Innehåll. Rederichefen har ordet 3. Verksamheten 4. Förvaltningsberättelse 9. Färjerederiets råd

Transkript

1

2 Innehåll Rederichefen har ordet 3 Verksamheten 4 Färjeleder i Sverige 5 Färjeverksamheten 6 Teknik 7 Säkerhet och miljö 8 Varvsverksamheten 8 Förvaltningsberättelse 9 Årets resultat 9 Likviditet och finansnetto 10 Finansiella instrument 10 Finansiering och finansiell ställning 10 Anläggningstillgångar 10 Nyckeltal personal 10 Framtidsbedömning 10 Förslag till disposition av resultat enligt balansräkning 10 Resultaträkning, 11 Nyckeltal, Kkr 11 Balansräkning, Kkr 12 Kassaflödesanalys, Kkr 13 Definitioner 14 Redovisningsprinciper 14 Noter 16 Färjerederiets råd

3 Rederichefen har ordet Förändringarnas år 2010, Vägverk blir Trafikverk tillsammans med Banverk och vissa delar även Sjöfartsverk. Vägverket Färjerederiet blir Trafikverket Färjerederiet. Inom Färjerederiet kan dessa förändringar uppfattas som marginella, men också ganska stora beroende på var i organisationen man befinner sig. Stora förändringar i toppen märks naturligtvis hela vägen ner, pendelns vinkel i förhållande till nollmeridianen är lika stor oavsett var man befinner sig på pendeln, däremot känns det betydligt värre ju högre upp på från golvet man befinner sig, på grund av den höga periferihastigheten. Arbetssättet under bolagsliknande former har fortsatt. Kunder, medarbetare och lönsamhet har hela tiden stått i fokus och så även under Rederiet har visserligen anlitat en ny konsult för årets kundundersökning och kan därför inte jämföra bakåt fullt ut, men kan av årets mätningar ändå uppvisa ett gott resultat. Fartygsflottan har under året utökats med ytterligare ett fartyg, en linfärja från Finland är levererad, döpt och satt i trafik på Hamburgsundsleden. Saga är den första leveransen av en beställning på två linfärjor från Finland, nästa färja är beräknad för leverans hösten Administrationen i Vaxholm är utökad med ytterligare en tjänst, en informationschef. En tjänst som ska skapa förutsättningar för att ytterligare stärka våra strategiska mål NMI, NKI och lönsamhet. Verksamheten har under 2010 fungerat helt enastående. Då ska man betänka att vi haft en väldigt sen och besvärlig vinter 2009/10 där allt hamnade på 2010 och en extremt tidig vinter 2010 med snö och kyla i HELA landet, vilket naturligtvis visar sig både på bunker- och underhållskostnaderna. Personalen har som vanligt visat prov på flexibilitet och lojalitet samt på ett enastående sätt hållit trafiken igång med bra tillgänglighet. Slutet av 2010 har också ägnats en del åt framtida verksamhetsformer.tillsammans med Cap Gemini har vi försökt att beskriva konsekvenserna utifrån olika perspektiv på en förändrad verksamhetsform. Våra två varv har länge varit föremål för diskussioner i fråga om verksamhetsformer, vilka också har konsekvensbeskrivits. Inga beslut i dessa frågor har fattats, men underlag finns nu att ta ställning till. Anders Werner Rederichef 3

4 Verksamheten Färjerederiet var under perioden januari-mars 2010 ett verksamhetsområde i Vägverket. I april 2010 överfördes all verksamhet i Färjerederiet till det nybildade Trafikverket. Färjerederiet ingår som en enhet under Trafikverkets verksamhetsområde Resultatenheter. Färjerederiets huvudsakliga verksamhet är sjölinjetrafik med vägfärjor. Färjerederiet driver 38 färjeleder i hela landet. De flesta av dessa färjeleder är i drift dygnet runt, året om. Färjerederiets fartyg transporterar cirka 12 miljoner fordon och 21 miljoner passagerare årligen. Detta gör Färjerederiet till ett av världens största rederier. Verksamheten leds från Vaxholm utanför Stockholm. Rederiets två varv, Tenö varv utanför Vaxholm och Fridhems varv i Lysekil, är även de inne i en förändringsfas. Varvens målsättning är att bli mindre beroende av underhållet på Färjerederiets egna fartyg. Varven har under året tagit emot både interna och externa kunder för underhåll, bottenbesiktningar och ombyggnationer. Färjerederiets största kund är Trafikverkets regioner. De beställer trafiken på de 37 allmänna färjelederna och ger rederiet ramarna för servicenivå samt tillgänglighet gentemot slutkunden. I den dagliga verksamheten är det dock slutkunden, våra trafikanter och passagerare, som är centrala när det gäller att utveckla och förbättra vår verksamhet. En av Färjerederiets leder, Ekeröleden, drivs på uppdrag av Ekerö kommun. Under året har ett antal åtgärder genomförts för att öka andelen kunder utanför Trafikverket. Detta arbete kommer att fortsätta under nästkommande år. Den långsiktiga målsättningen är att med tydlig rederiprofil och stor lyhördhet för kundernas behov, kunna öka andelen extern finansiering från andra samhällsaktörer än Trafikverket med bibehållen lönsamhet. Samtidigt kommer kunden Trafikverket även fortsättningsvis att utgöra basen för vår verksamhet. Utgångspunkten för expansionen är vår kärnverksamhet, där Färjerederiet har mångårig erfarenhet av att leverera tillförlitliga och högkvalitativa sjötransportlösningar. Rederiet ligger i framkant när det gäller utveckling av teknik och säkerhetsfrågor samt driver denna utveckling med egna resurser. Under 2010 levererades en nybyggd lindragen vägfärja som har satts i trafik på Hamburgsundsleden i Bohuslän. I bakgrunden syns Hamburgö kyrka. Foto: Kasper Dudzik 4

5 5 Färjeleder i Sverige Norrbotten Avanleden Bohedenleden Röduppleden Västerbotten Holmöleden Ångermanland Hemsöleden Jämtland Ammeröleden Håkanstaleden Isöleden Uppland Gräsöleden Storstockholm Adelsöleden Blidöleden Ekeröleden Furusundsleden Ljusteröleden Oxdjupsleden Skanssundsleden Vaxholmsleden Dispensled Slagsta-Bromma Gotland Fåröleden Södermanland Arnöleden Närke Vinöleden Färjeleder i Sverige Östergötland Skenäsleden Stegeborgsleden Blekinge Aspöleden Skåne Ivöleden Småland Bolmöleden Bohuslän Björköleden Bohus-Malmöleden Gullmarsleden Hamburgsundsleden Hönöleden Kornhallsleden Lyrleden Malöleden Nordöleden Svanesundsleden Ängöleden Dalsland Sund-Jarenleden Värmland Högsäterleden

6 Färjeverksamheten Diagram 1 visar att antalet färjeleder mellan 2006 och 2010 har varit oförändrat. År 2006 övergick Adelsöleden från frigående till lindragen färja. Av diagram 2 framgår att antalet turer från 2006 har visat en viss ökning fram till Under 2009 och 2010 sjönk antalet turer något delvis beroende på isläget. Ökningen 2007 kan till största delen relateras till extratrafiken vid Gullmarsleden i samband med att E6 stängdes under ett par månader för reparation. Antalet överskeppade fordon har under 2010 minskat till 11,8 (12,0) miljoner fordon. Antalet ej fordonsburna passagerare visar en minskande trend och uppgår 2010 till 0,7 (1,2) miljoner. Antalet isvägar som har ingått i uppdraget är 7 (7) st. Färjetrafiken Miljoner turer, t o r Miljoner fordon, passagerare utan bil Diagram 1 Diagram 2 Färjor Under 2010 levererades en av de två linfärjor som beställdes under Den andra linfärjan beräknas bli levererad under Under 2008 såldes en frigående färja, Karolina. Under 2007 levererades en ny frigående färja, Jupiter. Sammanfattning antalsuppgifter Antalsuppgifterna avser både statliga och ej statliga färjeleder. * Fordon <6m=1 PBE, 6-15m=2,5 PBE, 15-24m=4,5 PBE, Dispensfordon=9 PBE Färjeleder, statliga Färjeleder, ej statliga Fartyg Turer, t o r Överskeppade fordon Antal personbilsekvivalenter (PBE)* Passagerare utan fordon

7 Teknik Teknikavdelningen har under 2010 svarat för följande större aktiviteter. Tagit leverans av nybygget Saga för Hamburgsundsleden. Utbyggnad av vaktstuga Björkö. Planering påbörjades Malö Färjevaktstuga, utbyggnad. Planering påbörjades 2010 Upphandlat nya propellrar för Mari, Gullmaj etc. Installerat trafikljus för Björköleden. Påbörjat utredning av kostnader för oplanerat underhåll kommer att slutföras Bolmsö färjevaktstuga. Projektering och framtagning av bygglovshandlingar är gjort under Byggnation planeras till Stuga bod Ekerö. Gjordes färdigt under Parkeringsponton På Ekerö. Gjordes Färdigt under Konverterat linfärjan Elvira till diesel-elektrisk framdrivning. Tillverkning av slipvagn till Boheden påbörjad, färdigställs Reparation breddning av Bolmsö bryggor. Gjordes 2010 Blidö fri till lin. Förstudie ej klar under Hemsö nya lägen. Projektering och upphandling Byggnation 2011 Boheden bubbelslang. Material inköpt Läggning av slang Holmön, byggt en svävramp Projektering av nya färjelägen till Hemsön påbörjad, avslutas Svanesund dykdalb. Färdigt med tillstånd för byggnation Byggnation 2011 Muddring Håkansta Upphandlat propellrar till Nina. Byggt ny vaktstuga till Holmöleden. Trafikljus Maria Nytt hus i Sund- Jaren; Köpa mer mark för att placera förråds containrar på (pågår förhandling med markägare). Riva den gamla stugan och upprätta ett hus på Jaren-sidan Projekterat storsvävare Holmön. Försäljning av Dagny till marinstaben. Projekterat nybyggnad av 3 st. 80-bilars frigående färjor. Studerat hybridfärjedrift. ej slutfört, fortsatt arbete Projekterat ombyggnad av Nordön lll för Holmöleden. Linfärja för Blidö är under utredning, färdigställs Genomfört torrsättningar och underhåll enligt plan. Uppdatering av underhållsplaner för landanläggningar. Projekterat för markanläggningar Visingsö leden. Slutfört byggnation av toaletter till Ada och Beda. Fortsatt arbete med registrering i Batman. Påbörjat byggnation av ny färja för Hemsöleden. Projekterat för nybyggnad av färja till Visingsö leden. Uppdaterat underhållsplaner för frigående och lindrivna färjor. Diskussioner om nya projekt. Eldrivna linfärjor med landansluten kabel. Diskuterat ny stor linfärja för Björköleden (60 bilars). Uppdatering av dieselmotorer till miljövänligare modeller/typer. Diskuterat avgasreningsutrustning, olika typer och funktioner. Startat förfrågning hos leverantörer och diskuterat möjligheten att byta stålvajer till komposit eller liknande. Diskuterat var gränsen går för storleken på lindriven färja (större än 60 bilars), i hopp om att bygga större och laste fektivare färjor. Diskuterat var gränsen går för linfärjors ledlängd (mer än 1000 meter som i dag). Miljövänligare och ekonomieffektivare hantering av slagvatten från färjor. Diskuterat vilken typ av kajlägen vi skall satsa på, förslag kommer att lämnas till LG. 7

8 Säkerhet och miljö Avvikelser En avvikelse är allt som avviker ifrån det normala. Antalet inrapporterade avvikelser var 652 (534) st. under Antalet inrapporterade avvikelser fortsätter att öka sedan digitaliseringen. Variationen av händelser har som vanligt varit stor. En stor del av avvikelserna handlar om tekniska problem. Under året var dessa avvikelser 261 (200) st. En ökning jämfört med året innan. Vid 60 (80) tillfällen har passagerare och/ eller fordon varit inblandade i avvikelser. Det är en minskning, jämfört med Vid 30 (30) tillfällen har det upptäckts brister på säkerhetsutrustningen ombord. 14 (12) avvikelser handlar om vajrar som gått av eller varit nära att gå av. Vid 21 (13) tillfällen har vädret hindrat färjetrafiken. I de flesta fallen är det is, hård vind eller extremt vattenstånd som orsakat problemen. 21 (18) avvikelser handlar om skador på skrov eller förtöjningsutrustning. Vid 4 (3) tillfällen har vi råkat ut för ofrivilliga oljeutsläpp. Färjelägen har skadats eller haft brister vid 51 (31) tillfällen. Vid 14 (9) tillfällen har medarbetare skadats eller varit nära att skadas. Mindre läckage har uppstått vid 3 (4) tillfällen. Under 2010 har vi haft 3 (2) avvikelser, kategori brand, ombord på färjorna. I två fall handlade det om brandlarm som utlösts från maskinrum, orsak varmgång i lager respektive kokande maskin. I ett fall handlade det om fyra stulna brandsläckare. Grundkänning har vi haft vid 1 (1) tillfälle. Bråk ombord eller hotfulla passagerare har genererat 6 (11) avvikelser. lever enligt verksamhetssystemet och att det utvecklas. I oktober 2007 gjorde SP en certifieringsrevision av Färjerederiet och i mars 2008 fick vi certifikat för en ny 3-årsperiod. I slutet av september 2010 genomfördes en ny certifieringsrevision vilken ska resultera i ett nytt 3-årigt certifikat i mars Varvsverksamheten Den externa verksamheten på varven 2010 uppgår till 41,6% (34,9%) av omsättningen. Tenö varv har haft en positiv resultatutveckling och resultatet uppgår till 2,8 (2,3) Mkr liksom Fridhems varv där resultatet uppgår till 0,9 (-0,7) Mkr. Trafikverket Färjerederiet är ISM-certifierat sedan 1997 (ISM=International Safety Management code). Certifikatet är 5-årigt, men efter auditering görs en påteckning varje år. Under 2007 fick vi ett nytt 5-årigt ISM-certifikat, efter auditering av Sjöfartsverket, detta påtecknades under Den 18 mars 2005 utfärdades certifikaten som visar att vårt integrerade verksamhetssystem (ISM, ISO 9001, ISO 14001, OHSAS samt AFS 2001:1) är godkänt. Regelbundet (nu var 9:e månad) gör SP (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut) en revision för att säkerställa att vi Vägfärjan vid Lyrleden i Bohuslän. Foto: Kasper Dudzik 8

9 Förvaltningsberättelse Årets resultat Resultatet före skatt per den sista december uppgår till 52,8 Mkr vilket är 1,3 Mkr bättre än föregående år. Till stor del beror denna resultatförbättring på lägre räntekostnader med 3,9 Mkr. Räntesänkningen på rederiets lån under 2009, då den genomsnittliga räntan på upptagna lån sjönk från i genomsnitt 3,77% till 0,79% vid utgången av år 2009, har fått full effekt detta år. Dessutom har låneskulden amorterats med 20 Mkr. Stigande räntor under året har medfört att den genomsnittliga räntan ökat till 1,31% vid utgången av Rörelseresultatet har sjunkit med 2,7 Mkr, delvis beroende på att dieselkostnaderna ökat med 9,0 Mkr. Av denna förändring är 3,3 Mkr en prisförändring som täckts via indexreglering av intäkterna, resterande 5,7 Mkr är en produktivitetsförsämring. Kalla månader med mycket is i början och slutet av 2010, har påverkat utfallet. Antalet transporterade fordon har minskat med 1,8% vilket medfört lägre intäkter med 2,3 Mkr. Dessa negativa avvikelser har uppvägts av lägre underhållskostnader för färjor och färjelägen med 7,2 Mkr jämfört mot Övriga positiva avvikelser är ökade reklamintäkter på 1,1 Mkr och lägre avskrivningar med 0,2 Mkr. Varvens resultat uppgår till 3,7 Mkr varav Tenö varv står för 2,8 Mkr och Fridhem 0,9 Mkr. Jämfört med föregående år har resultatet på varven förbättrats med 2,0 Mkr. Drivmedelspriserna har ökat jämfört med Genomsnittspriset under 2010 har varit 4,97 Kr/l jämfört med 4,33 Kr/l under Mkr/ Milj liter Kr/liter Mkr Diagram 3 Diagram 4 Mkr Mkr Mkr Diagram 5 Diagram 6 9

10 Förvaltningsberättelse Likviditet och finansnetto Utestående lån, den 31 december 2010, uppgick till 365,0 (385,0) Mkr. Det sjunkande ränteläget under 2009, då lån omsattes till lägre räntor, har fått full effekt 2010 vilket medfört att finansnettot minskat med 4,0 Mkr och uppgår under 2010 till -3,7 (-7,7) Mkr. Finansiella risker Utestående lån har i sin helhet upplånats av Trafikverkets internbank. Färjerederiet använder ej andra finansiella instrument såsom derivat eller terminer. Som en del av Trafikverket är bedömningen att Färjerederiet har en låg exponering för kreditrisk, likviditetsrisk samt kassaflödesrisk. Prisrisker hanteras genom avtalade indexregleringar av priserna för färjedriften. Finansiering och finansiell ställning Soliditeten uppgick till 31,7 (29,7) %. Det egna kapitalet uppgick till 223,7 (203,3) Mkr bestående av bundet kapital om 40 (40) Mkr, balanserat resultat på 144,7 (126,2) Mkr och årets resultat på 38,9 (37,1) Mkr. Under året har 18,5 (22,5) Mkr av balanserat resultat delats ut till Trafikverket enligt årsstämmans beslut. Anläggningstillgångar Under 2010 investerades 46,1 (52,4) Mkr i anläggningstillgångar, varav 9,9 (12,3) Mkr i byggnader och markanläggningar samt 36,2 (40,1) i färjor, övriga maskiner och inventarier. Anskaffningsvärden på försålda/utrangerade anläggningstillgångar uppgick till 1,67 (0,7) Mkr. Mkr Diagram 7 Diagram 8 Mkr Mkr Mkr Diagram 9 Diagram 10 10

11 Förvaltningsberättelse Nyckeltal personal Kostnaden för löner och ersättningar, inklusive traktamenten och bilersättningar, har varit ( ) Kkr. Lönebikostnader uppgick till (69 662) Kkr. I kostnaden ingår (1 049) Kkr till rederichef och Trafikverksexterna representanter i rederiråd och internstyrelsen. Rederirådet som ersattes av Internstyrelsen i samband med bildandet av Trafikverket den 1 april 2010, har under året haft två sammanträden. Den tillträdande internstyrelsen har under 2010 haft tre sammanträden. Antal tillsvidareanställda uppgick vid årets slut till 413 (403) varav 39 (33) kvinnor och 374 (370) män. Framtidsbedömning Vi tror att en fortsättning på den inslagna banan, med fokus på effektiviseringar och fleetmittmanagement, kommer att resultera i en fortsatt god utveckling inom Färjerederiet. Den väl implementerade modellen med de tre hörnstenarna NMI (Nöjd Medarbetar Index), NKI (Nöjd Kund Index) och lönsamhet/måluppfyllelse, kommer även fortsättningsvis att ligga till grund för detta arbete. Förslag till disposition av resultat, enligt balansräkning Rederirådet och rederichefen föreslår att: Balanserad vinst, kr Årets vinst, efter skatt, kr Summa disponeras så att kr balanseras i ny räkning. Internstyrelsens yttrande över utdelningsförslaget I syfte att stärka Färjerederiets kapitalbas för framtida investeringsprogram är det Internstyrelsens uppfattning att ingen utdelning skall lämnas för verksamhetsåret Soliditeten kommer fortsatt att ligga på över 30 % och genom att självfinansieringsgraden ökar minskar Färjerederiet behovet av ny upplåning. Vi kommer fortsätta våra strävanden i att hitta nya externa leder, positiva för samhällsbyggnaden och ekonomiskt självbärande. 11

12 Resultaträkning, Kkr Not Nettoomsättning Kostnad för drift 2, Bruttoresultat Försäljnings- och administrationskostnader * Övriga rörelseintäkter (försäkringsers, försäljning anläggningstillgångar) Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Intern skatt 26,3 % Årets resultat Avskrivningar, utrangeringar och nedskrivningar som ingår i kostnaderna ovan: * Avser kostnader för central administration i Vaxholm, Göteborg och Härnösand. Nyckeltal, Kkr Se definitioner nedan Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Andel extern försäljning av total % * 8,9 9,2 Nettomarginal % (resultat före skatt) 9,4 9,5 Vinstmarginal % (resultat efter skatt) 6,9 6,9 Rörelsemarginal 10,0 10,9 Räntabilitet på eget kapital % 17,4 18,2 Räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital % 9,6 10,0 Andel räntebärande skulder % 51,8 56,2 Soliditet % 31,7 29,7 Antal anställda vid utgången av året * Extern försäljning avser de externa intäkterna vid Tenö varv, Fridhem varv samt Ekeröleden 12

13 Balansräkning, Kkr TILLGÅNGAR Not Materiella anläggningstillgångar Byggnader och fast egendom Maskiner, inventarier och ADB Pågående investeringar 3, Summa materiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Verkstadslager Fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Upplupna intäkter förutbetalda kostnader Checkräkningssaldo, likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 7 Bundet kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Långfristiga skulder Lån hos centrala finansfunktionen Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Checkräkningssaldo 0 0 Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ansvarsförbindelser inga inga 13

14 Kassaflödesanalys, Kkr Not Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar och utrangeringar Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar Erlagd ränta + finansiella intäkter Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning varulager Ökning/minskning fordringar Ökning/minskning leverantörsskulder Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering av skuld Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Ökning/minskning av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut (checkräkningssaldo + likvida medel) Vägfärjan vintertid, Ekeröleden strax väster om Stockholm. Foto: Ralf Sass 14

15 Definitioner Räntabilitet på eget kapital Årets resultat efter skatt, i förhållande till eget kapital. Räntabilitet på sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto plus räntekostnader, i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital Balansomslutning, minskad med icke räntebärande skulder. Rörelsemarginal Rörelseresultat, i förhållande till nettoomsättning. Nettomarginal Resultat efter finansnetto, i förhållande till nettoomsättning. Vinstmarginal Resultat efter skatt, i förhållande till nettoomsättning. Andel räntebärande skulder Andel av summa eget kapital och skulder Soliditet Eget kapital, i förhållande till balansomslutningen på balansdagen. Redovisningsprinciper Färjerederiets årsrapport är upprättad enligt de principer och förordningar som gäller för statliga myndigheter samt, i allt väsentligt, även enligt årsredovisningslagen. Värderingsprinciper Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet, om ej annat anges. Fordringar Fordringar har tagits upp, till de belopp varmed de beräknas inflyta. Reservering för osäkra fordringar har gjorts efter individuell prövning. Anläggningstillgångar Färjor och reinvesteringar i färjor över 1 Mkr eller minst 10% av anskaffningsvärdet definieras som anläggningstillgång. Övriga tillgångar, vars anskaffningsvärde överstiger 20 Kkr samt vars ekonomiska livslängd är tre år eller längre, definieras som anläggningstillgång. Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde, efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Avskrivningar enligt plan, beräknas linjärt på tillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivningstider fastställs efter bedömning av tillgångarnas nyttjandeperiod. Avskrivningstider Maskiner och inventarier Båtar Färjor (nybyggda 30 år) Utbytesenheter färjor Byggnader Markanläggningar Immateriella tillgångar År Pensionsförpliktelser Statens åtagande för de anställdas pensioner tas i sin helhet upp av Statens Pensionsverk (SPV). Intäkter Försäljning av varor och tjänster redovisas vid leverans till kunden i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms och rabatter. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras kassa- eller banktillgodohavanden. Verkstadslager Verkstadslager värderas på balansdagen enligt lägsta värdets princip. Vid värderingstillfället har erforderliga inkuransavdrag gjorts. 15

16 Noter, Kkr 2010 % 2009 % Not 1 Not 2 Not 3 Nettoomsättning per resultatområde, Kkr Ej konkurrensutsatta uppdrag åt Vägverket Uppdrag åt utomstående * Summa nettoomsättning Driftskostnader per resultatområde, Kkr Ej konkurrensutsatta uppdrag åt Vägverket Uppdrag åt utomstående ** Summa kostnader Revisionsarvoden Byggnader, mark och markanläggningar Ackumulerade anskaffningsvärden byggnader Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Utgående anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående bokfört värde byggnader Varav pågående investeringar Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden markanläggningar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Utgående anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående bokfört värde markanläggningar Varav pågående investeringar Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden mark Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Utgående bokfört värde mark Bokfört värde byggnader och fast egendom Varav pågående investeringar Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar

17 Noter, Kkr Not 4 Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden färjor Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden färjor Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar Försäljningar/utrangeringar *** 0 83 Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående bokfört värde färjor Varav pågående investeringar Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden, maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Försäljning/utrangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående bokfört värde maskiner och inventarier Varav pågående investeringar Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden ADB-utrustning Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning 0 0 Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden *** Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Summa bokfört värde ADB-utrustning Summa bokfört värde maskiner och inventarier Varav pågående investeringar Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar *** På grund av tryckfel i 2009 års årsrapport har 83 Kkr i utrangeradde maskiner och inventarier fallit bort. På raden utgående ackumulerade anskaffningsvärden för ADB-utrustning har en felaktig summering angivits. 17

18 Noter, Kkr Not 5 Not 6 Not 7 Not 8 Not 9 Kundfordringar Kundfordringar hos andra Vägverksenheter Kundfordringar hos övriga Summa kundfordringar Förutbetalda kostnader/ upplupna intäkter Försäkringsavgift Kammarkollegiet Produkter i arbete i varvsverksamheten Övriga förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Summa upplupna kostnader Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat efter skatt (internt skatt 26,3 %) Utdelning Utgående eget kapital Leverantörsskulder Leverantörsskulder hos andra Vägverksenheter Leverantörsskulder hos övriga Summa leverantörsskulder Upplupna kostnader Statens avtalsförsäkring, arbetsgivaravgift, övriga avgifter Över-/mertid och semesterlön inkl sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa upplupna kostnader Färjetrafiken ska fungera alla årstider. Hamburgsundsleden i Bohuslän. Foto: Kasper Dudzik 18

19 Noter, Kkr Not 10 Not 11 Personal Antal tillsvidareanställda varav kvinnor varav män Antal i ledningsgrupp 8 8 varav kvinnor 1 0 varav män 7 8 Antal i rederiråd 9 9 varav kvinnor 1 1 varav män 8 8 Lön och ersättning till rederichef och externa rådsledamöter Lön till övriga anställda Lönebikostnader enligt lag och avtal Total sjukfrånvaro timmar* varav kvinnor varav män Sjukfrånvaro - 29 år, timmar Sjukfrånvaro år, timmar Sjukfrånvaro 50 - år, timmar Långtidssjukskrivningar (över 22 dagar) % 67% 1 * Från och med 2008 är personer som uppbär permanent sjukersättning exkluderade Årets investeringar Immateriella tillgångar 0 0 Fastigheter och övrig fast egendom Färjor Maskiner och inventarier ADB-utrustning 0 0 Summa investeringar

20 Färjerederiets råd 2010 Övre raden från vänster Bertil Strindmark Hans Rode Johan Fransson Per-Arne Utbult (SEKO) Erling Borg (SACO) Hans Lundström (OFR/S) Nedre raden från vänster Anna Hammargren Anders Werner (Rederichef ) Katarina Norén (Ordförande) Maria Spetz 20

21 Vaxholm den 25 februari

22 22

23 Snart kommer våren till Gräsöleden i Uppland. Foto: Kenneth Feldt 23

24 Färjerederiet Trafikverket, Box 51, Vaxholm Besöksadress: Norrhamnsgatan 3, Telefon: PUBLIKATIONSNUMMER 2011:119 ISBN TRAFIKVERKET FÄRJEREDERIET. MAJ PRODUKTION: CONCEPT MARKETING & PISTOL REKLAMBYRÅ