Utgångspunkter Lärarna i Finland Finanskrisen 2007-2008 PISA TALIS Nya grunder LP Gy 2015 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 DIGITALISERINGEN PROJEKT BLAME AND SHAME Nya grunder LP 2014
Utbildningens roll i Finland Möjliggör ett välfungerande och konkurrenskraftigt samhälle samt ekonomisk tillväxt Står i direkt relation till finländarnas inkomstnivå, hälsa, välbefinnande och samhälleliga deltagande Kompetens är Finlands främsta tillgång i den globala verksamhetsmiljön som snabbt förändras och utvecklas Under de senaste åren har finländska ungdomars kunnande försämrats i senaste PISA undersökningen har finländarnas matematiska färdigheter försvagats näst mest bland OECD-länderna Det har skett förändringar i de ungas livsstil och tankevärld, attityder som har en negativ inverkan på inlärningen har blivit starkare och andra aktiviteter konkurrerar med skolan om de ungas uppmärksamhet 11.11.2016 UBS (2015). Framtidens grundskola 3
Grundskolan reformeras Fram till 2020-talet är målet att göra Finland till ett ledande land inom modernt och inspirerande. Reformen har tre delområden: ny pedagogik, nya miljöer och digitalisering av undervisningen. Målet med reformen är att förbättra inlärningsresultaten, tillgodose kompetenskraven i framtiden, modernisera pedagogiken genom försök och göra t inspirerande genom hela livet. I spetsprojektet stöds undervisningsanordnarnas förutsättningar att införa tjänster som stöder digitalt. Samtidigt inleds försök inom ny pedagogik, digitalt och nya inlärningsmiljöer.
Reformlogik Förbättra MOTIVATIONEN Mångsidiga INSATSER KUNNANDE och KOMPETENS Framtidens grundskola Reformpaket Nya grunder för läroplanen 2014/15 Skolans verksamhetskultur Principen om närskola Ekonomiska resurser Inlärning och pedagogik Ledning Lärarnas arbetstid Lärarnas utbildning och fortbildning Utvärdering och uppföljning Nya läroplaner Fortbildning av lärare och rektorer Alla skolor får en tutorlärare (7,5 milj.) Nyaste forskningen ska stöda skolornas utveckling (8 milj.) Lärarutbildningen förnyas (7 milj.) Kommunala utvecklingsplaner Nationella projekt och nätverk (Ex. Fyren)
Utbildningskulturen MÄÄRÄYS velvoittavana noudatettava
Beslutsgången och styrkedjan Ex läroplan Gun Ministerium Sanni Grahn-Laasonen Utbildningsstyrelsen Bob Utbildningsnämnd Skoldirektör Ulla Direktion Rektor 11.11.2016 Lärare Stina 7
Utbildningen syfte Rektor Bob Ledningsgrupp Lärare Stina
Erfarenheter från andra Tidsbrist Tid behövs inte bara för att klara det vardagliga arbetet på ett bra sätt, utan också för att möjliggöra ett förändringsarbete i riktning mot en verksamhet av högre kvalitet. tid för reflektion tid för gemensamma pedagogiska diskussioner tid för planering och för att pröva nya grepp ett starkt engagemang för de egna eleverna och lärargärningen, men vid sidan av detta också en påtaglig trötthet och ibland frustration hos lärarna. En del intervjuade lärare upplevde att inslag i reformpaketet i sig ledde till en ökad arbetsbörda och därmed till ökad tidsbrist och stress för både rektorer och lärare. Skolverket (2015).Skolreformer i praktiken Hur reformerna landade i grundskolans vardag 2011 2014
Bedömning och dokumentation tar mera tid I lärarnas berättelser framkom också att aktiviteter relaterade till bedömning och betygssättning tog mer tid nu. En del lärare uppfattade kunskapsbedömningen som svårare och mer intrikat. För att säkerställa att de betyg de i slutänden satte är rättvisande kände lärarna att mer tid måste användas till att testa, supporta eleverna i olika avseenden och till att dokumentera resultaten efter hand Lärarna behövde också mer tid på att diskutera bedömningen med kolleger på grund av sin osäkerhet i vissa avseenden.