Anvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock

Anvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock

Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Publikationen ges ut av enheten för klassifikationer och terminologi, avdelningen för statistik och jämförelser. Version: 1.0 Datum 2016-09-01 Artikelnummer 2016-9-38 Publicerad www.socialstyrelsen.se, september 2016

Förord Ny kunskap om sepsis har lett till en förändrad indelning av septiska tillstånd och hur dessa ska klassificeras. Socialstyrelsen ser därför behov av att tydliggöra hur septiska tillstånd ska klassificeras. Vad är sepsis? Synen på tillstånd med sepsis hos patienter har ändrats, från att uppfattas som en egen sjukdom till att i stället uppfattas som kroppens systeminflammatoriska reaktion (SIRS systemiskt inflammatoriskt svarssyndrom) på allvarlig infektion. Det septiska tillståndet graderas numera i sepsis, svår sepsis och septisk chock. Ändringar i klassifikationen I samband med den nya kunskapen om septiska tillstånd och införandet av ny gradering ändrades den internationella versionen av ICD-10. Den svenska versionen uppdaterades med motsvarande innehåll 1 januari 2007 och 1 januari 2010. Anvisningarna riktar sig till dem som klassificerar diagnoser på nationell, regional och lokal nivå. På regional och lokal nivå kan de användas i de fall huvudmännen kräver in diagnosklassificerade uppgifter för olika ändamål. Klassificeringsanvisningarna kan tillämpas av samtliga yrkeskategorier inom vård- och omsorg. Syftet med anvisningarna är skapa förutsättningar för att klassificering av sjukdomar och andra hälsoproblem ska kunna ske på ett enhetligt sätt. Målet är en god kodningskvalitet, dvs. att kodningen överensstämmer med diagnosformuleringen och görs likartat nationellt. 3

Innehåll Förord... 3 Klassificering av septiska tillstånd... 5 Sepsis... 5 Svår sepsis och septisk chock... 5 Koderna för svår sepsis (R65.1) och septisk chock (R57.2) är avsedda att användas som tilläggskoder till den aktuella infektionen som utlöser grava septiska reaktioner.... 6 Generaliserade septiska infektioner... 6

Klassificering av septiska tillstånd Sepsis Enligt internationella definitioner motsvarar sepsis den ordinarie generella kroppsreaktionen vid allvarliga infektioner som bakteriell pneumoni, influensa, pyelonefrit eller meningit. I dessa fall behövs ingen extra kod för att beskriva den systeminflammatoriska reaktionen då denna är en del av grundsjukdomen. Exempel: Pyelonefrit N10.9, B96.2 (växt av E. coli i urinodling) Pyelonefrit N10.9, B96.2 (växt av E. coli i blododling) Pyelonefrit (E. coli) med sepsis (Septisk pyelonefrit (E. coli)) N10.9, B96.2 Posttraumatisk sårinfektion med SIRS T79.3, R65.0 Posttraumatisk sårinfektion med svår sepsis T79.3, R65.1 I de fallen lokaliserade infektioner utlöser en systeminflammatorisk reaktion. enligt definitionen för SIRS, kan man använda R65.0 som tilläggskod till koden för infektionen. Exempel: Sårinfektion, cystit (blåskatarr), faryngit eller bursit. Observera! Diagnosen Urosepsis har inget direkt samband med sepsis och ska inte förväxlas med detta. Urosepsis N39.0 Exempel: Pneumokockpneumoni J13.9 (ev. med pos växt av pneumokocker i sputumodling) Pneumokockpneumoni J13.9 (ev. med pos växt av pneumokocker i blododling) Pneumokockpneumoni med sepsis J13.9 Svår sepsis och septisk chock Om den systeminflammatoriska reaktionen även innefattar hypotoni och organpåverkan kallas det "svår sepsis" vilken motsvarar den tidigare uppfattningen om "sepsis". Om det däremot föreligger dokumentation om pyelonefrit med en systeminflammatorisk reaktion med hypotoni och organpåverkan tydande på svår sepsis, ska man koda för pyelonefrit med tilläggskod för svår sepsis. ANVISNINGAR FÖR KLASSIFICERING AV SEPSIS, SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK SOCIALSTYRELSEN 5

Koderna för svår sepsis (R65.1) och septisk chock (R57.2) är avsedda att användas som tilläggskoder till den aktuella infektionen som utlöser grava septiska reaktioner. Man ska således koda organinfektionen först, exempelvis kolecystit, och därefter lägga till R65.1 respektive R57.2 för att spegla allvarlighetsgraden av infektionen. Pneumokockpneumoni med svår sepsis J13.9, R65.1 Pneumokockpneumoni med septisk chock J13.9, R57.2 Pyelonefrit (E. coli) med svår sepsis N10.9, R65.1, B96.2 Pyelonefrit (E. coli) med septisk chock N10.9, R57.2, B96.2 Urosepsis med svår sepsis (Svår urosepsis) N39.0, R65.1 Akut kolecystit med svår sepsis K81.0, R65.1 Posttraumatisk sårinfektion med svår sepsis T79.3, R65.1 Generaliserade septiska infektioner Vid generaliserade septiska infektioner, där man inte har information om i vilket organ infektionen har sitt ursprung, används kodserien A40-A41. Även här finns möjlighet att lägga till kod för svårare septiska reaktioner. Enterokocksepsis (utan känt ursprung) A40.2 Svår meningokocksepsis A39.2, R65.1 Septisk chock utan information om organursprung eller utlösande bakterie A41.9, R57.2 6 ANVISNINGAR FÖR KLASSIFICERING AV SEPSIS, SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK SOCIALSTYRELSEN