INFO SJUTTON FRÅGOR OCH SVAR OM: Örebro Preventionsprogram En kunskapsbaserad föräldramötesmetod med syfte att förebygga tidig alkoholdebut, berusningsdrickande och normbrott ÖREBRO PREVENTIONSPROGRAM
innehåll 2 Förord 3 Fråga 1. Vad är Örebro Preventionsprogram? 4 Fråga 2. Vad menas med prevention? 4 Fråga 3. Varför talar man om program? 5 Fråga 4. Vad är det för fel på den gamla hederliga ANT-undervisningen? 5 Fråga 5. Varför föräldrar? 6 Fråga 6. Har föräldrar verkligen kvar något inflytande över sina barn, när de blivit tonåringar? 6 Fråga 7. Är det inte så att barnen snarare gör som vi gör än gör som vi säger? 7 Fråga 8. Är det inte en myt att våra ungdomar dricker mycket? 8 Fråga 9. Visst dricker ungdomar ibland, men det är väl inte så skadligt? 9 Fråga 10. Varför tar man upp ungdomsdrickande med föräldrarna innan det är aktuellt? 10 Fråga 11. Hur genomförs ÖPP i praktiken? 11 Fråga 12. Vad är poängen med föräldraöverenskommelser? 12 Fråga 13. Hur når man de föräldrar som inte kommer på föräldramötena? 13 Fråga 14. Vad kan man förvänta sig för resultat av ÖPP? 14 Fråga 15. Vad är nytt med denna föräldramötesmetod jämfört med andra? 15 Fråga 16. Vad krävs för att jag skall kunna använda ÖPP i min kommun, skola eller förening? 15 Fråga 17. Vart vänder jag mig för att få mer information? 16 Läsförslag 16 Länkar
FÖRORD Örebro Preventionsprogram (ÖPP) är ett exempel på en forskningsbaserad metod att förebygga tidig alkoholdebut, minskat berusningsdrickande och även normbrott bland ungdomar. Grundtanken är att minska ungdomars alkoholbruk genom att rikta sig till deras föräldrar. Programmet har utvecklats av forskare vid Örebro universitet och det har testats och utvärderats med lovande resultat i fyra högstadieskolor i Örebro och Kumla under en treårsperiod, 1999 2001. Studien, som publiceras i en kommande doktorsavhandling, har finansierats av Statens folkhälsoinstitut. I kommunerna frågar man efter verkningsfulla metoder för det förebyggande arbetet som är både kostnadseffektiva och enkla att använda. ÖPP har blivit en populär metod som fått en ansenlig spridning. Det finns en stor efterfrågan på kunskap om metoden, varför Statens folkhälsoinstitut har tagit fram denna broschyr och även en metodhandbok tillsammans med Nikolaus Koutakis, doktorand vid Örebro universitet. Utredarna Johanna Ahnquist och Lena Bergman, Statens folkhälsoinstitut, har varit redaktörer för skrifterna. Det bör framhållas att denna enkla, men till synes effektiva, föräldramötesmetod inte ensamt kan ersätta övrigt preventionsarbete i kommunen och skolan. Föräldramötesmetoden kan däremot ses som en viktig beståndsdel i ett generellt och långsiktigt lokalt preventionsarbete. I denna skrift ges en kortfattad, praktisk beskrivning av metoden. Den är uppbyggd kring de vanligaste frågorna om ÖPP från dem som vill genomföra föräldrainsatsen i den egna kommunen, skolan eller föreningen. 2
1. VAD ÄR Örebro Preventionsprogram? Örebro Preventionsprogram, ÖPP, är en forskningsbaserad föräldramötesmetod som syftar till att förebygga tidig alkoholdebut och berusningsdrickande, men som även visat sig vara effektiv när det gäller att förebygga andra normbrytande beteenden som skolk, snatteri och skadegörelse. Programmet består av korta föräldraträffar (15 20 minuter) en gång per termin i anslutning till ordinarie föräldramöten under skolår 7 9. Forskningsbaserade argument presenteras som visar att barn som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker mer alkohol under ungdomsåren. Vidare har det stor betydelse för ungdomarnas alkoholvanor att föräldrarna markerar för sina barn att det inte är okej att dricka när man är tonåring. Föräldrarna uppmanas att diskutera detta med varandra och att göra överenskommelser inom föräldragruppen när det gäller regler och normer kring alkoholdrickande, liksom kring andra frågor som föräldrar tycker är angelägna, till exempel vilka tider som ska gälla för barnen eller hur man hanterar föräldrafria fester. Förklaringen till att programmet är verksamt när det gäller att förebygga inte bara tidig alkoholdebut och berusningsdrickande, utan även mobbning, snatterier och andra normbrott antas vara att föräldrarna, genom att ta del av programmet, stärks att bli tydligare i sitt föräldraskap. Det ger i sin tur effekter på barnens beteende. Programmet är avsevärt mindre omfattande än andra föräldraprogram som COPE, Föräldrakraft och STEG-FÖR-STEG. Det innehåller inga moment som främjar positiv uppmärksamhet och inte heller avsnitt där föräldrarna får öva sig i olika förhållningssätt. Likheten består i betoningen på klar och tydlig kommunikation kring normer för bruk av alkohol och andra riskbeteenden. Med en forskningsbaserad insats menas att insatsen bygger på omfattande forskning och att den har testats och visat sig vara effektiv vid utvärdering och uppföljning. 3
2. Vad menas med prevention? Syftet med prevention är att förebygga problem av olika slag, det vill säga att agera innan problem uppstår. Det är ett proaktivt förhållningssätt. Inom den internationella preventionsvetenskapen bedrivs systematiska studier av de omständigheter eller faktorer som ger upphov till problem eller kan begränsa eller minska dessa. Sådana faktorer kallas riskfaktorer respektive skyddsfaktorer. Preventionsarbete går ut på att identifiera sådana förhållanden, det vill säga risk- respektive skyddsfaktorer, som är möjliga att testa och påverka. 3. Varför talar man om program? Forskarna använder ofta begreppet program. Det bygger på olika grundläggande delar eller komponenter. Man kan se ett program som en handlingsplan som är systematiskt uppbyggd. För det mesta krävs att de som använder metoden eller programmet utbildas och att det finns en handbok som tydligt redovisar den bakomliggande teorin, syftet och de olika delarna eller momenten. En av de viktiga idéerna bakom programtanken är att utveckla metoder som kan användas brett och på ungefär samma sätt. Den enskilda pedagogen eller socialarbetaren ska inte behöva uppfinna hjulet varje gång. Avsikten är också att tillförsäkra barnen och ungdomarna kvalitet i det förebyggande arbetet att de insatser som görs är meningsfulla och verkligen åstadkommer det som avses. Eftersom programmet har prövats vetenskapligt så vet man att det fungerar om det används som det är tänkt. Använder man bara delar av programmet, gör sina favoritövningar eller plockar russinen ur kakan, så riskerar man att misslyckas. Effekterna uteblir och tilltron till möjligheterna att bedriva ett meningsfullt förebyggande arbete rubbas. 4
4. Vad var det för fel på den gamla hederliga ANT-undervisningen? Skolans traditionella undervisning om Alkohol, Narkotika och Tobak (ANT) har främst handlat om att informera ungdomarna om alkoholens skadeverkningar. En vanlig strategi har varit att bjuda in en polis eller socialarbetare som informerar ungdomar om risken att fastna i missbruk. Ytterligare en strategi har varit att bjuda in en före detta alkoholist eller narkoman, så att ungdomarna själva ska få höra hur illa det kan gå. Visserligen kan sådana insatser höja ungdomarnas faktakunskaper, men det har inte kunnat visas att det har påverkat deras faktiska beteende. Att rikta informationen till barnens föräldrar har också varit en relativt vanlig strategi. I vissa fall har föräldrar bjudits in till ANT-kvällar då kommunens fältassistent informerat om alkoholens skadeverkningar. I andra fall har klassläraren visat en pedagogisk film om ungdomar och alkohol i anslutning till det ordinarie föräldramötet. Dessa strategier har inte heller visat sig vara verkningsfulla när det gäller att minska ungdomarnas alkoholkonsumtion. 5. Varför föräldrar? Det behövs nya strategier för att minska ungdomars alkoholdrickande. I många kommuner och skolor finns såväl viljan som ambitionen att förändra sitt arbetssätt. Preventionsforskningen visar att det är just föräldrar som är den stora och betydelsefulla resursen i ett framgångsrikt förebyggande barn- och ungdomsarbete. Föräldrarna är de som är viktigast och alla föräldrar vill sina barns bästa. Därför är det också självklart viktigt att engagera föräldrarna i det förebyggande arbetet. Många skolor upplever att de fått ett allt större ansvar för elevernas fostran och för att hantera sociala problem av olika slag. Ett nära samarbete mellan skolan och föräldrarna är en betydelsefull, men ofta underskattad, möjlighet i det förebyggande arbetet. För att nå framgång gäller det dock att involvera föräldrarna det räcker inte att bara informera dem. 5
6. Har föräldrar verkligen kvar något inflytande över sina barn, när de har blivit tonåringar? Hur stort inflytande har man egentligen som förälder till barn som kommit upp i högstadieåldern när det gäller exempelvis alkohol? Föreställningen att barnen nu har blivit så stora att det föräldrarna säger och gör inte spelar någon roll och att kompisarna är mycket viktigare, är inte ovanlig. Men forskningen visar att det inte alls är så. Familjen och föräldrarna har i själva verket störst betydelse som skydd för att unga inte ska få problem och hamna snett i tillvaron. Varma och tydliga föräldrar gör skillnad. Speciellt viktigt är det att föräldrar verkligen tydliggör sin inställning i viktiga frågor, som exempelvis sin inställning till alkohol och ungdomsdrickande. 7. Är det inte så att barnen snarare gör som vi gör än gör som vi säger? En vanlig föreställning är att föräldrar genom att bjuda sina barn på alkohol avdramatiserar det här med alkohol och därmed gör det mindre spännande att pröva. De låter barnen pröva för att de inte ska dricka med sina kamrater, utom synhåll för föräldrarna och utom deras kontroll. Det fungerar dock inte i praktiken, det är faktiskt precis tvärtom. Forskning har visat att barn till föräldrar som har en tilllåtande inställning till ungdomsdrickande, tenderar att dricka mer alkohol än barn vars föräldrar har en tydligt restriktiv hållning. Forskning har även visat att ungdomar som växer upp i hem där det råder en tillåtande attityd till ungdomsdrickande, löper större risk att drabbas av alkoholrelaterade problem under ungdomsåren. Ungdomar socialiseras både genom våra handlingar och genom samtal och vägledning. Det är inte så att ungdomar bara gör som vi gör och struntar i vad vi säger. En uttalat restriktiv inställning till ungdomsdrickande gör skillnad. 6
8. Är det inte en myt att våra ungdomar dricker mycket alkohol? Många föräldrar svävar i okunnighet om hur mycket deras barn faktiskt dricker. Åtskilliga tänker att det där med alkohol- och drogproblem, det gäller nog inte mitt barn som är så pålitligt. Redan i skolår 7 är det förhållandevis många barn som har druckit alkohol. En viktig utgångspunkt för ÖPP-projektet är resultaten av en stor undersökning av ungdomars alkoholvanor som genomfördes i Köping för några år sedan. Figur 1 visar andelen ungdomar i olika skolår som själva uppgivit att de druckit sig berusade minst en gång under terminen. I skolår 7 uppgav 25 procent av flickorna och drygt 15 procent av pojkarna att de hade druckit så mycket att de känt sig berusade minst en gång under terminen. I skolår 9 var motsvarande siffra över 50 procent bland både flickor och pojkar. Andelen ungdomar som dricker sig berusade ökar således snabbt med åldern. Ju äldre ungdomarna är, desto större andel svarar att de har varit berusade (Koutakis & Stattin, 2003). Figur 2 visar andelen pojkar och flickor i olika skolår som uppgivit att de druckit så mycket att de känt sig berusade mer än tio gånger under det senaste året vilket måste sägas vara ett mått på ett avancerat ungdomsdrickande. I skolår 9 uppgav mellan 20 och 30 procent av alla ungdomar att de druckit så mycket att de känt sig berusade mer än tio gånger det senaste året (Koutakis och Stattin, 2003). Det är med andra ord vanligt att högstadieungdomar berusar sig på alkohol, vanligare än vad föräldragenerationen säkert i allmänhet föreställer sig. Procentuell andel elever 100 Procentuell andel elever 60 80 60 40 50 40 30 20 pojkar flickor 20 10 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 gy 1 gy 2 gy 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 gy 1 gy 2 gy 3 Diagram 1. Procentuell andel elever i olika skolår som uppger att de druckit så mycket att de känt sig berusade minst en gång under den senaste terminen. Diagram 2. Procentuell andel elever i olika skolår som uppger att de druckit så mycket att de känt sig berusade mer än 10 gånger under det senaste året. 7
9. Visst dricker ungdomar ibland, men det är väl inte så skadligt? Många föräldrar kanske resonerar så här: Visserligen dricker mitt barn alkohol, men det är väl inte så skadligt? Se på mig, jag drack när jag var ung och inte tog jag någon skada av det. Bara för att man dricker alkohol någon gång emellanåt, behöver man väl inte bli alkoholist? Under tonårsperioden testar många unga gränser och beter sig på ett sätt som inte alls är bra för dem själva, de prövar att dricka alkohol, att röka och skolka. De allra flesta unga passerar visserligen denna period utan några större bekymmer och utan att fastna i någon form av problem eller missbruk. Men forskning har samtidigt visat att unga som debuterat tidigt med alkohol löper ökad risk på både kort och lång sikt att utveckla alkohol- och drogmissbruk och att dra på sig akuta skador av olika slag. Exempel på allvarliga risksituationer är olyckshändelser, slagsmål, våld, snatterier och riskfyllda eller oönskade sexuella situationer. Ungdomar som är berusade riskerar att göra saker som de inte skulle ha gjort som nyktra, sådant de ångrar och sådant som kan få allvarliga negativa sociala konsekvenser. Det finns många goda, vetenskapligt väl underbyggda skäl att skjuta upp ungdomars alkoholdebut och minska deras berusningsdrickande. 8
10. Varför tar man upp ungdomsdrickande med föräldrarna långt innan det är aktuellt? När forskarna vid Örebro universitet tog initiativ till ÖPP var det mot bakgrund av forskningsrön som visade betydelsen av de normer kring alkoholdrickande som föräldrar förmedlar till sina barn. Det är viktigt att föräldrarna talar med sina barn om alkohol och tydliggör att det inte är okej att dricka när man är tonåring. Det spelar också stor roll att föräldrar får stöd av andra föräldrar och förmedlar detta budskap till sina barn så klart och begripligt som möjligt. Om man ska ha möjlighet att förebygga gäller det att agera innan problemen uppstår, i det här fallet innan ungdomarna har börjat testa alkohol. Det har visat sig att en majoritet av alla föräldrar har en restriktiv syn på ungdomsdrickande då deras barn är mindre, men i takt med att barnen blir äldre, tenderar föräldrarna att bli mer tillåtande. ÖPP utgår från detta förhållande. Programmet påbörjas innan barnen har börjat dricka och då föräldrarna som regel fortfarande har en restriktiv inställning till ungdomars alkoholkonsumtion. Syftet är att vidmakthålla en sådan restriktiv hållning även då barnen kommer upp i tonåren. 9
11. Hur genomförs ÖPP i praktiken? Med tanke på att dagens föräldrar nästan alltid har ont om tid får programmet inte bli för omfattande. Budskapen ska vara enkla att förstå även klockan åtta en torsdagskväll efter en lång arbetsdag. Informationen måste därför snabbt fånga föräldrarnas intresse och skapa förtroende, argumenten måste hålla även för de mest kritiska frågor. Programmet är därför enkelt och består av korta föräldraträffar en gång per termin, efter ett av de ordinarie föräldramötena i skolår 7 9 (i skolår 6 9 om skolan är en 6 9-skola). Träffarna leds av en särskilt utbildad föräldrapresentatör. Programmet har hittills främst använts i skolmiljö, men skulle likaväl kunna användas på andra håll där föräldrar till ungdomar umgås eller träffas regelbundet, exempelvis inom en idrottsförening. Föräldraträffarna tar cirka 15 20 minuter och består av åtta olika moment: 1. Introduktion där föräldramötespresentatören kort redogör för syftet med presentationen. 2. Presentation av forskningsresultat kring ungdomsdrickande, faktorer som hänger ihop med ungdomsdrickande och vilken betydelse föräldrars inställning till alkohol har i sammanhanget. 3. Presentation av vad föräldrar kan göra exempelvis vikten av att inta en restriktiv hållning till ungdomsdrickande och att tydliggöra detta förhållningssätt i familjen på ett konkret och klart sätt. 4. Presentation av förtjänsterna med att föräldrarna tillsammans sätter upp gemensamma regler och normer kring sådant de anser vara angeläget i allmänhet och kring ungdomsdrickande i synnerhet. 5. Kort avslutning och sammanfattning. 6. Presentatörerna uppmuntrar sedan föräldrarna att diskutera på egen hand med varandra och träffa överenskommelser om normer och förhållningssätt. 7. Brev skickas hem till föräldrarna. Brevet är avsett att fungera både som minnesanteckningar till de föräldrar som har varit närvarande vid föräldraträffen och information till dem som av olika anledningar inte kunnat delta. 8. Utvärdering. 10
12. Vad är poängen med föräldraöverenskommelser? Överenskommelser mellan föräldrarna är uttryck för en föräldragrupps strävan att upprätthålla gemensamma regler. Det är inte en juridisk överenskommelse eller ett kontrakt och det finns inga sanktioner vid brott mot överenskommelserna. Tanken är bara att barn som umgås med varandra har nytta av att ha föräldrar som har ungefär samma regler och normer. Föräldraskapet underlättas även av detta. Många vardagskonflikter mellan tonåringar och tonårsföräldrar har med regler och gränssättande att göra och detta är ett sätt att minska eller eliminera sådana återkommande konflikter. När föräldrarna är överens, fungerar inte längre barnens klassiska argument alla andra får ju. Det är ett stöd för föräldrar att veta att andra föräldrar resonerar på samma sätt som de själva gör. 11
13. Hur når man de föräldrar som inte kommer på föräldramötena? Ett föräldramöte utgör ett bra forum för att få kontakt med elevernas föräldrar och ett utmärkt tillfälle för föräldrar att diskutera med varandra. Men alla föräldrar kommer inte till skolans föräldramöten. Hur gör man för att nå även dem? Alla kanske man inte kan få kontakt med på detta sätt. Men om en majoritet av föräldrarna tar del av ÖPP:s budskap, kan det spridas och få effekter även bland de föräldrar som inte kommit till träffen. Eftersom föräldraträffarna dessutom utgör ett återkommande inslag under hela högstadietiden, är chansen stor att det stora flertalet av föräldrarna deltar på åtminstone något möte. Slutligen sänds, som nämnts, en sammanfattande information hem till alla föräldrar efter varje föräldramöte. Alla föräldrar har därmed möjlighet att ta del av programmet och föräldragruppens överenskommelser oavsett om de varit med på träffen eller inte. 12
14. Vad kan man förvänta sig för resultat av ÖPP-arbetet? När föräldraprogrammet ursprungligen genomfördes, testades och utvärderades det av forskare vid Örebro universitet i fyra skolor i Örebro län (belägna i olika typer av bostadsområden; innerstad, miljonprogram och småstad) under tre års tid, mellan 1999 och 2001. Resultatet från utvärderingen visade att föräldrarna i skolor som genomförde programmet, i betydligt större utsträckning än i övriga skolor (kontrollskolor) vidmakthöll en restriktiv attityd till ungdomars drickande. Ungdomarnas dryckesvanor påverkades markant. Det frekventa berusningsdrickandet halverades och dessutom minskade elevernas normbrytande beteende, till exempel stölder, snatterier och skolk på de skolor där programmet genomfördes. Effekterna av preventionen var märkbar även för riskgrupper, det vill i det här fallet säga ungdomar som redan tidigt hade etablerade alkoholvanor. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att det är möjligt att förändra föräldrars hållning till ungdomars drickande och att detta i sin tur får påtagliga effekter på ungdomarnas drickande. 13
15. Vad är nytt med denna föräldramötesmetod jämfört med andra sätt att arbeta? Det är vanligt att föräldrar och lärare diskuterar alkohol och drogfrågor vid ett föräldramöte någon gång vid övergången mellan skolår 6 och 7. Örebro Preventionsprogram skiljer sig dock i vissa avseenden från dessa föräldramöten: * Informationen är tydlig och avgränsad och genomförs enhetligt. * Droppen urholkar stenen informationen återkommer ett par gånger om året under tre år. * Den person som informerar och leder diskussionen vid föräldramötet har utbildats i metoden. * Informationen till föräldrarna utgår inte från ideologiska eller moraliska värderingar utan från fakta som framkommit i forskning. * Informatören har en neutral hållning och tvingar inte på föräldrarna sina åsikter utan redovisar forskningsbaserade argument som underlag för föräldragruppens diskussion och ställningstagande. * Programmet tar upp ungdomsdrickande i allmänhet och inte endast ungdomars berusningsdrickande. * Det viktigaste som händer under de tre åren som föräldramötesinsatsen pågår antas vara att föräldrarna, genom att ta del av programmets olika delar, stärks i att bli tydligare i sitt föräldraskap, vilket i sin tur ger effekter på barnens beteende. 14
16. Vad krävs för att jag ska kunna använda mig av ÖPP i min kommun, skola eller förening? Programmet kan genomföras inom såväl skola som föreningsliv och de som leder mötena kan vara allt från kommunens alkohol- och drogsamordnare, kommunens fältassistent, en lärare från skolan, skolkuratorn, skolsköterskan, till ledare inom föreningslivet. A och O för att nå framgång är trovärdighet. En förutsättning för att programmet blir väl mottaget och får effekt är att arbetet med ÖPP får stöd från skolans rektor eller ledning. I övrigt krävs naturligtvis god kunskap om metoden av den som ska leda programmet. Denna teoretiska och praktiska kunskap får man genom att gå en tvådagarsutbildning till föräldramötespresentatör. 17. Vart vänder jag mig för att få mer information? Via Örebro Universitets hemsida www.oru.se/bsr/koutakis alternativt Folkhälsoinstitutets hemsida www.fhi.se/skolanforebygger kan du få mer detaljerad information om ÖPP. Där står också vem man kan vända sig till för att gå en utbildning till föräldramötespresentatör, eller få tag på någon som kan föreläsa om metoden. 15
Läsförslag Andréasson S, red. Den svenska supen i det nya Europa. Nya villkor för alkoholprevention. En kunskapsöversikt. Stockholm: Statens folkhälsoinstitutet; 2002. Bremberg S, red. Nya verktyg för föräldrar. Förslag till nya former av föräldrastöd. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2004. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Skolelevers drogvanor 2005. Rapport 90. Stockholm: CAN; 2005. Ferrer-Wreder L, Stattin H. Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga. En forskningsöversikt. Stockholm: Statens institutionsstyrelse, Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete; 2005. Ferrer-Wreder L, Stattin H och Karlsson E, red. Föräldrastöd i teori och praktik. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ); 2003. Folkhälsoinstitutet: Nya möjligheter. Nya metoder för föräldrastöd från förskolan till tonåren. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, 2005. Sundell K, Forster M. En grund för att växa: forskning om att förebygga beteendeproblem hos barn. Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad; 2005. Länkar Alkoholkommittén www.alkoholkommitten.se Iowa Strengthening Families Program (ISFP) www.strengtheningfamilies.org Statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Stadprojektet Föräldraprogrammet Steg för Steg www.stad.org Stockholm Stads FoU enhet. Hemsida om prevalens; riskfaktorer och intervention www.prevention.se Örebro Universitet www.oru.se 16
Örebro Preventionsprogram (ÖPP) är ett exempel på en forskningsbaserad metod med syfte att förebygga tidig alkoholdebut, minskat berusningsdrickande och även normbrott bland ungdomar. Grundtanken är att minska ungdomars alkoholbruk genom att rikta sig till deras föräldrar. Programmet har utvecklats av forskare vid Örebro universitet och har testats och utvärderats med lovande resultat i fyra högstadieskolor i Örebro och Kumla. I kommunerna frågar man efter verkningsfulla metoder för det förebyggande arbetet som är både kostnadseffektiva och enkla att använda. ÖPP har blivit en populär metod som fått en ansenlig spridning. Det finns en stor efterfrågan på kunskap om metoden, varför Statens folkhälsoinstitut har tagit fram denna informationsbroschyr och även en metodhandbok tillsammans med Nikolaus Koutakis, doktorand vid Örebro universitet. EN SKRIFT FRÅN STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT I SAMARBETE MED ÖREBRO UNIVERSITET ISBN: 91-7257-470-4 TFN: 08-566 135 00 WEBB: www.fhi.se/skolanforebygger