Årsrapport 2009 Årsredovisning 2008, Färjerederiet 1
Innehåll Rederichefen har ordet 3 Verksamheten 4 Färjeverksamheten 6 Teknik 7 Säkerhet och miljö 8 Varvsverksamheten 9 Förvaltningsberättelse 9 Årets resultat 9 Likviditet och finansnetto 10 Finansiella instrument 10 Finansiering och finansiell ställning 10 Anläggningstillgångar 10 Nyckeltal personal 11 Framtidsbedömning 11 Förslag till disposition av resultat enligt balansräkning 11 Rederirådets yttrande 11 Resultaträkning, 12 Nyckeltal, Kkr 12 Balansräkning, Kkr 13 Kassaflödesanalys, Kkr 14 Definitioner 15 Redovisningsprinciper 15 Noter 16 Färjerederiets råd 2009 20 2 Årsrapport 2009, Färjerederiet
Rederichefen har ordet Den positiva andan och det intensifierade arbetet med de tre strategiska målen, nöjda kunder, nöjda medarbetare och lönsamhet har präglat även 2009. Att kommande stora förändringar med bildandet av Trafikverket inför 2010 skulle gå Färjerederiet obemärkt förbi vore naturligtvis konstigt. Jag tror ändå att vi i förhållande till övriga Vägverket kunnat jobba vidare och stärka rederiets målsättningar ännu mera, då det sker förändringar i omvärlden. Redan i början av året kunde vi känna stark medvind då rederiet blev nominerat till årets Gnetpris av Skattebetalarnas Förening. Ett pris som delas ut till den eller de som hushållat med skattebetalarnas pengar och Gnetat utan att försämra säkerhet eller service. Att bli nominerad är ett pris i sig som sporrar. Att sedan vinna priset är naturligtvis oerhört stort. Speciellt i tider då mycket av skattefinansierad verksamhet ifrågasätts. Om vi istället tittar på verksamheten och utgifter som underhåll, så har 2009 varit ett tungt år. Mycket beroende på att många färjor haft sina torrsättningsperioder under 2009. Torrsättningar medför ofta överraskningar som är svåra att budgetera, vilket gör att vi har haft stora budgetöverdrag på underhållssidan. Trots detta har vi gjort ett bra resultat vilket i sig är glädjande. Den dagliga verksamheten fungerar bra och har så gjort en längre tid. Mycket tack vare kompetenta och engagerade medarbetare som sätter stolthet i att färjan avgår på rätt tid, med rätt bemanning och med hög säkerhet. Miljö är ett ständigt samtalsämne och kommer säkert att så vara under en lång tid framöver. Det är då glädjande att personalens strävan att köra mjukt givit resultat. Vi kan nu för tredje året i rad stoltsera med minskad drivmedelsförbrukning per körd distans. Vi har under året inte tagit emot några nybyggen, däremot har vi upphandlat och beställt två linfärjor som är under byggnad i Finland. Den ena ska ersätta en frigående färja på Hemsöleden som ett ytterligare led i vårt miljöarbete. Till sist vill jag som tidigare år lyfta på hatten och tacka alla medarbetare för 2009. Åter har alla visat att vi kan. Trots sjögång och mötande trafik har våra besättningar med säker hand styrt skutan i land och är väl värda en enloge för sitt engagemang. Anders Werner Rederichef Årsrapport 2009, Färjerederiet 3
Verksamheten Färjerederiet var under 2009 ett av Vägverkets verksamhetsområden. I april 2010 kommer verksamheten i Färjerederiet att i sin helhet överföras till det nybildade Trafikverket. Färjerederiets huvudsakliga verksamhet är sjölinjetrafik med vägfärjor. Färjerederiet driver 38 färjeleder i hela landet. De flesta av dessa färjeleder är i drift dygnet runt, året om. Färjerederiets fartyg transporterar cirka 12 miljoner fordon och 21 miljoner passagerare årligen. Detta gör Färjerederiet till ett av världens största rederier. Verksamheten leds från Vaxholm utanför Stockholm. Rederiets två varv, Tenö varv utanför Vaxholm och Fridhems varv i Lysekil, är även de inne i en förändringsfas. Varvens målsättning är att bli mindre beroende av underhållet på Färjerederiets egna fartyg. Varven har under året tagit emot både interna och externa kunder för underhåll, bottenbesiktningar och ombyggnationer. Färjerederiets största kund är Vägverkets regioner. De beställer trafiken på de 37 allmänna färjelederna och ger rederiet ramarna för servicenivå och tillgänglighet gentemot slutkunden. I den dagliga verksamheten är det dock slutkunden, våra trafikanter och passagerare, som är centrala när det gäller att utveckla och förbättra vår verksamhet. En av Färjerederiets leder, Ekeröleden, drivs på uppdrag av Ekerö kommun. Under året har ett antal åtgärder genomförts, för att öka andelen kunder utanför Vägverket. Detta arbete kommer att fortsätta under nästkommande år. Den långsiktiga målsättningen är att, med tydlig rederiprofil och stor lyhördhet för kundernas behov, kunna öka andelen extern finansiering från andra samhällsaktörer än Vägverket med bibehållen lönsamhet. Samtidigt kommer kunden Vägverket även fortsättningsvis att utgöra basen för vår verksamhet. Utgångspunkten för expansionen är vår kärnverksamhet, där Färjerederiet har mångårig erfarenhet av att leverera tillförlitliga och högkvalitativa sjötransportlösningar. Rederiet ligger i framkant när det gäller utveckling av teknik och säkerhetsfrågor och driver denna utveckling med egna resurser. Isöfärjan i sitt läge på Isön med Oviksfjällen i bakgrunden. Foto: Mats Eriksson, Färjerederiet. 4 Årsrapport 2009, Färjerederiet
Norrbotten 1. Avanleden Över Lule älv mitt emellan Boden och Luleå 2. Bohedenleden Över sjön Djupträsk vid Överkalix 3. Röduppleden Vid Polcirkeln över Kalixälven Västerbotten 4. Holmöleden Till Holmön utanför Umeå Ångermanland 5. Hemsöleden Vid höga kusten två mil norr om Härnösand Jämtland 6. Ammeröleden Vid E14 i Bräcke kommun till Ammerön 7. Håkanstaleden På Storsjön till Norderön från väster 8. Isöleden På Storsjön till Norderön från öster Uppland 9. Gräsöleden Norra Roslagen i Öregrund intill väg 76 Storstockholmsområdet 10. Adelsöleden På Mälaröarna mellan Munsö och Adelsö 11. Blidöleden Mellan Yxlan och Blidö, sydost om Norrtälje 12. Ekeröleden Vid E4 Slagsta/Fittja till Ekerö 13. Furusundsleden På väg 278 sydöst om Norrtälje 14. Ljusteröleden Vid väg 276 Östanå 15. Oxdjupsleden Mellan Värmdö och Rindö, väg 274 16. Skanssundsleden Mellan Mörkö och Södertörn 17. Vaxholmsleden Mellan Vaxholm och Rindö, väg 274 Närke 20. Vinöleden Vid väg 52 från Hampetorp till Vinön Östergötland 21. Skenäsleden Över Bråviken mellan Vikbolandet - Kolmården 22. Stegeborgsleden Över Slätbaken före inloppet till Göta kanal Blekinge 23. Aspöleden Från Karlskrona till Aspö Skåne 24. Ivöleden Till Ivön mellan Kristianstad och Bromölla Småland 25. Bolmsöleden Över sjön Bolmen mellan Bolmsö - Sunnaryd Bohuslän 26. Björköleden Från Göteborg till Björkö, väg 155 27. Bohus-Malmönleden Vid väg 171 till Bohus-Malmön 28. Gullmarsleden Vid Lysekil över Gullmarn, väg 161 29. Hamburgsundsleden Från Hamburgsund till Hamburgö 30. Hönöleden Göteborg till Hönö/Öckerö, väg 155 31. Kornhallsleden Vid Säve, väg 570 över Nordre älv 32. Lyrleden Från Orust till Lyrön 33. Malöleden Från Orust till Malö 34. Nordöleden Från Burö till Knippla, Hyppeln och Rörö 35. Svanesundsleden Mellan E6 och väg 160 vid Svanesund 36. Ängöleden Mellan Ängön och Bokenäset 7 8 6 5 4 1 3 2 Gotland 18. Fåröleden Väg 148 från Fårösund till Fårö Södermanland 19. Arnöleden Till Arnö, vid väg 55 (Enköping - Strängnäs) Dalsland 37. Sund-Jarenleden Över sjön Stora Lee väg till Halden Värmland 38. Högsäterleden Över Byälven vid väg 175 29 28 27 36 33 32 35 34 30 9 13 11 19 14 38 20 37 10 12 15 16 17 21 22 18 31 26 25 24 23 Årsrapport 2009, Färjerederiet 5
Färjeverksamheten Diagram 1 visar att antalet färjeleder mellan 2005 och 2009 har varit oförändrat. År 2006 övergick Adelsöleden från frigående till lindragen färja. Av diagram 2 framgår att antalet turer från 2005 har visat en viss ökning fram till 2008. Under 2009 sjönk antalet turer något delvis beroende på isläget. Ökningen 2007 kan till största delen relateras till extratrafiken vid Gullmarsleden i samband med att E6 Färjetrafiken stängdes under ett par månader för reparation Antalet överskeppade fordon har under 2009 ökat marginellt till 12,0 (11,9) miljoner fordon. Antalet ej fordonsburna passagerare visar en minskande trend och uppgår 2009 till 1,2 (1,3) miljoner. Antalet isvägar som har ingått i uppdraget är 7 (7) st. Miljoner turer, t o r Miljoner fordon, passagerare utan bil Diagram 1 Diagram 2 Färjor Under 2009 har två stycken nya linfärjor beställts för leverans 2010 och 2011. Under 2008 såldes en frigå- ende färja, Karolina. Under 2007 levererades en ny frigående färja, Jupiter. Sammanfattning antalsuppgifter 2005 2006 2007 2008 2009 Färjeleder, statliga 37 37 37 37 37 Färjeleder, ej statliga 1 1 1 1 1 Fartyg 62 61 62 61 61 Turer, t o r 547 426 547 627 555 376 555 184 550 451 Överskeppade fordon 11 578 286 11 764 591 12 159 383 13 150 829 13 459 467 Antal personbilsekvivalenter (PBE)* 12 578 056 12 822 616 13 499 706 13 150 829 13 459 467 Passagerare utan fordon 1 509 751 1 538 843 1 465 033 1 328 097 1 174 822 Antalsuppgifterna avser både statliga och ej statliga färjeleder. * Fordon <6m=1 PBE, 6-15m=2,5 PBE, 15-24m=4,5 PBE, Dispensfordon=9 PBE 6 Årsrapport 2009, Färjerederiet
Teknik Teknikavdelningen har under 2009 utfört följande större aktiviteter: Byggt ny färjevaktstuga till Holmöleden Tillverkat reservbrygga till de frigående lederna Reparerat stålbryggan på Svanesunds färjeläge Reparerat stålbryggor till färjelägen på Furusund och Blidö Reparerat samt modifierat stålbryggor på Bolmsöleden Upphandlat linspel till Bohedenleden Projekterat samt upphandlat ny färjevaktstuga till Sund-Jarenleden Installerat ny flytboj på Gräsöleden Påbörjat projekt Batman för registrering av ritningar på färjelägen Påbörjat projektering av nya färjelägen till Visingsötrafiken Projektering samt byggnation av ny dykdalb på Oxdjupsleden Projektering av nya färjelägen till Hemsöleden Påbörjat projektering av parkeringsläge på Ekeröleden Projektering samt byggnation av ett minireningsverk på Arnöleden Stabilisering och isolering av husgrund av Skanssundets färjevaktstuga Reparation av havererad skjutbrygga på Skanssundets färjeläge Tagit fram underhållsplaner för alla fasta anläggningar på färjelederna Besiktningar på ett stort antal vaktstugor och färjelägen Ombyggnation av vägfärjan Leeflora Påbörjat arbetet med ny slip och slipvagn till Bohedenfärjan Projekterat underlag för ny vajerupphandling Projekterat samt upphandlat två nya linfärjor Projekterat ombyggnation av färjan Elvira Specifikation för upphandling av nytt motorserviceavtal Specifikation för upphandling av propelleraggregat till västkustfärja Genomfört byte av trafikljus på färjan Svanhild Genomfört motorbyte på färjan Skidbladner Påbörjat projektering av motor och propellerbyte på färjan Nina Projekterat svävare till Holmöleden Påbörjat projektering av ny färja för Visingsötrafiken Fortsatt installation av bränsleflödesmätare på ett antal färjor Uppdaterat underhållsplaner för färjorna Genomfört ett antal rutinmässiga torrsättningar av färjor Årsrapport 2009, Färjerederiet 7
Säkerhet och miljö Avvikelser En avvikelse är allt som avviker ifrån normala rutiner. Antalet inrapporterade avvikelser var 534 (422) st under 2009. Barn- och handikappåtgärder Vid om- och nybyggnad av färjor tas hänsyn till handikappade och oskyddade trafikanters behov. Variationen av händelser har som vanligt varit stor. En stor del av avvikelserna handlar om tekniska problem. Under året var dessa avvikelser 200 (148) st. En ökning jämfört med året innan. Vid 80 (51) tillfällen har passagerare och/eller fordon varit inblandade i avvikelser. Det är en ökning, jämfört med 2008. Vid 30 (32) tillfällen har det upptäckts brister på säkerhetsutrustningen ombord. 12 (10) avvikelser handlar om vajrar som gått av eller varit nära att gå av. Vid 13 (18) tillfällen har vädret hindrat färjetrafiken. I de flesta fallen är det is, hård vind eller extremt vattenstånd som orsakat problemen. 18 (17) avvikelser handlar om skador på skrov eller förtöjningsutrustning. Vid 3 (3) tillfällen har vi råkat ut för ofrivilliga oljeutsläpp. Färjelägen har skadats vid 31 (31) tillfällen. Vid 9 (9) tillfällen har medarbetare skadats eller varit nära att skadas. Mindre läckage har uppstått vid 4 (3) tillfällen. Under 2009 har vi haft 2 (5) avvikelser rörande bränder ombord på färjorna. I ena fallet handlade det om en bil som drabbades av en mindre brand, vilken släcktes ombord med en pulversläckare. Den andra avvikelsen handlar om ett brandlarm som vid närmare undersökning visade sig vara falskt. Grundkänning har vi haft vid 1 (5) tillfälle. Bråk ombord eller hotfulla passagerare har genererat 11 (14) avvikelser. Vägverket Färjerederiet är ISM-certifierat sedan 1997 (ISM=International Safety Management code). Certifikatet är 5-årigt men efter auditering görs en påteckning varje år. Under 2007 fick vi ett nytt 5-årigt ISMcertifikat, efter auditering av Sjöfartsverket. Detta påtecknades under 2009. En av rederiets färjor får nytt propelleraggregat monterat vid Fridhems varv i Lysekil. Foto: Sören Stridsberg, Färjerederiet. Den 18 mars 2005 utfärdades certifikaten som visar att vårt integrerade verksamhetssystem (ISM, ISO 9001, ISO 14001, OHSAS 18001 samt AFS 2001:1) är godkänt. Regelbundet (nu var 9e månad) gör SP (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut) en revision för att säkerställa att vi lever enligt verksamhetssystemet och att det utvecklas. I oktober 2007gjorde SP en certifieringsrevision av Färjerederiet och i mars 2008 fick vi certifikat för en ny 3-årsperiod. Den senaste uppföljningsrevisionen genomfördes av SP i dec. 2009 med godkänt resultat. 8 Årsrapport 2009, Färjerederiet
Varvsverksamheten Den externa verksamheten på varven 2009 uppgår till 34,9% (40,5%) av omsättningen. Tenö varv har haft en positiv resultatutveckling och resultatet uppgår till 2,3 (1,9) Mkr. Utvecklingen på Fridhems varv har varit svagare och varvet visar en förlust på 0,7 Mkr, att jämföras mot en vinst på 0,1 Mkr föregående år. Förvaltningsberättelse Årets resultat Resultatet före skatt per den sista december uppgår till 51,5 Mkr vilket är 9,0 Mkr bättre än föregående år. Till stor del beror denna resultatförbättring på ökad produktivitet, huvudsakligen i dieselförbrukningen där rederiet sparat 7,1 Mkr varav 2,7 Mkr på en lägre förbrukning och 4,4 Mkr på grund av att det pris färjerederiet betalt för diesel utvecklats på ett mer gynnsamt sätt än index. En ökad trafikvolym mätt i antalet personbilsekvivalenter (PBE) och externa uppdrag, vilka har hanterats med befintlig kapacitet, har medfört produktivitetsförbättringar på 5,1 Mkr. Varvens resultat uppgår till 1,6 Mkr varav Tenö varv står för 2,3 Mkr och Fridhems har ett negativt resultat på 0,7 Mkr. En befarad kundförlust på 0,5 Mkr under senare delen av året drog ned resultatet på Fridhems varv. Jämfört mot föregående år har resultatet försämrats med 0,3 Mkr vilket beror på det försämrade resultatet på Fridhems varv. Drivmedelspriserna har sjunkit jämfört mot 2008. Genomsnittspriset under 2009 har varit 4,33 Kr/l jämfört mot 5,86 Kr/l under 2008. Lägre räntenivåer har medfört att räntekostnaderna har minskat med 10,4 Mkr Den genomsnittliga räntan på Färjerederiets lån vid årets slut uppgår till 0,79 % att jämföras mot 3,77 % vid samma tidpunkt förra året. Faktorer som påverkat resultatutvecklingen negativt är underhållskostnaderna för färjor och färjelägen som ökat med 9,5 Mkr en orsak till detta är att ett större antal färjor har torrsatts detta år än vad som var fallet förra året. En annan orsak som påverkat jämförelsen är att föregående år fanns intäkter av engångskaraktär som var 3,7 Mkr högre än innevarande år (försäkringsersättningar och realisationsvinst). Mkr/Milj liter Kr/liter Mkr Diagram 3 Diagram 4 Se även diagram på följande sida. Årsrapport 2009, Färjerederiet 9
Förvaltningsberättelse Mkr Mkr Mkr Diagram 5 Diagram 6 Ovan är diagram som anknyter till texten på föregående sida. Likviditet och finansnetto Utestående lån, den 31 december 2009, uppgick till 385,0 (400,0) Mkr. På grund av det sjunkande ränteläget har finansnettot minskat med 10,5 Mkr och uppgår till -7,6 (-18,1) Mkr. Finansiella risker Utestående lån har i sin helhet upplånats av Vägverkets internbank. Färjerederiet använder ej andra finansiella instrument såsom derivat eller terminer. Som en del av Vägverket är bedömningen att Färjerederiet har en låg exponering för kreditrisk, likviditetsrisk samt kassaflödesrisk. Prisrisker hanteras genom avtalade indexregleringar av priserna för färjedriften. Finansiering och finansiell ställning Soliditeten uppgick till 30 (28) %. Det egna kapitalet uppgick till 203,3 (188,7) Mkr bestående av bundet kapital om 40 (40) Mkr, balanserat resultat på 126,2 (118,1) Mkr och årets resultat på 37,1 (30,6) Mkr. Under året har 22,5 (12,8) Mkr av balanserat resultat delats ut till Vägverket enligt årsstämmans beslut. Anläggningstillgångar Under 2009 investerades 52,4 (34,2) Mkr i anläggningstillgångar, varav 12,3 (10,7) Mkr i byggnader och markanläggningar samt 40,1 (23,5) i färjor, övriga maskiner och inventarier. Anskaffningsvärden på försålda/utrangerade anläggningstillgångar uppgick till 0,7 (3,0) Mkr Mkr Mkr Diagram 7 Diagram 8 10 Årsrapport 2009, Färjerederiet
Nyckeltal personal Kostnaden för löner och ersättningar, inklusive traktamenten och bilersättningar, har varit 182 885 (172 584) Kkr. Lönebikostnader uppgick till 69 662 (67 766) Kkr. I kostnaden ingår 1 049 (1 016) Kkr till rederichef och Vägverksexterna representanter i Rederirådet. Rådet har under året haft 5 sammanträden. Mkr Antal tillsvidareanställda uppgick vid årets slut till 403 (405) varav 33 (38) kvinnor och 370 (367) män. Diagram 9 Mkr Förslag till disposition av resultat, enligt balansräkning Balanserad vinst, kr 126 196 924 Årets vinst, efter skatt, kr 37 074 184 163 271 108 Diagram 10 Framtidsbedömning Vi tror att en fortsättning på den inslagna banan, med fokus på effektiviseringar och fleetmanagement, kommer att resultera i en fortsatt god utveckling inom Färjerederiet. Den väl implementerade modellen med de tre hörnstenarna NMI (Nöjd Medarbetar Index), NKI (Nöjd Kund Index) och lönsamhet/måluppfyllelse, kommer även fortsättningsvis att ligga till grund för detta arbete. Vi kommer fortsätta våra strävanden i att hitta nya externa leder, positiva för samhällsbyggnaden och ekonomiskt självbärande. disponeras så att 18 537 000 kr delas ut till Vägverket och att 144 734 108 kr balanseras i ny räkning. Rederirådets yttrande över den föreslagna utdelningen Den föreslagna utdelningen reducerar Färjerederiets soliditet till 27,0 procent. Mot bakgrund av att Färjerederiets verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet, är soliditeten betryggande. Likviditeten i Färjerederiet bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Rederirådets uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar Färjerederiet från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras, med hänsyn till vad som anförs i försiktighetsregeln. Årsrapport 2009, Färjerederiet 11
Resultaträkning, Kkr Not 2009 2008 Nettoomsättning 1 541 210 531 716 Kostnad för drift 2, 10-443 941-440 420 Bruttoresultat 97 269 91 296 Försäljnings- och administrationskostnader * -40 467-36 962 Övriga rörelseintäkter (försäkringsers, försäljning anläggningstillgångar) 2 498 6 216 Rörelseresultat 59 080 60 550 Finansiella intäkter 70 2 Finansiella kostnader -7 658-18 094 Resultat efter finansiella poster 51 492 42 458 Intern skatt 28 % -14 418-11 888 Årets resultat 37 074 30 570 Avskrivningar, utrangeringar och nedskrivningar som ingår i kostnaderna ovan: -43 994-42 441 * Avser kostnader för central administration i Vaxholm, Göteborg och Härnösand. Nyckeltal, Kkr Se definitioner nedan 2009 2008 Nettoomsättning 541 210 531 716 Resultat efter finansiella poster 51 492 42 458 Andel extern försäljning av total % * 9,2 9,4 Nettomarginal % (resultat före skatt) 9,5 8,0 Vinstmarginal % (resultat efter skatt) 6,9 5,7 Rörelsemarginal 10,9 11,4 Räntabilitet på eget kapital % 18,2 16,2 Räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital % 10,0 10,4 Andel räntebärande skulder % 56,2 58,5 Soliditet % 29,7 27,6 Antal anställda vid utgången av året 403 405 * Extern försäljning avser de externa intäkterna vid Tenö varv, Fridhem varv samt Ekeröleden 12 Årsrapport 2009, Färjerederiet
Balansräkning, Kkr TILLGÅNGAR Not 2009 2008 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och fast egendom 3 127 719 106 233 Maskiner, inventarier och ADB 4 445 710 474 287 Pågående investeringar 3, 4 50 131 34 762 Summa materiella anläggningstillgångar 623 561 615 282 Omsättningstillgångar Varulager m m Verkstadslager 6 509 5 910 Fordringar Kundfordringar 5 44 471 48 886 Övriga kortfristiga fordringar 3 758 2 647 Upplupna intäkter förutbetalda kostnader 6 2 956 4 367 Checkräkningssaldo, likvida medel 3 325 7 113 Summa omsättningstillgångar 61 019 68 922 SUMMA TILLGÅNGAR 684 580 683 204 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 7 Bundet kapital 40 000 40 000 Balanserad vinst 126 197 118 148 Årets resultat 37 074 30 570 Summa eget kapital 203 271 188 718 Långfristiga skulder Lån hos centrala finansfunktionen 385 000 400 000 Summa långfristiga skulder 385 000 400 000 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 8 28 723 27 028 Övriga skulder 19 805 16 718 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 9 47 781 51740 Summa kortfristiga skulder 96 309 95 486 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 684 580 684 204 Årsrapport 2009, Färjerederiet 13
Kassaflödesanalys, Kkr Not 2009 2008 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 59 080 60 550 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar och utrangeringar 43 994 42 441 Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar -637-1 702 Erlagd ränta + finansiella intäkter -17 146-18 092 Betald skatt -11 888-16 759 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 73 403 66 438 Förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning varulager -599-742 Ökning/minskning fordringar 4 714-5 408 Ökning/minskning leverantörsskulder 1 695-8 668 Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder 6 156 3 091 Kassaflöde från den löpande verksamheten 85 370 54 712 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar 11-52 356-34 220 Försäljning av anläggningstillgångar 720 1 702 Kassaflöde från investeringsverksamheten -51 635-32 518 Finansieringsverksamheten Amortering av skuld -15 000-7 000 Utbetald utdelning -22 521-12 760 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -37 521-19 760 Ökning/minskning av likvida medel - 3 784 2 434 Likvida medel vid årets början 7 113 4 679 Likvida medel vid årets slut (checkräkningssaldo + likvida medel) 3 325 7 113 Under tiden som färjan vid Sund- Jarenleden i Dalsland låg uppe för uppdatering ersatte beredskapsfärjan. Foto: Mats Eriksson, Färjerederiet. 14 Årsrapport 2009, Färjerederiet
Definitioner Räntabilitet på eget kapital Årets resultat efter skatt, i förhållande till eget kapital. Räntabilitet på sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto plus räntekostnader, i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital Balansomslutning, minskad med icke räntebärande skulder. Rörelsemarginal Rörelseresultat, i förhållande till nettoomsättning. Nettomarginal Resultat efter finansnetto, i förhållande till nettoomsättning. Vinstmarginal Resultat efter skatt, i förhållande till nettoomsättning. Andel räntebärande skulder Andel av summa eget kapital och skulder Soliditet Eget kapital, i förhållande till balansomslutningen på balansdagen. Redovisningsprinciper Färjerederiets årsrapport är upprättad enligt de principer och förordningar som gäller för statliga myndigheter samt, i allt väsentligt, även enligt årsredovisningslagen. Värderingsprinciper Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet, om ej annat anges. Anläggningstillgångar Färjor och reinvesteringar i färjor över 1 Mkr eller minst 10% av anskaffningsvärdet definieras som anläggningstillgång. Övriga tillgångar, vars anskaffningsvärde överstiger 20 Kkr samt vars ekonomiska livslängd är tre år eller längre, definieras som anläggningstillgång. Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde, efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Avskrivningar enligt plan, beräknas linjärt på tillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivningstider fastställs efter bedömning av tillgångarnas nyttjandeperiod. Avskrivningstider Maskiner och inventarier Båtar Färjor (nybyggda 30 år) Utbytesenheter färjor Byggnader Markanläggningar Immateriella tillgångar År 3-10 10-15 20-30 10 20-25 20 5 Pensionsförpliktelser Statens åtagande för de anställdas pensioner tas i sin helhet upp av Statens Pensionsverk (SPV). Intäkter Försäljning av varor och tjänster redovisas vid leverans till kunden i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms och rabatter. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras kassa- eller banktillgodohavanden. Fordringar Fordringar har tagits upp, till de belopp varmed de beräknas inflyta. Reservering för osäkra fordringar har gjorts efter individuell prövning. Verkstadslager Verkstadslager värderas på balansdagen enligt lägsta värdets princip. Vid värderingstillfället har erforderliga inkuransavdrag gjorts. Årsrapport 2009, Färjerederiet 15
Noter Not 1 Not 2 Not 3 2009 % 2008 % Nettoomsättning per resultatområde, Kkr Ej konkurrensutsatta uppdrag åt Vägverket 491 604 91 481 677 91 Uppdrag åt utomstående * 49 606 9 50 039 9 Summa nettoomsättning 541 210 100 531 716 100 Driftskostnader per resultatområde, Kkr Ej konkurrensutsatta uppdrag åt Vägverket -393 651 89-397 178 90 Uppdrag åt utomstående ** -50 290 11-43 242 10 Summa kostnader -443 941 100-440 420 100 - Revisionsarvoden -86-87 Byggnader, mark och markanläggningar Ackumulerade anskaffningsvärden byggnader Ingående anskaffningsvärde 69 878 61 218 Årets anskaffning 3 614 8 660 Försäljning/utrangering 0 0 Utgående anskaffningsvärden 73 492 69 878 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan -36 433-34 296 Årets avskrivningar -2 379-2 137 Försäljning 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -38 812-36 434 Utgående bokfört värde byggnader 34 680 33 444 Varav pågående investeringar 6 531 10 062 Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar 28 149 23 381 Ackumulerade anskaffningsvärden markanläggningar 2009 % 2008 % Ingående anskaffningsvärde 145 426 143 423 Årets anskaffning 8 224 2 003 Försäljning/utrangering 0 0 Utgående anskaffningsvärden 153 650 145 426 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan -41 802-35 239 Årets avskrivningar enligt plan -7 552-6 563 Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -49 355-41 802 Utgående bokfört värde markanläggningar 104 295 103 624 Varav pågående investeringar 5 608 21 186 Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar 98 687 82 437 16 Årsrapport 2009, Färjerederiet
Noter Not 4 Ackumulerade anskaffningsvärden mark Ingående anskaffningsvärde 414 414 Årets anskaffning 469 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Utgående bokfört värde mark 883 414 Bokfört värde byggnader och fast egendom 139 858 137 481 Varav pågående investeringar 12 139 31 249 Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar 127 719 106 233 * I uppdrag till utomstående redovisas de externa intäkterna vid Tenö varv, Fridhem varv samt Ekeröleden. ** För Tenö varv och Fridhem varv har kostnaderna för den externa verksamheten räknats fram enligt schablon. 2009 % 2008 % Maskiner och inventarier, Kkr Ackumulerade anskaffningsvärden färjor Ingående anskaffningsvärde 1 024 893 1 005 859 Årets anskaffning 37 223 21 210 Försäljningar/utrangeringar -166-2 175 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden färjor 1 061 950 1 024 893 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan -551 950-521 684 Årets avskrivningar -32 705-30 266 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -584 573-551 950 Utgående bokfört värde färjor 477 377 472 943 Varav pågående investeringar 35 536 2 364 Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar 441 842 470 579 Ackumulerade anskaffningsvärden, maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 23 578 21 594 Årets anskaffning 2 826 2 348 Försäljning/utrangering 0-365 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 26 404 23 578 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan -18 811-17 914 Årets avskrivningar enligt plan -1 335-1 188 Försäljningar/utrangeringar 0 292 Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -20 146-18 811 Utgående bokfört värde maskiner och inventarier 6 258 4 767 Varav pågående investeringar 2 456 1 149 Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar 3 801 3 618 Ackumulerade anskaffningsvärden ADB-utrustning Ingående anskaffningsvärde 2 886 3 377 Årets anskaffning 0 0 Försäljningar/utrangeringar -554-490 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 377 2 886 Årsrapport 2009, Färjerederiet 17
Noter Not 5 Not 6 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan -2 796-3 377 Årets avskrivningar enligt plan -22-39 Försäljningar/utrangeringar 554 490 Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -2 265-2 796 Summa bokfört värde ADB-utrustning 67 90 Summa bokfört värde maskiner och inventarier 483 702 477 800 Varav pågående investeringar 37 992 3 513 Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar 445 710 474 287 Kundfordringar Kundfordringar hos andra Vägverksenheter 40 720 39 201 Kundfordringar hos övriga 3 751 9 685 Summa kundfordringar 44 471 48 886 Förutbetalda kostnader/ upplupna intäkter Försäkringsavgift Kammarkollegiet 1 243 1 081 Produkter i arbete i varvsverksamheten 768 2 038 Övriga förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 945 1 248 Summa upplupna kostnader 2 956 4 367 2009 % 2008 Not 7 Not 8 Eget Kapital Ingående eget kapital 188 718 170 908 Årets resultat efter skatt (internt skatt 28 %). 37 074 30 570 Utdelning -22 521-12 760 Utgående eget kapital 203 271 188 718 Leverantörsskulder Leverantörsskulder hos andra Vägverksenheter 1 086 3 525 Leverantörsskulder hos övriga 27 637 23 502 Summa leverantörsskulder 28 723 27 028 Not 9 Not 10 Upplupna kostnader Statens avtalsförsäkring, arbetsgivaravgift, övriga avgifter 5 760 5 565 Över-/mertid och semesterlön inkl sociala avgifter 39 939 33 993 Övriga upplupna kostnader 2 082 12 182 Summa upplupna kostnader 47 781 51 740 Personal Antal tillsvidareanställda 403 405 varav kvinnor 33 38 varav män 370 367 Antal i ledningsgrupp 8 9 18 Årsrapport 2009, Färjerederiet
Noter Not 11 varav kvinnor 0 0 varav män 8 9 Antal i rederiråd 9 8 varav kvinnor 1 2 varav män 8 6 Lön och ersättning till rederichef och externa rådsledamöter 1 049 1 016 Lön till övriga anställda 181 836 171 568 Lönebikostnader enligt lag och avtal 69 662 67 766 Total sjukfrånvaro timmar* 13 827 18 865 varav kvinnor 1 322 1 621 varav män 12 504 17 244 Sjukfrånvaro - 29 år, timmar 112 22 Sjukfrånvaro 30-49 år, timmar 2 675 3 719 Sjukfrånvaro 50 - år, timmar 11 039 15 124 Långtidssjukskrivningar (över 22 dagar) % 1 72 * Från och med 2008 är personer som uppbär permanent sjukersättning exkluderade Årets investeringar Immateriella tillgångar 0 0 Fastigheter och övrig fast egendom 12 307 10 663 Färjor 37 223 21 210 Maskiner och inventarier 2 826 2 348 ADB-utrustning 0 0 Summa investeringar 52 356 34 220 Startplatsen för Gotland Runtseglingarna ligger utanför Sandhamn och här har rederiets färjor vid flera tillfällen fungerat som start och domarfartyg. Foto: Mats Eriksson, Färjerederiet. Årsrapport 2009, Färjerederiet 19
Färjerederiets råd 2009 Hans Rode Ordförande Anders Werner Rederichef Tom Ramstedt Maria Spetz Göran Frisk Hans Lundström OFR/S Erling Borg SACO Per-Arne Utbult SEKO 20 Årsrapport 2009, Färjerederiet
Årsrapport 2009, Färjerederiet 21
22 Årsrapport 2009, Färjerederiet
Oxdjupsleden stängdes för en dag på grund av arbeten i läget på Rindö. Trafikanter till Stenslätten på Värmdölandet fick då åka direkt från Vaxholm genom Ramsösundet. Foto: Mats Eriksson, Färjerederiet. Årsrapport 2009, Färjerederiet 23
Vägverket Färjerederiet Besöksadress: Norrhamnsgatan 3 Postadress: Box 51 185 21 Vaxholm Tel: 0771-65 65 65 Växel: 08-544 415 00 Fax: 08-544 415 10 E-postadress: farjerederiet@vv.se Webb: www.farjerederiet.se 24 Årsrapport 2009, Färjerederiet Producerad av Concept Marketing & Pistol Reklambyrå Årsredovisning 2008, Färjerederiet 24