Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 2 VERKSAMHETENS UTFORMNING OCH OMFATTNING... 6 2.1 DAGENS SITUATION... 6 2.2 NYBYGGNATION: TÅNGENS ARV... 7 2.3 ANSLUTNING... 9 3 BELASTNING... 12 3.1 METOD FÖR BERÄKNINGAR... 12 3.2 DAGENS UPPMÄTTA BELASTNING... 13 3.3 FRAMTIDA BELASTNING... 14 4 UTREDNINGSALTERNATIV... 16 4.1 LOKALISERING FÖR DET NYA VERKET... 16 4.2 ALTERNATIVA RENINGSPROCESSER... 19 4.3 UTSLÄPPSPUNKTEN OCH UTLOPPSLEDNINGEN... 20 4.4 AVLOPPSLEDNING FRÅN MOLLÖSUNDS SAMHÄLLE... 24 4.5 NOLLALTERNATIV... 25 5 OMRÅDESBESTÄMMELSER... 25 5.1 ÖVERSIKTSPLAN OCH DETALJPLAN... 25 5.2 RIKSINTRESSEN OCH ANDRA INTRESSEN... 25 5.3 MILJÖKVALITETSNORMER... 28 6 RECIPIENTFÖRHÅLLANDEN... 29 6.1 UTSLÄPPSPUNKTER... 29 6.2 BESKRIVNING AV RECIPIENTEN... 30 7 MILJÖKONSEKVENSER... 31 7.1 FRAMTIDA UTSLÄPP TILL VATTEN... 31 7.2 PÅVERKAN OCH KONSEKVENSER AV UTSLÄPPEN... 34 7.3 BRÄDDNINGAR PÅ BEFINTLIGA VERK OCH AVLOPPSNÄTET... 35 7.4 PÅVERKAN PÅ FISK- OCH MUSSELVATTEN... 36 7.5 RÅVAROR OCH KEMIKALIER... 37 7.6 AVFALL OCH SLAM... 38 7.7 TRANSPORTER... 39 7.8 ENERGI... 41 7.9 SKYDDSAVSTÅND... 41 7.10 RISKAVSTÅND TILL BEFINTLIGT VINDKRAFTVERK... 43 7.11 LUKT OCH BULLER... 43 7.12 NATUR- OCH KULTURMILJÖ SAMT FRILUFTSLIV... 44 8 MILJÖMÅL... 44 9 HÄNSYNSREGLER... 46 10 EFFEKTER VID OLYCKOR... 48 11 SAMLAD BEDÖMNING... 49 12 REFERENSER... 50 12.1 INTERNETREFERENSER... 50 Orust kommun 2 av 50 2013-07-02
Bilagor: 1. Översiktskarta över Orust kommun 2. Översiktsplaner för Orust kommun 3. Bilder på nedre Tången 4. Data om pumpstationer samt ritningar på befintlig samt framtida spillvattensystem 5. Transportvägar till och från Tångens ARV 6. Produktblad o säkerhetsdatablad 7. Kartor över provtagningsstationer, riksintressen, naturreservat, djur- och växtskyddsområden och musselvatten 8. Utredning Sjöförlagd utloppsledning från Tången norr om Mollösund, Orust kommun (Hydrogis AB) 9. Utredning - Sjöförlagda VA-ledningar från Sandviken, Orust kommun (Hydrogis AB) Orust kommun 3 av 50 2013-07-02
Sammanfattning Orust kommun avser att uppföra ett nytt avloppsreningsverk, Tångens avloppsreningsverk, på västra Orust som ska ersätta reningsverken i Barrevik, Hälleviksstrand och Mollösund. Verket ska uppföras på nedre Tången, strax norr om Mollösund. De befintliga tre verken ska därmed läggas ner och ersättas med pumpstationer. De befintliga avloppsreningsverken i Barrevik, Hälleviksstrand och Mollösund är åldersstigna, periodvis högt belastade och ligger nära sina villkorsgränser för utsläpp. Då samtliga tre verk är belägna centralt i tätbebyggelse är det svårt att bygga ut dessa anläggningar utan att det medför en påtaglig negativ påverkan på omgivningen. Ett nytt avloppsreningsverk kommer därför att innebära en mer hållbar och långsiktig avloppsreningslösning för Orust kommun. Inom en 10-års period planerar kommunen att ansluta befintliga bostäder utan avlopp, nya bostäder för fast boende, fritidshus samt olika näringsidkare. Dessa beräknas bidra med en belastningsökning på maximalt ca 3200 pe. Det finns även planer på att ansluta Käringön till det nya reningsverket, vilket i sådant fall skulle medföra ytterligare 1300 pe. Det nya reningsverket kommer att dimensioneras för ca 6200 pe för att kunna ta emot all den framtida belastningen. Utloppsledningen är planerad att läggas ut genom Djupvik och mynna på ca 20 m djup, ca 2 km ut i havet på norra sidan av Mollön. Ledningsmynningen bedöms här få maximal spridningseffekt på det renade avloppsvattnet. Påverkan på natur- och kulturmiljö samt friluftsliv bedöms bli liten och istället kan en klar förbättring förväntas ske mot dagens situation då befintliga tre verk, som ligger i och har sina utsläppspunkter nära tätbebyggelse, försvinner. I tillståndsansökan yrkar kommunen att BOD 7 - respektive P-tot halten i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket inte får överstiga 10 mg/l respektive 0,3 mg/l (beräknat som årsmedelvärde och andra tertialvärde). För COD och kväve yrkas 70 mg/l respektive 15 mg/l som medelvärde per kalenderår (i enlighet med avloppsdirektivet). Då de inkommande föroreningshalterna kan komma att bli höga vill Orust kommun som alternativ även kunna tillämpa minimala reduktionsgrader: 95 % för BOD 7 och P samt 70 % för kväve. Orust kommun 4 av 50 2013-07-02
1 Administrativa uppgifter Uppgifter om tillståndspliktig organisation/huvudman: Huvudman: Orust kommun Adress: Verksamheten för Samhällsutveckling 473 80 Henån Organisationsnummer: 212000-1314 Kontaktperson: Driftledare, Tony Karlsson Telefon: 0304 334 381 E-post: tony.karlsson@orust.se Kontaktperson: Projektledare, Lars-Erik Gustavsson Telefon: 0304 334 163 E-post: lars-erik.gustavsson@orust.se Tekniskt ombud: H2OLAND Adress: Grindgatan 1 441 31 Alingsås Kontaktperson: Mark de Blois Telefon: 0322 66 04 67 E-post: mark.de.blois@h2oland.se Uppgifter om anläggningen: Anläggning Tångens avloppsreningsverk Fastighetsägare Orust kommun Fastighetsbeteckning Tången 4:30, 4:31 XY-koordinater 6440449, 119431 SWEREF 991200 Besöksadress Västra Tången Kontaktperson på plats - (nytt verk) Telefon - (nytt verk) Verksamhetskod: MKB skickas till: 90.10, B Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljöskyddsenheten, Vänersborgskontoret Orust kommun 5 av 50 2013-07-02
2 Verksamhetens utformning och omfattning 2.1 Dagens situation Avloppsrening i fiskelägena Barrevik, Hälleviksstrand och Mollösund sker i dagsläget i äldre anläggningar som är centralt belägna i tätbebyggelse. Verken är högt belastade under sommartid, samtidigt som marginalerna till villkorsgränser för utsläpp är knappa. Därtill planeras nybyggnationer i området de närmaste åren som beräknas medföra ett tillskott om ca 3200 pe. För att avloppsreningsverken även i fortsättningen ska uppfylla länsstyrelsens krav bör omfattande upprustningar och utbyggnad av avloppsreningsverken genomföras inom en snar framtid. Dock innebär de befintliga avloppsreningsverkens lokalisering att möjligheten att bygga ut dessa anläggningar utan påverkan på omgivningen är begränsad. Orust kommun har därför beslutat att bygga ett nytt avloppsreningsverk. De befintliga verken ska därmed läggas ner och ersättas med avloppspumpstationer. Det nya verket ska i framtiden även kunna ta emot avloppsvatten från Käringön som för närvarande är ansluten till Tuvesviks ARV, i syfte att avlasta det nämnda verket. Käringön Figur 2.1.1 Upptagningsområde för Tångens ARV i framtiden (inklusive Käringön). Orust kommun 6 av 50 2013-07-02
2.2 Nybyggnation: Tångens ARV Uppförande av det nya avloppsreningsverket, Tångens ARV, innebär att Hälleviksstrands ARV, Barreviks ARV och Mollösunds ARV läggs ned och ersätts med avloppspumpstationer. Avloppsvattnet kommer istället att pumpas till och behandlas vid Tångens ARV. Uppförande av Tångens ARV kommer att innebära följande gentemot dagens situation: Tångens ARV kan bättre anpassas till variationer i belastning och ökade volymer under sommarsäsongen än de befintliga verken. Lägre driftkostnader och resursförbrukning än för tre enskilda verk då ett större verk är mera resurs- och energieffektivt. Bättre reningsresultat än de resultat som uppnås idag. Reduktion av antalet utsläppspunkter och förbättring av recipientförhållanden: En utsläppspunkt utanför tätbebyggelse med relativt goda inblandningsförhållanden istället för tre utsläppspunkter som ligger förhållandevis nära samhällena och dess badplatser. Möjlighet att ansluta Käringön i framtiden vilket skulle avlasta Tuvesviks ARV. Även andra områden skulle kunna anslutas i framtiden t ex Varekil och Svanesund. Nedan följer en punktlista över det framtida verkets centrala funktioner. Ett processchema över det planerade verket redovisas i figur 2.2.1. I korthet kommer det framtida avloppsreningsverket bestå av: Vattenbehandling: Inloppspumpstation Trumsilar MBBR-bassänger avsedda för fördenitrifikation Försedimentering och biorotorer i kombination för behandling av BOD Mellansedimentering och biorotorer i kombination för nitrifikation MBBR-bassänger avsedda för efterdenitrifikation (med tillförsel av en extern kolkälla) Flockningsbassänger & kemikaliedosering Eftersedimenteringsbassänger Mikrosilar Slambehandling: Sil (för externt inkommande brunnslam) Tunnslamlager Mekanisk förtjockare Tjockslamlager Centrifug Slamsilo Orust kommun 7 av 50 2013-07-02
Inkommande avloppsvatten kommer fördelas mellan två linjer för vattenbehandling. De två linjerna har lika många antal enheter och identisk konfiguration. Totalt sett kommer det således att finnas två uppsättningar av varje processenhet för att enheter lätt ska kunna stängas av beroende på belastning och underhåll, utan att störa vattenreningen. Verket ska kunna ta emot slam från trekammarbrunnar (i processchemat benämnt brunnslam ) samt vid behov även externslam från andra verk vid händelse av haveri på slamhanteringen vid annan mottagningsanläggning. Slambehandlingen kommer att bestå av konventionell förtjockning och avvattning av slam. Stabilisering av slammet vid verket är inte aktuellt då avsikten är att transportera det avvattnade slammet till Månsemyrsanläggningen där det strängkomposteras sammanblandat med barkflis. Det görs utrymme för att bygga ut med ytterligare biorotorer om så skulle behövas i framtiden i samband med anslutning av Käringön. Kapaciteten av alla andra processdelar dimensioneras direkt för full belastning (inkl. Käringön). Verket dimensioneras för en maximal veckomedelsbelastning om drygt 6000 pe (420 kg BOD 7 /d). Provtagning (PT) Inkommande avloppsvatten Utgående avloppsvatten Figur 2.2.1 Enkelt processchema över Tångens nya reningsverk. Alla instrument, ventiler och pumpar är inte med i denna processbild. Orust kommun 8 av 50 2013-07-02
Ledningsnätet och pumpstationerna Ledningsnätet i upptagningsområdet för Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hälleviksstrands ARV har ingen avvikande karaktär gentemot landet i övrigt. Ledningsnätet består idag av totalt 20 st. pumpstationer, varav 5 st. pumpstationer betjänar Hälleviksstrands ARV, 10 st. betjänar Barreviks ARV och 5 st. betjänar Mollösunds ARV. I framtiden kommer nämnda verk att ersättas med pumpstationer vilket innebär att ledningsnätet kommer initialt efter ombyggnationen att bestå av 24 pumpstationer, inklusive inloppspumpstation in till verket (exklusive Käringön). Avloppsmängder och ovidkommande vatten Sammanlagda avloppsmängder och ovidkommande vatten till Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hälleviksstrands ARV under perioden 2009-2011 har sammanställts utifrån miljörapporter för de tre verken i tabell 2.2.1. Tabell 2.2.1 Sammanlagda avloppsmängder och ovidkommande vatten till Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hälleviksstrands ARV 2009-2011 Period 2009 2010 2011 Medel 09-11 Totalt årsflöde (m 3 /år) 144 290 146 900 166 100 152 430 Spillvattenmängd (m 3 /år) 106 115 106 316 106 555 106 329 Mängd ovidkommande vatten (m 3 /år) 38 175 40 584 59 545 46 101 Ovidkommande vatten (%) 26 % 28 % 36 % 30 % Ledningsnätet i upptagningsområdet för Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hälleviksstrands ARV är från 50 och 60-talet och framöver. Inläckage av ovidkommande vatten förekommer vid stora nederbördsmängder. Sett till övriga landet är det dock inte ovanligt att kommunala reningsverk har ett inläckage av ovidkommande vatten som är ungefär lika stor som spillvattentillrinningen. Mot bakgrund av detta får mängden ovidkommande vatten, generellt sett, betraktas som låg. Sanering av inläckande vatten i avloppsledningssystemet sker kontinuerligt. Lokaliseringarna tillgår så att ledningssträckor högtrycksspolas och TV-inspekteras. Sedan 2011 har även undersökningar med hjälp av rök påbörjats i kommunen. 2.3 Anslutning Det totala upptagningsområdet för Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hälleviksstrands ARV omfattar idag samhällena Mollösund, Barrevik, Nösund, Edhultshall och Hällviksstrand. Spillvatten tas även emot från Tången S1 och ett mindre område kring Solid och Hälleviksstrands resort (Sjöleden). I tabell 2.3.1 redovisas det totala antalet fastboenden respektive sommarboenden till de tre verken mellan 2009-2011, samt antalet motsvarande pe (omräknat med en koefficient 3). I tabellen redovisas även det faktiskt uppmätta antalet pe beräknat utifrån BOD-belastning i inkommande vatten, som årsmedel samt som maxdygnsvärde. Tabellen är sammanställd utifrån data i miljörapporter. Orust kommun 9 av 50 2013-07-02
Antalet fasta boenden ökade med ca 140 st. abonnenter mellan 2009-2011. Ingen förändring har skett vad gäller antalet sommarboenden under samma period. Antalet sommarboenden utgör idag ca 40 % av det totala antalet anslutna abonnenter till de tre reningsverken. Det högsta noterade antalet pe med avseende på BOD-belastningen i inkommande vatten inträffade 2010 och var då 3142 pe (som maxdygnsvärde). Tabell 2.3.1 Antalet anslutna abonnenter och pe till Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hälleviksstrands ARV 2009-2011 Abonnenter (antal anslutna boenden) Antal pe pe medel pe maxdygn Fastboende Sommarboende Totalt (fast + sommar) (koeffic. = 3) 2009 541 373 914 2742 426 1306 2010 545 373 918 2754 689 3142 2011 680 373 1053 3159 491 2328 09-11 (medel) 589 373 962 2885 535 2259 I tabell 2.2-2.8 redovisas den belastning som kan komma att kopplas på det nya reningsverket utöver den belastning som finns idag. Varje bostad, verksamhet, båtplats och campingplats räknas belasta reningsverket med 3 pe. För rum räknas 2 pe belasta reningsverket. Antalet pe per bostad, båtplats, etc. är för säkerhets skull högt uppskattat. I vissa områden är det fortfarande lite osäkert hur många bostäder respektive rum som ska byggas, då räknas varje enhet belasta reningsverket med 3 pe. Det är många av enheterna som bara kommer att belasta reningsverket under sommaren, så den totala siffran får räknas som den absoluta tillkommande maxbelastningen. Under lågsäsong är det troligt att belastningen inte blir större än halva denna belastning. Inget externslam från andra reningsverk kommer i vanligt fall att köras till det nya reningsverket. Däremot kommer närområdets enskilda anläggningar att köra sitt slam till reningsverket. Dessa uppskattas till att motsvara ca 100 fastigheter. Tabell 2.3.2 Nyligen laga kraftvunna detaljplaner (utbyggnad påbörjad) Övernattningsmöjlighet Antal Antal pe Hällevik Yacht club (hus/lgh) 65 195 Hällevik Yacht club (rum) 75 150 Norra Nösund 75 225 Södra Nösund 28 84 Totalt 654 Tabell 2.3.3 Pågående detaljplaner som antas 2012-2013 Övernattningsmöjlighet Antal Antal pe Barrevik 1:33 m.fl. 60 180 Hällevik 1:6, 2:17 20 + 30 (befintliga) 150 Totalt 330 Orust kommun 10 av 50 2013-07-02
Tabell 2.3.4 Detaljplaner som är avsedda att påbörjas 2012-2013 Övernattningsmöjlighet Antal Antal pe Fattiggården, (rum och boende) 40 120 Nösund 1:10 m.fl. 20 60 Hällevik 1:174 5 15 Hällevik 1:6 5 15 Mollösund 5:351 m.fl. (rum och boende) 30 60 Totalt 270 Tabell 2.3.5 Områden i översiktsplanen med planläggning 2014 och framåt Övernattningsmöjlighet Antal Antal pe Utvecklingsområde turism Mollösund 50 100 Industriområde Mollösund 20 60 Bostäder Hällevikstrand 60 180 Verksamheter och turism Hällevikstrand 50 150 Förtätning bostäder och verksamheter Edshultshall 30 90 Bostäder Barrevik 20 60 Totalt 640 Tabell 2.3.6 Områden i översiktsplanen med planläggning 2014 och framåt Övernattningsmöjlighet Antal Antal pe Nordöstra Hälleviksstrand, fritidshusområde 70 210 Västra Hälleviksstrand 15 45 Sollids camping 150 450 Västra Lyr, Brevik + Äng 100 300 Totalt 1005 Tabell 2.3.7 Externslam från enskilda anläggningar Övernattningsmöjlighet Antal Antal pe Bostäder (befintliga) 100 300 Totalt 300 Tabell 2.3.8 Övernattningsmöjligheter på Käringön Övernattningsmöjlighet Antal Antal pe Fast boende abonnenter 182 546 Sommarboende abonnenter 84 252 Gästhamn 135 405 Hotell Käringön 28 Vandrarhem Trollhummern 16 Stephans Käring Hotell 12 Hus 91 20 Privat boende 17 34 Totalt 1313 I tabell 2.3.9 är den totala tillkommande belastningen summerad och den hamnar på knappt 3200 pe utan Käringön. Med Käringön, tabell 2.3.10 blir den tillkommande belastningen totalt drygt 4500 pe. Käringön är idag ansluten till Tuvesviks ARV men skulle kunna kopplas in på det nya reningsverket i framtiden för att avlasta Tuvesviks ARV. Orust kommun 11 av 50 2013-07-02
Tabell 2.3.9 Totalt antal nya pe som kan komma att kopplas in till det nya reningsverket utan Käringön Övernattningsmöjlighet Antal pe Totalt 3199 Tabell 2.3.10 Totalt antal nya pe som kan komma att kopplas in till det nya reningsverket med Käringön Övernattningsmöjlighet Antal pe Totalt 4512 3 Belastning 3.1 Metod för beräkningar Beräkningarna på det inkommande och utgående avloppsvattnet har gjorts med hjälp av de dygnsprov som tas på Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hällviksstrands ARV. Dygnsproven tas i regel två gånger i månaden. Det ena tas i första halvan av månaden medan det andra tas i andra halvan av månaden. Provtagningen utförs i regel från måndag morgon till tisdag morgon. De data som har använts vid beräkningarna är från och med 2002 till och med 2012. Analysresultaten för de tre verken har adderats ihop till en totalbelastning som avser det, för de tre verken, sammanlagda upptagningsområdet. För att se hur belastningen fluktuerar under året har analysresultaten delats in i olika perioder. Följande beräkningar har genomförts: Medel total (02-12): Medelvärdet av alla provtagningar mellan 2002 och 2012. Medel 1/7-15/8 (02-12): Ett medel av alla högsäsongsvärden mellan den 1 juli till den 15 augusti 2002 till 2012. Under denna period är belastningen från upptagningsområdet som högst. Medel 16/8-30/6 (02-12): Ett medel av alla värden under lågsäsong mellan den 16 augusti till den 30 juni för 2004 till 2012. Under denna period är belastningen från upptagningsområdet mindre. Maxmedel: Ett medelvärde av maxvärdena för varje år och period. Halvmånadsmedelvärde: Dygnsproven har också delats in halvmånadsvis, dvs. från den 1a i varje månad till den 15e och från den 16e till slutet av månaden. Detta har gjorts för varje år (02-12) och sedan har ett medelvärde räknats ut för varje halvmånad. På detta sätt fås ett mera representativt värde för varje halvmånad än om endast ett år redovisas. Maximal veckomedelbelastning (MVB): I beräkningarna används det maximala halvmånadsmedelvärdet som ekvivalent till den maximala veckomedelsbelastningen. Detta för att den faktiska maximala veckomedelsbelastningen ej går att fastställa direkt då provtagning sker två gånger i månaden. Det maximala halvmånadsmedelvärdet kan dock antas, med adekvat noggrannhet, ligga nära den faktiska maximala veckomedelbelastningen. Orust kommun 12 av 50 2013-07-02
Den framtida belastningen har beräknats utifrån två scenarion; ett framtida fall utan anslutning av Käringön och ett fall med anslutning av Käringön. I det första fallet har motsvarande 3200 pe under högsäsongsperioden (1 juli till den 15 augusti) och 1600 pe under lågsäsongsperioden (16 augusti till den 30 juni). I det andra fallet då en anslutning av Käringön sker så har motsvarande 4600 pe lagts till under högsäsongsperioden och 2300 pe under lågsäsongsperioden. 3.2 Dagens uppmätta belastning I figur 3.2.1 redovisas det sammanlagda antalet pe som belastar Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hällviksstrands ARV idag. Belastningen redovisas som halvmånadsmedelvärden på den sammanlagda inkommande belastningen till de tre verken under perioden 2002-2012. Antalet pe med avseende på BOD 7 är som högst under första halvan av juli och är då ca 1 650 pe för att sedan gradvis sjunka till 1 230 pe under den andra halvan av augusti. En motsatt trend kan ses för antalet pe baserat på kväve, vilket stadigt ökar från 1 820 pe under första halvan av juli fram till den första halvan av augusti då ett maximum nås på ca 2 200 pe. Antalet pe baserat på medelvärdet på alla föroreningar är ca 1700-1790 pe under hela högsäsongsperioden. Pe in till Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hälleviksstrands ARV (2002-2012) Pe 2400 2300 2200 2100 2000 1900 1800 1700 1600 1500 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Pe BOD Pe COD Pe P-tot Pe N-tot Pe medel Datum Figur 3.2.1 Antalet pe in till Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hällviksstrands ARV från 2002-2012. I tabell 3.2.1 är antalet pe redovisade säsongsvis för 2002-2012. Den maximala veckomedelbelastningen under högsäsong är ungefär dubbelt så stor som under lågsäsong (1 654 pe under högsäsong och 803 under lågsäsong) vilket stämmer bra överens med fördelningen på anslutna abonnenter vad gäller fasta boenden och sommarboenden (se föregående kapitel). Orust kommun 13 av 50 2013-07-02
Tabell 3.2.1 Antalet pe under perioden 2002-2012* Period pe (BOD7) pe (COD) pe (P-tot) pe (N-tot) pe (alla) 70 g/p.d 140g/p.d 2g/p.d 14g/p.d Medel totalt (02-12) 600 775 878 849 776 Medel 1/7-15/8 (02-12) 1 391 1 658 1 950 2 034 1 758 MVB 1/7-15/8 (02-12) 1 654 1 766 2 023 2 208 1 788 Medel 16/8-30/6 (02-12) 487 649 725 680 635 MVB 16/8-30/6 (02-12) 803 1 113 1 242 1 225 1 086 *Värdena är sammanställda och beräknade med hjälp av uppgifter från certifierade laboratorier. 3.3 Framtida belastning Den framtida inkommande belastningen exklusive anslutning av Käringön har beräknats genom att 3200 pe lagts på under högsäsong och 1600 pe under resten av året, och 4510 pe respektive 2255 pe i fallet inklusive anslutning av Käringön. Framtida inkommande mängder för de båda fallen presenteras som halvmånadsvärden i figur 3.3.1 respektive figur 3.3.2. Den mycket utmärkande skillnaden mellan lågsäsong och högsäsong som kan ses i samtliga figurer beror på att det framtida tillskottet pe har adderats för högsäsong och lågsäsong utan att beakta den övergångsperiod som finns däremellan. Antalet pe i framtiden in till Tångens ARV (exklusive Käringön) 6000 5500 5000 Pe 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Pe BOD Pe COD Pe P-tot Pe N-tot Pe medel Vecka Figur 3.3.1 Antalet pe i framtiden in till Tångens ARV (exklusive Käringön) Orust kommun 14 av 50 2013-07-02
Antalet pe i framtiden in till Tångens ARV (inklusive Käringön) Pe 7500 7000 6500 6000 5500 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Pe BOD Pe COD Pe P-tot Pe N-tot Pe medel Vecka Figur 3.3.2 Antalet pe i framtiden in till Tångens ARV (inklusive Käringön) I tabell 3.3.1 och tabell 3.3.2 är antalet pe redovisade säsongsvis för det framtida fallet exklusive Käringön respektive inklusive Käringön. Utan anslutning av Käringön uppgår den framtida maximala veckomedelbelastningen till ca 4850 pe med avseende på BOD 7 och något högre för de övriga föroreningarna. Antalet pe med avseende på ett medelvärde på alla föroreningar kommer som maximal veckomedelbelastning uppgå till drygt 5000 pe. Om Käringön ansluts till verket uppgår den framtida maximala veckomedelbelastningen till 6166 pe med avseende på BOD 7 och 6300 pe med avseende på ett medelvärde på alla föroreningar. Tabell 3.3.1 Beräknat antal pe i framtiden exklusive anslutning av Käringön Period pe (BOD7) pe (COD) pe (P-tot) pe (N-tot) pe (alla) 70 g/p.d 140g/p.d 2g/p.d 14g/p.d Medel totalt (02-12) 2400 2575 2678 2649 2576 Medel 1/7-15/8 (02-12) 4590 4857 5149 5233 4957 MVB 1/7-15/8 (02-12) 4853 4965 5222 5407 4987 Medel 16/8-30/6 (02-12) 2087 2249 2326 2280 2235 MVB 16/8-30/6 (02-12) 2403 2713 2842 2825 2686 Tabell 3.3.2 Beräknat antal pe i framtiden inklusive anslutning av Käringön Period pe (BOD7) pe (COD) pe (P-tot) pe (N-tot) pe (alla) 70 g/p.d 140g/p.d 2g/p.d 14g/p.d Medel totalt (02-12) 3138 3313 3417 3387 3314 Medel 1/7-15/8 (02-12) 5903 6170 6462 6546 6270 MVB 1/7-15/8 (02-12) 6166 6278 6535 6720 6300 Medel 16/8-30/6 (02-12) 2743 2905 2982 2936 2891 MVB 16/8-30/6 (02-12) 3059 3369 3498 3481 3342 Orust kommun 15 av 50 2013-07-02
4 Utredningsalternativ 4.1 Lokalisering för det nya verket Fyra alternativa lokaliseringar har studerats för det nya avloppsreningsverket. I figur 4.1.1 visas de olika alternativen utpekade i en karta. Figur 4.1.1 Befintliga reningsverk och alternativa lokaliseringar för ett nytt reningsverk Orust kommun 16 av 50 2013-07-02
För- och nackdelarna med alternativen följder nedan. Alternativ 1 Alternativ 1 är lokaliserat i ett planerat industriområde strax norr om Mollösund. Detta är huvudalternativet som kommunen har valt som lokalisering för Tångens ARV. Fördelar: + Läget är höjdmässigt optimalt för en utloppsledning med självfall. + Platsen ligger i direkt anslutning till landsvägen och ger ökad och bra tillgänglighet via befintlig tillfartsväg för transporter av kemikalier och slam. + Lokaliseringen är belägen i planerat industriområde samt intill befintlig vindkraftsanläggning vilket innebär att anläggningar som kan uppfattas som störande med avseende på visuell påverkan och buller koncentreras till en och samma plats. Nackdelar: - Platsen är belägen relativt nära bostadsbebyggelse (jämfört med de övriga alternativen). Alternativ 2 Placeringen för alternativ 2 är utanför bebyggt område vid läge Sandvik som ligger mellan Barrevik och Mollösund. Detta var kommunens huvudalternativ från början, men kommunen ändrade sig efter det ha fått in många kommentarer/protester från allmänheten i samrådsförfarandet. Fördelar: + Placeringen av det nya reningsverket ligger vid en naturlig sänka i bergsområdet söder om Sandvik. + Läget är relativt skyddat och höjdmässigt optimalt för en utloppsledning med självfall. + Platsen ligger i direkt anslutning till landsvägen och ger ökad och bra tillgänglighet via befintlig tillfartsväg för transporter av kemikalier och slam. + Färre luktproblem och störningar för fastigheter/boenden än i dagens situation. Det finns inga direkta närboenden i området. Nackdelar: - Nackdelen är att platsen vid Sandvik ligger inom strandskyddat område och i ett relativt oberört område. - Placeringen har mött betydande motstånd från allmänheten i ett tidigare samråd, särskilt från ett bostadsområde Edshult som ligger strax norr om Sandvik. - Det finns begränsat med plats för placeringen av byggnaderna då området är omgärdat av en gammal stenmur som har ett kulturellt värde. Orust kommun 17 av 50 2013-07-02
Alternativ 3 Placeringen för alternativ 3 är vid kusten norr om Mollösund. Fördelar: + Kortare utloppsledning än i alternativ 2. + Färre luktproblem och störningar för fastigheter/boenden än i dagens situation. Det finns inga direkta närboenden i området. Nackdelar: - Bergigt landskap utmed kusten, vilket kräver mycket sprängarbete. - Förstörelse av fin landskapsbild. - Tillfartsvägar saknas, ca 1 kilometer väg behöver byggas över berget. - Försämrad möjlighet till nyanslutning av abonnenter/sanering. - Svårigheter att ansluta Lyrön. - Ligger inom strandskyddat område. Alternativ 4 Placeringen för alternativ 4 är nordväst om Nösund. Följande argument (positiva och negativa) för att placera reningsverket enligt alternativ 4 listas upp nedan: Nackdelar: - Problem att köpa marken av markägaren. - Marken är sank. - Problem med tillfartsväg, cirka 500 meter väg måste byggas. - Besvärligt att lägga landledningen från Barrevik. Slutsats Alternativ 3 och 4 innebär i båda fall stora kostnader samt, i förhållande till alternativ 1 och 2, ett påtagligt ingrepp på naturmiljön till följd av det markarbete som krävs för att kunna bygga på dessa platser samt eftersom relativt långa tillfartssträckor måste anläggas. Båda alternativen innebär även svårigheter vad gäller ledningsdragningar till dessa platser. Alternativ 3 och 4 har därmed ej studerats närmare. Alternativ 2 var initialt kommunens huvudalternativ men valdes bort då flertal kritiska synpunkter inkom i samband med samrådsförfarandet. Alternativ 2 innebär en lokalisering i ett relativt skyddat och höjdmässigt optimalt område. Det finns inga direkta närboenden i området och platsen ligger i direkt anslutning till landsvägen. Jämfört med alternativ 3 och 4 innebär alternativ 2 betydligt lägre kostnader för kommunen och en mindre påverkan på naturmiljön. Området är dock relativt oberört och att uppföra ett avloppsreningsverk här skulle medföra en substantiell negativ påverkan på landskapsbilden och även inkräkta på strandskyddat område. Orust kommun 18 av 50 2013-07-02
Alternativ 1 innebär en lokalisering strax norr om Mollösunds samhälle. Området är höjdmässigt optimalt för självfall och ligger i direkt anslutning till landsvägen. Platsen är inom ett planerat industriområde och intill ett befintligt vindkraftsverk vilket innebär en mindre negativ påverkan på landsskapsbilden än alternativ 2. Långsiktigt finns även en möjlighet att ansluta vinkraftsverket till avloppsreningsanläggningen och på så vis täcka en del av anläggningens energibehov med förnybar energi, i enlighet med hushållnings- och kretsloppsprinciperna. Sammantagningsvis innebär lokaliseringsalternativ 1 minst negativ påverkan på naturmiljön och landsskapsbilden jämfört med de övriga alternativen. Det som talar emot alternativ 1 är att platsen är belägen relativt nära bostadsbebyggelse. Buller och luktolägenheter till närboenden kan dock minimeras med relativt enkla åtgärder och anses därmed inte innebära något hinder. 4.2 Alternativa reningsprocesser Ett flertal processalternativ har tagits fram. Efter en första urskiljning fanns tre processalternativ för avloppsvattenreningen kvar. Processtegen för dessa tre alternativ är kort beskrivna i tabell 4.2.1. Processcheman för de tre alternativen finns i bilaga 4 till tillståndsansökan för Tångens ARV. Tabell 4.2.1 Alternativa reningsprocesser för Tångens ARV Processteg/alternativ 1 2 3 Mekanisk rening Galler/sil Galler/sil Galler/sil Sandfång Sandfång Sandfång Sandfång Försedimentering - Försedimentering Försedimentering Fördenitrifikation MBBR MBBR Aktivslam Mellansedimentering Mellansedimentering - - BOD-avskiljning Biorotorer Biobäddar Aktivslam Nitrifikation Biorotorer Biobäddar Aktivslam Efterdenitrifikation * MBBR * MBBR * Aktivslam * Eftersedimentering Eftersedimentering Eftersedimentering Eftersedimentering Efterpolering Mikrosilar Mikrosilar Mikrosilar *Efterdenitrifikation anges ej i processcheman. Alternativ 1 och 2 kan förses med förstärkt kväverening genom tillämpning av efterdenitrifikation med hjälp av MBBR-bassänger och tillförsel av en extern kolkälla. Efterdenitrifikation kan även tillämpas i ett aktivslamsystem (alternativ 3). De framtagna processalternativen som är redovisade i tabell 4.2.1 är utformade enligt samma koncept och rening av avloppsvattnet kan förväntas vara lika effektiv för samtliga av alternativen. I samtliga tre alternativ sker mekanisk rening med galler/sil följt av fördenitrifikation med hjälp av kolkällan i det inkommande vattnet. Efter det biologiska steget sker flockning och eftersedimentering och slutligen sker efterpolering av vattnet med mikrosilar. Samtliga alternativ kan vidare förses med förstärkt kväverening genom tillämpning av efterdenitrifikation. Den grundläggande skillnaden mellan de olika alternativen är den teknik som används i det biologiska steget. Tre olika tekniker finns att välja mellan: biorotorer, MBBR och aktivslam. Biologisk rening med biorotorer är en energisnål metod som fungerar lika bra som de övriga Orust kommun 19 av 50 2013-07-02
metoderna. En generell nackdel med användning av biorotorer är att fler enheter erfordras för att uppnå en given reningsgrad. Denna nackdel är dock en fördel för det aktuella området då stora variationer i belastningen kan ses mellan olika perioder. Jämfört med de övriga alternativen möjliggör alternativ 1 med 8 st. biorotorer fler omkopplingsmöjligheter och större flexibilitet beroende på belastningssituation samtidigt som energiförbrukningen är lägre. Alternativ 1 är därmed den mest fördelaktiga lösningen för Västra Orusts upptagningsområde och är det processalternativ som har valts för det framtida verket. 4.3 Utsläppspunkten och utloppsledningen Detta avsnitt kommer att kompletteras med spridningsberäkningar för de olika utsläppspunkterna. Alternativa utsläppspunkter samt utloppsledningens sträckning har utretts för lokaliseringsalternativ 1 (Tången) och alternativ 2 (Sandvik). Undersökningar har gjorts på bottentopografin från de olika lokaliseringspunkterna ut till vad som bedömts som lämpligaste recipientområde för det framtida utsläppet. Undersökningarna har utförts av Hydrogis AB med hjälp av ekolodsplotter 200 khz, som skapar en tredimensionell bild av bottentopografin. I modellen har brytpunkter plottats ut för att erhålla lämpligaste sträckor, dvs. med så få höjdpunkter på ledningsprofilerna som möjligt. Rapporterna finns i bilaga 8 respektive bilaga 9. Nedan redovisas en sammanfattning av rapporterna. Lokaliseringsalternativ 1 (Tången) Ett planerat nytt reningsverk vid nedre Tången innebär att utloppsledningen kommer att gå ut i saltsjön genom en stenig ravin mellan bergen. På ett avstånd 600 meter ut från land går ledningen genom en smal passage med sediment mellan några bergsgrund och djupet blir ca 12 meter. Därifrån och fram till ca 200 meter innan valt utsläppsläge (alternativ A) består bottnen av stora planan sedimentytor på djup mellan 15 och 17 meter. Den sista sträckan går ledningen in i en canyon, som blir allt smalare ju längre mot väster man kommer. Ledningen kommer mynna på ca 20 m djup där bottnen består av sand-skalsand. Ledningsmynningen bedöms här få en mycket god spridningseffekt på det renade avloppsvattnet, som i princip utgörs av sötvatten och kommer därför att stiga mot ytan. Det når språngskiktet efter ca 5-8 m stigning, vilket innebär att utspädningen blir mycket effektiv. Möjlighet finns att förlänga ledningens mynning längre ut åt väster (alternativ B). I detta fall blir dock bottnen mer småkuperad och canyonen mer slingrig och härvidlag måste ledningen dessutom passera en grundrygg som sticker upp 2 meter. Vattendjupet i den yttre delen ligger på ca 20-21 m djup, dvs. man kommer inte särskilt djupare ner med en sådan förlängning jämfört med valt läge. I figur 4.3.1 visas den framtida utloppsledningen med valt utloppsläge (A) samt det studerade alternativa utloppsläget (B). Orust kommun 20 av 50 2013-07-02
Figur 4.3.1 Alternativa utsläppspunkter samt utloppsledningens sträckning från lokaliseringsalternativ 1 (Tången) Lokaliseringsalternativ 2 (Sandvik) För lokaliseringsalternativ 2 (Sandvik) undersöktes tre alternativ, vilka benämns alternativ A, B respektive C. Det alternativ som ansågs vara bäst - i detta fall alternativ A - undersöktes därefter med sidescan sonar 450KHz (chirpad frekvens), dels för att få information om eventuella föremål som kan vara av marinarkeologiskt intresse och dels för att få information om förekommande och oönskade berg eller steniga bottenområden. Ledningen - enligt samtliga utredda alternativ - avses gå ut längst in i Sandvik. Här följer ledningen en befintlig ränna med sedimentbotten och där ingen högre vegetation finns. Ålgräsvegetation finns däremot på sidorna intill rännan, dock inte längst in i Sandvik. Några betydande skador på de marina bottnarna uppkommer inte i denna ledningsträckning. Alternativ A: Öster om St. Bockholmen följer alternativ A rännan mot norr. Här finns några mindre höjdpunkter som måste passeras. Troligen består de av sedimentavsättningar. Ledningarna korsar därefter den inre nord-sydgående farleden strax intill den gröna farledsmarkeringen. Förbi östra Bråtö och Roland går ledningen väster om farleden, men tvingas sedan ligga i leden i höjd med de båda småöarna väster om Roland. Här möter man i norr också ledningarna från Sjöleden som går in mot Barrevik. Ledningarna kommer att ligga på botten med finsediment och går därefter ifrån farleden för att med jämn lutning gå genom Kråksunds gap och eventuellt mynna på ca 30 m djup. Orust kommun 21 av 50 2013-07-02
Ledningsmynningen bedöms här få maximal spridningseffekt på det renade avloppsvattnet. Då detta i princip utgörs av sötvatten kommer det att stiga mot ytan. Det når språngskiktet efter hela 18 m stigning (salthaltsprångskiktet brukar vanligen ligga på 12 m djup), vilket innebär att utspädningen blir mycket effektiv. Troligen kommer merparten av avloppsvattnet att inlagras under språngskiktet. Vid västliga vindar pressas ytvattnet (0-12 m djup) genom Kråksundsgap i riktning mot land. En bottenström (12-30 m djup) går i regel i motsatt riktning och drar därför med sig det utspädda avloppsvattnet bort från sundet mot havet. Man behöver sannolikt inte välja detta optimala läge för utsläppet. Ledningen kan förkortas så att mynningen hamnar innanför Kråksundsgap, men mynningen bör då ligga minst några meter under språngskiktet för att få en acceptabel utspädning, dvs. ju djupare desto bättre. Recipientområdet innanför Kråksundsgap har både stor volym och god vattenomsättning. Ledningsprofilen i alternativ A är mycket jämn med undantag av de små pucklarna norr om St Bockholmen. Alternativ B: Alternativet går söder om St Bockholmen i en ränna med jämn botten som mynnar ut mot den inre farleden, som måste korsar. Därefter tvingas ledningen upp på en höjdrygg (dock med förhållandevis jämn botten) från Tvistjärten mot södra Bråtö. Ledningen dyker därefter ner i sundet mellan Bråtö och Vannholmen där den kommer att ligga i den yttre nord-sydgående farleden. Här är bottnen besvärlig med flera trösklar av berg som måste passeras. Av denna anledning rekommenderas inte alternativ B. Alternativ C: Alternativet ansluter från alternativ B innan korsningen av den inre farleden och går runt Tvistjärten för att åter ansluta till alternativ B innan sista sträcka mot mynningen utanför Kråksunds gap. Då sista sträckan i alternativ B är mycket ojämn, finns möjlighet att lägga mynningen i punkten U1 dvs. innan profilen dyker igen. Ännu kortare ledning erhålls om man förlägger utloppet till punkten U2 på ca 14 m djup. Djupet för både U1 och U2 ligger dock mycket nära salthaltsprångskiktet, vilket gör att avloppsvattnet kommer att nå vattenytan. Man bör också betänka att utsläpp av industriavloppsvatten från fiskberedningen i Mollösund, vilket också sprids hit, eventuellt kan ge viss kumulativ effekt på recipienten här I figur 4.3.2 visas samtliga alternativ för lokaliseringsalternativ 2 (Sandvik). Orust kommun 22 av 50 2013-07-02
Figur 4.3.2 Alternativa utsläppspunkter samt utloppsledningens sträckning från lokaliseringsalternativ 2 (Sandvik) Slutsats Lokaliseringsalternativ 1 (Tången) innebär att utloppsledningen blir kortare än utloppsledningen från Sandvik. Utloppsledningen från Tången ut till utloppsläge A blir ca 2 km, och till utloppsläge B ca 3 km. Utloppsledningen från Sandvik ut till utloppsalternativ A (Kråksunds gap) blir däremot drygt 4 km lång. Utloppsledningen från Sandvik innebär även en slingrad ledning som tvingas passera ett antal mindre höjdpunkter och ledningen måste runda hela Bråtö för att nå utsläppspunkten. En fördel med en utloppsledning från Sandvik är dock att man når lägre vattendjup, ca 10 m djupare än med en utloppsledning från Tången. I båda fall bedöms dock utsläppspunkterna ha mycket bra spridningseffekter på det renade avloppsvattnet och recipientområdena har i båda fall god vattenomsättning. Den största nackdelen som kan ses med en utloppsledning från Tången är att en mindre yta i ett område som är bevuxet med sällsynta växtarter vid Djupviken måste grävas upp i samband med ledningsarbetet, se kapitel 5.2. I det stora hela är det dock små skillnader mellan de olika alternativen vad gäller fördelar och nackdelar och det finns inget som starkt talar för det ena eller det andra alternativet. Orust kommun 23 av 50 2013-07-02
4.4 Avloppsledning från Mollösunds samhälle Spillvatten från Mollösunds samhälle kommer i framtiden att pumpas till Tångens ARV via en pumpstation som kommer att ersätta Mollösunds avloppsreningsverk. Spillvattnet kommer att pumpas genom en sjöförlagd ledning som går via sundet mellan Mollön och fastlandet fram till Djupviken. Tre alternativa ledningssträckor har undersökts med avseende på topografi och ledningsprofiler. Undersökningen har genomförts av Hydrogis AB och rapporten finns i bilaga 8. De olika alternativen redovisas i figur 4.4.1. Figur 4.4.1 Alternativa ledningssträckor från Mollösunds samhälle till Djupviken Utav de utredda alternativen anses alternativ A vara den bästa med avseende på ledningsprofilens jämnhet. Den ligger helt på sedimentbotten och rundar bergsgrunden norr om badplatsen vid Mollösund. Alternativ A ger dock den längsta ledningen, på ca 2 130 meter. Alternativ B och C ger kortare ledningssträckor men medför i båda fall ojämna profiler med risk för att luft samlas i ledningen. Detta kan förvisso undvikas genom att anordna luftare på ledningens höjdpunkter, men då finns det istället risk för utläckage av orenat avloppsvatten som kan påverka den badplats som finns i närheten samt lokalt ökat antal cyanobakterier på bottnen kring luftaren. Orust kommun 24 av 50 2013-07-02
Mot bakgrund av Hydrogis rapport har ledningsalternativ A valts då detta alternativ innebär en mindre risk för komplikationer och mindre risk för påverkan på omgivningen. 4.5 Nollalternativ Nollalternativet är en beskrivning av vad som händer om projektet inte kommer till stånd och konsekvenserna utav det. I det aktuella fallet betyder nollalternativet att inget nytt avloppsreningsverk uppförs och att behandling av avloppsvatten även fortsättningsvis bedrivs vid de befintliga reningsverken Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hällviksstrands ARV. Dessa reningsverk är dock i behov av omfattande upprustningar och utbyggnader inför den ökade belastningen som väntas tillkomma till följd av planerade utbyggnader. Då samtliga anläggningar är belägna i tätbebyggelser (och dessutom har sina utsläppspunkter nära samhällena och dess badplatser), är utbyggnader av dessa verk svåra att genomföra. Sammanfattningsvist innebär nollalternativet en större negativ påverkan på miljö och omgivning samt större kostnader för kommunen i det långa loppet då ett större verk är mera resurs- och energieffektivt en tre enskilda verk. 5 Områdesbestämmelser 5.1 Översiktsplan och detaljplan Översiktsplanen för regler och rekommendationer, samt för användning av mark- och vattenområden i Orust kommun finns i bilaga 2. Den planerade lokaliseringen för Tångens ARV är inom ett planerat industriområde och intill ett befintligt vindkraftverk. Inget detaljplan har ännu upprättats för det berörda området. 5.2 Riksintressen och andra intressen Miljöbalken anger att områden som är av nationell betydelse för vissa samhällsintressen kan klassas som riksintresse. Det innebär i sin tur att områdets värden är så stora att de ska ges företräde vid beslut som rör användning av mark och vatten i området. Hushållning med naturresurser är en viktig grundtanke bakom klassningen av områden som riksintresse. Målet är helt enkelt att mark och vatten ska användas för det eller de ändamål de är bäst lämpade för. Ett område som pekats ut som riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden. Tångens ARV och dess ledningsnät kommer att beröras av enligt nedan beskrivna riksintressen. Riksintressen för naturvård och friluftsliv Områden av riksintresse för naturmiljön respektive friluftslivet ska skyddas mot sådana åtgärder som kan påtagligt skada naturmiljön. Med påtaglig skada på naturmiljön avses påtaglig skada på värden i naturmiljö som har betydelse från allmän synpunkt och som inte kan återskapas eller ersättas om de en gång förstörs. Kartor över närliggande riksintressen och naturreservat finns i bilaga 7. Orust kommun 25 av 50 2013-07-02
Stora delar av Orust kommun är utpekade som områden av riksintresse för friluftsliv, likaså området kring Mollösund där det nya verket föreslås byggas. I närområdet finns även områden som klassas som riksintressen för naturvård. Lokaliseringen för det nya verket är dock inom ett planerat industriområde som i dagsläget bär tydliga spår av mänsklig verksamhet, bl.a. i form av ett befintligt vindkraftverk. Därför bedöms eventuell negativ påverkan på de natur- och kulturvärden som finns i Mollösundsområdet vara förhållandevis liten, jämfört med andra möjliga lokaliseringsalternativ i västra Orust. Lokaliseringen bedöms inte heller, i någon större utsträckning, försämra möjligheterna till eller värdet av ett rörligt friluftsliv i området. Natura 2000-områden I västra Orust finns områden som skyddas enligt Natura 2000. Samtliga av dessa områden ligger utanför den planerade lokaliseringen och ledningssystemet. Natura 2000-områdena i närheten beskrivs nedan medan en karta över områdena presenteras i bilaga 7. Måseskär (SE0520058) är ett natura 2000-område som befinner sig cirka 6,5 km väst om den tänkta utsläppspunkten. Det främsta bevarandesyftet i detta område är att bevara en livskraftig population av knubbsälen och dess livsmiljö. Natura 2000-området Måseskär i Orust kommun är beläget sydväst om Käringön. Detta område inkluderar bland annat öarna Fågelskär, Måseskär och Bonden. Runt öarna finns grund-områden med ett antal mindre öar och skär. Botten i området består till största delen av berg. På hårdbottnarna i området finns ett rikt växt och djurliv. Under algbältet förekommer bland annat röd hornkorall, solsjärnan och hästmusslan. Hårdbottnar är i allmänhet även viktiga habitat för många fiskarter t.ex. berggylta, blågylta och torsk. Knubbsälen är under delar av året beroende av land och Natura 2000-området Måseskär inkluderar viktiga sällokaler. Här utnyttjar knubbsälen framförallt stenar och skär i områden som inte är allt för kraftigt påverkade av vågor. Under pälsbytningsperioden och när ungarna (kutar) föds och diar är knubbsälen helt eller delvis bunden till land. Måseskär är dessutom viktig häckningsplats för en rad fågelarter. Här häckar bland silltrut, havs- och gråtrut, fiskmås, fisktärnor större strandpipare, skärpiplärkor, hämpling och tobisgrissla. Måseskär har också ett stort botaniskt värde. På ön förekommer bland annat Bohus-fetknoppen. Stigfjorden (SE0520034) är ett natura 2000-område med ett antal naturreservat som befinner sig cirka 5 km sydöst om den tänkta utsläppspunkten. Det främsta bevarandesyftet i detta område är att bevara ett marint stort sammanhängande grunt skyddat innerskärgårdsområde med rika uppväxtplatser för fisk och ryggradslösa djur och med stor betydelse för fågellivet. Natura 2000 området Stigfjorden utgörs av ett stort, mestadels grunt och skyddat (dvs. relativt oexponerat av öppet hav) vattenområde mellan Orust och Tjörn. Området omfattar även landarealer på ett stort antal mindre skär och öar som bildar en omsluten skärgård i fjorden. Orust kommun 26 av 50 2013-07-02
Områdets naturvärden utgörs främst av det stora skyddade vattenområdet med dess mosaik av mycket varierande naturtyper som grunda marina mjukbottnar med b.la ålgräs och naturliga musselbankar, salta strandängar, kala eller bevuxna bergsklippor och bördiga skalgrusblandade sprickdalgångar. Stigfjorden är ett viktigt vinterbetesområde för flyttande fåglar. Det är av stor betydelse som uppväxtområde för fisk och ryggradslösa djur samt ett viktigt flytt-, häcknings- och ruggningsområde för fåglar. Ålgräsvegetationen på grunda mjuka ler och sandbottnar är av stor betydelse för reproduktion av olika fiskarter. Härmanö (SE0520020) är ett natura 2000-område och ett naturreservat som befinner sig cirka 7,5 km nordväst om den tänkta utsläppspunkten. Det främsta bevarandesyftet är att bevara och utveckla den höga artrikedom och arttäthet som är resultatet av en långvarig, traditionell hävd av de naturliga betesmarkerna. Härmanö ligger i det yttersta kustlandet väster om Orust. Hela området omfattas av naturreservat, riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö. Den uppspruckna och brutna gnejsberggrunden är rik på hällskulpturer av olika slag och präglar i hög grad öns natur. Ön domineras av hällmarker med vidsträckta ljunghedar. Skalgrusförekomster ger ställvis en mycket rik flora. Odlad mark förekommer ännu i viss utsträckning på ön och ängar och hagar hålls öppna genom slåtter och bete. Stora delar av de tidigare betesmarkerna på hedytorna befinner sig dock i igenväxning. Betesmarker i övrigt förekommer både på gammal åkermark och på havsstrandängar i såväl norra som södra delen av området. Av öns hävdade kulturmarker ligger de flesta på den östra delen mellan Klippevik i söder och Vadet i norr. Ett mycket vackert ängs- och strandängsområde ligger vid den trånga havsviken Vadet på öns norra del. Här finns en öppen slåtteräng, öppna utmarker samt betesmarker med strandängsvegetation. Gamla odlingsmarker i anslutning till detta område, bestående av smala skiften, används också för slåtter och bete. Badplatser En karta över närliggande badplatser finns i bilaga 7. De badplatser som ligger i närheten av utsläppspunkten är Mollösunds badplats som ligger cirka 1,6 km öst om utsläppspunkten, Käringöns badplats som ligger cirka 5,5 km väster om utsläppspunkten och Hälleviksstrands badplats som ligger cirka 4,5 km norr om utsläppspunkten. Den badplats som eventuellt kan tänkas påverkas av utsläppen är Mollösunds badplats som ligger norr om Mollösunds samhälle. Dock finns en ström som går genom sundet mellan Mollön och fastlandet och som i regel är nordgående, vilket förhindrar att avloppsvattnet skall kunna inverka negativt på badplatsens vattenkvalitet. Vattnet går från badplatsen i västligriktning mot sundet. Även vid sydgående ström uppträder samma strömriktning från badplatsen, men med betydligt svagare ström (Hydrogis AB, 2013). Orust kommun 27 av 50 2013-07-02
Sällsynta arter runt Djupviken Den planerade utloppsledningen från Tångens ARV kommer att ledas igenom Djupviken. Vid strandkanten finns följande sällsynta växtarter: Dvärglin, Jungfru Marie Nycklar, Granspira, Ängsstarr, Loppstarr, och Murgröna, se karta i bilaga 7. Den påverkan som kan uppkomma på detta område är dock begränsad till en kort tidsperiod under byggtiden då ledningen dras igenom viken. Vidare är det en mindre yta i området som kommer att beröras av byggarbetet. Långvariga och permanenta konsekvenser på nämnda växterarters bestånd kommer således ej föreligga. Fredningsområden för fisk I bilaga 7 finns en karta över områden i västra Orust som är avsatta som fredningsområden för fisk. Inga sådana områden finns i närheten av utsläppspunkten eller ledningssystemet. 5.3 Miljökvalitetsnormer Vattenmyndigheten har beslutat om miljökvalitetsnormer för alla yt- och grundvattenförekomster inom Västerhavets vattendistrikt (14 FS 2009:533 Länsstyrelsens författningssamling). Miljökvalitetsnormerna anger de kvalitetskrav som gäller för varje vattenförekomst och vid vilken tidpunkt de senast ska vara uppfyllda. Inför beslutet har Vattenmyndigheten kartlagt och beskrivit tillståndet för alla vattenförekomster genom en statusklassificering. För ytvatten anges exempelvis status utifrån de ekologiska och kemiska förhållandena. Tången området samt Mollöfjorden omfattas av miljökvalitetsnormer för ytvatten. En provtagningsstation finns i Mollöfjordens vattenområde (SK27). I Tången områdets vattenområde finns det för närvarande ingen provtagningsstation, närmaste provtagningsstation är belägen i Lerkilen nordväst om Hälleviksstrands samhälle, se karta i bilaga 7. I tabell 5.3.1 redovisas provtagningsstationerna. Tabell 5.3.1 Provtagningsstationer i Mollöfjorden och Lerkilen Station Vattenområde Program Undersökning SK27 Mollöfjorden Samordnat marint miljöövervakningsprogram för bottenfauna i Västerhavet Bottenfauna Lerkilen Lerkilen NMÖ, Sjöar omdrevsstationer Vattenkemi Orust kommun 28 av 50 2013-07-02