdavv. 95% konf.intervall i boendemiljö 14000 Stdavv. uppgår till Stdavv. uppgår till Stdavv. uppgår till 16800 µg/m 2 x h 16100 µg/m 2 x h 54800 µg/m 2 x h 12000 120 100 Stdavv. uppgår till 170 µg/m 2 x h n=8 Stdavv. Uppgår till 14 µg/m 2 x h 10000 8000 80 60 40 20 n=9 n=9 6000 4000 2000 n=9 n=9 n=8 0 0 49/lgh101 57-lgh201 57-lgh202 57-lgh20 57-lgh0 65-botten 67-lgh101 67-lgh201 67-lgh202 67-lgh01 67-lgh02 69-botten, rum 69-botten, kök i luft (µg/m³) från matta (µg/m²xh) från betong (µg/m²xh) 69-lgh101 71-botten 7-botten 49/lgh101 57-lgh201 57-lgh202 57-lgh20 57-lgh0 65-botten 67-lgh101 67-lgh201 67-lgh202 67-lgh01 67-lgh02 69-botten, rum 69-botten, kök i luft (µg/m³) från matta (µg/m²xh) från betong (µg/m²xh) 69-lgh101 71-botten 7-botten 6

varmt kallt Blir folk sjuka av dålig innemiljö? drag luktar instängt torrt dammig Luftvägsbesvär Fukt/mögelskadade miljöer associeras med ökad frekvens luftvägsbesvär hos såväl vuxna som barn envisa långvariga förkylningar Ohälsa - inomhusklimat Pricktest skolbarn i olika länder (uttryckt i %) 10 kvalster katt hund björk gräs mögel Tallin 6 6 2 5 Leipzig 4 8 München 10 8 1 21 Sundsvall 21 15 12 20 Örebro 4 17 12 14 18 2 Astmatiska besvär det senaste året (%) 8 6 4 2 0 normal (1%) mycket hög (98%) hög (60%) född i Sverige född utomlands pos.pricktest 14 18 7 5 6 Andel med invandrarbakgrund 7

Hyperreaktivitet Sensorisk hyperreaktivitet reagerar med ospecifka symtom från slemhinnor i luftvägar och ögon utan att antikroppar kan påvisas reagerar successivt mot fler och fler ämnen som parfymer och avgaser (= ospecifik hyperreaktivitet) histaminkänslighet n. trigeminus Nasal mucosa nasal cavity sinusoids Inomhusklimat - ohälsa Aktuella triggers: VOC partiklar MVOC HOT Traumatiska livshändelser. dåligt inomhusklimat oavsett orsak SBS-symtom - ja Förutfattad mening, värdering, allmän uppfattning. Betingning. Uppfattat hot om sjukdom/allergi, missfall, cancer, förgiftning. fuktskadade innemiljöer katt, hund, kvalster rökning inomhus mögel slemhinnebesvär - ja allergier - ja allergier - sannolikt allergier nej! Exemplifiering av vissa Stressfysiologisk försvarsberedskap offer förstärker arousal ger somatiska stressreaktioner hotet ytterligare. och förstärkt perception:, trötthet, yrsel, hudrodnad, slemhinneirritation, andningsbesvär. Hotbilder förmedlade av nyhetsmedia. kemiska ämnen i luften cancer nej!!! ökad slemhinneretbarhet - jaa 8

Slutsatser sambandet inomhusklimat-ohälsa komplext många modifierande faktorer det finns samband mellan inomhusklimat och ohälsa även om mekanismerna är okända ödmjuk inställning till problematiken nödvändig det finns inte underlag för säkra uttalanden, speciellt på individnivå men det är svårt att ställa diagnos och bedöma samband i det enskilda fallet, eftersom inga bra mätmetoder finns för att objektivt beskriva effekterna, den individuella känsligheten varierar och exponeringen är komplex och multifaktoriell. men. erfarenheten visar att man om man genomför rätt åtgärder reduceras eller försvinner problemen/symtomen viktigt med kvalitetssäkring och uppföljning 9