SENAST ÄNDRAT 2017-01-01 INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH IT Avdelningen för Företagseknmi Anvisningar ch bedömningskriterier för uppsatsskrivande i företagseknmi
Innehåll 1. Intrduktin... 1 2. Uppsatsprcessen ch arbetsgång... 4 3. Uppsatshandledning ch dess spelregler... 6 4. Oppsitin ch försvar av uppsatsen... 7 4.1 Riktlinjer för ppsitinen... 7 4.2 Riktlinjer för försvaret... 8 5. Olika uppsatsers likheter ch skillnader... 9 6. Bedömning av uppsatser... 11 6.1 Bedömningsgrunder... 11 6.2 Arbetsgång vid betygssättning... 13 REFERENSLISTA... 14 BILAGA 1: Frmella krav på uppsatser i företagseknmi språk ch frmalia... I BILAGA 2: Planeringsrapprtens innehåll (för examensarbete m 15 hp) V BILAGA 3: Uppsatsens första kapitel Intrduktin... VIII BILAGA 4: Metd... XI BILAGA 5: Teretisk referensram... XIV BILAGA 6: Empiri... XVIII BILAGA 7: Analys ch tlkning... XX BILAGA 8: Slutsats... XXII BILAGA 9: Natinella mål kandidatexamen... XXIV BILAGA 10: Natinella mål magisterexamen... XXV i
1. Intrduktin Att skriva uppsats är ett spännande ch utmanande tillfälle för dig sm student att fördjupa dig inm ett eget intressemråde. Arbetsfrmen är annrlunda jämfört med vanliga kurser, eftersm det ställs högre krav på självständighet ch analysförmåga. Du tränas i att planera, genmföra ch presentera ett prjekt under en begränsad tidsperid, en viktig förberedelse inför ett framtida yrkesliv. Du förväntas arbeta självständigt, integrera kunskaper ch färdigheter från tidigare kurser, tillämpa vetenskapliga metder samt presentera ch försvara din uppsats. Uppsatsarbetet har dessutm sm avsikt att utveckla ditt kritiska tänkande. Du ges genm uppsatsarbetet tillfälle att utveckla din förmåga att: arbeta självständigt ställa långsiktiga mål ch planera din tid samla in trvärdig infrmatin för att besvara frågr analysera resultat på ett tillförlitligt sätt bearbeta infrmatin kritiskt ch dra slutsatser genmföra bjektiva utredningar uttrycka dig sakligt i tal ch skrift sakligt granska ditt eget ch andras arbeten ch resultat (Fritt efter Nyberg ch Tidström, 2012, s. 34) Utbildning på universitet ch högskla syftar till att kntinuerligt träna dessa förmågr baserat på ett vetenskapligt förhållningssätt. Oftast sker detta i frm av skriftliga rapprter ch uppsatser. Att skriva är en skapande prcess - ett hantverk sm behöver tränas upp för att steg för steg förfinas (Lindstedt, 2002). Sträva därför efter att skriva så mycket sm möjligt i varje delkurs på vägen till examensarbetet. Vid vetenskapligt frskningsarbete finns enligt Ejvegård (2009) krav på saklighet (de uppgifter uppsatsförfattaren ger ska vara sanna ch riktiga), bjektivitet (strävan efter att vara bjektiv) ch balans (ge rätt utrymme åt det sm uppsatsen behandlar). Vidare är vetenskapliga texter en genre med specifika egenskaper ch krav på precisin (använda begrepp ska ha en klart definierad betydelse), kncentratin (texten ska behandla valt ämne så effektivt sm möjligt) samt rganisatin (lgisk struktur) (Jarrick ch Jsephsn, 1996). Olika ämnestraditiner har lika system ch anvisningar för vetenskapliga skrivande med avsikt att skla in studenterna inm ett akademiskt ämne (Frsberg, 2014). Uppsatsanvisningarna är i sin helhet avsedda för examensarbeten på kandidat- ch magisternivå, men gäller i tillämpliga delar för allt uppsatsskrivande samt PM ch prjektarbeten i företagseknmi. Anvisningarna innehåller infrmatin m uppsatsprcessen, spelregler för handledning, råd ch riktlinjer för vad uppsatsen ska innehålla ch hur den ska utfrmas samt grunder för betygssättning. Det kan därför vara lämpligt att läsa igenm anvisningarna vid flera tillfällen under uppsatsarbetets gång. Metdlitteratur för respektive prjekt förväntas tillämpas i samråd med kursansvarig lärare eller handledare. Den traditinella frskningsprcessen kan generellt beskrivas sm en cirkulär prcess med flera lika delmment sm fta griper in i eller överlappar varandra. Prcessen startar med en fråga eller ett prblem initierat av dig eller av en uppdragsgivare. Därpå 1
följer ett läsa på - mment där du söker ch tar del av tidigare frskning inm mrådet (se Figur 1). Frågeställningar ch prblem specificeras därefter ytterligare. Metdmmentet innefattar insamling av data (empiri) exempelvis via bservatiner, intervjuer eller enkäter. Figur 1. Frskningshjulet en illustratin av den traditinella frskningsprcessen (Omarbetad från Backman, 2008, s. 27 ) Analysmmentet innebär ftast att insamlad data rganiseras, bearbetas ch systematiseras (Ahrne ch Svenssn, 2015). I tlkningsmmentet ges analysen en mening ch ett innehåll d v s data tlkas. Rapprtering innebär slutligen att resultatet görs tillgängligt för andra exempelvis i frm av en uppsats eller ett examensarbete. Frskningsprcessen är fta iterativ, d v s upprepande av lika mment, sm när du efter litteraturgranskning, handledning eller ppnentseminarier går tillbaka ch arbetar m (reviderar) tidigare mment. I vetenskapliga arbeten har författaren mfrmulerat ch preciserat sina prblemfrmuleringar ch frågeställningar många gånger, vilket fta benämns sm den hermeneutiska spiralen (se t ex Ejvegård, 2009). En traditinell uppsats innehåller följande delar: intrduktin, metd, teretisk referensram, empiri, analys ch tlkning samt slutsats. När du skriver uppsats, se gärna uppsatsens delar sm delar till en bil sm ska mnteras. De lika delarna kan i sig delvis färdigställas parallellt, men måste finjusteras för att passa ihp i en helhet för att bilen ska fungera (Jarrick ch Jsephssn, 1996). Uppsatsens samtliga delar ska finnas med men berende på frågeställning ch/eller metdval kan delarnas rdningsföljd variera (enligt överenskmmelse med handledare). Följande allmänna förutsättningar gäller för examensarbeten i företagseknmi: Examensarbetet skrivs av högst två studenter tillsammans. När du har en medförfattare så har ni båda ett gemensamt ansvar för hela uppsatsen. Vi arbetar tillsammans inm företagseknmins lika fördjupningsmråden (marknadsföring, rganisatin ch redvisning) ch det är möjligt för uppsatsförfattare med lika inriktning att skriva tillsammans. 2
Inlärningsprcessen blir fta lättare att hålla igång ch mindre betungande m du samarbetar med någn. Medförfattare kan inspirera ch mtivera varandra samt lära av varandra. När du skriver tillsammans med någn bör ni kmma överens m hur ni ska arbeta med avseende på t ex ambitinsnivå, bestämda arbetstider varje dag eller vecka, särskilda ansvarsmråden ch övriga arbetssätt, såsm att läsa varandras textutkast ch ge knstruktiv feedback (Nyberg ch Tidström, 2012, s. 18). Uppsatsgruppen får möjlighet att stämma av sina tankar ch uppsatsidé med examinatr ch handledare under arbetet med den inledande planeringsrapprten. Efter det att planeringsrapprten gdkänts av ansvarig examinatr tilldelas varje uppsatsgrupp en handledare. Ansvarig examinatr bedömer planeringsrapprt ch färdig uppsats samt examinerar examensarbetet baserat på de betygskriterier sm framgår i avsnitt 6. Examinatrns bedömning kvalitetssäkras genm avstämning med en examinatrskmmitté. För att upptäcka ch förhindra vilseledande ch plagiat granskas samtliga inlämningar ch det färdiga examensarbetet med hjälp av antiplagieringssystemet Urkund. Vi ser allvarligt på fusk ch plagiat ch vidtar disciplinära åtgärder i frm av varning ch avstängning. För mer inf se Riktlinjer för examinatin i Handbk för utbildning på högsklans webbplats under Utbildning - Regler ch rättigheter. Titeln för examensarbetet kmmer att finnas med på ditt examensbevis. När examensarbetet är gdkänt ch har fått sin slutliga utfrmning efter eventuell revidering ska det arkiveras ch eventuellt publiceras i DiVA. Examensarbete sm lämnas in för betygssättning ch arkivering ska inlämnas i digital frm (MSWrd) detta krävs för gdkänt resultat fr m 2013-07-01 (gäller kurser sm startar H13 eller senare). All elektrnisk arkivering utförs av avdelningen för utbildningsadministratin efter det att examinatrn skickat in det gdkända arbetet elektrniskt samt ett betygsunderlag sm uppvisar gdkänt. Högsklan uppmuntrar till publicering av gdkända examensarbeten m minst 15 hp i DiVA. Om du inte kan eller vill ffentliggöra arbetet i sin helhet, görs endast bibligrafiska data samt abstract åtkmliga. All publicering sker av Bibliteket efter skriftligt gdkännande från student. 3
2. Uppsatsprcessen ch arbetsgång Ett examensarbete på kandidat- ch magisternivå mfattar 15 hp. Det mtsvarar ti veckrs heltidsstudier (ca 400 timmar per student), men uppsatsen genmförs ftast under en längre tidsperid. Anledningen till detta är att du sm skriver uppsats behöver tid på dig för att fundera över ch frmulera ditt frskningsprblem ch att frskningsfrågrna ska ha tid att växa ch få en tydlig frmulering. Det krävs i allmänhet en viss framförhållning för att planera ch genmföra intervjuer ch andra undersökningar. Uppsatsgrupperna träffas vid ett antal seminarier tillsammans med handledare eller examinatr enligt Figur 3. I början av respektive kurs presenterar kursansvarig vilka tidpunkter för seminarier ch deadlines för inlämningar sm gäller. Det är en viktig del av uppsatsarbetet att delta i seminarierna ch att hålla överenskmna tider för inlämningar. INTRODUKTIONS- MÖTE INFORMATIONS- SÖKNING PLANERINGS- SEMINARIUM MITTSEMINARIUM GRANSKNINGS- SEMINARIUM SLUTSEMINARIUM Figur 2. Uppsatsprcessens seminarier Eftersm du deltar i en grupp har du inte bara ansvar gentemt dig själv utan ckså för hela gruppen, du ska alltså aktivt ta del i gruppens arbete. Detta innefattar att du för att bli gdkänd vid planerings- mitt-, gransknings- ch slutseminarium förväntas: närvara, läsa ch aktivt diskutera andras idéer ch utkast genmföra ppsitiner enligt anvisningar Seminarierna är inlärningstillfällen ch du kan genm att vara väl insatt i andra studenters frskningsprblem ch metder bidra till en stimulerande frskningsmiljö. Du lär dig mycket genm att kritiskt granska andras texter samt ge knstruktiv kritik (Björklund ch Paulssn, 2012; Nyberg ch Tidström, 2012). Vid intrduktinsmötet presenteras uppsatskursen ch då ges bland annat infrmatin m hur prblematisering ch frskningsfråga bör utfrmas. En väl genmarbetad prblemdiskussin kräver mycket arbete ch har str betydelse för din möjligheter att frmulera intressanta ch praktiskt genmförbara frågeställningar för uppsatsarbetet. Prblemdiskussinen ska identifiera, avgränsa ch frmulera frskningsfrågan. 4
Vid seminariet för infrmatinssökning presenteras vad sm utmärker vetenskapligt granskad text. Infrmatin ges m vilka vetenskapliga källr (främst vetenskapliga tidskrifter) sm finns inm det företagseknmiska ämnesmrådet samt hur du kan finna dessa med hjälp av relevanta sökrd ch sökvägar i lika databaser. Det är av str vikt att du behärskar detta mment för att självständigt kunna söka ch välja (kritiskt granska) för ditt prblemmråde relevanta vetenskapliga källr. Planeringsrapprten ger ett underlag för hur undersökningen är tänkt att genmföras, med bl a prblemdiskussin, frskningsfråga, syfte, teretisk referensram ch metdbeskrivning (för planeringsrapprtens innehåll, se bilaga 2). Planeringsrapprten lämnas till examinatr enligt deadline i schema. Om planeringsrapprten gdkänns av examinatrn presenteras den på planeringsseminariet. En gdkänd planeringsrapprt är en förutsättning för att kunna frtsätta uppsatsprcessen. Därefter följer mittseminariet, vilket leds av handledaren ch genmförs med ppnering där ppnentgruppen presenterar ch kritiskt granskar uppsatsen enligt givna riktlinjer (se kapitel 4). Metdval, datainsamlingens mfattning samt alternativa metder diskuteras. Terins mfattning ch urval, inriktning samt hur uppsatsgruppen använder terin tas upp. Krt redgörelse för pågående/planerad empiriinsamling genmförs av uppsatsgrupperna. Författarna försvarar sitt arbete genm kmmentarer ch diskussin av ppnenternas granskning. Oppnentgruppen överlämnar ett skriftligt underlag till författarna ch handledare. En lista på krrekturfel sm till exempel stavfel kan överlämnas till författarna i samband med seminariet. För att få delta vid granskningsseminariet krävs ett fullständigt manus till uppsatsen (sm innehåller uppsatsens alla delar). Respektive handledare meddelar vad sm krävs. Granskningsseminarium genmförs vanligtvis två-tre veckr före slutseminarium. Syftet med detta mer frmella seminarium är att du ska få synpunkter ch knstruktiv kritik på ett stadium där det frtfarande är möjligt att göra rdentliga förändringar ch förbättringar av uppsatsen. Seminariet leds av handledaren för uppsatsen. Det inleds med att respektive grupps författare får tillfälle att krrigera de fel sm eventuellt finns i manuskriptet. Därefter presenterar ch ppnerar ppnentgruppen på uppsatsen enligt givna riktlinjer (se kapitel 4). Författarna försvarar sitt arbete genm kmmentarer ch diskussin av ppnenternas granskning. Oppnentgruppen överlämnar ett skriftligt underlag till författarna ch handledare. En lista på krrekturfel sm till exempel stavfel kan överlämnas till författarna i samband med seminariet. Uppsatsprcessen avslutas med ett slutseminarium, där den färdiga uppsatsen granskas inför betygssättningen. Seminariet leds därför av examinatrn. I likhet med granskningsseminariet inleds seminariet med att respektive grupps författare får tillfälle att krrigera de fel sm eventuellt finns i manuskriptet. Därefter presenterar ch ppnerar ppnentgruppen på uppsatsen enligt givna riktlinjer (se kapitel 4) ch överlämnar ett skriftligt underlag till författare ch examinatr. För uppsatser sm blir underkända vid det första slutseminariet ch betyg U registreras finns två ytterligare examinatinstillfällen nästföljande termin då uppsatsen kan läggas fram för examinatin. Omexaminatin innebär att alla delar av slutseminariet genmförs ytterligare en gång. Efter första slutseminariet upphör handledningen av uppsatsen. 5
3. Uppsatshandledning ch dess spelregler Uppsatsarbetet kännetecknas av en hög grad av självständighet. Det innebär att du ansvarar för undersökningens genmförbarhet ch för de åtgärder du vidtar, exempelvis val av metder, insamling av data, analys av resultat samt att arbetet frtskrider enligt tidplanen. Handledarens rll är att vara en diskussinspartner sm ställer kritiska frågr, pekar på prblem, ger synpunkter ch råd samt ger feedback på din text. Handledaren kmmer inte ge exakta anvisningar för vad ch hur du ska göra då det är du sm ska välja, fatta ch ansvara för dina beslut. För att få ut mesta möjligt av handledningstillfällen bör du följa några enkla spelregler: km förberedd till seminarier eller individuella handledningstillfällen - du ska alltid ha tänkt själv ch ha ett skriftligt underlag att presentera/diskutera, vilket möjliggör en så knkret ch framåtriktad handledning att du kan förbättra din text lämna ett skriftligt underlag med tydliga anvisningar till de delar av texten du vill diskutera i gd tid före handledningstillfället ta kntakt med handledare innan du inleder datainsamlingen var öppen ch mttaglig för förslag anteckna nga idéer ch det sm diskuterats ta för vana att efter handledning summera vad du ska göra ch inför nästa handledning återkppla till detta genm ett krt meddelande till handledare m hur du gått vidare med/inte gått vidare med, vilka val du gjrt etc ta initiativet ch bka vid behv tid för individuell handledning utöver det sm ges i samband med seminarierna samt ange tydligt vad du vill diskutera (Rienecker ch Jørgensen, 2002; 2014) Den handledning sm ges utöver inplanerade seminarier ska bygga på att du har ett väsentligt prblem att diskutera, d v s någt du på förhand har funderat igenm, ch kring vilket du kmmit fram till att du behöver en bedömning eller kmmentar för att kunna gå vidare. Observera att handledning endast erbjuds under den termin då du följer uppsatskursen, d v s fram till slutseminariet i juni. Handledaren kan inte ge ett förhandsutlåtande m vilket betyg uppsatsen kan tänkas få, eftersm betygssättningen är examinatrs uppgift. Handledaren kan inte heller krrekturläsa uppsatsen eller ge vägledning m rdbehandlingsprblem. I sådana ärenden kan du istället kntakta Servicedesk eller Språk- ch Textcentrum. 6
4. Oppsitin ch försvar av uppsatsen Att ppnera på någn annans uppsats är ett övnings-, inlärnings- ch bedömningstillfälle. Att var ppnent innebär att med en knstruktiv grundattityd kritiskt granska den framlagda uppsatsen ch ta fram dess starka ch svaga sidr samt föra en dialg med författarna. Genm ppsitinen får du även tillfälle att visa din egen kmpetens inm uppsatsskrivande. Författarna bör ha en öppen inställning till ppnenterna ch deras kmmentarer då dessa kan bidra till att förbättra uppsatsen. Oppsitinsmmentet är en viktig del av prcessen för examensarbetet ch fullgörs vid alla seminarier i uppsatskursen. Kravet här är i första hand gdkända prestatiner. En väl genmförd ppsitin kan emellertid påverka den samlade bedömningen av prestatinerna på kursen. 4.1 Riktlinjer för ppsitinen När du förbereder ppsitinen, se då till att strukturera ch rdna dina uppfattningar ch åsikter i en lämplig rdning - i det närmaste sm ett krt föredrag. Att ppnera är att bedöma, att bjuda mtstånd ch att skapa spänning. Oppsitinen är till för att ge knstruktiv kritik genm att försöka visa på uppsatsens förtjänster ch att lyfta fram de möjligheter sm finns till att förbättra ch förstärka eventuella svagare delar. Varje uppsats bör uppfattas ch bedömas efter sina egna förutsättningar; ppsitinen ska alltså ta rimlig hänsyn till de utgångspunkter ch begränsningar sm författarna till studien har angivit, men ett visst mått av "m jag hade varit ni" är tillåtet. Oppsitinen ska finnas nedskriven så att respndenterna ch handledare/examinatr kan få den tillhanda efter seminariet. Att sätta ppsitinen på pränt är ckså till nytta för ppnenterna eftersm det tvingar till eftertanke. Oppnenterna har ansvar för att genm samtal med författarna medverka till att syftena med respektive seminarium uppfylls. Dessa syften är: att varje seminarium blir ett inlärningstillfälle för författare, ppnent ch åhörare i knsten att genmföra ch bedöma vetenskapliga frsknings- ch utredningsarbeten att författaren ska få utförlig "feedback" på sitt arbete utöver den sm ges av handledaren. Oppnenterna ska ifrågasätta gjrda val ch dragna slutsatser (kritiskt tänkande), finna ch föreslå nya infallsvinklar på det behandlade prblemet (kreativt tänkande) samt se styrkan ch möjligheterna i den framlagda uppsatsen (psitivt tänkande). Det innebär att kritiken ska framföras i en dialg med författarna, där ppnenterna ska ha fkus på att granska helheten ch de delar sm enligt dem har avgörande betydelse för bedömningen. Några vanligt förekmmande misstag sm ppnenterna bör undvika är: Att vara psitiv i alltför diffusa termer. Det ger uppfattningen att ppnenten inte försökt eller förmått tränga in i uppsatsen ch därmed inte gjrt sitt jbb. 7
Att försöka "såga" uppsatsen. Knsten är att föreslå bättre alternativ själv. Att gå igenm uppsatsen sida för sida, d v s spendera tid på smådetaljer. Detta brukar medföra att för lite tidsutrymme ges att granska ch diskutera analys ch slutsatser. Ett tips är att istället överlämna en förteckning över frmaliafel ch andra småfel. Endast frmaliabrister sm försvårar för läsare att förstå ch bedöma uppsatsen ska tas upp på seminariet ch krtfattat återges när det sammanfattande mdömet avges. 4.2 Riktlinjer för försvaret Att vara respndent, d v s att försvara sin uppsats, är inte heller det en alldeles enkel eller självklar sak. Km ihåg att det är du sm uppsatsförfattare sm har mest ingående kunskap m uppsatsen, men acceptera samtidigt att det egna arbetet kan ha brister sm är värda att kritisera, ch förhåll dig öppen för förslag på förbättringar. Att rekmmendera innan seminariet är att ställa dig följande strategiska fråga: Hur ska jag agera för att ppsitinen ska bli så användbar sm möjligt för det vidare uppsatsarbetet? Det är fta bättre att be ppnenterna utveckla eller förklara sitt resnemang än att direkt gå i svarmål. Ställ gärna frågr till ppnenterna när någt är klart, sm t ex: Vad menar ni med...? Vad skulle vara ert råd..? När ppnenten gör påpekanden sm författarna inte har ett starkt försvar mt, är det bättre att erkänna att ppnenten har en päng än att försöka försvara sig med dåliga argument. I ett i övrigt starkt försvar är det snarare en styrka än en svaghet att ge erkännanden åt ppnenten. För mer infrmatin m ppsitin ch försvar se exempelvis Björklund ch Paulssn (2012) ch Backman (2008). 8
5. Olika uppsatsers likheter ch skillnader Uppsatser skiljer sig från andra skriftliga tillämpningsuppgifter ch PM sm du har författat tidigare under din utbildning, bl a vad gäller den tid sm står till förfgande, kraven på mfång ch djup/kvalitet samt självständighet. Vid Högsklan Väst har vi två typer av uppsatser i företagseknmi. På grundnivå har vi kandidatuppsats (ckså kallad C-uppsats), vilken ingår i kandidatexamen. På avancerad nivå har vi magisteruppsats (ckså kallad D-uppsats), vilken ingår i magisterexamen. Båda dessa uppsatser är examensarbeten sm mfattar 15 hp, men eftersm uppsatserna skrivs på lika nivåer skiljer sig kraven dem emellan (se tabell 1). Kraven för uppsatser utgår ifrån Högskleförrdningens natinella mål för kunskap ch förståelse, färdighet ch förmåga samt värderingsförmåga ch förhållningssätt för kandidat- respektive magisternivå (se Bilaga 9 ch 10). En uppsats består av en första sida, en sammanfattning på svenska ch engelska, en innehållsförteckning samt ett lämpligt antal ch utfrmade kapitel sm behandlar intrduktin, prblem, syfte, metdval, teretisk referensram, empiriredvisning, analys, slutsatser, referenslista ch ev bilagr. Strukturen ch kapitelrdningen kan i lika uppsatser se lika ut. Liksm en del författare väljer att ha flera metdkapitel i stället för ett enda, väljer andra t ex att ha flera terikapitel, empirikapitel ch/eller analyskapitel. Dessa val kan vara helt i sin rdning, det väsentliga är att strukturen kmmunicerar uppsatsens innehåll på ett bra ch tydligt sätt, att varje kapitel är väl strukturerat ch innehåller en gd argumentatin samt att uppsatsens innehåll i sin helhet mtsvarar de krav sm gäller för ett gdkänt betyg. En uppsats innehåller nrmalt insamling ch bearbetning av empiri. Ett alternativ sm kan kmma ifråga på magisternivå, är den teretiska uppsatsen (theretical research), ckså kallad litteraturöversikt. En rent teretisk uppsats innebär vanligen en genmgång av frskningsläget inm ett visst fält där författarna genm en analys av utvecklingstrender eller liknande inm tidigare frskning bidrar med ny kunskap. Den största skillnaden mellan en kandidat- ch magisteruppsats är att kraven på vetenskaplighet ch teretiskt kunskapsbidrag är högre vad gäller en magisteruppsats. På kandidatnivå är kravet på att utveckla ny kunskap någt mer begränsat. Magisteruppsatskursen är frskningsförberedande, vilket gör att kraven på vetenskaplig stringens blir högre i detta arbete. Det betyder bl a att det sm brukar kallas "frskningsfrnten" ska belysas. Det krävs att den vetenskapliga tyngden i uppsatsens källr är högre när det t ex gäller inslaget av aktuella artiklar från vetenskapliga tidskrifter. Alternativa metder ska diskuteras ch valet av metd mtiveras. Terianknytning, analys, kritisk granskning ch förslag till vidare frskning är andra viktiga inslag. Högre krav ställs ckså på förmågan att inm huvudmrådet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter ch samhällsaspekter, etiska aspekter samt på förmågan att visa medvetenhet m etiska aspekter på frsknings- ch utvecklingsarbete. För en mer fördjupad redgörelse av innehållet i ch kraven på de lika uppsatsdelarna, se kapitel 6 ch bilaga 3-8. Tabell 1 nedan beskriver skillnader ch likheter mellan kandidat- ch magisteruppsats. 9
Innehåll Kandidatuppsats, 15 hp Magisteruppsats, 15 hp Prblemfrmulering ch syfte Litteratur För alla uppsatser krävs förmåga att självständigt söka ch välja relevant litteratur samt psitinera sig med hjälp av relativt etablerad ch aktuell frskning inm ämnet Tillåts i huvudsak vara praktiskt mtiverat. Även m en uppsats har fkus på prblemlösning, måste dck uppsatsförfattaren frmulera ett akademiskt gdtagbart prblem. Den teretiska referensramen ska huvudsakligen utgöras av vetenskapliga artiklar. Prblemfrmuleringen ch syftet ska främst riktas mt kunskapsutveckling. Den/det ska helst även vara praktiskt mtiverad/t De huvudsakliga källrna ska vara vetenskapliga artiklar, avhandlingar ch böcker med tydlig frskningsinriktning. Att uppfylla kravet på att uppvisa självständig bearbetning av terier är viktigt Terianvändning ch vetenskaplighet Metd ch metdlgiska diskussiner Oavsett uppsatstyp/-nivå krävs en metddiskussin sm är väl kpplad till aktuell studie Resultatredvisning, analys, tlkning ch slutsats Här knyts de teretiska utgångspunkterna ch de empiriska resultaten samman på ett systematiskt, trvärdigt ch självständigt sätt. Här accepteras att den teretiska referensramen främst används för att studera ett praktiskt prblem. Här ställs främst krav på ett utifrån prblemställningen mtiverat ch väl frmulerat metdval. Kravet på generaliserbarhet/överförbarhet kan här reduceras någt. En mer deskriptiv resultatredvisning, analys, tlkning ch slutsats kan gdkännas Det krävs att de slutsatser sm dras har vissa teretiska implikatiner, t ex kan befintliga terier testas eller utvecklas. Kraven på metdlgisk medvetenhet ökar även i kunskapsteretiska termer. Högre krav ställs ckså på argumentatinen för metdvalet ch en stringent genmförd ch vetenskapligt accepterad undersökning ch analys. Här skärps dessutm kravet på representativitet/ överförbarhet. Resultatredvisning, analys, tlkning ch slutsatser ska tillföra mrådet ett kunskapsbidrag sm i någn mening är vetenskapligt accepterad. Dessutm finns krav på att bedömningar i uppsatsen ska göras med hänsyn till vetenskapliga, samhälleliga ch etiska aspekter samt påvisa medvetenhet m frsknings-prcessens etiska aspekter. Tabell 1. Jämförelse av krav på innehållet i en kandidat- ch magisteruppsats (Fritt efter Umeå Universitet, 2012) 10
6. Bedömning av uppsatser En uppsats kan ges betygen underkänt (U), gdkänt (G) eller väl gdkänt (VG). En mfattande kmplettering kan förekmma innan en uppsats får betyget G. Både uppsatser med betyget G ch VG kan behöva åtgärda vissa smärre kmpletteringar av frmaliakaraktär. Det går däremt inte att genm kmplettering ändra en uppsats med betyget gdkänd till betyget väl gdkänd Det går heller inte att få "förhandsinfrmatin" m betyget inför slutseminariet. Enligt kursplanerna för Examensarbete i företagseknmi kandidatexamen (EXC504) ch Examensarbete i företagseknmi magisterexamen (EXD951) examineras samtliga lärandemål genm att tre uppsatsmanus ch underlag till slutseminarium bedöms, diskuteras ch kmmenteras i samband med presentatin, ppnering ch försvar vid kursens samtliga seminarier. Därmed utgör alla seminarier bedömningsgrund för betyget ch du förväntas närvara vid samtliga. För en gdkänd uppsats är språket ch uppsatsens frmella utseende absluta krav (se bilaga 1). En gd språkbehandling är avgörande för att innehållet i en uppsats ska kmmuniceras på ett acceptabelt sätt. I vissa fall kan språkgranskning krävas för att uppsatsen ska kunna gdkännas. Bland bedömningskriterierna bör dessutm helhetsbedömningen ch argumentatinens kvalitet särskilt framhållas. En uppsats sm saknar en bra helhet kan inte få ett gdkänt betyg, även m dess lika delar är ambitiöst genmförda. Omvänt kan en uppsats med en bra helhet, men med mindre väl utvecklade ch genmförda delar, inte uppnå betyget väl gdkänd. 6.1 Bedömningsgrunder De kriterier sm handledare ch examinatrer använder sm utgångspunkt för vägledning, bedömning ch betygsättning av uppsatser utgår från Universitetskanslerämbetets (UKÄs), f d Högskleverkets, natinella mål för uppsatser inm företagseknmi (Högskleverket, 2012). Dessa mål sammanställs i tabell 2. Tabellen visar uppsatsens huvuddelar, kpplade till bedömningsgrunderna, vilka ckså förtydligas. Vid sidan av att tydliggöra dessa mål, ska sammanställningen fungera både sm vägledning ch checklista för vad sm är viktigt att tänka på sm uppsatsförfattare ch sm anvisningar för vad uppsatsen ska innehålla för att kunna bli gdkänd, d v s vilka bedömningskriterier sm gäller. De flesta studenter har fta höga målsättningar med sitt uppsatsarbete ch lägger ned mycket tid ch engagemang. Det är därför viktigt att betna att ett gdkänt betyg betyder en kvalitet sm är till belåtenhet. För att få ett VG-betyg krävs att uppsatsen ligger betydligt över nrmal nivå på ett flertal av de viktiga bedömningskriterierna (se angivna bedömningsgrunder i tabell 2). 11
UPPSATSENS HUVUDDELAR INTRODUKTION (Prblematisering) TEORETISK REFERENSRAM METOD EMPIRI, ANALYS/ TOLKNING, SLUTSATSER BEDÖMNINGS- GRUNDER Identifiering ch frmulering av prblem Prblematiseringens relevans Syfte inklusive avgränsningar Förtrgenhet med teretiskt tänkande Tidigare relevant frskning Analysmdell med peratinalisering av begrepp Redgörelse för ch mtivering av vald design Undersökningsdesignens relevans med hänsyn till prblem, mdell ch data Redgörelse för insamling ch analys/tlkning av material ch data Avrapprtering Analys ch tlkning kpplade till använda terier, begrepp, metd Slutsatser relaterade till syfte ch prblem FÖRTYDLIGANDEN Prblemdiskussinen ska vara kncis, genmtänkt ch strukturerad. Den ska utmynna i en tydlig ch mtiverad prblemfrmulering sm självständigt identifierats ch skapats av författaren. Valet av prblem ska vara relevant med avseende både på tidigare kunskaper/studier inm mrådet ch på dess betydelse för yrkesliv, samhällsfrågr ch/eller kunskapsutveckling. Valet ska mtiveras ch studiebjekt definieras. Uppgiften ska vara preciserad ch avgränsad på ett sådant sätt att den är genmförbar ch att det går att avslutningsvis läsa ut resultatet. Syftet ska ha ett generellt intresse utöver uppsatsskrivande. Inkluderar bl a förmåga att skilja mellan begrepps teretiska ch vardagliga betydelse. Tidigare viktiga arbeten inm det valda prblemmrådet ska vara identifierade ch arbetet anknutet till befintlig teri- ch begreppsbildning. Ska visa förmåga att välja ch vid behv anpassa en användbar begreppsapparat sm knyter an till tidigare relevant frskning ch sm uttryckligen används för behandlingen av det valda prblemet. Begreppen ska uttryckas så att de kan definieras ch/eller bserveras. Valet av begrepp (teri, mdell, tidigare studier) ska göras med kppling till prblemet. Metdvalets för- ch nackdelar ska diskuteras samt begränsas till prblemrelevanta aspekter. Genmförandet ska vara uppenbart ch kntrllerbart för läsaren. Den valda metden ska mtiveras ch kpplas till prblem, teri ch mdell. Redgörelsen för insamling ch analys/tlkning ska vara knsistent ch författaren ska visa medvetenhet m hur bl a kvantitativa ch kvalitativa analysmetder används berende på vald ansats. Avrapprtering av det empiriska materialet ska vara systematisk, med kppling till den valda mdellen. Analysen/tlkningen struktureras på ett genmtänkt sätt, i enlighet med analysmdell eller sammanfattande teretisk referensram, vald metd samt kpplat till teri. Resultat ch slutsatser ska vara begripliga ch diskuteras med avseende på trvärdighet, giltighet, relevans ch besvara hur syftet uppfyllts. 12
UPPSATSENS HUVUDDELAR ÖVERGRIPANDE BEDÖMNINGS- GRUNDER Frmalia Sammanhang mellan prblem, syfte, teri, mdell, metd, data ch slutsatser (den röda tråden) Kritiskt förhållningssätt Reflektin ch kreativitet Trvärdigheten i tillvägagångssätt, resultat ch slutsatser FÖRTYDLIGANDEN Språket ska vara stringent ch krrekt. Tillämpningen av figurer ch tabeller ska vara frmellt riktig. Systemet för källhänvisningar ch källförteckning ska vara knsekvent ch enligt riktlinjerna. Arbetet ska utgöra en helhet där prblemfrmulering, teri, mdell, val av metd, redvisning av insamlat ch analyserat empiriskt material samt slutsatser hänger väl ihp ch följer lgiskt på varandra. Arbetet har en balanserad dispsitin, ett lgiskt framställningssätt ch läsbarhet samt röd tråd. Visar förmåga att förhålla sig kritisk till egna ch andras tankar, till teretiskt ch empiriskt källmaterial samt till det egna arbetet relaterat till samhälleliga, eknmiska ch etiska aspekter. Visar förmåga att reflektera ch tänka nytt Redgör för tillvägagångssättet på ett trvärdigt, lgiskt ch begripligt sätt. Tabell 2. Grunder för bedömning av kandidat- ch magisteruppsatser i företagseknmi vid Högsklan Väst (Från Högskleverket, 2012) 6.2 Arbetsgång vid betygssättning Ansvarig för betygsättning av uppsatser inm företagseknmi är en examinatr inm respektive ämnesdisciplin, d v s redvisning, rganisatin ch marknadsföring. För att säkerställa att uppsatserna betygssätts på ett så likartat sätt sm möjligt, har hn/han en examinatrskmmitté till sin hjälp. Till grund för bedömningarna har respektive examinatr samt examinatrskmmittén den uppsatsversin sm presenterades vid slutseminariet efter ev mindre kmpletteringar. Examensarbete sm lämnas in för betygssättning ch arkivering ska inlämnas i digital frm (MSWrd) detta krävs för gdkänt resultat fr m 2013-07-01 (gäller kurser sm startar H13 eller senare). All elektrnisk arkivering utförs av utbildningsadministratör efter det att examinatrn skickat in det gdkända arbetet elektrniskt samt ett betygsunderlag sm uppvisar gdkänt. Högsklan uppmuntrar till publicering av gdkända examensarbeten m minst 15 hp i DiVA. Om du inte kan eller vill ffentliggöra arbetet i sin helhet, görs endast bibligrafiska data samt abstract åtkmliga. All publicering sker av Bibliteket efter skriftligt gdkännande från student. Förutsatt att ppsitiner samt bligatriska seminarier genmförts med betyget gdkänt, kmmer hela uppsatskursen rapprteras sm gdkänd i LADOK. Om uppsatsen inte blir gdkänd vid rdinarie examinatinstillfälle (slutseminarium), eller vid någt av höstens två erbjudna tillfällen för mexaminatin (preliminärt i augusti ch december), kan uppsatsens examineras i samband med nästkmmande års uppsatskurs. 13
Referenslista Ahrne, Göran & Svenssn, Peter (2015). Handbk i kvalitativa metder. 2. uppl. Stckhlm: Liber. Backman, Jarl (2008). Rapprter ch uppsatser. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Björklund, Maria & Paulssn, Ulf (2012) Seminariebken att skriva, presentera ch ppnera. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Bryman, Alan & Bell, Emma (2011). Business Research Methds. 3. uppl. Oxfrd: Oxfrd University Press. Bryman, Alan & Bell, Emma (2013). Företagseknmiska frskningsmetder. 2. uppl. Malmö: Liber. Ejvegård, Rlf (2009). Vetenskaplig metd. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur. Frsberg, Camilla (2014). Lär dina studenter att skriva. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. Gustafssn, Bengt, Hermerén, Göran & Peterssn, B (2005). Vad är gd frskningssed? synpunkter, riktlinjer ch exempel. Stckhlm: Vetenskapsrådet. Hegelund, Signe (2007). Akademisk argumentatin- Att skriva övertygande uppsatser. 2. uppl. Malmö: Liber. Hermerén, Göran (2011). Gd frskningssed. Stckhlm: Vetenskapsrådet [Elektrnisk].http://www.vr.se/dwnlad/18.3a36c20d133af0c12958000491/134020744 5825/Gd+frskningssed+2011.1.pdf [2014-12-04]. Högsklan Väst (2013), Riktlinjer för examinatin på grundnivå ch avancerad nivå vid Högsklan Väst. [Elektrnisk].http://wwwanstalld.hv.se/Media/Get/10607/riktlinjerexamensarbete.pdf. [2014-12-04]. Högskleverket, (2012), Kvalitetsutvärdering av företagseknmi ch närliggande huvudmråden, Stckhlm. Elektrnisk].http://www2.hsv.se/dwnlad/kvalitet/fretagseknmi-2011.pdf..[2012-11-26]. Jarrick, Arne & Jsephsn, Olle (1996). Från tanke till text: en språkhandbk för uppsatsskrivande studenter. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur. Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk: m retrik ch skrivande. Lund: Studentlitteratur. Nrberg Brrssn, Birgitta & Ekberg, Karin (2012). Uppsatshandledning ch skrivutveckling i högre utbildning: m det självständiga arbetet ch skrivande i alla ämnen. 1. uppl. Stckhlm: Liber citerar Burge, Liz (2004). Adult learning ED6144. Faculty f Educatin, University f New Brunswick. Winter 2004. Opublicerad studiehandledning. 14
Nyberg, Rainer & Tidström, Annika (red.) (2012). Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten ch avhandlingar. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. Nylén, Ulrica (2005) Att presentera kvalitativa data: Framställningsstrategier för empiriredvisning. 2. uppl. Malmö: Liber. Rienecker, Ltte & Stray Jørgensen, Peter (2002). Att skriva en bra uppsats. 1. uppl. Malmö: Liber. Rienecker, Ltte & Stray Jørgensen, Peter (2014). Att skriva en bra uppsats. 3. uppl. Malmö: Liber. Umeå Universitet, (2012), Manual.[Elektrnisk] http://www.usbe.umu.se/enheter/fek/student/uppsatsarbete/m-uppsatsarbetet/.[2012-11-26]. URKUNDs plagiathandbk.[elektrnisk]. http://static.urkund.cm/manuals/urkund_plagiarism_handbk_se.pdf [2014-12-04]. 15
BILAGA 1: Frmella krav på uppsatser i företagseknmi språk ch frmalia I detta avsnitt anges de krav på språk ch frmalia sm uppsatser i företagseknmi vid Högsklan Väst ska uppfylla. Det gäller allt från vad sm ska ingå i arbetet, sm exempelvis en framsida ch en innehållsförteckning, till hur du skriver referenser. Uppsatsen ska ge ett enhetligt intryck även m två persner skrivit tillsammans. Det är viktigt att rubriker, typsnitt, ch tmrader är desamma genm uppsatsen. Uppsatsens layut ch språk bidrar till att lyfta fram budskapet ch öka trvärdigheten (Björklund ch Paulssn, 2012, s. 85) Språk Ett krrekt språk är en förutsättning för en gdkänd uppsats då språket är författarens verktyg för att förmedla uppsatsens innehåll till läsaren. Den vetenskapliga stilen kännetecknas av att den är precis genm att termer ch begrepp definieras, ch att den är kncentrerad. Försök använda ett språk sm är så enkelt ch tydligt sm möjligt, då ett nödigt kmplicerat språk gör uppsatsen mer svårtillgänglig. Försök samtidigt undvika talspråk ch chattspråk. Den vetenskapliga stilen kännetecknas ckså av att den är saklig ch väl rganiserad, d v s lgiskt rdnad. Övergångar mellan uppsatsens lika delar förklarar för läsaren hur de lika delarna hänger samman ch underlättar läsningen. Det är alltså viktigt att den slutliga texten är väl genmtänkt ch språkligt krrekt. För att skriva en bra text behöver du skriva m många gånger. Det är värt att kntinuerligt lägga ned tid på att jbba med språket under hela uppsatsprcessen ch inte minst med slutlig redigering ch krrekturläsning. Använd stavningskntrll i det rdbehandlings-prgram du använder, samt Svenska Akademiens rdlista sm rättesnöre för stavning. Använd gärna en kmpis för krrekturläsning ch vänd dig till Språk ch Textcentrum för att få stöd ch hjälp i skrivandet. En vetenskaplig uppsats innehåller fta specifika facktermer ch centrala begrepp ch dessa bör definieras första gången de förekmmer i texten. Detsamma gäller alla förkrtningar, vilket görs genm att skriva ut hela rdet/alla rden följt av förkrtningen inm parentes. När det gäller vedertagna förkrtningar (t ex, etc, bl a, m fl) ska användningen vara knsekvent genm uppsatsen antingen skrivs rden ut (bland annat) eller så förkrtas rden med mellanrum eller punkter: bl a eller bl.a. I vetenskapliga internatinella ch svenska texter kan förkrtningen ibid (latin på samma ställe ) användas för att källhänvisa till samma källa då den förekmmer flera gånger i följd på samma sida. Begreppet et al (latin med andra ) kan användas istället för m fl vid hänvisning till referens med flera författare. Sidhänvisningar skrivs s. 124 på svenska ch p. 124 på engelska. Ordet man används fta i texter, men undvik att använda rdet i uppsatser då det är svårt för läsaren att förstå vem man egentligen är. Ersätt man med det rd sm avses eller skriv m meningen. När det gäller användning av jag ch vi bör du enligt Rienecker ch Jørgensen (2014) använda aktiva verb ch jag när du skriver m språkhandlingar ch andra handlingar du utfört i samband med din undersökning, d v s jag använder, väljer ut, föreslår, drar slutsatsen att, argumenterar för, visar, hävdar (s. 318). i
Vanligtvis skrivs uppsatser så att författaren växlar tempus mellan presens ch imperfekt. Imperfekt förekmmer i sammanfattning (vad sm gjrts), intrduktin- ch teriavsnitt (exempelvis vid granskning av tidigare frskning), samt metd ch empiriavsnitt (när det gäller undersökningens genmförande). Presens kan även användas i empiri ch vanligtvis i diskussinsavsnittet (Backman, 2008, s. 48). Beskrivs t ex pågående eller framtida skeenden eller förhållande vid presentatin av empiriska resultat används det tempus sm känns mest naturligt. I tidiga utkast av uppsatsen, t ex planeringsrapprten, kan futurum användas (då man beskriver vad man avser göra). I senare versiner då datainsamlingen är genmförd ändras texten till imperfekt. Generellt skrivs siffrrna 0 12 sm bkstäver i stället för siffrr i löpande text. I text där talen utgör en viktig del, sm redvisning av vetenskapliga resultat, skrivs dck alla sifferuttryck med siffrr. I löpande text används rdet prcent, % -tecknet, används enbart i tabeller. Decimaler avskiljs i svenskan med kmmatecken (15,4%, 0,248 mm) ch i engelskan med punkt (15.4%, 0.48 mm). Tusental skrivs på svenska med mellanslag, inte punkt (4 500), ch på engelska med kmma (4,500). Stra tal över en miljn är lättare att läsa m de skrivs med rdet miljn efter, istället för nllr. Måttenheter skrivs med siffrr (1 cm, 10 kg). För mer infrmatin m betydelsen av ett klart ch vetenskapligt språk se exempelvis Rienecker ch Jørgensen (2014). Layut Uppsatsen ska skrivas i A4 sidfrmat med fnt 12pt Times New Rman, enkelt radavstånd (i Wrd innebär detta 1.15) samt rak höger- ch vänstermarginal. Inför slutlig uppsats se över texten ch tillämpa avstavning för att undvika nödigt långa ch jämna avstånd mellan rd. Över- ch underkant ska ha 2,5 cm marginaler, medan sidrna ska ha 3 cm marginaler. Nytt stycke bildas genm att en blank rad lämnas mellan två lika stycken (inget indrag). Nytt kapitel börjar på ny sida. Uppsatsens sidnumrering startar vanligtvis från ch med intrduktinsavsnittet, sm då blir sida 1. Titelsidan ingår inte i sidnumreringen. Sammanfattning ch innehållsförteckning numreras antingen inte alls eller med rmerska siffrr. Från ch med intrduktinskapitlet ska arabiska siffrr användas. Eventuella bilagr ingår inte i den ttala sidnumreringen utan sidnumreras för sig. Se hur du skapar sidnumrering i Wrd på högsklans IT-supprt webbsida för guider Sidnumrering. Uppsatsens kapitel byggs upp av lika avsnitt sm är avdelade med underrubriker ch stycken. Använd högst tre rubriknivåer (d.v.s. 1, 1.1, 1.1.1). Rubriken ska spegla innehållet i avsnittet ch användas för att göra texten läsvänlig. Rekmmenderade rubriknivåer skrivs i valfri fnt med fet stil 22 pt, 12 pt samt kursiv stil 12pt m tre nivåer används. Det är två tmma rader mellan ny rubrik ch föregående stycke. Använd vår institutinsmall Titelsida för uppsatsarbeten i företagseknmi vid samtliga inlämningstillfällen (se biblitekets webbsida Skriva Omslagsmall för arbeten i företagseknmi). Uppsatsens framsida ska innehålla titel, författarnas namn, ev studieinriktning, handledare, examinatr ch institutinen vid vilken uppsatsen är skriven, kursen i vilken uppsatsen ingår, termin ch år (persnnummer ska inte anges). Titeln ska placeras i mitten av framsidan. Titeln bör innehålla de centrala begrepp sm varit föremål för ditt intresse. Det är viktigt att välja en titel sm dels täcker ditt syfte med undersökningen, dels lckar ii
till läsning. Ibland kan det vara bra att ha både huvud- ch underrubrik. Observera att för examensarbeten kmmer examensarbetets titel att finnas med på examensbeviset. Uppsatsens sammanfattning ch engelskspråkiga abstract placeras i nämnd rdning på var sin sida medelbart efter titelsidan. En sammanfattning ska vara en självständig enhet i rapprten ch mfatta högst en sida ch visa hela rapprtens innehåll: titel, författare, kurs, termin, prblem, syfte, metd, teri, empiri, analys. Det är viktigt att den kan läsas självständigt från uppsatsen ch att den även speglar uppsatsens resultat. Tempus för sammanfattningen är imperfekt då det är en sammanställning av vad sm redan gjrts. Texten i sammanfattningen skrivs alltid löpande utan avsnittsindelning. Innehållsförteckningen innehåller upp till tre rubriknivåer. Sammanfattning ch innehållsförteckning listas inte i innehållsförteckningen. Bilagr listas efter innehållsförteckningen exempelvis Bilaga 1: Frågeguide, Bilaga 2: Enkät. Om uppsatsen innehåller många figurer ch/eller tabeller förekmmer ftast även tabell-ch figurförteckningar sm placeras efter innehållsförteckningen. Dessa förteckningar presenterar figurer ch/eller tabeller i numerisk rdning, följt av figurtitel ch sidnummer. Ibland förekmmer även en lista över förkrtningar. Se hur du skapar en innehållsförteckning i Wrd på högsklans IT-supprt webbsida för guider Innehållsförteckning. Uppsatser innehåller fta lika frmer av figurer (det vill säga illustratiner, grafer, diagram, bilder, ch ftgrafier). Tabeller gör det möjligt att presentera mfattande data på ett överskådligt sätt. När du funderar över att använda en figur eller tabell i din uppsats ställ dig gärna frågan - tillförs någt? Enligt Björklund ch Paulssn (2012, s. 87) bör tabellen eller figuren vara överskådlig ch begriplig, ha anknytning till brödtexten, ha numrering ch figurtext, vara refererande samt vara enhetligt utfrmade genm uppsatsen. Varje figur ch tabell ska vara numrerad ch ha en figur/tabelltitel. Numrering sker löpande genm uppsatsen med arabiska siffrr (inte kapitelbaserad numrering). I figur/tabelltexten sm placeras under figuren/tabellen skrivs antingen förkrtningen Fig.1 eller Figur 1 följt av figurtitel ch källa. Om en tabell är mfattande kan den placeras sm bilaga. Reprduktin av figurer från andra källr regleras av upphvsrättslagen ch kpieringsavtal. För att få använda figuren måste tillstånd införskaffas från upphvsmannen/upphvsmännen. Du måste då berätta vad du ska göra med bilden (syftet med användandet/var publicering ska ske). Se mer infrmatin m upphvsrätt på Biblitekets webbsida. Om du vidareutvecklat någn annans figur ange detta sm t ex Omarbetad från Jacbsen ch Thrsvik, 2008, s. 106. Referenshantering enligt Harvardsystemet Högsklan Väst använder Harvardsystemet för referenshantering. Infrmatin m Harvardsystemet finns på biblitekets hemsida under Skriva. Du bör ta del av denna infrmatin INNAN du skriver uppsatsen för att undvika nödigt merarbete med referenshantering. I vetenskapliga texter inm det företagseknmiska mrådet anges endast författarens/författarnas efternamn ch årtal (samt sidnr för ev citat) i löpande text. Ange inte yrkestitlar, förnamn, bk- eller artikeltitlar i löpande text. Det är viktigt att uppmärksamma att referenslistan ska stå i bkstavsrdning i EN löpande lista avsett typ av källa. Dela alltså INTE upp referenslistan i lika källtypgrupper (artiklar, böcker mm). iii
Citat ska markeras tydligt i din uppsats ch krrekt citatteknik är viktigt. Krta citat på högst 2-3 rader infgas i den löpande texten med citattecken ch tydlig referens till källa ch sida (ingen kursivering). Längre citat markeras med s k blckcitat i frm av separat stycke ch indrag i både höger ch vänster marginal samt minskat radavstånd ch textstrlek (ingen kursivering). När du använder blckcitat behöver citattecken inte användas. För mer inf se Harvardsystemet samt IT-guiden Indrag ch tabbar. iv
BILAGA 2: Planeringsrapprtens innehåll (för examensarbete m 15 hp) Planeringsrapprten syftar till ge ett underlag för hur undersökningen är tänkt att genmföras. Genm att skriva en planeringsrapprt kan tidiga ev brister eller klarheter i planerat upplägg för studien upptäckas ch åtgärdas innan datainsamlingen påbörjas. Planeringsrapprten kan ckså ses sm ett första utkast till uppsatsen, eftersm de delar sm ingår i planeringsrapprten ckså ingår i uppsatsen, dck i mer utvecklad frm. En fullständig planeringsrapprt innehåller avsnitten Intrduktin, Metd ch Teretisk referensram samt referenslista. Planeringsrapprten ska skrivas i uppsatsfrm enligt de frmella krav sm anges i bilaga 1 inklusive kravet på att använda mallen för titelsidan. Nedanstående frågeställning är avsedda att användas sm en checklista för att uppnå en fullständig planeringsrapprt. För mer detaljerad infrmatin se även bilaga 1 ch 3-5. 1. Vilken preliminär titel har arbetet? Intrduktin (se även bilaga 3) 2. Varför är valt prblemmråde värt att studera? Vad är bakgrunden till att du har valt just detta mråde? 3. Redgör för på vilket sätt du påverkas av tidigare erfarenhet eller litteratur (lärböcker, facklitteratur etc) vid valet av mråde 4. Vem kan ha intresse ch nytta av ditt examensarbete? Vad förväntas bli ditt bidrag d v s vad kmmer författare ch läsare att veta efter genmförd studie sm vi inte vet nu? 5. Prblemdiskussin - Vilka begrepp är centrala i din studie? Vad består prblemet i? Varför är detta ett prblem ch för vem? Hur kan prblemet lösas? 6. Hur avgränsar du undersökningsmrådet så att studien blir hanterbar inm kursens tidsram? 7. Vilken kunskap har du redan m det valda prblemmrådet? 8. Vilken/a frskningsfråga/r har ditt examensarbete? Frskningsfrågan frmuleras sm ett resultat av prblemdiskussinen. Det ska vara en knkret fråga, frmulerad i en enda mening. Fundera över m frskningsfrågan är möjlig att: besvara, undersöka vetenskapligt, kppla till tidigare frskning samt besvara inm rimlig tid ch med en rimlig arbetsinsats Ibland kallas detta även frågeställning eller prblemfrmulering (jämför Björklund ch Paulssn, 2012; Bryman ch Bell, 2013; Rienecker ch Jørgensen, 2014). 9. Vad är din studies syfte, vilken ny kunskap vill du uppnå? Syftet är din beskrivning av varför du vill ställa din fråga (Rienecker ch Jørgensen, 2014, s. 266). Studiens genmförande i sig är inte ett syfte. Du gör studien för att få fram kunskap. Syftet följer efter frskningsfrågan. I syftet anger du vad du vill uppnå med uppsatsen ch hur den ska bidra till ökad kunskap på det valda undersökningsmrådet. v
Metd (se även bilaga 4) I uppsatsens metdkapitel beskriver du hur du gått tillväga för att genmföra studien. Syftet är att visa att de metder sm valts är lämpliga med avseende på det valda prblemmrådet ch frskningsfrågan samt för att möjliggöra granskning av uppsatsen. Metdavsnittet i planeringsrapprten ska innehålla en redgörelse ch argument för vetenskapligt synsätt, undersökningsansats, planerad datainsamling, källkritik ch tillförlitlighet/ validitet. Vetenskapligt synsätt innebär att beskriva din grundläggande syn på hur världen/verkligheten är beskaffad, hur du skaffar dig kunskap m den samt hur denna syn påverkat valet av tillvägagångssätt, datainsamlingsmetd ch analys av data. Du redgör för m du har ett psitivistiskt eller hermeneutiskt synsätt med strävan efter att förklara alternativt tlka. Du anger m du har en kvalitativ eller kvantitativ inriktning ch huruvida du avser att samla in data via enkäter eller m du avser att samla data m individers upplevelser ch erfarenheter via intervjuer. I avsnittet undersökningsansats redgör du för vilken ansats du valt för att genmföra din undersökning, d v s hur du lägger upp datainsamlingen. Ett kvantitativt angreppssätt leder vanligtvis till att även en kvantitativ undersökningsansats används, t ex att genm en surveyundersökning undersöka många enheter, medan ett kvalitativt angreppssätt fta innebär att författarna t ex väljer att göra en intervjustudie med få enheter. 10. Vilka vetenskapliga utgångspunkter har du i din studie i relatin till valt frskningsprblem/prblemmråde? 11. Vilken/vilka metder planeras för datainsamling? Redgör för för-ch nackdelar ch mtivera valet av metd/er/. 12. Vilken data ska samlas in? När ska data samlas in? Vem samlar in data, uppsatsgruppen eller annan aktör? 13. Urval -vilka eller vad ska undersökas? Mtivera urval ch diskutera knsekvenser av ert urval. 14. Var ch hur planerar du att ev intervjupersnerna ska kntaktas ch intervjuas? 15. Diskutera m det finns skäl att intervjupersnerna representerar en intresseinriktning sm kan påverka studien? 16. Hur ska data samlas in (intervjuer, enkäter, besök, telefnintervju mm)? 17. Hur ska du dkumentera din datainsamling (ljudupptagning, anteckningar)? 18. Vad innebär vald metd för slutsatsernas räckvidd? Källkritik ch Tillförlitlighet/Validitet 19. Hur planeras urvalet av studiens källr, både sekundära ch primära, för att undvika en bristande datainsamling sm kan ge en snedvriden bild av studerat fenmen? 20. Hur planeras studien för att få möjliggöra en hög tillförlitlighet/validitet? Se mer m metdval i Björklund ch Paulssn, (2012), Bryman ch Bell (2013) Rienecker ch Jørgensen (2014) samt annan i kursen relevant metdlitteratur. vi