Policy för bullerfrågor (ej trafikbuller) En policy från miljöförvaltningen * En policy från miljöförvaltningen * En policy från miljöförvaltningen

Policy för bullerfrågor (ej trafikbuller) En policy från miljöförvaltningen * En policy från miljöförvaltningen * En policy från miljöförvaltningen Bilaga till Miljöprogram för Malmö stad 2003-2008 Tillämpningsskrift för avsnitt God bebyggd miljö, Buller

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning....................................................1 1.1Definitioner och förtydliganden............................................2 2. Inledning...........................................................3 3. Inomhusbuller......................................................3 4. Reglerade bullerkällor...............................................4 4.1 Stomljud från trafik i tunnlar...............................................4 4.2 Buller från byggarbetsplatser..............................................4 4.3 Externt industribuller......................................................5 4.4 Buller från motorsportanläggningar och modellflyganläggningar..........6 4.5 Buller från skjutbanor.....................................................7 4.6 Buller från musikarrangemang.............................................7 5. Icke reglerade bullerkällor...........................................8 5.1 Buller från gasolkanoner..................................................8 5.2 Buller från kyrkklockor....................................................8 5.3 Buller från vindkraftverk...................................................8 5.4 Buller från vattensporter..................................................9 6. Gällande lagstiftning och regelverk..................................9 6.1 Plan- och bygglagen......................................................9 6.2 Miljöbalken...............................................................9 6.3 Miljöprogrammet, Malmö stad...........................................10 7. Källhänvisning, litteratur,författningar mm..........................10

1 1. Sammanfattning I denna policy redovisas kort de riktvärden för buller som Miljönämnden i Malmö arbetar efter. Trafikbuller behandlas separat i en förvaltningsövergripande policy. Tabellen nedan visar gällande riktvärden och är baserad på Miljöprogram för Malmö stad 2003-2008. En del av de riktvärden som redovisas har dock uppdaterats sedan 2003-09-25 när programmet antogs, vilket avspeglas i tabellen nedan. En noggrannare genomgång av respektive bullerslag samt eventuella revideringar och förtydliganden görs under respektive kapitel. STOMLJUD FRÅN TRAFIK I TUNNLAR VISNINGSLOKALER OCH MOTSVARANDE Maxnivå, inne FAST 30 KONTOR BOSTÄDER, VÅRD, HOTELL, UNDER- REKREATIONS- OMRÅDEN EXTERNT INDUSTRIBULLER, UTE Dagtid (kl 07-18) Ekvivalentnivå 50 (55) 60 (65) 50 Kvällstid (kl 18-22) samt lördag, söndag och helgdag Ekvivalentnivå 45 (50) 55 (60) 45 Nattetid (kl 22-07) Ekvivalentnivå Maxnivå BYGGARBETSPLATS 40 (45) 55 50 (55) 40 55 Dagtid (kl 07-19), Utomhus 60 70 - Dagtid (kl 07-19), Inomhus 45 45 - Kvällstid (kl 19-22) samt lördag, söndag 50 65 - och helgdag (kl 07-19), Utomhus Kvällstid (kl 19-22) samt lördag, söndag 35 - och helgdag (kl 07-19), Inomhus Nattetid (kl 22-07) Utomhus 45 - - Nattetid (kl 22-07) Inomhus 30 Nattetid (kl 22-07) Utomhus Maximalnivå 70 - - Nattetid (kl 22-07) Inomhus Maximalnivå 45 - - SKJUTBANOR MAXNIVÅ, UTE IMPULSE Dag och kväll (07-22) 65 (65-80) 60 (60-75) Nattetid (kl 22-07) 55 (55-65) 55 (55-65) MOTORSPORTANLÄGGNINGAR, UTE Dagtid (kl 07-19) 55 (60) - 55 Kvällstid (kl 19-22) samt lördag, söndag 50 (55) - 50 och helgdag 1. Riktvärden Aktuella riktvärden är grundade på Naturvårdsverkets allmänna råd och Boverkets byggregler. Samtliga värden anges som dba. Värden inom parantes gäller vid befintlig situation, de utan gäller vid nyetablering. I det fall värde inom parantes saknas gäller presenterat värde för såväl befintlig situation som vid nyetablering. Samtliga utomhusvärden avser frifältsvärde om inget annat anges.

2 1.1 Definitioner och förtydligande av tabell 1 Nyetablering Som nyetablering räknas nybyggnad av byggnader och verksamheter. Vid förekomst av flera bullerkällor eller buller i kombination med andra miljöbelastningar bör hänsyn tas till att störningen är förhöjd och därmed bör särskilt höga krav ställas på åtgärder för att skapa en acceptabel ljudnivå. Vid beräkning av hur mycket fasaden måste isoleras ska bullernivåerna från alla förekommande bullerkällor beaktas och jämföras med riktvärdena inomhus. Detta gäller både ekvivalentnivån och maximalnivån. Vid nyetablering ska angivna riktvärden innehållas på alla byggnadsplan, inte endast i markplan. Bostäder Avser rum för sömn och vila, rum för daglig samvaro samt matplats i bostaden, i permanentboende och fritidshus, där en låg bullernivå eftersträvas. Vård Avser alla de rum i en vårdinrättning där vistelse sker under bostadsliknade former där en låg bullernivå eftersträvas. Här ingår rum för sömn och vila samt rum för daglig samvaro. Hotell Avser alla de rum i ett hotell som används för sömn och vila. Inomhusnivåer bedöms enligt Socialstyrelsens allmänna råd. Undervisningslokaler Avser de rum där undervisning bedrivs och där en låg bullernivå eftersträvas. Med begreppet avses inte gymnastiksalar, matsalar etc. Ekvivalentnivån ska innehållas utanför minst ett öppningsbart fönster i varje lärosal. Uteplats Avser iordningställt område såsom altan, terrass, balkong eller annan liknande yta som ligger i direkt anslutning till bostäder, fritidshus eller vårdlokal. Om det både finns terrass och balkong i samma lägenhet/villa, är det i första hand uteplatsen i markplanet som avses. Riktvärdet ska uppfyllas för en uteplats. För skolgårdar ska riktvärdet innehållas på minst halva skolgårdens yta. Kontor Avser de rum i arbetslokaler som är avsedda för kontorsarbete, samtal och dylikt. Rekreationsområde Avser rekreationsområden angivna i kommunens översiktsplan samt tätortsnära rekreationsområden.

3 2. Inledning Buller definieras som allt oönskat ljud. Idag störs ca 20 % av befolkningen av någon form av buller (Miljöhälsorapport 2001, SOS 2001-111-1). De flesta personer som störs av buller bor i tätorter och klagomål på dålig ljudisolering är ett välkänt problem. För att få en god ljudkomfort i bostaden finns i Boverkets byggregler krav på luft- och stegljudsisolering. Att nå målet - att ingen får sin nattsömn störd - är nästan omöjligt. 2002 handlade drygt 35 % av alla klagomål till miljöförvaltningen om ljudstörningar. Syftet med policyn är att fastställa vilken ljudnivå som enligt Naturvårdsverket representerar en godtagbar miljö. Med godtagbar miljö menas ett ljudförhållande med högst ca 10 % störda personer (Handlingsplan mot buller, 1993). God miljö motsvarar mycket bra ljudförhållande, dvs få människor anser sig störda. Målet är att godtagbar ljudmiljö ska uppnås i Malmö. God miljö är i ett första skede inte möjligt att uppnå, utan måste ses i ett längre perspektiv. Godtagbar miljö bedöms inte vara störande enligt miljöbalken. Denna typ av ljudmiljö varierar efter omständigheterna och kan inte generellt uttryckas i en ljudnivå. Från fall till fall kan bedömningen ändras något, beroende på ljudets karaktär och tidpunkt för ljudet. En skärpning kan framförallt bli aktuell om olägenhet för människors hälsa föreligger. Däremot accepteras ingen förmildring gentemot högsta eller lägsta tillåtna ljudnivåer. I de riktvärden som redovisas är all mätosäkerhet och alla avvikelser inräknade, dvs mätvärden 1 db över riktvärdet är ett överskridande, och ska åtgärdas om miljönämnden anser det skäligt. Vid rapportskrivning och liknande ska alla uppmätta ljudnivåer som redovisas vara avrundade till heltal. I något fall har det ansetts att avsteg från gällande mätstandard måste göras, t ex för att få en ökad mätsäkerhet. Alla avsteg redovisas under respektive bullerkälla. Några områden saknar helt nationellt reglerande föreskrifter vad gäller buller och mätförfarande. Vilket mätförfarande kommunen använder sig av, liksom vilken ljudnivå som jämställes med godtagbar miljö, redovisas under respektive bullerkälla. Det är av yttersta vikt att alla som arbetar med akustiska frågor gör likvärdiga bedömningar. Denna policy har också till uppgift att säkerställa kommunens mätverksamhet vad gäller ljud. Konsulter, byggfirmor, andra kommunala instanser m fl ska med hjälp av detta dokument kunna utläsa hur kommunen mäter och vilka ljudnivåer som kan accepteras. Bullerberäkningar och bullermätningar bör utföras av en person som har erforderlig kunskap om beräknings- eller mätmetodik för att tillräcklig noggrannhet i bedömningsunderlaget ska tillförsäkras. 3. Inomhusbuller Vid bedömning av buller inom fastigheter tillämpas Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus (SOSFS 2005:6). Av tabell 2 nedan framgår de riktvärden som används vid bedömning av olägenhet för människors hälsa vid buller inomhus. BULLER INOMHUS BOSTÄDER, VÅRD, HOTELL, UNDERVISNINGSLOKALER OCH MOTSVARANDE Ekvivalentnivå, LA EQT 30 Maximalnivå, LA Fmax 35-45 Ljud med hörbara tonkomponenter, LA EQT 25 Ljud från musikanläggningar, LA EQT 25 2. Riktvärden för buller inomhus

4 Det lägre riktvärdet för maximalt buller 35 dba avser ofta återkommande bullerstörningar som t ex en hiss. Det högre riktvärdet 45 dba avser bullerstörningar som förekommer några få gånger under en natt. Riktvärdet för den ekvivalenta ljudnivån, 30 dba, gäller kontinuerliga störningar som t ex en fläkt. Ljud med hörbara tonkomponenter bedöms strängare. Nivåer ner till 25 dba, ekvivalentnivå, kan uppfattas som störande. Mätningar av buller ska utföras enligt svensk standard 02 52 63. För att avgöra om kontinuerligt buller innebär risk för olägenhet för människors hälsa kan det ibland behövas en analys av bullret i de lägre tonbanden. För att bedöma om ett ljud är lågfrekvent kan en vägning av A- respektive C-filter göras. Om bullret uppfattas som lågfrekvent, bör en tersbandsanalys göras. 4. Reglerade bullerkällor Följande avsnitt ska klarlägga vilken högsta ljudnivå som jämställs med godtagbar miljö, enligt Naturvårdsverket. Miljöförvaltningen har dock, i vissa fall, tillämpat en något skarpare bedömning, beroende på ljudets karaktär och tidpunkt för ljudet. 4.1 Stomljud från trafik i tunnlar Stomljud är ett lågfrekvent ljud som utbreder sig genom stommen, t ex golv och väggar i en byggnad. Stomljudet kan spridas långa vägar och ge upphov till störande ljud och arbetsmiljöproblem. Exponering för lågfrekvent buller kan ge upphov till besvär redan vid nivåer strax över normal hörtröskelnivå. Trötthet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, tryckkänsla över trumhinnan samt i vissa fall yrsel och illamående är exempel på besvär som kan förekomma. När det lågfrekventa bullret upplevs som störande tycks tillvänjningen vara nästan obefintlig. Socialstyrelsen anger att boende som utsätts för lågfrekvent buller av återkommande karaktär ofta uppger att de är störda redan vid nivåer kring 25 dba. I känsliga lokaler, typ en kyrka eller teater, ska en lägre nivå än 30 dba eftersträvas. STOMLJUD FRÅN TRAFIK I TUNNLAR BOSTÄDER, VÅRD, HOTELL, UNDERVISNINGSLOKALER OCH MOTSVARANDE Maxnivå, inne FAST 30 3. Stomljud från trafik i tunnlar Värdet anges som dba. KONTOR REKREATIONS- OMRÅDEN 4.2 Buller från byggarbetsplatser Byggbuller regleras i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). Verksamhetsutövaren för en byggplats bör genom bullerberäkningar eller bullermätningar samt omgivningskartläggning ta fram underlag för bedömning av störningspåverkan för omgivningen. Bullermätningar bör genomföras för att kontrollera ljudnivåer i omgivningen från byggplatsen. Naturvårdsverket har i rapport 5417 Metod for immissionsmätning av externt industribuller angett de krav som kan ställas vid en bullermätning. Mätmetoden bör i tillämpliga delar kunna användas vid mätning av ljudnivåer från byggplatsen. Riktvärdena är en utgångspunkt och vägledning för den bedömning som görs i varje enskilt fall. Särskilda skäl kan medföra att avsteg kan behöva göras, såväl uppåt som nedåt, från de angivna riktvärdena. Om riktvärdena för buller utomhus inte kan innehållas med tekniskt möjliga/ekonomiska rimliga åtgärder bör målsättningen vara att åtminstone riktvärdena för buller inomhus kan innehållas. I det fall riktvärden för buller ut-

5 omhus kan innehållas behöver man normalt inte kontrollera riktvärdena för buller inomhus då normal fasadisolering bör innebära att dessa bullerriktvärden kan innehållas. Buller från trafik till och från byggplatsen bör bedömas efter de riktvärden som gäller for trafikbuller. Trafik inom byggplatsen bör bedömas som byggbuller. Vid bedömning i fält ska hänsyn tas till bakgrundsnivån i det aktuella området. Om bakgrundsnivån är högre än gällande riktvärden ska bullret från byggarbetet inte bidra till att ljudnivån i det aktuella området ökar. Det är inte de enskilda maskinerna och fordonen som avses utan riktvärdena gäller för den sammanlagda ljudnivån som uppkommer vid användandet av maskiner och fordon. Om byggverksamheten pågår sammanlagt mindre än en månad tillåts dag- och kvällstid en höjning med 10 dba. Vid högst sex månader tillåts dag- och kvällstid en höjning med 5 dba. Buller från byggarbetsplatser ska inte överskrida nedanstående värden. BYGGARBETSPLATS EKVIVALENTNIVÅ, UTE BOSTÄDER, VÅRD, HOTELL, UNDERVISNINGSLOKALER OCH MOTSVARANDE KONTOR REKREATIONS- OMRÅDEN Dagtid (kl 07-19), Utomhus 60 70 - Dagtid (kl 07-19), Inomhus 45 1) 45 - Kvällstid (kl 19-22) samt lördag, söndag och 50 65 - helgdag (kl 07-19), Utomhus Kvällstid (kl 19-22) samt lördag, söndag och 35 2) - helgdag (kl 07-19), Inomhus Nattetid (kl 22-07) Utomhus 45 2) - - Nattetid (kl 22-07) Inomhus 30 2) Nattetid (kl 22-07) Utomhus Maximalnivå 70 3) - - Nattetid (kl 22-07) Inomhus Maximalnivå 45 2) - - 4. Byggarbetsplats Där inte annat anges redovisas angivna värden som dba, ekvivalentnivå, frifältsvärde för tidsperioder. 1) För undervisningslokaler gäller ekvivalentnivå 40 dba inomhus. 2) Gäller ej undervisningslokaler. 3) Gäller ej undervisningslokaler, hotell samt vårdlokaler. 4.3 Externt industribuller Med externt industribuller menas buller från industrifastigheter och industrilokaler som ger störningar i omgivningen. Samma normer används t ex. för buller från fläktar, buller från rangerbangårdar, värmepumpar och dylikt som har bullerkällan utomhus. Externt industribuller regleras i Naturvårdsverkets allmänna råd (SNV RR 1978:5). Även mätförfarandet regleras i nämnda råd samt i Naturvårdsverkets meddelande 6/1984 I SNV 1978:5 finns en tabell för högsta ljudnivå från befintlig industri. Här accepteras 5 db högre ljudnivåer. Miljönämnden anser att denna tabell endast bör användas vid äldre industri som inte gjort någon till- eller ombyggnad (se tabell 5, sid 6). I samband med tillståndsprövning eller anmälan enligt miljöbalken ställs krav motsvarande nyetablering även för befintlig industri. De riktvärden som anges är så kallade frifältsvärden. Vid ljud med viss dominerande frekvens eller extremt låga frekvenser måste mätningen vara en frifältsmätning. De angivna riktvärdena gäller för den sammanlagda ljudnivån i mottagarpunkten, t ex inom en sluten gård, och inte för varje ljudkälla för sig. Miljönämnden har inte tillsyn vid buller inom eller mellan arbetslokaler. Däremot innebär tillsynsansvaret, enligt miljöbalken, att miljönämnden ser till att en industrianläggning inte ger upphov till mer än vissa ljudnivåer vid närliggande arbetslokaler som inte har bullrande verksamhet. Finns tillståndsbeslut eller godkänd anmälan enligt miljöbal-

6 ken för en industri, som anger andra rikt- eller gränsvärden för buller än de miljönämndens policy anger, tillämpas dessa. EXTERNT INDUSTRIBULLER, UTE Dagtid (kl 07-18) Ekvivalentnivå Kvällstid (kl 18-22) samt lördag, söndag och helgdag Ekvivalentnivå Nattetid (kl 22-07) Ekvivalentnivå Maxnivå BOSTÄDER, VÅRD, HOTELL, UNDERVISNINGSLOKALER OCH MOTSVARANDE KONTOR REKREATIONS- OMRÅDEN 50 (55) 60 (65) 50 45 (50) 55 (60) 45 40 (45) 55 50 (55) 40 55 5. Externt industribuller Samtliga värden anges som dba, frifältsvärde. Värden inom parantes gäller vid befintlig situation, de utan gäller vid nyetablering. I det fall värde inom parantes saknas gäller presenterat värde för såväl befintlig situation som vid nyetablering. 4.4 Buller från motorsportanläggningar och modellflyganläggningar Naturvårdsverkets riktvärden för motorsport- och bilprovningsbanor (NFS 2004:16) styr tillsynen av Malmös motorbanor. Malmö stad har dock valt att sänka riktvärdet för bostäder till samma nivå som för vårdlokaler samt undervisningslokaler. MOTORSPORTANLÄGGNINGAR, UTE BOSTÄDER, VÅRD, HOTELL, UNDERVISNINGSLOKALER OCH MOTSVARANDE KONTOR REKREATIONS- OMRÅDEN Dagtid (kl 07-19) 55 (60) - 55 Kvällstid (kl 19-22) samt lördag, söndag 50 (55) - 50 och helgdag 6. Motorsportanläggningar Samtliga värden anges som dba FAST, frifältsvärde. Värden inom parantes gäller vid befintlig situation, de utan gäller vid nyetablering. I det fall värde inom parantes saknas gäller presenterat värde för såväl befintlig situation som vid nyetablering. Nattetid bör bullrande verksamhet inte förekomma vid motorbanor. En motorsportbanas bullerpåverkan till omgivningen sker oftast genom att högsta ljudnivåer vid närmast belägna bostäder redovisas. Flera olika former av transmissionsljud kommer från en motorbana som bidrar till den totala ljudnivån från banan, t ex bromsljud, däckljud och motorljud från fordonen. Motorsport- och bilprovningsbanor är anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Naturvårdsverkets riktvärden för motorbanor gäller även modellflyganläggningar. På dessa anläggningar används såväl radiostyrda modellflygplan med förbränningsmotor som elflygplan och segelflygplan. Det är modellflygplan med förbränningsmotor som kan orsaka buller i omgivningen. Eftersom flygningen sker på hög höjd får ljudet ett stort utbredningsområde. Bullret är relativt högfrekvent och kan jämföras med en getingsvärm. Attityden mot modellflyg är ofta negativ. Man uppfattar ingen nyttoaspekt i företeelsen och störs därför extra mycket. Ljudnivåer och mätförfarande från modellflyganläggning är de samma som finns under motorsportanläggningar. Vid mätning ska 80 % av den totala flygkapaciteten för banan vid ett och samma tillfälle vara upp i luften.

7 4.5 Buller från skjutbanor För buller från skjutbanor och skjutfält gäller Naturvårdsverkets riktvärden för skjutfält och skjutbanor (SNV RR 1981:2). Olika värden gäller beroende på om det handlar om en nyanläggning av en bana (eller en väsenlig ombyggnad av en befintlig) eller en befintlig bana (eller en mindre om- eller tillbyggnad av en sådan). SKJUTBANOR MAXNIVÅ, UTE IMPULSE BOSTÄDER, VÅRD, HOTELL, UNDERVISNINGSLOKALER OCH MOTSVARANDE KONTOR REKREATIONS- OMRÅDEN Dag och kväll (07-22) 65 (65-80) - 60 (60-75) Nattetid (kl 22-07) 55 (55-65) - 55 (55-65) 7. Skjutbanor Samtliga värden anges som dba, frifältsvärde. Värden inom parantes gäller vid befintlig situation, de utan gäller vid nyetablering. Vid en nylokalisering är målet givetvis att så få människor som möjligt ska uppleva sig som störda. Detta når man enligt Naturvårdsverket då bullervärdena håller sig under riktvärdet 65-70 dbai. Miljönämnden har valt att vid nyetableringar endast ange det lägre riktvärdet som acceptabelt, detta för att skapa en godtagbar miljö. Om det är svårt att nå ner till de gällande bullerriktvärdena kan istället olika former av begränsningar göras, tex. av verksamhetens skjuttider, vapentyper och kalibrar. Konflikter mellan skytte och omgivning är vanligast under skjutningar på helger och kvällstid, varför det kan vara lämpligast att begränsa verksamheten på dessa tider. Riktvärdena ska utgöra utgångspunkt och vägledning för den individuella bedömning som bör göras i varje enskilt fall. Särskilda skäl kan således medföra att man gör avsteg både uppåt och neråt från de angivna värdena. Den osäkerhet i mätresultaten som mätning av skjutbuller ger, inryms i de intervall som redovisas ovan. Faktorer som skjutfrekvens, risk för reflexer, vindriktning, förekomst av övriga bullerkällor som påverkar bakgrundsnivån, områdestyp samt tidpunkt för skjutningen påverkar störningsupplevelsen och är därmed av betydelse för vilka ljudnivåer som bör accepteras i det enskilda fallet. För befintliga banor gäller att om de uppräknade faktorerna indikerar en betydande störning bör de lägre nivåerna i intervallen gälla som riktvärde och vice versa. Riktvärdena avser frifältsvärden, alltså värden som ej påverkas av reflexer. Utsätts närboende även för reflekterat ljud (t ex vid en uteplats) ökar störningen, varför riktvärden i den nedre delen av respektive intervall bör eftersträvas. För befintliga banor bör en nivå motsvarande den nedre tredjedelen av intervallen eftersträvas. Skulle dessa värden överskridas bör rimliga byggnadstekniska åtgärder vidtas för att reducera ljudnivåerna. Skulle ljudnivåerna ligga i den mellersta eller översta tredjedelen av intervallen efter vidtagna byggnadstekniska åtgärder eller om sådana åtgärder bedöms vara orimliga, bör vissa tidsrestriktioner införas för att minska olägenheterna. 4.6 Buller från musikarrangemang Buller från musikarrangemang och liknande regleras i Socialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer (SOSFS 2005:7). De tidsbegränsningar som tillämpas i Malmö stad för musikarrangemang utomhus är: söndag torsdag, fram till kl. 23.00 fredag lördag, fram till kl. 01.00

8 BULLER FRÅN MUSIKARRANGEMANG ARRANGEMANG RIKTADE TILL VUXNA ARRANGEMANG FÖR BÅDE VUXNA OCH BARN ARRANGEMANG RIKTADE TILL BARN Ekvivaltentnivå, ute 100 97 90 Maximalnivå, ute 115 110 110 8. Buller från musikarrangemang Samtliga värden anges som dba, frifältsvärde. Riktvärdena gäller främst för att minimera risken för så kallad tinnitus, som är ett ökande problem i samhället vid för höga ljudnivåer. Miljönämnden har rätt att stoppa ett arrangemang som överstiger gränsvärdena och som därmed innebär en risk för människors hälsa, eftersom ett tillstånd till ett musikarrangemang alltid omfattas av villkor med begränsningar av ljudnivåerna. Mätningar av ljudnivån (frifältsmätningar) sker under en representativ tid för arrangemanget, vilket bedöms från fall till fall. En lämplig tidsperiod är minst tio minuter, där även tysta sekvenser tas med. Mätning kan ske vid olika positioner i publikhavet, men vid t ex Malmöfestivalens konserter har mätningarna skett vid mixerborden, för att kunna ha en problemfri kommunikation med ljudtekniker för spelningen. Eftersom ljudet reflekteras på olika sätt är skillnaden i ljudnivå mellan exempelvis framför en högtalare och mitt i publikhavet försumbar (dvs +/- 3 dba). För närboende gäller andra riktvärden än för besökare. Här används Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller (utomhus, vid boendes fasad) respektive Socialstyrelsens SOSFS 2005:6 (inomhus). 5. Icke reglerade bullerkällor Nedan redovisade bullerkällor finns inte reglerade i allmänna råd eller riktlinjer och bedöms därför enligt de befintliga råd och riktlinjer som bäst anses överrensstämma med källan. 5.1 Buller från gasolkanoner Gasolkanoner används på åkrar med vissa grödor för att skrämma bort skadedjur. Kanonerna används framförallt vid gryning och skymning, då djuren är som mest aktiva. Vidare används kanonerna bara när grödan är ung och sårbar (dvs en period på några veckor). Ljudet från en gasolkanon kan beskrivas som ett pistolskott. Eftersom dessa ljud påminner om varandra används idag riktvärdena för nyanläggning av skjutbanor vid reglering av ljudnivån från gasolkanoner. Gällande riktvärden uppfylls oftast 400 meter från gasolkanonen. Ljud från gasolkanoner mäts liksom ljud från skjutbanor med tidsvägning Impuls. Ljudnivåmätning utförs i enlighet med Buller från skjutbanor (SNV 1981:2) och samma riktvärden som Naturvårdsverkets värden för skjutbanor gäller. 5.2 Buller från kyrkklockor Ljudnivåmätning utförs i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller (SNV RR 1978:5). De riktvärden som anges i råden gäller. 5.3 Buller från vindkraftverk Vindkraftverkens två huvudsakliga bullerkällor är det aerodynamiska bullret från rotorn och mekaniskt buller från nav med växellåda. Bullret är i allmänhet bredbandigt av vind-

9 suskaraktär, men även rena toner kan förekomma. I vissa fall kan även lågfrekvent buller förekomma. Detta problem kan lösas med en uppströmsplacerad rotor. De riktvärden som tillämpas för bedömning av buller utomhus från vindkraftverk är de som anges för industriverksamhet, Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller (SNV RR 1978:5). Vid bedömningen har i de flesta fall nattvärdet 40 dba angetts som villkor av tillståndsmyndigheten. Vissa vindkraftverk alstrar buller i form av rena toner. Dessa upplevs mer störande än annat buller. Buller som innehåller rena toner är också lättare att uppfatta även i kombination med annat ljud vilket innebär att ljudet inte så lätt maskeras av det naturliga vindbruset. Om ljudet innehåller rena toner ska därför den ekvivalenta ljudnivån vara ett värde 5 dba-enheter lägre. 5.4 Buller från vattensporter Vattensportbuller, såsom vattenskoteråkning och vattenskidor är en störning för såväl människor som djur, t ex häckande sjöfåglar. Idag är ljudnivån från motorerna mycket hög och därför är stor restriktivitet nödvändig. Vattenskoteråkning är reglerad i vattenskoterförordningen (SFS 1993:1053). Det är viktigt att vattensport bara sker på sådan plats att intrånget i naturen och mot människan är så litet som möjligt. Buller från vattensport bedöms i enlighet med buller från motorsportanläggningar. 6. Gällande lagstiftning och regelverk 6.1 Plan- och bygglagen Från 1995-07-01 gäller PBL vid bygglovsansökningar, vilket innebär ändrad bygglovplikt. Enkelt uttryckt betyder detta att yttre förändringar alternativt ändrad användning kräver bygglov som sedan oftast ska följas av en bygganmälan. Inre tekniska förändringar kräver endast bygganmälan. Då någon gör en bygganmälan ska stadsbyggnadskontoret kalla till samråd med byggherren, den kvalitetsansvarige och andra intressenter som t ex miljöförvaltningen. Vid byggsamrådet ska byggherren lämna förslag till en kontrollplan som stadsbyggnadsnämnden sedan beslutar om. Kontrollplanen ska innehålla kontrollpunkter gällande de störningsskydd som anges i detaljplanen samt beräkningar som visar att gällande riktvärden uppfylls. Kontrollplanen bör även redovisa vilka åtgärder som är nödvändiga för att klara bullerriktvärdena 6.2 Miljöbalken Miljöbalken är ett lagrum som började gälla 1 januari 1999 och reglerar både miljö- och hälsoskydd. När det gäller buller så är det främst miljöbalkens andra och nionde kapitel som är tillämpbara. I nionde kapitlet definieras det som i miljöbalken kallas för olägenhet för människors hälsa på följande sätt: Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig (9 kap 3 ). Till exempel är en fastighetsägare skyldig att tillse att fastigheten inte medför olägenhet för människors hälsa (9 kap 9 ). Av andra kapitlet framgår de allmänna hänsynsreglerna som bl a säger att den som ska bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska: kunna visa att verksamheten eller åtgärden inte medför någon olägenhetsrisk för människors hälsa (bevisbörderegeln, 2 kap 1 ), skaffa sig den kunskap som behövs om verksamheten eller åtgärden för att eliminera olägenhetsrisken för människors hälsa (kunskapskravet, 2 kap 2 ) samt

10 vidta de försiktighetsåtgärder som behövs för att eliminera olägenhetsrisken för människors hälsa (försiktighetsprincipen, 2 kap 3 ) Enligt miljöbalken ska den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder även fortlöpande genomföra egenkontroll på sin verksamhet för att eliminera risken för uppkomst av olägenhet för människors hälsa. 6.3 Miljöprogrammet, Malmö stad I Miljöprogram för Malmö Stad 2003-2008 har det satts upp ett mål som lyder: Vid nybyggnad skall bostäder ha en tyst sida där ljudnivån vid fasaden ej överstiger 40 dba ekvivalent ljudnivå (M58). För att uppfylla detta mål måste stor möda läggas vid planering av nya bostadsområden, med avseende på bland annat placering av byggnadskroppar och störningsskydd. För att säkerställa varaktigheten av den tysta sidan är det viktigt att ställa krav, bl a i samband med bygglovshanteringen, avseende ljudnivåer för de tekniska installationer. Dit räknas exempelvis fläktar, kylaggregat och frånluftsdon som ofta monteras på innergårdar. 7 Källhänvisning, litteratur, författningar mm Boverkets Byggregler BBR 1999. Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Handlingsplan mot buller (SOU 1993:65). Miljöhälsorapport 2001, SOS 2001-111-1. Miljöprogram för Malmö Stad 2003-2008 Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser [till 2 kap. och 26 kap. 19 miljöbalken], NFS 2004:15 Naturvårdsverkets riktvärden för Motorsport- och bilprovningsbanor (NFS 2004:16) Naturvårdsverkets riktvärden för skjutfält och skjutbanor (SNV RR 1981:2) Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer, SOSFS 1996:7. Statens Naturvårdsverk, Råd och Riktlinjer Externt industribuller allmänna råd, SNV 1978:5. Svensk standard SS 02 52 68 Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell. Svensk standard SS 02 53 68 25267:2004 Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder.