Lovisa Utbildning Handbok för ordnande av stöd och elevvård Grundläggande utbildning LÄRARENS HANDBOK 2014
Innehållsförteckning Bästa lärare...3 1. TRESTEGSSTÖDET...4 2. UTDRAG UR LAG OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING (1998/628)...6 3. ORDNANDET AV STÖD...9 3.1 Stödet i olika övergångsskeden...10 3.2 Allmänt stöd...12 3.3 Intensifierat stöd...12 3.4 Särskilt stöd...15 4. DIFFERENTIERING I PRAKTIKEN...20 4.1 Förslag på differentiering...20 4.2 Förslag på differentiering av uppgifter...21 4.3 Förslag på differentiering i utvärderingssituationen...22 5. FÖRLÄNGD LÄROPLIKT...23 5.1 Vem omfattas av förlängd läroplikt?...23 5.2 Beslutet om förlängd läroplikt...23 5.3 Tre alternativa sätt att ordna förlängd läroplikt...24 5.4 Förlängd läroplikt i praktiken...25 6. SKOLSTART ETT ÅR TIDIGARE ELLER SENARE...27 7. SMÅGRUPPSUNDERVISNING...28 7.1 Klassbunden specialundervisning...28 7.2 Flexibel grundläggande utbildning (JOPO)...28 8. SKOLANS ELEVVÅRD...29 8.1. Elevvårdens uppgift...29 8.2. Organisering av elevvården...31 8.3. Behandlingen av ett enskilt elevärende...31 9. YRKESÖVERGRIPANDE SAMARBETE...34 9.1. Klassföreståndarens/klasslärarens/specialklasslärarens uppgifter inom elevvården...34 9.2. Skolkuratorns uppgifter inom elevvården...34 9.3. Skolhälsovårdarens uppgifter inom elevvården...35 9.4. Skolpsykologens uppgifter inom elevvården...35 9.5 Ungdomsarbetet...36 9.6 Barnskyddet...36 9.7. Elevvårdens samarbetsnätverk...37 9.8 Hemlighållande och behandling av personuppgifter...37 9.9. Anmälningsskyldighet...37 10. UNDERVISNING ENLIGT SÄRSKILT PRIORITERADE OMRÅDEN...38 11. ELEVENS FRÅNVARO...40 2
Bästa lärare! Tanken med trestegsstödet är att utgående från den enskilda elevens behov ordna stöd för både den enskilda eleven och hela undervisningsgruppen. Tidigt ingripande och öppet mångprofessionellt samarbete gör att vi beaktar elevernas styrkor och behov av stöd, vilket gynnar elevens lärande. Stöd för lärande och skolgång innebär att den enskilda elevens och gruppens förutsättningar, behov och färdigheter tas i beaktande. Varje enskild elev skall ges möjlighet att få känna att hon/han lyckas i sitt lärande, utvecklas som elev och växer som individ enligt sina egna förutsättningar. Skolans verksamhetskultur stöder denna utveckling. En bra skoldag består av högklassig undervisning samt en trygg och uppmuntrande inlärningsmiljö. Ett gott samarbete mellan skolan och hemmet stöder elevens välmående vilket förbättrar elevens inlärningsförutsättningar. Denna handbok erbjuder stöd för alla lärare och elevvårdspersonalen inom den grundläggande utbildningen i Lovisa. Lovisa, den 1 augusti 2014 Timo Tenhunen Laura Ståhl Merja Salo Utbildningschef Rektor Planerare 3
1 TRESTEGSSTÖDET Särskilt stöd IP Intensifierat stöd Pedagogisk utredning Plan för lärande Allmänt stöd Differentiering Elevhandledning Elevcentrerade arbetssätt Elevvårdsgruppens stöd Stödundervisning Specialundervisning på deltid ADL-färdigheter Hjälpmedel etc. Skolgångsbiträdestjänster Handlednings- och stödtjänster Pedagogisk bedömning (Plan för lärande) Elevens stödformer och byggs upp i samarbete mellan lärarna, eleven, elevens vårdnadshavare, elevvårdspersonal samt vid behov utomstående sakkunniga. En regelbunden kontakt och ett gott samarbete mellan hemmet och skolan har stor betydelse. I anslutning till genomförandet av stödet diskuterar elevens lärare med vårdnadshavaren om hur man i hemmet på bästa sätt kan stödja elevens lärande och skolgång. Det är i första hand läraren som informerar elevens vårdnadshavare om de stödåtgärder som planeras och genomförs. Skolans rektor ansvarar för att personalen följer de anvisningar som gäller förverkligandet av elevens stöd på alla tre stödnivåer, samt att elevens behov av stöd beaktas i alla årskurser och läroämnen. 4
STÖDNIVÅERNA FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG Enligt Lag om grundläggande utbildning har eleven rätt att vid sidan av den läroplansenliga undervisningen få handledning och tillräckligt stöd för sitt lärande och sin skolgång genast när behov uppstår. (Lag om grundläggande utbildning 1998/628; 16a, 16 17 ). Det allmänna stödet riktas till alla de som tillfälligt behöver stöd för sitt lärande och sin skolgång. Stödet är en del av skolans dagliga undervisning, handledning och fostran. Vid behov kan en frivillig plan för lärande göras upp. Det intesifierande stödet ges till de elever som behöver regelbundet stöd eller flera olika stödformer samtidigt. Stödet är kontinuerligt, mer omfattande och individuellt än det allmänna stödet. Inom det intensifierade stödet kan alla andra stödåtgärder utom specialundervisning på heltid och individualisering av lärokurs tillämpas. För att eleven kan få intensifierat stöd bör en pedagogisk bedömning och därefter en plan för elevens lärande göras upp. En yrkesövergripande grupp i skolan fattar beslutet om intensifierat stöd. Det särskilda stödet ges elever som inte når målen för tillväxt, utveckling och lärande trots olika stödåtgärder. Särskilt stöd ordnas inom ramen för allmän eller förlängd läroplikt. Inom det särskilda stödet kan alla stödåtgärder tillämpas. För att eleven kan få särskilt stöd ska en pedagogisk utredning göras. Utbildningschefen fattar ett förvaltningsbeslut på basen av den pedagogiska utredningen, varefter en individuell plan för anordnande av undervisningen (IP) görs upp. Eleven kan inte samitigt omfattas av fler än en stödnivå. Däremot kan de flesta formerna av stöd (differentiering, specialundervisning, skolgångsbiträdestjänster) i olika omfattning tillämpas som stödåtgärder inom alla tre stödnivåer. 5
2 UTDRAG UR LAG OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING (1998/628) 16 Stödundervisning och specialundervisning på deltid Elever som tillfälligt blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för inlärning har rätt att få stödundervisning. Elever som har svårigheter med inlärning eller skolgång har rätt att få specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen. 16 a Intensifierat stöd Elever som för sin inlärning eller skolgång behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt ska ges intensifierat stöd i enlighet med en plan för elevens lärande. En sådan plan ska tas fram, om det inte finns ett uppenbart hinder för det, i samarbete med eleven och vårdnadshavaren samt vid behov med elevens övriga lagliga företrädare. Det intensifierade stödet innehåller särskilt sådana former av stöd som avses i 16, 31 och 31 a samt nödvändiga pedagogiska arrangemang. I grunderna för läroplanen finns bestämmelser om det viktigaste innehållet i det intensifierade stödet och planen för elevens lärande. Intensifierat stöd inleds och anordnas efter yrkesövergripande behandling inom elevvårdsarbetet enligt 31 a 1 och 2 mom. och utifrån en pedagogisk bedömning. Det stöd som anordnas för eleven skrivs in i planen för elevens lärande. Intensifierat stöd anordnas kvalitativt och kvantitativt med hänsyn till elevens utvecklingsnivå och individuella behov. 17 Särskilt stöd Det särskilda stödet består av specialundervisning och annat stöd som ges enligt denna lag. Specialundervisning ordnas, med beaktande av elevens bästa och förutsättningarna att ordna undervisning, i samband med den övriga undervisningen eller delvis eller helt i specialklass eller på något annat lämpligt ställe. Vid undervisningen av elever som avses i detta moment kan avvikelse göras från 11 i enlighet med vad som bestäms eller föreskrivs med stöd av 14. Beslut om särskilt stöd ska fattas skriftligen av utbildningsanordnaren och beslutet granskas åtminstone efter årskurs två samt före uppflyttningen till årskurs sju. I beslutet om att ge särskilt stöd ska anges den normala undervisningsgruppen, eventuella tolknings- och biträdestjänster samt övriga tjänster som avses i 31 och vid behov undantagsarrangemang i undervisningen enligt 1 mom. Ett beslut om särskilt stöd får inte meddelas innan utbildningsanordnaren hört eleven och dennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare enligt 34 i förvaltningslagen (434/2003), fått en utredning 9 om elevens framsteg vid inlärningen som lämnas av dem som ansvarar för elevens undervisning samt en utredning genom yrkesövergripande samarbete inom 6
elevvården om det intensifierade stöd eleven fått och om helhetssituationen för honom eller henne. Utifrån dessa uppgifter ska utbildningsanordnaren bedöma behovet av särskilt stöd (pedagogisk utredning). Den pedagogiska utredningen ska vid behov kompletteras med ett psykologiskt eller medicinskt expertutlåtande eller en motsvarande social utredning. Ett beslut om särskilt stöd kan fattas innan förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen inleds eller medan sådan undervisning eller utbildning pågår utan föregående pedagogisk utredning eller intensifierat stöd för inlärningen, om det av en psykologisk eller medicinsk bedömning framgår att undervisningen av eleven till följd av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan därmed jämförbar särskild orsak inte kan ordnas på annat sätt. I de situationer som avses ovan granskas beslutet om särskilt stöd så som föreskrivs i 2 mom. Om någon annan utbildningsanordnare än kommunen inte ordnar stöd enligt 1 mom., beslutar den kommun där eleven är bosatt på framställning av utbildningsanordnaren om särskilt stöd för eleven. Bestämmelser om bildandet av undervisningsgrupper där det ingår en eller flera elever som har fått ett beslut om särskilt stöd eller elever som omfattas av förlängd läroplikt utfärdas genom förordning av statsrådet. 17 a Individuell plan för anordnande av undervisning För verkställigheten av ett beslut om särskilt stöd ska en individuell plan tas fram för anordnande av undervisning. Planen ska tas fram i samarbete med eleven och vårdnadshavaren eller vid behov med en annan laglig företrädare för eleven, om det inte finns ett uppenbart hinder för det. Av planen ska det framgå att undervisning eller annat stöd ges eleven i enlighet med beslutet om särskilt stöd. Planen granskas vid behov, dock minst en gång per läsår, i enlighet med elevens behov. Det centrala innehållet i planen bestäms i grunderna för läroplanen. 30 Rätt till undervisning Den som deltar i utbildning har under arbetsdagarna rätt att få undervisning enligt läroplanen, elevhandledning och tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när behov uppstår.. 31 a Elevvård Bestämmelser om elevvård finns i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013). 40 Hemlighållande och behandling av personuppgifter Ledamöterna i de organ som svarar för anordnandet av utbildning, personer som avses i 37, representanter för skolhälsovården, skolkuratorer, skolpsykologer och personer som genomgår undervisningspraktik får inte för utomstående röja vad de när de sköter uppgifter enligt denna lag har fått veta om elevernas eller i denna lag avsedda anställdas eller deras familjemedlemmars personliga förhållanden och ekonomiska ställning. 7
Oberoende av 1 mom. eller vad som särskilt bestäms om sekretess har de som deltar i elevvårdsarbetet för en elev rätt att av varandra få och till varandra samt elevens lärare och den myndighet som ansvarar för undervisningen och verksamheten enligt denna lag ge ut information som är nödvändig för att ändamålsenligt ordna undervisningen för eleven. Med specifikt skriftligt samtycke av elevens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare får sekretessbelagda uppgifter begäras också från andra håll när det är nödvändigt för att ordna undervisningen. Om en elev övergår till utbildning eller verksamhet som en annan utbildningsanordnare ordnar i enlighet med denna lag, ska den tidigare utbildningsanordnaren trots bestämmelserna om sekretess utan dröjsmål lämna uppgifter som är nödvändiga för ordnande av undervisningen till den nya utbildningsanordnaren. Motsvarande uppgifter kan lämnas också på begäran av den nya utbildningsanordnaren. 41 Rätt att få uppgifter Trots bestämmelserna om sekretess har en utbildningsanordnare för att kunna ordna undervisningen för en elev rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter av social- och hälsovårdsmyndigheterna, andra tjänsteproducenter inom socialservicen och hälso- och sjukvården samt av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. 42 Ändringssökande Utan hinder av 1 mom. söks ändring i ett beslut genom besvär hos regionförvaltningsverket så som bestäms i förvaltningsprocesslagen, om beslutet gäller 2) anordnande av särskilt stöd enligt 17, 11. 8
3 ORDNANDET AV STÖD Det är viktigt att i ett tidigt skede identifiera eventuella svårigheter för inlärning hos eleven. Svårigheter som berättigar till stöd kan vara både kognitiva, sociala eller fysiska. Till undervisningsarbetet hör också handledande och elevvårdande uppgifter. Att bedöma behovet av stöd och att erbjuda stöd ingår i lärarens dagliga arbete och i alla undervisningssituationer. Stödet planeras och struktureras i samarbete med andra lärare som undervisar eleven och vid behov tillsammans med andra sakkunniga (rektor, speciallärare, specialklasslärare, studiehandledare, klassföreståndaren, skolkurator, skolpsykolog, skolhälsovårdare el. annan). Vårdnadshavaren och eleven ska informeras om stödåtgärder som planeras och genomförs och samt ges möjlighet att ge sin syn på att stöd ges. Stödformerna dokumenteras kontinuerligt i Wilma. STÖDFORMER Allmänt stöd Intesifierat stöd Särskilt stöd Stödformerna är tillfälliga n differentiering n flexibla grupparrangemang n handledning n stödundervisning n stöd för läxläsning n elevvårdstjänster n hjälpmedel n specialundervisning på deltid n tillfälliga skolgångsbiträdestjänster Stödformerna är regelbundna n differentiering n flexibla grupparrangemang n stödundervisning n elevvårdstjänster n hjälpmedel n handledning n stöd för läxläsning n specialundervisning på deltid n tolkningstjänster n skolgångsbiträdestjänster Stödåtgärderna är kontinuerliga och på lång sikt planerade n differentiering n flexibla grupparrangemang n handledning n stöd för läxläsning n stödundervisning n specialundervisning på deltid n tolkningstjänster hjälpmedel n hjälpmedel n elevvårdstjänster n skolgångsbiträdestjänster n specialundervisning på deltid eller heltid (= smågruppsundervisning) n individualiserad lärokurs n individualiserad lärokurs i ett eller flera läroämnen De stödformer som markerats med fet stil anger de stödåtgärder som får ökad betydelse inom de olika stödnivåerna. 9
3.1 Stödet i olika övergångsskeden För att kunna iaktta det tidiga stödet och för att skapa kontinuitet i stödet för eleven är samarbetet mellan personal i olika skeden av elevens utbildning nödvändigt. Med stöd i övergångarna avses situationer, då elevens utveckling, färdigheter och kunnande granskas för att bedöma behovet av intensifierat eller särskilt stöd. Dessa situationer inträffar då eleven: n övergår från förskoleundervisning till nybörjarundervisning n uppflyttas från andra till tredje årskurs n uppflyttas från sjätte till sjunde årskurs n övergår från undervisning i närskola till specialklass n övergår från specialklass till undervisning i egen närskola n övergår från den grundläggande utbildningen till utbildning på andra stadiet. Vid samtliga övergångar eftersträvas en flexibel och trygg övergång till följande skede. Elevvårdspersonalen är aktivt involverad i arbetet vid övergångarna och deltar bl.a. i föräldramöten och överföringsmöten ÖVERGÅNGSSKEDEN 1 Principer för samarbete mellan och övergång från förskola till nybörjarundervisning: n förskolbarnen får under förskolåret olika tillfällen att bekanta sig med sin egen närskola och verksamheten i nybörjarundervisningen. n Förskolbarnen får i mån av möjlighet tillfälle att bekanta sig med sina blivande vänelever. Väneleverna stöder nybörjarna i skolstarten. n Träffar mellan klasslärare och förskollärare ordnas regelbundet, dock minst en gång per termin för att diskutera samarbetsformer. n Specialläraren deltar i träffarna för att få kännedom om vilka barn som behöver stöd i förskoleundervisningen och vilka som antas kunna behöva stöd i nybörjarundervisningen. n Förskolebarnen hör till närskolans elevvård. n Specialläraren kartlägger förskolelevernas skolberedskap. n På vårterminen hålls överföringsmöten mellan personal i förskola och skola. n Förskolläraren överlämnar uppgifter, planer och dokument i första hand till barnets blivande klasslärare och till skolans speciallärare i fall klassläraren ännu inte är utsedd. 10
2 Uppflyttning från andra till tredje årskursen: n Behovet av stödåtgärder för samtliga elever med särskilt stöd granskas efter årskurs två. n Granskning av särskilt stöd kräver en ny pedagogisk utredning och ett nytt beslut om särksilt stöd, oberoende av om stödformerna ändras eller inte 3 Uppflyttning från sjätte till sjunde årskurs: Rektorn ansvarar för att den mottagande skolan får aktuella uppgifter i god tid. Dessa uppgifter är bl.a n behov av intensifierat eller särskilt stöd o plan för elevens lärande eller individuell plan (IP) o ämnesval o faktorer i anslutning till elevens hälsa som påverkar skolgången n Klassläraren och specialläraren informerar den mottagande skolans lärare om elever i behov av stöd. n Behovet av stödåtgärder för samtliga elever med särskilt stöd granskas innan eleven inleder årskurs sju. n Den mottagande skolans rektor,elevhandledare eller kurator och vänelever besöker sjätteklassisterna i sin närskola. n Sjätteklassisterna besöker sin blivande skola under vårterminen n Informationskväll för de blivande eleverna och deras vårdnadshavare hålls i den mottagande skolan i maj. n I början av höstterminen ordnas en dag då sjundeklassisterna lär känna varandra. n Vänelevsverksamheten är aktiv och synlig. n I början av höstterminen ordnas ett föräldramöte för de nya sjundeklassisternas vårdnadshavare. 4 Övergång från den grundläggande utbildningen till andra stadiet: n Elevhandledningen är betydelsefull n Studiebesök till skolor och arbetsplatser, PRAO-perioder n Informationstillfällen för vårdnadshavare n Arbetskraftsbyråns yrkesvalstjänster n För elever med särskilt stöd ordnas skolningsprövning vid behov, samt överföringsmöten med samtycke av vårdnadshavarna. n Eleven handleds och stöds mångsidigt i val av studieplats. Till handledningen hör elevhandledarens lektioner och mottagningstid n Ämneslärarnas och klassföreståndarnas handledning n Elektroniska utbildningsguider, broschyrer, tidningar n Elektroniska utbildningsguider, broschyrer, tidningar 11
3.2 Allmänt stöd Det allmänna stödet omfattar alla elever då alla elever i något skede av sin grundläggande utbildning kan vara i behov av stöd. Var och en lärare ansvarar för sin del att det allmänna stödet genomförs i undervisningen. Allmänt stöd genomförs i första hand genom differentiering i undervisningssituationen (beaktande av sätt att lära sig, arbetsrytm, intressen och färdigheter, skillnader i utveckling, självkänsla och emotionella behov, olika behov hos flickor och pojkar), Utöver differentiering kan det allmänna stödet ges i form av: n stödundervisning n läxläsningshjälp n skolgångsbiträdestjänst n handledning n elevvårdsstöd n hjälpmedel n tillfälligt stöd av specialläraren n kompanjonundervisning n flexibelt ordnade undervisningsgrupper n tillfällig undervisning i smågrupp. Vid behov kan en plan för elevens lärande göras upp. De övriga stödåtgärderna införs i Wilma under rubriken Stöd -> Åtgärder Arkivering Stödblanketterna som finns i Wilma skrivs ut och förvaras inlåst som säkerhetskopia i skolan under elevens läropliktstid + 10 år i skolan. Den plan för elevens lärande som eventuellt gjorts upp skrivs ut och förvararas inlåst som säkerhetskopia i skolan under elevens läropliktstid + 10 år i skolan. 3.3 Intensifierat stöd Det intensifierade stödet är ett planerat, regelbundet och mer långvarigt stöd än det allmänna stödet. Specialundervisning på deltid som form av stöd ökar. Intensifierat stöd ska ges eleven n då det allmänna stödet är prövat och det visat sig att det inte utgör ett tillräckligt stöd för eleven n då eleven behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt. Iakttagelser av elevens behov av stöd diskuteras med vårdnadshavaren och eleven. För att utvärdera det allmänna stödet och bedöma behovet av ett intensifierat stöd genomförs en pedagogisk bedömning. En pedagogisk bedömning genomförs då n allmänt stöd inte är tillräckligt n utvärdering av ett intensifierat stöd visar att eleven kan klara sig med stödåtgärder inom det allmänna stödet n orsaken till elevens behov av stöd förändras eller om andra eller utökande stödåtgärder inom det intensifierade stödet behövs. 12
UPPGÖRANDET AV DEN PEDAGOGISKA BEDÖMNINGEN n Läraren ansvarar för att den pedagogiska bedömningen görs n Bedömningen görs i Wilma 1 Läraren iakttar elevens lärande och skolgång och sin egen oro för elevens studieframgångar. 2 Läraren informerar eleven och hans/ hennes vårdnadshavare om att oro finns för elevens lärande och skolgång och att en pedagogisk bedömning därför kommer att göras. 3 Läraren utvärderar elevens inlärning och skolgång i den pedagogiska bedömningen. Vid behov kan flera lärare delta i bedömningen (blanketten för den pedagogiska bedömningen finns i Wilma). vid behov anlitas elevvårdspersonal och/eller andra sakkunniga Enligt lag om grundläggande utbildning 40 kan sekretessbelagda uppgifter begäras också från andra håll när det är nödvändigt för att ordna undervisningen. 4 Den pedagogiska bedömningen behandlas i en yrkesövergripande grupp, som ansvarar för den enskilda elevens ärenden. Den yrkesövergripande gruppen tar ställning till elevens behov av stöd och ger förslag till stödåtgärder samt stödnivå. n Läraren dokumenterar mötesanteckningarna i Wilma. 5 Rektorn informeras. 6 Läraren informerar eleven och hans/ hennes vårdnadshavare om den pedagogiska bedömningen och att eleven kommer att ges intensifierat stöd. 7 Blanketten är konfidentiell och förvaras enligt Lagen om grundläggande utbildning 40 (Hemlighållande och behandling av personuppgifter) och 41 (Rätt att få uppgifter). n Det är skäl att noga överväga formuleringar och beskrivningar då man beskriver eleven och de eventuella svårigheterna och behoven av stöd. Vårdnadshavarna har rätt att ta del av uppgifter som finns i elevvårdsregistret. n Blanketten med den pedagogiska bedömningen kan användas flera gånger vid diskussioner för uppföljning och utvärdering av det genomförda stödet och elevens inlärningssituation. n Blanketten följer eleven fram till årskurs nio tillsammans med eventuella andra planer för och utredningar om eleven. 13
Plan för elevens lärande Den eller de lärare som gjort den pedagogiska bedömningen ska göra upp en plan för elevens lärande i samarbete med eleven och vårdnadshavaren. n formerna av stöd och tillämpningar i undervisningen och i prov och andra utvärderingssituationer skrivs in i planen för elevens lärande n planen för elevens lärande granskas minst en gång per år. Det intensifierade stödet genomförs i enlighet med planen för elevens lärande. Effekten av det intensifierade stödet följs upp kontinuerligt. I planen för elevens lärande definieras tidpunkt för uppföljning. Vid behov kan en revidering av planen genomföras tidigare, t.ex. om det sker förändringar i elevens situation. Utöver differentiering kan det intensifierade stödet ges i form av: n stödundervisning n läxläsningshjälp n anpassning i prov och andra utvärderingssituationer ordnas på det sätt som eleven bäst kan visa sina kunskaper (t.ex. muntliga prov eller muntlig komplettering, extra tid, hjälpmedel, instuderingsfrågor) n skolgångsbiträdestjänster n handledning n elevvårdstjänster n hjälpmedel n specialundervisning n kompanjonundervisning n flexibelt ordnade undervisningsgrupper n undervisning i smågrupp i någon lärokurs Dokumentation i Wilma: Läraren ansvarar för att planen för elevens lärande görs upp och skrivs in i Wilma. Ange ansvarspersonerna i Wilma. De kan bearbeta planen. Planen ges rektorn för kännedom. Planen publiceras för vårdnadshavaren då den är klar. Arkivering: Planen för elevens lärande skrivs ut och förvaras som säkerhetskopia i ett låst skåp i skolan för läropliktstiden + 10 år. 3.4 Särskilt stöd Särskilt stöd ges till de elever vars mål för tillväxt, utveckling och lärande inte nås trots andra former av stöd. Specialundervisning har en central roll inom det särskilda stödet. Specialundervisning ordnas på deltid, eller delvis eller helt i specialklass. Elevens behov av särskilt stöd diskuteras med vårdnadshavaren och eleven. För att utvärdera det intensifierade stödet och bedöma behovet av särskilt stöd genomförs en pedagogisk utredning. En pedagogisk utredning genomförs då n det stödåtgärderna inom det intensifierade stödet inte är tillräckligt 14
n n n utvärdering av det särskilda stödet visar att eleven kan klara sig med stödåtgärder inom det intensifierade stödet och man bedömer att en återgång till intensifierat stöd är motiverad orsaken till elevens behov av stöd förändrats eller om andra eller utökande stödåtgärder inom det särskilda stödet behövs om det är nödvändigt att göra förändringar i de stödåtgärder som eleven får, t.ex. om man bedömer att eleven behöver individualiserad lärokurs, befrielse i ett ämne eller om eleven studerat enligt individualiserad kurs och bedöms kunna återgå till allmän lärokurs Det är viktigt att utredningen av elevens svårigheter och behov av stöd är så tydlig som möjligt. Vårdnadshavarna har rätt att ta del av uppgifter som finns i elevvårdsregistret. UPPGÖRANDET AV DEN PEDAGOGISKA UTREDNINGEN n Läraren ansvarar för att den pedagogiska utredningen görs n Utredningen görs i Wilma 1 Elevens behov av stöd diskuteras med vårdnadshavaren och om möjligt med eleven. Vårdnadshavaren får information om att en pedagogisk utredning kommer att göras. 2 En pedagogisk utredning genomförs av en eller flera av elevens lärare (blanketten för den pedagogiska utredningen finns i Wilma). n vid behov anlitas elevvårdspersonal och/eller andra sakkunniga n Enligt lag om grundläggande utbildning 40 kan sekretessbelagda uppgifter begäras också från andra håll när det är nödvändigt för att ordna undervisningen Läraren dokumententerar mötesanteckningarna. 3 En yrkesövergipande grupp tar ställning till den enskilda elevens behov av stöd och gör sin rekommendation. n Datum för när utredningen är behandlad av skolans yrkesövergripande gruppen antecknas på blanketten 4 Den pedagogiska utredningen diskuteras med vårdnadshavaren och eleven enligt 34 i förvaltningslagen enligt lag om hörande av eleven och dennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare 5 Rektorn informeras. Samtidigt skall förslagsblandetten för ordnandet av särskilt stöd (bilaga till pedagogisk utredning) ifyllas. Rektorn, läraren och vårdnadshavarna skriver under blanketten. 15
6 Förslaget för ordnande av särskilt stöd och den pedagogiska utredningen med eventuella bilagor sänds till utbildningschefen. Utbildningschefen fattar ett skriftligt beslut om särskilt stöd på basen av den pedagogiska utredningen. Av beslutet framgår: n platsen för ordnande av undervisningen samt vilken elevens huvudsakliga undervisningsgrupp är n vilka stödåtgärder eleven ges n om eventuell individualisering av en eller fler lärokurser Stödåtgärderna kan inte tas i bruk för innan beslutet vunnit laga kraft. Ändring i beslutet om anordnande av särskilt stöd kan sökas genom besvär hos Regionförvaltningsverket enligt processen i förvaltningslagen. 7 Den pedagogiska utredningen, eventuella bilagor samt kopian på förvaltningsbeslutet är konfidentiell och ska förvaras enligt Lagen om grundläggande utbildning 40 (Hemlighållande och behandling av personuppgifter) och 41 (Rätt att få uppgifter). n Behovet av särskilt stöd ska granskas i enlighet med vad som förutsätts i lag och alltid då elevens behov av stöd förändras. För granskningen görs varje gången ny pedagogisk utredning om eleven. Vid den pedagogiska utredningen används den tidigare pedagogiska utredningen och övriga eventuella dokument. Om en pedagogisk utredning inte tidigare gjorts i enlighet med lagen som trädde i kraft 1.1.2011, ska en sådan göras i samband med att beslut granskas. n Ett nytt beslut om särskilt stöd ska fattas för eleven om man konstaterar att behovet av stöd kvarstår. Om man bedömer att eleven inte längre behöver särskilt stöd, ska ett beslut fattas om att stödet avslutas. Eleven övergår då till att få intensifierat stöd och en plan för lärande görs. Ett förvaltningsbeslut om särskilt stöd ersätter alltid ett tidigare beslut. Därför ska alla former av stöd samt alla arrangemang för ordnandet av undervisningen ingå i en granskning av den pedagogiska utredningen även sådanan arrangemang som tillämpats sedan tidigare och som man bedömer att behöver fortsätta, t.ex. individualisering av lärokurser. Den pedagogiska utredningen kan användas flera gånger vid diskussioner för uppföljning och utvärdering av elevens situation. Blanketten följer eleven fram till årskurs nio i samband med elevens andra planer och utredningar. Den pedagogiska utredningen kan kompletteras med ett psykologiskt, medicinskt eller socialt utlåtande. De kompletterande utlåtandena nämns i den pedagogiska utredningen (utredare/beslutsfattare, 16
datum och eventuell paragraf). Hörande av vårdnadshavare Innan ett beslut om särskilt stöd fattas ska eleven och elevens vårdnadshavare (eller lagliga företrädare) höras. Hörandet av eleven och vårdnadshavaren förutsätter att de på förhand får information om vad hörandet innebär. Avsikten med hörandet är att ge eleven och vårdnadshavaren en möjlighet att få veta vad beslutet som planeras innebär i praktiken och säga sin åsikt i frågan. Det bästa är att ordna hörandet som ett personligt möte. Vårdnadshavaren kan vid behov anlita ett biträde eller befullmäktiga ett ombud att delta i mötet. De hörande kan också framföra sin åsikt skriftligt inom utsatt tid. Vårdnadshavaren ska inbjudas till mötet skriftligen. Detta för att man vid behov ska kunna påvisa att vårdnadshavaren getts tillfälle att höras. En inbjudan som framförts per telefon går inte att bevisa. Inbjudan till mötet kan skickas per e-post med begäran om svar, eller som ett vanligt brev. (Brevet anses ha nått mottagaren senast åtta dagar efter avsändandet, om inte annat påvisas.) Om inbjudan skickas via Wilma, behövs en kvittering av vårdnadshavaren på att inbjudan mottagits. Om vårdnadshavaren inte kommer till mötet, ska vårdnadshavaren erbjudas ett nytt tillfälle. Et beslut om särskilt stöd kan fattas trots att vårdnadshavaren inte infinner sig till mötet eller vill bli hörd. Utbildningsanordnaren har både rätt och skyldighet att fatta ett beslut som är till elevens fördel, också mot vårdnadshavarens vilja. Hörande innebär alltså inte att de parter som hörs måste godkänna beslutet. Utgångspunkten är dock alltid att bygga upp ett gott samarbete och förtroende. Individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) Den eller de lärare som ansvarar för undervisningen av eleven ska göra upp en individuell plan (IP) för hur undervisningen ska ordnas i samarbete med eleven och vårdnadshavaren och vid behov i samråd med andra sakkunniga. Klassläraren/klassföreståndaren ansvarar för att IP:n görs upp. Dokumentation i Wilma: Det särskilda stödet genomförs i enlighet med innehållet i elevens IP. När betydande förändringar görs i det särskilda stödet för eleven (t.ex. individualisering av lärokurser eller återgång från individualiserad lärokurs till studier enligt allmän lärokurs) ska en ny pedagogisk utredning göras och ett nytt förvaltningsbeslut om det särskilda stödet fattas. Det särskilda stödet kan ges i form av: n stödundervisning n läxläsningshjälp, n anpassning i prov och andra utvärderingssituationer ordnas på det sätt som eleven bäst kan visa sina kunskaper (t.ex. muntliga prov eller muntlig komplettering, extra tid, hjälpmedel, instuderingsfrågor) n skolgångsbiträdestjänster n handledning 17
n elevvårdstjänster n hjälpmedel n specialundervisning n kompanjonundervisning n flexibelt ordnade undervisningsgrupper n undervisning i smågrupp i någon lärokurs n smågruppsundervisning på heltid n undervisning enligt särskilt prioriterade områden n individualiserad lärokurs Individualisering av en lärokurs förutsätter alltid ett beslut om särskilt stöd. Dokumentation i Wilma: Pedagogisk utredning och IP Ange ansvarspersonerna. Dessa har rätt att bearbeta utredningen. Markera dolt för andra lärare så att endast ansvarspersonerna kan se utredningen. Den pedagogiska utredningen publiceras för vård- PROCESSEN FÖR TRESTEGSSTÖDET Rektorn leder processen för trestegsstödet ALLMÄNT STÖD ORO INTESIFIERAT STÖD PLAN FÖR LÄRANDE FÖRSLAG TILL SÄRSKILT STÖD PLAN FÖR LÄRANDE (frivillig) ORON FORTSÄTTER YRKESÖVERGRIPANDE GRUPP PEDAGOGISK BEDÖMNING STÖD ORON MINSKAR FORTSÄTTER YRKESÖVERGRIPANDE GRUPP PEDAGOGISK UTREDING 18
nadshavarna då den är klar. Vårdnadshavarens insyn kan av särskilda skäl begränsas; den som för anteckningar ska för varje dokumentation ta ställning till kryss i rutan tillgänglig. Tukitoimet kirjataan Wilmaan ajantasaisesti ja lukuvuosittain. Arkivering: Den pedagogiska utredningen skrivs ut och förvaras som säkerhetskopia i ett låst skåp i skolan läropliktstiden + 10 år. IP:n skrivs ut och förvaras som säkerhetskopia i ett låst skåp i skolan läropliktstiden + 10 år. Anteckningarna i elevens personregister skrivs ut och förvaras som säkerhetskopia i ett låst skåp i skolan läropliktstiden + 10 år. BESLUT SÄRSKILT STÖD IP GRANSKNING FÖRÄNDRING AVSLUTANDE AV SÄRSKILT STÖD 19
4 DIFFERENTIERING I PRAKTIKEN Att differentiera undervisningen är det främsta sättet att i all undervisning beakta behoven i undervisningsgruppen och skillnaderna mellan eleverna. Differentieringen är viktig för att väcka och upprätthålla elevernas studiemotivation. Genom att differentiera undervisningen kan eleverna ges lämpliga utmaningar och erfarenheter av att lyckas samt möjligheter att utvecklas och lära sig utifrån sina egna styrkor. Det är då viktigt att utnyttja de olika kunskaper och intresseområden som eleverna i samma undervisningsgrupp har. Samarbetet mellan lärarna, med vårdnadshavarna, den övriga personalen och olika sakkunniga stöder differentieringen. I differentieringen ska uppmärksamheten fästas vid elevernas olika sätt att lära sig och deras olika arbetsrytm, intressen och färdigheter samt de emotionella behov som är förknippade med motivation och självkänsla. Även skillnader mellan flickor och pojkar ska uppmärksammas såväl som elevernas individuella skillnader i utveckling och bakgrund. Det är viktigt att i differentieringen möjliggöra elevernas delaktighet och deras möjligheter att påverka sitt eget lärande och sina studier. Differentiering av undervisningen planeras och genomförs till exempel genom att beakta n innehåll, n den pedagogiska miljön, n flexibla grupparrangemang, n olika sätt att lära sig, n olika arbetsrytm, n olika intressen och färdigheter, n behov av material och hjälpmedel, n skillnader i flickors och pojkars lärande 4.1 Förslag på differentiering n låt lektionsplaneringen finnas synlig för eleverna projicerad/skriven på tavlan, redogör även muntligt för de huvudsakliga uppgifterna, stöd vid behov med bildkort n planera undervisningsmoment och klassrummet med hänsyn till olika inlärningsstilar (auditiv, visuell, kin-estetisk) n planera undervisningsmoment att genomföras i flexibla gruppsammansättningar (eventuellt med hjälp av kompanjonlärare) n beakta elevernas olika sätt att uttrycka sig för att visa sina kunskaper och färdigheter n ta hänsyn till elevers olika kulturella bakgrund n ge eleverna tid att tänka och reflektera, samtala och producera n gå igenom de viktigaste nya viktiga begreppen när nytt lässtoff introduceras n gör lättläst sammanfattning av längre stycken i realämnen 20
n ge eleverna möjlighet att hjälpa varandra (när man lär andra lär man också sig själv) n var noggrann med frågeteknik (ställ enkla och tydliga frågor, undvik flera frågor på en gång) n gör instuderingsfrågor som hjälper eleverna att läsa och ta till sig centralt och relevant innehåll n eleven kan vid behov ges nästa lektions stoff så att han/hon kan vara förberedd Vid differentiering av undervisningen n lär ut studieteknik och handled eleverna under studiernas gång, diskutera med eleverna och fundera på hur de lär sig bäst n utnyttja stor font, expanderat teckenavstånd/radavstånd, korta rader eller meningar och smala spalter underlättar läsandet i texter n var uppmärksam på att svart text på vitt papper kan vara besvärligt för en elev med lässvårigheter eller korsdominans; pröva hellre ljusgult eller ljusgrönt underlag n förklara inte samtidigt som du arbetar på tavla n prata inte samtidigt som eleverna gör anteckningar eller arbetar n undvik att ha eleverna att skriva av alltför ofta n undvik långa muntliga förklaringar, ge istället korta skriftliga instruktioner på tavla eller på papper n sammanfatta det genomgångna materialet; det underlättar förståelsen och stödjer minnet n undvika kryss-i-rutan uppgifter; de uppmuntrar eleven att gissa istället för att tänka efter n låt eleven utföra uppgifter muntligt då skrivandet är svårt eller omständigt för eleven n undvik tävlan och jämförelse av eleverna n poängtera kunnande och färdigheter framom betyg n utnyttja musik, rytm, bilder och roliga minnesregler när man lär något nytt n använd olika hjälpmedel mångsidigt så som nätmiljö och lärmiljöer av olika slag n kom ihåg att uppmuntra och berömma alla elever, även om berömmet inte alltid gäller skolprestationerna 4.2 Förslag på differentiering av uppgifter n olika svårighetsgrader av samma uppgift n lättare övningsuppgifter/-böcker parallellt för eleverna i de lägre klasserna n stationsundervisning i klass, med uppgifter av olika svårighetsgrad n samarbetsinlärning n utnyttja och referera i undervisningen till vad eleverna lär sig utanför skolan (intressen, fritidsysselsättning, särskilda kunskaper) 21
4.3 Förslag på differentiering i utvärderingssituationen Observera att differentieringen ska tillämpas under själva provsituationen, varefter elevens prestationer bedöms på samma grunder som de övriga elevernas. n klargör före provsituationen vad eleverna förväntas kunna och prestera och på vilket sätt n låt eleven använda hjälpmedel då det är möjligt (miniräknare, tabeller, ordbok, lärobok, dator) n låt eleven göra provet tillsammans med skolgångsbiträdet eller resursläraren n gör provuppgifterna i lättläst form n läs uppgifterna högt för eleverna och förklara närmare vid behov n låt eleven svara på uppgifterna på sitt eget modersmål n låt eleven göra provet muntligt n låt eleven göra provet en andra gång med hjälp n låt eleven får göra provet tillsammans med annan lärare i annat utrymme (källa: Annele Laaksonen & Ulla Lehtonen, 2008, enorssi) n ge tillräckligt med tid 22
5 FÖRLÄNGD LÄROPLIKT 5.1 Vem omfattas av förlängd läroplikt? Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika kommuner, har man i samband med ändringen av läroplansgrunderna definierat noggrannare, vilka dessa elever är. Definitionen har tagits från Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om utbildning (RP 86/1997). Enligt den gäller den förlängda läroplikten gravt handikappade barn. Till dessa räknas syn- och hörselskadade barn samt barn som på annat sätt är fysiskt eller mentalt gravt handikappade eller sent utvecklade. Också en svår sjukdom kan vara orsak till förlängd läroplikt. Alla syn- och hörselskadade barn, t.ex. sådana som använder hörapparat, omfattas inte automatiskt av förlängd läroplikt, utan beslutet ska prövas utgående från ovan nämnda definition enligt grunderna för läroplanen. I lindriga och t.o.m. medelsvåra hörselskador, där skolgången ofta löper väl med hjälp av stödåtgärder eller i vissa fall nästan helt utan stödåtgärder och eleven kommer att nå målen för den grundläggande utbildningen på nio år, behövs ett beslut inte alltid. 5.2 Beslutet om förlängd läroplikt En elev som omfattas av förlängd läroplikt är också alltid en elev som får särskilt stöd. För eleven ska således fattas förvaltningsbeslut både om förlängd läroplikt och om särskilt stöd. Ändring i beslut som gäller särskilt stöd och förlängd läroplikt söks hos regionförvaltningsverket. Till den del som ett beslut om särskilt stöd gäller de frågor om vilka bestäms i 31 i lagen om grundläggande utbildning, till exempel tolknings- och biträdestjänster, ska förvaltningsdomstolen anges som besvärsinstans. När man bedömer om ett barn ska omfattas av förlängd läroplikt, ska barnets situation jämföras med ovan nämnd definition. Beslut om förlängd läroplikt och beslut om särskilt stöd som samtidigt fattas och för första gången, ska basera sig på ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande. Pedagogisk utredning behövs inte i detta fall. Den behöriga myndighet som fattar beslutet, prövar beslutets innehåll under tjänsteansvar och beaktar expertutlåtandet, men expertutlåtandet kan inte som sådant vara bindande för beslutsfattaren. Ett beslut om förlängd läroplikt ska i allmänhet fattas innan läroplikten inleds. Om beslut inte har fattats eller om elevens situation förändras under förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen, kan beslutet i undantagsfall även fattas senare. Då kan läroplikten inte längre förlängas, men beslutet har betydelse för undervisningsgruppens storlek och det kan också ha betydelse för de läroämnen som undervisas. Beslutet inver- 23
kar därtill på den finansiering utbildningsanordnaren får. Ett beslut om särskilt stöd för en elev som omfattas av förlängd läroplikt granskas liksom för övriga elever, åtminstone efter det andra läsåret och före uppflyttningen till årskurs sju. I samband med granskningen görs en pedagogisk utredning även för de elever som omfattas av förlängd läroplikt. Motiveringarna för beslutet ska ingå i den pedagogiska utredningen om eleven. Utredningen kan vid behov kompletteras med psykologiska eller medicinska bedömningar eller andra expertutlåtande. För tillfället finns det elever som omfattas av förlängd läroplikt, trots att de inte har behov av den eller inte per definition inte hör till gruppen med förlängd läroplikt. Enligt grunderna för läroplanen för förskoleundervisning och den grundläggande utbildningen ska ett beslut fattas om att den förlängda läroplikten upphör om en elev inte längre omfattas av förlängd läroplikt och eleven övergår då till att omfattas av den allmänna läroplikten. Beslutet fattas av samma tjänsteinnehavare eller organ som fattat beslut om förlängd läroplikt. Beslut om att den förlängda läroplikten ska upphöra kan fattas även om eleven fortsätter att få särskilt stöd. Beslutet fattas alltid utgående från vad som är till elevens fördel och från elevens behov, inte till exempel för att bättre kunna bilda undervisningsgrupper. Om det fattas ett beslut om att det särskilda stödet ska upphöra, ska det samtidigt fattas ett beslut om att den förlängda läroplikten ska upphöra. I Lovisa fattas beslutet om förlängd läroplikt av utbildningschefen. 5.3 Tre alternativa sätt att ordna förlängd läroplikt De tre sätt som nedan beskrivs för att ordna den förlängda läroplikten har presenterats i kapitel 5.1.5 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Alternativa sätt att ordna undervisningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt: 1 Barnet börjar i frivillig förskoleundervisning det år då barnet fyller fem år, fortsätter följande år i den läropliktsenliga förskoleundervisingen och inleder därefter den grundläggande utbildningen. 2 Barnet inleder den läroplikts-enliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år, deltar i förskoleundervisningen ett år och inleder därefter den grundläggande utbildningen. 3 Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år och deltar i förskoleundervisningen två år. Barnet inleder då den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts, det vill säga det år då barnet fyller åtta år. Ett separat förvaltningsbeslut ska fattas om den grundläggande utbildningen inleds ett år senare än vad som bestämts. Samarbete mellan olika förvaltningsnämnder och aktörer är viktigt för att informationen om behovet av förlängd läroplikt i ett tillräckligt tidigt skede ska nå dem som 24
fattar beslut i ärendet och för att barnet ska börja få det behövliga stödet. Enligt grunderna för läroplanen ska samarbetet mellan förskoleundervisningen och den övriga småbarnsfostran, övrigt samarbete och olika aktörers ansvar och samarbete definieras i den lokala läroplanen. Därtill betonas det att barnets vårdnadshavare i tillräckligt god tid ska få information om de olika alternativen av förlängd läroplikt och om följderna av olika val, eftersom vårdnadshavaren avgör om barnet ska delta i den frivilliga förskoleundervisningen som föregår läroplikten. Hur länge barnet ska gå i förskola och när barnet ska inleda den grundläggande utbildningen ska planeras utgående från barnets framsteg, behov av stöd och situationen som helhet. Om barnet inleder sin läroplikt i förskolan vid 6 års ålder görs beslutet om längden (1-2år) på förskolan under förskolans första år. Beslutet görs först i det skedet då det är klart att barnet är moget att börja i första klass efter ett år i förskolan eller om han/hon behöver ett år till i förskolan. Det är viktigt att berätta för vårdnadshavaren att om han eller hon väljer att barnet ska börja i den frivilliga förskoleundervisningen i 5 års ålder, så betyder det att barnet inleder den grundläggande utbildningen i 7 års ålder. Ett tredje år av förskoleundervisning kan komma i fråga endast i mycket exceptionella fall. Ett sådant beslut kan fattas bara i det fall att man under eller i slutet av det andra året upptäcker att barnet inte har gjort målenliga framsteg under förskoleundervisningen. Barnet har trots allt potential att klara sig i den grundläggande utbildningen enligt betydligt högre mål om det inte inleder den grundläggande utbildningen i 7 års ålder. Orsaken till en sådan exceptionell situation kan vara att barnet har varit sjuk i långa perioder under förskoleundervisningen. För varje barn/elev måste det vara klart, om barnet deltar i förskoleundervisning eller grundläggande utbildning och i vilken årskurs barnet går. Detta gäller också för de gravast handikappade som studerar enligt verksamhetsområde. 5.4 Förlängd läroplikt i praktiken För att göra det lättare att förstå måste man göra skillnad mellan läropliktens längd å ena sidan och hur mycket tid det åtgår till att fullgöra läroplikten å andra sidan, dessa är två olika saker. För dem som omfattas av förlängd läroplikt inleds läroplikten i 6 års ålder med förskoleundervisning. För övriga elever inleds den i 7 års ålder i den grundläggande utbildningens första årskurs. För elever som studerar enligt allmän läroplikt omfattar läroplikten 10 år. De flesta avlägger den grundläggande utbildningens lärokurs på nio år. Ett extra läropliktsår är en garanti för att eleven fortsättningsvis är läropliktig, även om han eller hon stannar kvar på klassen en gång. Inte heller elever som omfattas av förlängd läroplikt använder alltid 11 år till att fullgöra läroplikten. För elever som omfattas av förlängd läroplikt uppfylls 11 år endast i det fall att de inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen i 6 års ålder och utnyttjar den möjlighet att få förskoleundervisning i två år som lagen 25
medger eller stannar kvar på klassen. Förlängd läroplikt innebär att läroplikten inleds ett år tidigare än vad som bestämts, läroplikten förlängs inte i mitten eller i slutet av den grundläggande utbildningen. Till exempel inleder en elev som omfattas av förlängd läroplikt sin skolgången som sexåring med läropliktsenlig förskoleundervisning. Eleven deltar i förskoleundervisningen i ett år eftersom han eller hon anses vara mogen för att inleda den grundläggande utbildningen och fullgör i allmänhet läroplikten på tio år. Den grundläggande utbildningen omfattar alltid årskurserna 1-9. Skolgången kan inte fortgå längre om inte eleven stannar kvar på klassen, vilket är mycket exceptionellt i fråga om elever som får särskilt stöd. Efter att ha fått avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen kan eleven delta i påbyggnadsundervisning, ifall kommunen ordnar sådan. I förordningen om grundläggande utbildnings bestäms om gruppstorlekarna för elever som omfattas av förlängd läroplikt. Avvikelser från dessa kan inte göras ens tillfälligt. Om till exempel en elev som omfattas av förlängd läroplikt integreras i en grupp med allmänundervisning, ska maximigruppstorleken 20 elever följas under alla lektioner. Bestämmelserna om gruppstorlek gäller också förskoleundervisningen. Vid kompanjonundervisning, när det finns två lärare i klassrummet, räknas eleverna per lärare och en sådan grupp kan således vara större än bestämt. Beslut om särskilt stöd och förlängd läroplikt ska alltid övervägas utgående från det enskilda fallet. Beslut om att förlängd läroplikt ska upphöra kan t.ex. inte fattas på grund av att gruppstorleken annars skulle överstiga vad som bestämts. Utbildningsanordnaren kan inte kategoriskt besluta att undervisningen för elever med en viss diagnos, t.ex. lindrig utvecklingsstörning, alltid ska ordnas i en specifik skola, klass eller i en viss undervisningsgrupp. Beslutet om undervisningsplatsen övervägs alltid individuellt i samband med beslutet om särskilt stöd. Om gruppstorleken för elever som omfattas av förlängd läroplikt bestäms i 2 3 momentet i förordningen om grundläggande utbildning (893/2010) enligt följande. I undervisning som ges elever som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 2 momentet lagen om grundläggande utbildning får undervisningsgruppen bestå av högst åtta elever. En undervisningsgrupp som bildas av gravt utvecklingsstörda elever får dock omfatta högst sex elever. Om undervisningen ges till elever som avses i 2 mom. i samma grupp eller tillsammans med i 2 mom. avsedda elever som får särskilt stöd, bestäms maximistorleken på undervisningsgruppen enligt vilket slags stöd merparten av eleverna i gruppen får. Om undervisningen för en elev som avses i detta moment ges tillsammans med andra elever än sådana som avses i detta moment eller i 2 mom. får undervisningsgruppen omfatta högst 20 elever. 26