Så arbetar kommuner, landsting, kommun- och regionförbund och ideella organisationer med föräldrastöd Kartläggning 2013
Innehållsförteckning Bakgrund... 8 Syfte... 9 Metod... 10 Datainsamling... 10 Intervjuformulär... 10 Population och urval... 11 Kommunerna... 11 Landstingen... 11 Kommun- och regionförbunden... 12 Ideella organisationer... 12 Svarsfrekvenser... 12 Avgränsningar... 13 Analys av data... 14 Resultat... 15 Kommunernas föräldrastödjande arbete... 15 Strukturer för föräldrastöd... 15 Samverkan kring föräldrastöd... 16 Utbud av föräldrastödjande insatser... 17 Skillnader mellan projektkommuner och övriga kommuner... 21 Skillnader mellan pågående och avslutade projektkommuner... 23 Landstingens föräldrastödjande insatser... 25 Barnhälsovården... 25 Strukturer för föräldrastöd... 25 Samverkan kring föräldrastöd... 25 Utbud av föräldrastödjande insatser... 26 4
Folkhälsofunktionen... 26 Strukturer för föräldrastöd... 26 Samverkan kring föräldrastöd... 28 Utbud av föräldrastödjande insatser... 28 Ideella organisationer... 29 Strukturer för föräldrastöd... 29 Samverkan kring föräldrastöd... 29 Utbud av föräldrastödjande insatser... 29 Region- och kommunförbund... 30 Strukturer för föräldrastöd... 30 Föräldrastödsarbetet under 2013... 30 Planerat föräldrastödsarbete under 2014... 30 Samverkan kring föräldrastöd... 31 Uppföljning... 31 Områden att utveckla/förstärka... 31 Diskussion... 32 Sammanfattande resultat... 32 Utveckling av föräldrastödjande arbete över tid... 33 Strukturer... 33 Utbud av föräldrastödsprogram... 34 Vad händer när projekten är avslutade?... 35 Metodologiska svårigheter... 35 Bilagor... 37 5
Sammanfattning Syftet med kartläggningen är att belysa olika aspekter av föräldrastödsarbetet i relation till målen i regeringens nationella strategi för ett utvecklat föräldrastöd. Sammantaget visar den här kartläggningen att det föräldrastödjande arbetet på lokal och regional nivå i stort ligger på samma nivå och bedrivs med samma intensitet som vid föregående kartläggning 2012. Kommunerna bedriver fortsatt ett strukturerat föräldrastödsarbete om än med mer intensitet inom vissa variabler än andra. Förbättringar har skett när det gäller att formellt samverka med andra föräldrastödjande aktörer, från 57 procent av kommunerna till 75 procent av kommunerna. Även systematisk uppföljning av föräldrastödsinsatser har ökat, från 50 procent till 64 procent. Däremot är det färre kommuner som kartlägger utbudet av föräldrastöd, från 65 procent till 50 procent. Likaså är det färre kommuner som utarbetar strategier för att samordna föräldrastödsfrågor, från 50 procent till 36 procent. Kartläggningen visar också en bild över landstingens föräldrastödjande arbete av universell karaktär genom verksamheterna vid folkhälsofunktionerna och barnhälsovården. I stort sett samtliga svarande inom barnhälsovården erbjuder föräldragrupper och många erbjuder även andra föräldrastödjande insatser som t.ex. föreläsningar om föräldraskap. Samtliga folkhälsofunktioner uppger att de kartlägger efterfrågan bland föräldrar när det gäller föräldrastöd och en majoritet samverkar med andra aktörer. Elva ideella organisationer är intervjuade. Resultaten visar att en majoritet av dessa bedriver föräldrastödsarbete. T.ex. att ha strategier för att samordna föräldrastödsfrågor och avsätta särskilda medel för föräldrastöd. Nytillkomna respondenter i den här kartläggningen är kommunoch regionförbunden. I stort bedriver även förbunden ett strukturerat föräldrastödsarbete där regional samverkan 6
förekommer på de flesta håll. Drygt två tredjedelar uppger att de samarbetar med universitet/högskola eller FoU-enhet. Kommun- och regionförbundens arbete tycks inte bedrivas med fokus på universell nivå utan är koncentrerad till att arbeta med utsatta grupper, t.ex. föräldrar med missbruksproblem, psykisk ohälsa. En majoritet av förbunden lyfter vikten av att föräldrastödsfrågan får mandat hos politikerna och blir en prioriterad fråga. 7
Bakgrund Ett nationellt utvecklingsarbete kopplat till föräldrastöd har pågått sedan år 2009 då regeringen antog den nationella strategin om ett utvecklat föräldrastöd, En vinst för alla. Strategin syftar till att främja barns hälsa och positiva utveckling via föräldrar. Inom ramen för strategin har Folkhälsomyndigheten (tidigare Statens folkhälsoinstitut) delat ut 140 miljoner kronor till 21 kommunala föräldrastödsprojekt. Av de 21 projekten har 19 gällt universellt föräldrastöd, dvs. stöd som erbjuds alla föräldrar, medan två har gällt stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning (riktat föräldrastöd). Projekten har haft olika slutdatum de tidigaste avslutades 31 december 2011 och de senaste avslutades 31 december 2013. Samtliga projekt har genomförts i nära samarbete med ett forskningslärosäte. Projekten har genererat värdefulla erfarenheter och ny kunskap, vilket ledde till att Statens folkhälsoinstitut fick i uppgift att under perioden 2012-2013 genomföra en rad insatser i syfte att förstärka och säkerställa spridning av kunskaper om föräldrastöd i landet. I uppdraget ingick även att följa utvecklingen av föräldrastödsarbetet på lokal och regional nivå. Statens folkhälsoinstitut genomförde två kartläggningar av föräldrastödsarbetet (2011 och 2012), med ambitionen att upprepa kartläggningen under några år för att kunna göra en bedömning av utvecklingen på sikt. I denna rapport presenteras resultaten från den tredje kartläggningen som genomfördes 2013. 8
Syfte Syftet med kartläggningen är att få kännedom om föräldrastödsarbetet på lokal och regional nivå och följa utvecklingen över tid följa upp genomförandet av mål och delmål i regeringens nationella strategi för ett utvecklat föräldrastöd. I delsyfte två ingår att undersöka om det finns skillnader mellan de kommuner som fått del av regeringens satsning (projektkommuner) och övriga kommuner när det gäller det föräldrastödjande arbetet det vill säga kan möjliga effekter av regeringens satsning identifieras? 9
Metod Datainsamling Folkhälsomyndigheten (tidigare Statens folkhälsoinstitut) har tecknat avtal med extern konsult som genomfört datainsamlingen. Den bestod av strukturerade telefonintervjuer med drygt 350 nyckelpersoner som representerade landets kommuner (inklusive stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö), landsting (folkhälsofunktionen och barnhälsovården), kommun/regionförbund och några ideella organisationer. Varje intervju tog cirka 15 minuter och intervjuerna genomfördes under december 2013 och januari 2014. Intervjuformulär Två olika intervjuformulär användes i kartläggningen ett med främst kvantitativa frågor och ett med främst kvalitativa frågor. Båda intervjuformulären utarbetades med utgångspunkt i intervjuformuläret från 2012 års kartläggning. Det kvantitativa formuläret innehöll 19 frågor och användes vid intervjuer med kommuner, landsting och ideella organisationer. Kommunerna fick utöver dessa 19 frågor ytterligare två frågor specifika för deras verksamhet, nämligen om de hade en specifik föräldrastödskoordinator och inom vilken/vilka förvaltningar det huvudsakliga föräldrastödsarbetet bedrivs. Även barnhälsovården fick två extra frågor rörande deras verksamhet med föräldrastöd i grupp. Det kvalitativa formuläret med mer öppna frågeställningar innehöll 22 frågor och användes vid intervjuer med kommun- och regionförbunden (se bilaga 1 och bilaga 2). Frågorna i båda formulären berörde organisationens föräldrastödsarbete under det senaste året. I 2012 års kartläggning hade informanterna svårt att uppskatta omfattningen på föräldrastödsarbetet, framförallt vad gäller antal genomförda föräldrastödsprogram och antal föräldrar som deltagit i programmen. För att höja svarsfrekvensen fick informanterna i 2013 års kartläggning frågor om omfattningen på föräldrastödsarbetet på förhand, så att de fick tid på sig att samla in informationen. 10
Population och urval Kartläggningen omfattar samtliga kommuner, samtliga landsting, samtliga kommun- och regionförbund och några ideella organisationer. Folkhälsoinstitutet har för ovan nämnda försökt identifiera nyckelpersoner med en övergripande bild av de föräldrastödjande aktiviteterna inom sin organisation. Nyckelpersonerna identifierades genom sökningar på kommuners, landstings, kommun- och regionförbundens och ideella sektorers webbplatser. Nyckelpersonerna har även identifierats genom etablerade kontakter med projektledare i de lokala föräldrastödsprojekten, samt genom kontakter med personer som deltog i de regionala konferenser om föräldrastöd som genomfördes hösten 2013. Kommunerna Samtliga 290 kommuner ingår i urvalet. Vad gäller de tre storstäderna, Göteborg, Malmö och Stockholm, har alla stadsdelar (totalt 34) valts ut, då det är svårt för en person att ha en övergripande bild av en stad i denna storlek. Bruttourvalet för kommunerna är således 287 kommuner plus 34 stadsdelar. Resultaten för kommunerna presenteras som andelar (procent) av samtliga kommuner totalt och uppdelat på projektkommuner och övriga kommuner. Projektkommuner är huvudkommuner i de olika projekten och de kommuner som tillsammans med samarbetande forskningslärosäte tilldelats ekonomiska medel. Resultatet för projektkommunerna redovisas i vissa fall även uppdelat på avslutade projekt, där projekttiden löpte 2010 2011, samt pågående projekt, med en projekttid 2011 2013. Landstingen Samtliga 21 landsting ingår i urvalet. Då landstingen är omfattande, både geografiskt och organisatoriskt, utvaldes dels nyckelpersoner inom landstingens strategiska folkhälsoarbete, till exempel folkhälsochefer på folkhälsocentrum eller 11
motsvarande, dels samordnare och vårdutvecklare inom barnhälsovården för att få kunskap om barnhälsovårdens föräldrastödjande insatser. Sammantaget var bruttourvalet 21 nyckelpersoner inom folkhälsofunktionen plus 38 nyckelpersoner inom barnhälsovården. Kommun- och regionförbunden Nytillkomna respondenter i den här kartläggningen är kommunoch regionförbund. Samtliga 23 förbund ingår i urvalet. Fyra förbund uppgav att de inte arbetar med föräldrastödjande verksamhet och blev således inte intervjuade. Ideella organisationer Tolv ideella organisationer ingår i undersökningen. De är samma organisationer som intervjuades i kartläggningen 2012: Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Barnens rätt i samhället (BRIS), barnperspektivet Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) Föreningen för psykisk hälsa Makalösa föräldrar Riksförbundet Attention Riksidrottsförbundet Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RUB) Rädda Barnen Studieförbundet Sensus Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Svenska kyrkan För att få en samlad bild av respektive ideell organisations föräldrastödjande arbete utvaldes tolv nyckelpersoner på nationell nivå, en från respektive organisation. Svarsfrekvenser I tabell 1 redovisas bruttourval och svarsfrekvens för kartläggningen totalt samt uppdelat på ideella organisationer, kommuner, stadsdelar, folkhälsofunktion, barnhälsovård och kommun-/regionförbund. 12
Tabell 1: Bruttourval och svarsfrekvens för kartläggningen. Enhet Ideella organisationer Kommuner *Stadsdelar Landsting, folkhälsofunktionen Landsting, barnhälsovården Kommun/ regionförbund Bruttourval, 12 287 29 21 38 23 406 antal Svarsfrekvens, 11 256 27 15 34 16 359 Antal Svarsfrekvens, i procent 91,6 89,2 93,1 71,4 89,4 84,2 88,4 *Stadsdelar omfattar Stockholm, Göteborg och Malmö Av tabell 2 framgår att projektkommunerna har en svarsfrekvens på 94,4 procent och övriga kommuner på 88,6 procent. Tabell 2: Bruttourval och svarsfrekvens uppdelat på projektkommuner och övriga kommuner. Enhet Projektkommuner Övriga kommuner Totalt Bruttourval, antal Svarsfrekvens, antal Svarsfrekvens, i procent 18 228 17 202 94,4 88,6 En stor andel (27-62 procent) av kommunerna, landstingen, ideella organisationerna och kommun/regionförbunden har avstått från att besvara frågan Hur många tjänster har din kommun sammantaget avsatt för det övergripande samordnande föräldrastödsarbetet under de senaste året? På grund av det stora bortfallet redovisas resultat från denna fråga inte i rapporten. Avgränsningar Kartläggningen inkluderar inte indikerade föräldrastödjande insatser, vilket t.ex. kan innefatta olika former av individuell behandling och program som riktar sig till föräldrar med barn i särskilda riskgrupper eller riskmiljöer, exempelvis där våld, missbruk eller psykisk ohälsa förekommer. Det innebär att kartläggningen inte omfattar landstingens verksamhet som 13
utförs av barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och habiliteringen. Analys av data Denna totalundersökning för kommuner, landsting och kommun/regionförbund har mycket god svarsfrekvens och därmed har data hanterats och redovisas enligt vad som är brukligt för totalundersökningar (exempelvis andelar, medelvärden). Därför har vi valt att inte analysera och redovisa data med hjälp av med andra statistiska metoder (exempelvis konfidensintervall, signifikanstester). Vi har antagit att bortfallet till stor del är slumpmässigt, men det går inte helt att utesluta att bortfallet kan vara skevt och det kan både underskatta och överskatta skillnader mellan grupper. Detta medför att små skillnader tolkas med försiktighet i denna rapport. 14
Resultat Kommunernas föräldrastödjande arbete I det här avsnittet redovisas resultat från intervjuer med kommunerna. Strukturer för föräldrastöd Drygt hälften (54 procent) av kommunerna bedriver det huvudsakliga föräldrastödsarbetet inom en och samma förvaltning, vanligast är socialförvaltningen (30 procent) och därefter barn-och utbildningsförvaltningen (13 procent). Resterande kommuner (46 procent) bedriver arbetet inom två eller flera förvaltningar, vanligast är att kombinera socialförvaltning med barn- och utbildningsförvaltning (33 procent). Vid fler än två förvaltningar är det vanligast att kombinera social-, barn- och utbildning och kultur- och fritidsförvaltning (resultaten presenteras inte i diagram). Av diagram 1 framgår hur stor andel av kommunerna som har föräldrastödskoordinator, strategier för att samordna frågor om föräldrastöd, särskilda medel avsatt för föräldrastöd och utbildningar för den egna personalen om föräldrastöd. Diagram 1: Andel kommuner (%) som har föräldrastödskoordinator, strategier för att samordna föräldrastöd, särskilda medel och utbildning för den egna personalen. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Föräldrastödskoordinator 42 Strategier för att samordna föräldrastöd 36 Särskilda medel 48 Utbildning personal 75 15
Av diagram 2 framgår hur stor andel av kommunerna som har kartlagt utbud och efterfrågan på föräldrastöd samt har systematisk uppföljning av föräldrastödjande insatser. Diagram 2: Andel kommuner (%) som har kartlagt utbud och efterfrågan på föräldrastöd samt har systematisk uppföljning av föräldrastödjande insatser. 0 10 20 30 40 50 60 70 Kartlagt utbud 50 Kartlagt efterfrågan 25 Systematisk uppföljning 64 Samverkan kring föräldrastöd Av kommunerna är det 34 procent som samarbetar med något universitet/högskola eller någon FoU-enhet i frågor som rör föräldrastöd (visas inte i diagram) Tre fjärdedelar av kommunerna samverkar formellt med andra aktörer som arbetar med föräldrastödjande verksamheter. I diagram 3 uppvisas att landsting (70 procent) och andra kommuner (40 procent) är de vanligaste aktörerna som kommunerna samverkar med. 16
Diagram 3: Fördelning (%) av de aktörer som kommunerna formellt samverkar med. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Landsting 70 Andra kommuner 40 Region/kommunförbund 22 Studieförbund 28 Ideella org. 16 Kyrkan 35 Polisen 21 Annan aktör 15 Utbud av föräldrastödjande insatser Av kommunerna uppger 85 procent att de erbjuder föräldrastödsprogram. Nedanstående tre diagram (diagram 4-6) visar kommunernas utbud av olika inriktningar på föräldrastödsprogram, dels universella program som riktar sig till alla föräldrar, dels selektiva som riktar sig till föräldrar som upplever problem med sina barn eller i sin föräldraroll och dels selektiva program som handlar om olika typer av riskbeteende, exempelvis alkoholoch drogmissbruk. Det vanligaste universella programmet är Vägledande samspel (20 procent). Komet för föräldrar (39 procent) är vanligast bland de program som riktar sig till föräldrar som upplever problem med sitt barn eller föräldrarollen. Effekt (25 procent) är vanligast bland program som handlar om olika riskbeteenden. 17
Diagram 4: Fördelning av kommunernas (%) utbud av föräldrastödsprogram som riktar sig till alla föräldrar, oavsett om man har problem eller inte. 0 5 10 15 20 25 Aktivt föräldraskap 12 Triple P Connect U 1 1 Familjeverkstan 13 Alla barn i centrum ABC 16 Vägledande samspel ICDP 20 Ömsesidig respekt PREP Prevention and Relationship Education Program 2 4 Diagram 5: Fördelning av kommunernas (%) utbud över föräldrastödsprogram som främst riktar sig till föräldrar som upplever problem med sitt barn eller i föräldrarollen. 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 De otroliga åren 6 Connect 5 Komet för föräldrar 39 Ledarskapsträning för tonårsföräldrar 4 COPE 27 18
Diagram 6: Fördelning av kommunernas (%) utbud av föräldrastödsprogram som handlar om olika typer av riskbeteenden, t ex. alkohol- och drogmissbruk och skolk. 0 5 10 15 20 25 30 Föräldrakraft 1 Nya steg 1 Steg för steg/ föräldrastegen 8 ÖPP 7 Effekt 25 Ovanstående diagram ger således en bild över utbudet av föräldrastödsprogram i kommunerna. Diagram 7-9 visar andelen kommuner som genomför föräldragrupper i respektive program. Det är t.ex. 12 procent av kommunerna som svarar att de erbjuder Aktivt föräldraskap (diagram 4) och av dessa är det 93 procent som har genomfört föräldragrupper i Aktivt föräldraskap under det senaste året (diagram 7) Diagram 7: Andelen kommuner (%) som uppger att de genomfört föräldragrupper i de universella föräldrastödsprogram de erbjuder. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Aktivt föräldraskap 93 Triple P 33 Connect U 50 Familjeverkstan 60 Alla barn i centrum ABC 87 Vägledande samspel ICDP 74 Ömsesidig respekt PREP Prevention and Relationship Education Program 20 40 19
Diagram 8: Andelen kommuner (%) som uppger att de genomfört föräldragrupper i de program som främst riktar sig till föräldrar som upplever problem med sitt barn eller i föräldrarollen. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 De otroliga åren 92 Connect 83 Komet för föräldrar 73 Ledarskapsträning för tonårsföräldrar 70 COPE 69 Diagram 9: Andelen kommuner (%) som uppger att de genomfört föräldragrupper i de program som handlar om olika typer av riskbeteenden, t ex. alkohol- och drogmissbruk och skolk. 0 20 40 60 80 100 120 Föräldrakraft 67 Nya Steg 100 Steg för steg/ föräldrastegen 39 ÖPP 53 Effekt 73 Av kommunerna uppger 17 procent att de erbjuder föräldrastödsprogram på andra språk än svenska (visas inte i diagram). Vanligast är att erbjuda COPE, ABC och Familjeverkstan på somaliska och arabiska. En tiondel av 20
kommunerna erbjuder program riktade till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Här erbjuder kommunen såväl specifikt utvecklade program för målgruppen (t ex. för barn med ADHD) som universella program som ABC, Cope och Aktivt föräldraskap som anpassats till målgruppen. Kommunerna erbjuder även andra föräldrastödjande insatser utöver föräldrastödsprogram. En majoritet erbjuder föräldrarådgivning (84 procent), öppen förskola (78 procent), föreläsningar om föräldraskap eller tillgängligt föräldrastöd (67 procent). Hälften av kommunerna erbjuder tematiska föräldramöten i (för)skola. Onlineutbildning på nätet finns i 6 procent av kommunerna. När det gäller behov av att förstärka kommunernas föräldrastödjande verksamhet så uppger 37 procent att föräldrastödsprogram är ett viktigt område att förstärka. I 14 procent av kommunerna anger man behov av att förstärka det befintliga föräldrastödet med föräldrastödsverksamhet riktat till specifika målgrupper som föräldrar till barn med funktionsnedsättning, föräldrar med annat modersmål än svenska, föräldrar till småbarn och föräldrar till tonåringar. En tiondel av kommunerna anger behov av att förstärka tematiska föräldramöten. Skillnader mellan projektkommuner och övriga kommuner Diagram 10 och 11 visar att projektkommuner i högre utsträckning än övriga kommuner bedriver arbete med föräldrastöd och föräldrastödjande insatser. Exempelvis har 71 procent av projektkommunerna en föräldrastödskoordinator, motsvarande andel i övriga kommuner är 40 procent. 21
Diagram 10: Andel projektkommuner respektive övriga kommuner (%) som har föräldrastödskoordinator, strategier för att samordna föräldrastöd, särskilda medel och utbildning för den egna personalen. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Föräldrastödskoordinator 40 71 Strategier för att samordna föräldrastöd 35 65 Särskilda medel 46 76 Utbildning personal 74 81 Projektkommuner Övriga kommuner Diagram 11: Andel projektkommuner och övriga kommuner (%) som har kartlagt utbud och efterfrågan på föräldrastöd samt har systematisk uppföljning av föräldrastödjande insatser. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Kartlagt utbud 48 69 Kartlagt efterfrågan 24 29 Systematisk uppföljning 62 94 Projektkommuner Övriga kommuner Vidare visar kartläggningen att projektkommunerna (70 procent) samverkar i högre utsträckning med universitet och högskolor än övriga kommuner (33 procent). 100 procent av projektkommunerna uppger att de formellt samverkar med andra föräldrastödjande aktörer, i övriga kommuner är andelen 74 procent. Att erbjuda föräldrastödsprogram är vanligare i 22
projektkommuner (94 procent) än i övriga kommuner (85 procent). Resultaten visas ej i diagram. Skillnader mellan pågående och avslutade projektkommuner Diagram 12 och 13 visar att pågående projektkommuner inom vissa områden och insatser inom föräldrastöd bedriver ett mer aktivt arbete än avslutade projektkommuner (avslutade i 2 år) och att det inom andra områden råder omvänt förhållande. Exempelvis har 80 procent av pågående projektkommuner en föräldrastödskoordinator, motsvarande andel i avslutade projektkommuner är 57 procent. Omvänt förhållande gäller för att ha avsatt särskilda medel för föräldrastödsarbetet, pågående projektkommuner (60 procent) och avslutade projektkommuner (71 procent). Diagram 12: Andel pågående projektkommuner respektive avslutade projektkommuner (%) som har föräldrastödskoordinator, strategier för att samordna föräldrastöd, särskilda medel budget och utbildning för den egna personalen. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Föräldrastödskoordinator 57 80 Strategier för att samordna föräldrastödsarbetet 60 71 Särskilda medel 60 71 Utbildning personal 71 80 Pågående projektkommuner Avslutade projektkommuner 23
Diagram 13: Andel pågående projektkommuner och avslutade projektkommuner (%) som har kartlagt utbud och efterfrågan på föräldrastöd samt har systematisk uppföljning av föräldrastödjande insatser. Pågående projektkommuner Avslutade projektkommuner 0 20 40 60 80 100 120 Kartlagt utbud 29 90 Kartlagt efterfrågan 50 100 Systeamtisk uppföljning 86 100 24
Landstingens föräldrastödjande insatser Barnhälsovården I det här avsnittet redovisas resultat från intervjuer med samordnare och vårdutvecklare inom barnhälsovården. Strukturer för föräldrastöd Av de svarande inom barnhälsovården uppger 60 procent att de har strategier för att samordna arbetet med föräldrastöd, tre fjärdedelar har erbjudit den egna personalen utbildningar som gäller föräldrastöd och en fjärdedel har kartlagt efterfrågan från föräldrarna när det gäller föräldrastöd. 82 procent av de svarande bedriver systematiserat arbete med uppföljning av de föräldrastödjande insatser som de erbjuder. Diagram 14: Andel inom barnhälsovården (%) som har strategier för att samordna föräldrastöd, utbildning för den egna personalen, kartlagt efterfrågan på föräldrastöd systematisk uppföljning av föräldrastödjande insatser. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Strategier 60 Utbildning 75 Kartlagt efterfrågan 25 Systematisk uppföljning 82 Samverkan kring föräldrastöd Hälften av de svarande inom barnhälsovården samarbetar med något universitet/ högskola eller FoU-enhet kring föräldrastöd. En majoritet (91 procent) har formaliserad samverkan med annan aktör. Vanligast är att samverka med en kommun, en annan barnhälsovårdsenhet eller folkhälsofunktion på landstinget. 25
Utbud av föräldrastödjande insatser Inom barnhälsovården uppger 91 procent att de erbjuder föräldragrupper. Hälften erbjuder föreläsningar om föräldraskap eller tillgängligt föräldrastöd. Cirka en fjärdedel erbjuder studiecirklar för föräldrar och tematiska föräldramöten i förskola. Ytterligare föräldrastödjande verksamheter som barnhälsovården uppger är hembesök, spädbarnsmassage, föräldragrupper riktat till unga föräldrar och föräldrar till tvillingar, språkgrupper för hemmavarande föräldrar. Nästan hälften inom barnhälsovården uppger att föräldragrupper är det viktigaste området att förstärka. Många anger även behov av att förstärka föräldrastödet till särskilda grupper, t ex föräldrar som pratar andra språk än svenska, föräldrar som är särskilt sårbara, föräldrar till för tidigt födda. Man ser det även som viktigt att stärka kunskaper om hur man når ut till föräldrarna och att stärka sjuksköterskorna med utbildning i gruppdynamik och pedagogik. Folkhälsofunktionen I det här avsnittet redovisas resultat från intervjuer med personer som arbetar med landstingens strategiska folkhälsoarbete. Strukturer för föräldrastöd Av diagram 15 framgår att en tredjedel av folkhälsofunktionerna har strategier för att samordna föräldrastöd, en femtedel har avsatt särskilda medel för föräldrastöd och 57 procent erbjuder utbildningar inom föräldrastöd till den egna personalen. 26
Diagram 15: Andel inom folkhälsofunktionen (%) som har strategier för att samordna föräldrastöd, särskilda medel och utbildning för den egna personalen. 0 10 20 30 40 50 60 Strategier för att samordna föräldrastöd 33 Särskilda medel 20 Utbildning personal 57 Diagram 16 visar att nästan hälften av folkhälsofunktionerna har kartlagt utbudet av föräldrastöd, att samtliga har kartlagt efterfrågan och att en dryg tiondel har systematisk uppföljning av föräldrastödjande insatser. Diagram 16: Andel inom folkhälsofunktionen (%) som har kartlagt utbud och efterfrågan på föräldrastöd samt har systematisk uppföljning av föräldrastödjande insatser. 0 20 40 60 80 100 120 Kartlagt utbud 47 Kartlagt efterfrågan 100 Systematisk uppföljning 13 27
Samverkan kring föräldrastöd En tredjedel av folkhälsofunktionerna samarbetar med något universitet/högskola eller FoU-enhet. En majoritet (93 procent) anger att de samarbetar med annan aktör kring föräldrastöd, vanligast är att samverka med kommuner, region- och kommunförbund och andra enheter inom landstinget. Utbud av föräldrastödjande insatser En fjärdedel av folkhälsofunktionerna erbjuder föräldrastödsprogram. Aktivt föräldraskap, ICDP och Komet för föräldrar är vanligast och bedrivs av hälften av folkhälsofunktionerna. Connect, Familjeverkstan, ÖPP och Ömsesidig respekt erbjuds av en fjärdedel. Nästan hälften har erbjudit andra föräldrastödjande insatser som t.ex. föreläsningar och studiecirklar för föräldrar, familjecentraler, mammor som kulturtolkar och framtidsverkstad. Folkhälsofunktionerna uppger att viktiga områden att förstärka är t ex. att främja tidig anknytning mellan föräldrar och barn, nå föräldrar av annan kulturell eller socioekonomisk bakgrund än de som traditionellt nås av befintliga program och stöd till föräldrar med egna diagnoser. 28
Ideella organisationer I det här avsnittet redovisas resultat från intervjuer med elva ideella organisationer. Strukturer för föräldrastöd Åtta av de ideella organisationerna har strategier för att samordna föräldrastödsarbetet och har avsatt särskilda medel för föräldrastöd. Sju av organisationerna har kartlagt utbud, utbildat den egna personalen samt systematiskt följt upp föräldrastödsinsatser. Sex organisationer har kartlagt efterfrågan på föräldrastöd. Samverkan kring föräldrastöd Sju av de ideella organisationerna har samarbete med något universitet eller FoU-enhet och tio samverkar formaliserat med annan aktör. Vanligast är att samverka med andra ideella organisationer, studieförbund och kommuner. Andra vanliga aktörer är landsting och kyrkan. Utbud av föräldrastödjande insatser Sju av organisationerna erbjuder föräldrastödsprogram; Aktivt föräldraskap, Familjeverkstan, ABC, Föräldrakraft och PREP. Två ideella organisationer har genomfört föräldragrupper i Familjeverkstan, en organisation har genomfört föräldragrupper Föräldrakraft och ytterligare en annan i ABC. Övriga föräldrastödsprogram som de ideella organisationerna nämner är Barn i Väntan, Barn i start, Fem gånger mer kärlek, föräldrakurs för småbarnsförälder etc. Andra föräldrastödjande insatser som ideella organisationer erbjuder är t.ex. studiecirklar eller föreläsningar om föräldraskap och/eller tillgängligt föräldrastöd. Ett viktigt område att förstärka är studiecirklar för föräldrar. Andra viktiga områden som de ideella organisationerna nämner är att hjälpa föräldrar att förstå sina juridiska rättigheter, att stärka ensamstående föräldrar och att förbättra samverkan mellan olika enheter och insatser. 29
Region- och kommunförbund Här redovisas resultat från intervjuer med sexton region- och kommunförbund. Strukturer för föräldrastöd Av förbunden uppger 38 procent att de har en specifik föräldrastödskoordinator/samordnare och 60 procent att de har avsatt särskilda medel för arbetet med föräldrastöd. En fjärdedel av förbunden har tagit fram strategier för arbetet med att samordna frågor och insatser som handlar om föräldrastöd. Tre regionförbund beskriver sina strategier så här: strategin omfattar landstinget och länets kommuner, strategin är en del av folkhälsostrategin och strategin är en vägledning där skola, socialtjänst och hälso-och sjukvård ingår. I två fall är det regionen som ansvarar för strategin, i ett fall är det kommuner och landsting. Föräldrastödsarbetet under 2013 Intervjuerna visar att drygt hälften av förbunden har genomfört utbildningar, konferenser och nätverksträffar inom föräldrastöd. Nätverken består av såväl nätverk för föräldrastödsfrågor som nätverk för folkhälsoarbete där föräldrastöd är en ingående del. Vidare visar intervjuerna att en fjärdedel av förbunden hade ett föräldrastödsarbete inriktat mot specifika målgrupper som t.ex. föräldrar med missbruksproblem eller föräldrar med lindrig utvecklingsstörning. Planerat föräldrastödsarbete under 2014 Tre fjärdedelar av förbunden uppger att de planerar en särskild insats inom föräldrastödsområdet under 2014. En tredjedel av dessa beskriver att de ska fortsätta och vidareutveckla påbörjade satsningar inom föräldrastöd. Resterande fem regionförbund beskriver sina planerade insatser så här: erbjuda ett smörgåsbord av olika föräldrastödjande metoder, 30
forskningsprojekt med utbildningspaket, samordna länets föräldrastödsprogram, kartlägga hur många föräldrar som har behov av stöd samt utbildning på länsnivå ute i kommunerna. Samverkan kring föräldrastöd Drygt två tredjedelar av förbunden samarbetar med något universitet/högskola eller FoU-enhet. Tre fjärdedelar samverkar formaliserat med andra aktörer som arbetar med föräldrastödjande verksamheter. Vanligast är att samverka med kommuner, landsting och länsstyrelser. Men även ideella organisationer och studieförbund nämns. Två tredjedelar svarar att regionförbundet är huvudansvarig för denna samverkan. Regionförbunden tillfrågades om hur de såg på utformning av en optimal regional samordning. Av svaren framträder i huvudsak tre områden; ökad länsövergripande samordning, prioritet åt föräldrastödsfrågan och att utgå från kommunernas behov av stöd. Uppföljning En tredjedel uppger att de bedriver systematiserat arbete med uppföljning av den egna föräldrastödsverksamheten. De uppger att den systematiska uppföljningen är en viktig uppgift och att resultaten från denna används till att utveckla arbetet. Av förbunden som inte bedriver uppföljningar, är skälen att de anser att det är kommunernas uppgift och att förbundens resurser är begränsade/otillräckliga. Områden att utveckla/förstärka Resultaten visar att de områden regionförbunden vill förstärka är arbetet med utsatta grupper som föräldrar med missbruksproblem, psykisk ohälsa, föräldrar med funktionsnedsättning, föräldrar som har barn med funktionsnedsättning och föräldrar som har utländsk bakgrund. Förbunden lyfter även vikten av att föräldrastödsfrågan får mandat hos politikerna och blir en prioriterad fråga. Några förbund svarar att Familjecentralerna behöver utvecklas vidare. 31
Diskussion Sammanfattande resultat Kartläggningen visar att en majoritet av kommunerna bedriver ett strukturerat föräldrastödsarbete genom att erbjuda föräldrastödsinsatser till föräldrar, kartlägga utbudet av föräldrastöd, systematiskt följa upp föräldrastödsinsatser, samverka med andra aktörer kring föräldrastöd och utbilda den egna personalen inom föräldrastöd. Dock finns områden som inte är lika utvecklade, t.ex. att kartlägga efterfrågan från föräldrar och utarbeta strategier för att samordna arbetet med föräldrastödsfrågor. Kartläggningen visar vidare att de kommuner som deltagit regeringens satsning i många avseenden har ett mer utvecklat föräldrastödsarbete än övriga kommuner. T ex. avsätter projektkommunerna i högre grad särskilda medel för föräldrastödsarbetet och har utarbetade strategier för att samordna arbetet med föräldrastöd. Dock saknas kunskap om hur aktiva de här kommunerna var i sitt föräldrastödsarbete innan första mätningen genomfördes 2011. Det är därför svårt att bedöma om det mer utvecklade föräldrastödsarbetet är en följd av satsningarna/stimulansmedlen eller om de helt eller delvis beror på att projektkommunerna var mer aktiva redan innan. De projektkommuner, som varit avslutade i två år, fortsätter att ha ett fortlöpande arbete inom föräldrastöd och föräldrastödjande insatser. I jämförelse med pågående projektkommuner är det kartläggning av utbud och efterfrågan samt samarbete med forskning som avtar mest efter avslutat projekt. Även landstingen bedriver över lag ett strukturerat föräldrastödsarbete. I stort sett samtliga svarande inom barnhälsovården erbjuder föräldragrupper och många erbjuder även andra föräldrastödjande insatser som t.ex. föreläsningar om föräldraskap. Samtliga folkhälsofunktioner uppger att de kartlägger efterfrågan bland föräldrar när det gäller föräldrastöd och en majoritet samverkar med andra aktörer. Sammantaget 32
ger verksamheterna inom folkhälsofunktionerna och barnhälsovården en bild av landstingens föräldrastödjande arbete av universell karaktär. Elva ideella organisationer är intervjuade. Resultaten visar att en majoritet av dessa bedriver föräldrastödsarbete. T.ex. att ha strategier för att samordna föräldrastödsfrågor och avsätta särskilda medel för föräldrastöd. Kommun- och regionförbundens bedriver över lag ett strukturerat föräldrastödsarbete där regional samverkan förekommer på de flesta håll. Drygt två tredjedelar uppger att de samarbetar med universitet/högskola eller FoU-enhet. Kommun- och regionförbundens arbete tycks inte bedrivas med fokus på universell nivå utan är koncentrerad till att arbeta med utsatta grupper, t.ex. föräldrar med missbruksproblem, psykisk ohälsa. En majoritet av förbunden lyfter vikten av att föräldrastödsfrågan får mandat hos politikerna och blir en prioriterad fråga. Utveckling av föräldrastödjande arbete över tid Strukturer Totalt sett verkar andelen kommuner som uppger att de arbetar med föräldrastöd, vara ungefär densamma som vid kartläggningen 2012. Förändring har skett när det gäller att formellt samverka med andra föräldrastödjande aktörer, från 57 procent av kommunerna till 75 procent av kommunerna. Även systematisk uppföljning av föräldrastödsinsatser har ökat, från 50 procent till 64 procent. Däremot är det färre kommuner som kartlägger utbudet av föräldrastöd, från 65 procent till 50 procent. Likaså är det färre kommuner som utarbetar strategier för att samordna föräldrastödsfrågor, från 50 procent till 36 procent. Kartläggningen ger oss ingen egentlig kunskap om vad förändringarna inom föräldrastödsarbetet beror på. 33
En möjlig förklaring till minskat föräldrastödjande arbete inom vissa aktiviteter, t.ex. kartläggning av utbud, kan vara att det är en aktivitet som görs vid enstaka tillfällen, som t.ex. vid uppstart av föräldrastödsarbete. Utbud av föräldrastödsprogram Föräldrastödsprogram erbjuds i 85 procent av kommunerna, en liten minskning i förhållande till 2012 års kartläggning då andelen var 87 procent. Vilka föräldrastödsprogram som kommunerna erbjuder tycks ligga på ganska stabila nivåer över tid. Ett undantag är Alla barn i centrum (ABC) som ökar från att ha erbjudits i 10 procent av kommunerna till 16 procent av kommunerna. En förklaring kan vara att det nyutvecklade programmet ABC har en utpekad ansvarig aktör för förvaltning och nationell spridning av programmet. Ytterligare tre program avviker från de stabila nivåerna, men då genom att minska i omfattning. Störst minskning har skett för Örebro Preventionsprogram (ÖPP), från 27 procent till 7 procent. Även Familjeverkstan har minskat; från att ha erbjudits i 20 procent av kommunerna till 13 procent. En tänkbar förklaring kan vara att kommunerna har valt att ersätta Familjeverkstan med ABC, då programmen till vissa delar liknar varandra och vänder sig till samma målgrupp. COPE står för ytterligare en minskning, från 35 procent till 27 procent. Även om en majoritet av kommunerna erbjuder föräldrastödsprogram så visar kartläggningen att det inte är lika vanligt att man faktiskt genomför föräldragrupper. Kartläggningen ger oss inte kunskap om varför det förhåller sig så. En tänkbar förklaring kan vara att det saknas efterfrågan från föräldrar. 34
Vad händer när projekten är avslutade? Jämförelser mellan pågående och avslutade projektkommuner visar att det föräldrastödjande arbetet fortgår i hög utsträckning två år efter att projekten avslutats, men att det även finns kommuner där arbetet inte längre bedrivs med samma intensitet. Exempelvis minskar andelen kommuner med föräldrastödskoordinator och andelen som genomför systematisk uppföljning av de föräldrastödjande insatser de erbjuder. Metodologiska svårigheter Resultat från kartläggningen är avhängigt intervjupersonernas kännedom om föräldrastödsverksamheten i den egna organisationen. Så till viss del är riktigheten i resultatet beroende av att Folkhälsoinstitutet har identifierat rätt person att intervjua. Det råder således en viss osäkerhet i vad mån svaren ger en rättvis bild av organisationernas arbete inom området. Betyder t.ex. svaret vet ej att ingen inom organisationen känner till saken eller betyder det att just den som svarat på intervjun inte vet? Över lag har Folkhälsoinstitutet haft svårt att identifiera rätt person att intervjua. Det är förvisso 42 procent av kommunerna som uppger att de har en föräldrastödskoordinator, men det är inte givet inom vilken del av organisationen personer med kunskap om föräldrastödsarbetet befinner sig och information saknas ofta på organisationernas webbplatser. Det kan konstateras att avsaknad av en given struktur och ansvar för föräldrastödsfrågor på lokal, regional och nationell nivå försvårar arbetet med att få fram underlag, då det ibland saknas en given person som har tillgång till all information på övergripande nivå. Resultaten från landstingen grundas på telefonintervjuer med folkhälsofunktionen och barnhälsovården. Folkhälsofunktionen arbetar med strategiskt folkhälsoarbete och barnhälsovården med kontroller av och rådgivning om nyfödda och yngre barns hälsa, men sammantaget ger de en bild av landstingens föräldrastödjande arbete av mer universell karaktär. 35
Landstingen varierar i omfattning och organisation. Några landsting, Skåne, Halland och Västra Götaland, har dessutom ett utvidgat ansvar för regional utveckling och betecknas som regioner. Det bör noteras att en intervju per region förmodligen är otillräckligt för att ge en rättvisande helhetsbild av regionens verksamhet inom föräldrastöd. I likhet med vår indelning av storstäderna i stadsdelar hade det varit lämpligt med en uppdelning av regionerna för att därmed få flera intervjupersoner per region. 36
Bilagor Bilaga 1. Intervjuformulär kommuner Bilaga 2. Intervjuformulär kommun- och regionförbund. 37