Arteriella och venösa sår Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm
Dessa två patienter har sår som ej vill läka behöver de antibiotika?
Ben och fotsår behöver först och främst en diagnos och sedan behandling av denna
st på diagnostik är ett internationellt blem nga bensår läggs om i åratal n att få korrekt diagnos venöst bensår kostar minst 0 kr/vecka för omläggningar handlingen av venösa kdomar står för minst 2 % av s hälso- och sjukvårdsbudget, rre delen av detta går till läggningar av bensår
iv behandling av ben/fotsår skar lidande och hällskostnader nga ben/fotsår kan få rmanent läkning med enkla repp karaborg har bensårsekomsten minskat 50% på år med ett multidisciplinärt nsårscentrum där man tivt opererat underliggande
idigare man behandlar orsaken till ett /fotsår desto större möjlighet till manent läkning ICE clinical guideline 168, issued uly 2013. (NICE: National Institute or Clinical Excellence, UK) efer people to a vascular service if hey have any of the following: A venous leg ulcer (a break in the skin below the knee that has not healed within 2 weeks).
teriella sår för lite blod i benet
Arteriella sår för lite blod
nösa sår för mycket blod i net
Exempel på venösa hudförändringar
xempel på venösa bensår
isk diagnostik emperatur? val - arteriellt arm venöst Obs dock att diabetiker med kron ischemi kan vara varma alpabla varicer vullnad? venöst eller ekundärt arteriellt
sta steg: palpera fotpulsar och t ankeltryck pabla pulsar = troligen en arteriell insuff I = ankelbrakialindex = eltryck /armtryck I < 0,8 = arteriell fficiens betiker, mät tåtryck (fys ) iss kärlkirurg om sänkt
distala pulsar och ankeltryck ok > 0,8 och bensår med synliga er eller venösa hudförändringar tarta kompressionsbehandling emiss kärlkirurg/enhet för aricer > 0,8 och bensår utan synliga er eller venösa hudförändringar iss venduplex m venös insuff remiss kärlkirurg m venduplex ua remiss hud
osttrombotiskt syndrom (PTS) truktion eller reflux i venerna r djup ventrombos som fört hudförändringar eller a symtom iss venduplex iss till koag mott +/- kirurg d kompressionsbeh bli aktuellt med stentning, eller ytlig venös kirurgi går inte att på utsidan se om
rsta åtgärd vid venösa sår: mpressionslindning för att inska svullnaden
kan kärlkirurgen göra på artärsidan? ovaskulär kirurgi: ballongvidgning A), stent, trombolys s via stick i ljumsken i lbedövning ast skonsam metod kan ha allvarliga plikationer ienten går oftast hem ma dag göras även på äldre sköra patienter
en artärkirurgi: bendarterektomi, ss
bridingrepp, endovaskulär + pen kirurgi samtidigt
sidan: stentning, a rekonstruktioner variceringrepp
aditionell operation av insufficient aphena magna, stripping
imalinvasiv varicer behandling, etermetod med r/radiovågor/ånga/lim mm göras i lokalbedövning med eller utan sedering/narkos göras med pågående Waranbehandling nten ska röra på sig direkt efteråt och går hem efter en timme
aljudsstyrd skuminjektion äver ej narkos eller bedövning iss risk för djup ventrombos ämre långtidsresultat än laser och kirurgi ng learning curve
sultat av endovenös erbehandling av varicer vid nösa bensår 00 ben med bensår pererade på Venous Centre fter 4 år är 84 % läkta utan ecidiv e som ej läkt hade bl a dålig rteriell cirkulation, varvarande eller nya derbråck, dålig rörlighet i otleden
mbinerad arteriell och venös ufficiens Försiktighet med kompression, obs dock att ödem ej är bra för sårläkning varför viss lindning krävs Remiss till kärlkirurg Op av även måttlig arteriell insufficiens för att möjliggöra kompression Op av venös insufficiens Om arteriell insufficiens och ingrepp ej möjligt Pumpstövelbehandling Inneliggande sårvård för att kunna möjliggöra
ktigt att veta om ben/fotsår Alla ben/fotsår ska ha en diagnos! Ben/fotsår som inte läker ska snarast undersökas avseende blodcirkulationen Patient med ben/fotsår och arteriell/venös insufficiens remitteras till kärlkirurg oavsett ålder Venösa sår ska dessutom behandlas med kompression Många ben/fotsårspatienter kan bli botade med skonsam teknik
?