PROTOKOLL Landstingets pensionärsråd Ledningsstaben 2013-09-11 49-57 1 (4) 1(5) Monica Ulriksson kl 09.00-12.00 Sammanträdesplats Sessionssalen, Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B i Linköping Närvarande Ledamöter Viktoria Strömberg (M) Landstinget Ordförande Claes Jönsson (VL) Landstinget Martina Axene (KD) Landstinget Birgitta Larsson (S) Landstinget Curt Karlsson PRO Vice ordförande Katarina Ringholt PRO Marianne Sondered PRO Jan-Erik Lövbom SPF Iréne Carlsson SPF Olle Ståhl SPRF Anja Karlsson SKPF Eva Cox (M) Marita Granath (C) Siwe Clasén (FP) Hildegard Jarskog (MP) Maria Johansson Börge Andersson Marianne Holmbom Bitte Kjellin Solveig Utter-Pertmann Solveig Andersson Landstinget Landstinget Landstinget Landstinget PRO PRO SPF SPF SPRF SKPF Frånvarande Torbjörn Holmqvist (S) Landstinget Tord Borggren Karlsson (S) Landstinget Lars Norrbohm RPG Monica Axell PRO Birgitta Larsson RPG Övriga Ulla Frödin Hematologiska kliniken, US Klas Lindström Landstingets ledningsstab Camilla Salomonsson Regionförbundet Östsam Monica Ulriksson Landstingets ledningsstab sekreterare Mötets öppnande Val av vice ordförande och protokollsjusterare 49 Ordföranden hälsar alla varmt välkomna och förklarar mötet öppnat, varefter upprop sker. 50 Curt Karlsson väljs som ny vice ordförande i LPR, tillika protokollsjusterare för dagens sammanträde.
Ledningsstaben Monica Ulriksson 2013-09-11 2 (4) Föregående protokoll och godkännande av dagordning Hemsjukvårdsreformen, övergripande lägesrapport 51 Föregående protokoll godkänns och läggs till handlingarna. Ledamöterna godkänner den utsända dagordningen. 52 Camilla Salomonsson ger en lägesrapport kring genomförandet av hemsjukvårdsreformen i Östergötland, vilket ska vara klart och fungera på ett bra sätt från den 20 januari 2014. Förutom den övergripande information, som beskrivs på bilagda bilder (bilaga 1), får Camilla frågor från ledamöterna och berättar om följande: En praxis- och avdömargrupp kommer att ta fram patientfall med förslag till avgöranden, för vägledning i frågor som kan komma upp kring gränsdragning. Vad gäller tillgång till vårdinformation mellan kommunerna och landstinget, pågår två projekt för att lösa detta. Hur än den lösning ser ut, som man kommer fram till, kommer den att bygga på patientens samtycke. På frågan om hur man som patient kommer att beröras, svarar Camilla att den som idag har hemsjukvård kommer att få information om förändringen. Den som idag inte har hemsjukvård men kan komma att få behov av det, kommer att uppmärksammas på olika sätt. Har man hemtjänst kan hemtjänstpersonalen se behovet, det kan också vara så att man inte kan ta sig till vårdcentralen för besök. Vårdcentralerna kommer att fungera som tidigare vad gäller mottagningsverksamhet, men kommer inte att arbeta med hemsjukvård. Vad gäller rekrytering till kommunerna har totalt cirka 50 procent av de som erbjudits en övergång från landstinget tackat ja. Vad gäller sjukgymnaster och arbetsterapeuter är andelen som går över högre än så. Kommunerna håller på att tilläggsrekrytera och har många sökande från såväl primärvård som slutenvård.
Ledningsstaben Monica Ulriksson 2013-09-11 3 (4) Vad gäller avgifter kommer det även fortsättningsvis att finnas två avgiftssystem ett för landstinget och ett för respektive kommun. Hemsjukvården kommer att ligga inom det kommunala systemet. Camilla informerar om att alla som genomfört hemsjukvårdsreformen har två system och att det inte är givet att man som patient har kostnader inom båda systemen. En kommungrupp jobbar med avgifterna utifrån olika typfall, och pensionärsrådet kommer att få mera information vid senare tillfälle. Slutligen berättar Camilla att tidplanen hålls, och hon framhåller vikten av att hemsjukvårdsreformens genomförande tas upp även i de kommunala pensionärsråden. Hälsorelaterad livskvalitet under och efter stamcellstransplantation 53 Ulla Frödin, sjuksköterska på hematologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, har studerat hur två olika transplantationsmetoder, vad gäller stamcellstransplantation, påverkar livskvaliteten hos cancerpatienter. Vid den ena metoden används patientens egna stamceller, och vid den andra kommer de från en donator som kan vara ett syskon eller en givare från ett donatorregister. Innan patienterna får stamcellerna behöver de genomgå en cytostatikabehandling med eller utan strålbehandling, så kallad konditionering. Den syftar till att skapa utrymme i benmärgen för de transplanterade stamcellerna genom att döda de sjuka cancercellerna och sänka patientens immunförsvar. Konditioneringen kan antingen ges i höga doser eller med reducerad dos, så kallad reducerad konditionering. Reducerad konditionering används endast vid den typ av transplantation där stamcellerna kommer från en donator. Genom metoden har nya patientgrupper har kunnat erbjudas behandlingen - äldre och patienter med nedsatt allmäntillstånd. Ulla berättar om studierna, utifrån bilagda bilder (bilaga 2) och avslutar med att säga att mätning av hälsorelaterad livskvalitet är en minst lika viktig del i vården som att mäta effekten av behandling på överlevnad. Ledamöterna tackar för en mycket intressant information. Vårdval hörselrehabilitering 54 Klas Lindström berättar om det vårdval för primär hörselrehabilitering som kommer att träda i kraft den 1 oktober 2013. I arbetet med detta ärende har Hörselskadades Riksförbund Östergötland varit mycket delaktiga och bidragit med sina erfarenheter och synpunkter.
Ledningsstaben Monica Ulriksson 2013-09-11 4 (4) Informationen som ges, finns väl beskriven på bilagda bilder (bilaga 3). Klas kommer att bjudas in till ett av pensionärsrådets sammanträden i början av 2014, för att berätta hur utvecklingen ser ut efter vårdvalsinförandet. Övriga frågor 55 En dom i Kammarrätten i Sundsvall slår fast att landstingen är skyldiga att ta emot patientavgifter i kontanter. En fråga hade ställts från PRO kring hur Landstinget i Östergötland ställer sig till detta. Ordföranden berättar att information kommer att gå ut till landstingets enheter, att man inte kan neka kontant betalning. Däremot kommer inte några nya ordinarie rutiner för kontanthantering att införas. Nästa sammanträde Mötets avslutande 56 Nästa sammanträde äger rum onsdagen den 20 november, kl 09.00-12.00. 57 Ordföranden tackar för visat intresse och förklarar sammanträdet avslutat. Vid protokollet Monica Ulriksson Justerat Viktoria Strömberg Curt Karlsson
Läns-SLAKO Östergötland Hemsjukvårdsreformen i Östergötland Landstingets pensionärsråd den 11 september 2013
Läns-SLAKO Östergötland Kommunerna övertar ett omfattande hemsjukvårdsansvar Somatisk hemsjukvård Hemsjukvård inkl palliativ vård Planerade och oplanerade hembesök, dygnet runt Intravenös antibiotika, blodtransfusioner samt vätske- och nutritionsbehandlingar på uppdrag Psykiatrisk hemsjukvård till personer med långvarig allvarlig psykisk funktionsnedsättning och behov av vård och stödinsatser från både kommun och landsting Rehabilitering i hemmet Hjälpmedel Kostnadsansvar för hjälpmedel, exkl klinikhjälpmedel och hjälpmedel inom barn- och ungdomshabilitering. Länsgemensamma regelverk och anvisningar. Gemensam förskrivarutbildning och gemensam kompetensutveckling. Gemensam upphandling
Läns-SLAKO Östergötland Kompetenser som landstinget tillhandahåller Läkarkompetens. Förändringen ställer nya krav på läkarrollen. Läkaransvaret kommer i huvudsak att ligga inom primärvården. Specialiserad hemsjukvård, vård som ges till patienter med komplexa symtom eller vars livssituation medför särskilda behov, och som utförs av ett läkarlett multiprofessionellt team med särskild kunskap och kompetens. Konsultativt stöd som möjliggör fortsatt vård i hemmet, oavsett tid på dygnet eller geografiska avstånd till sjukhus. Sällankompetens, när reell kompetens inte kan upprätthållas i kommun p g a att insatser utförs sällan.
Läns-SLAKO Östergötland Läns-SLAKO Östergötland Gemensam strategisk ledningsgrupp (SLG) Praxis- och avdömargrupp Referensgrupper och referensnätverk Ordförande och vice ordförande i SLG HR-grupp PROJEKTLEDNINGSGRUPP Gemensam vård- och rehabiliteringsplanering! Gemensam upphandling hjälpmedel Somatik Psykiatri Rehabilitering och hjälpmedelsförskrivning Vårdinformationstillgång inkl läkemedel Arbetsgrupper Informationsmängder ITinfrastruktur Uppföljning av reformen Medicinsk teknik - Östgötastandard
Läns-SLAKO Östergötland Tidplan HÖSTEN 2013 Kvalitetssäkring av tillämpningsanvisningar Uppföljningsplan tas fram Tid för lokala anpassningar vid behov Överblick kompetensförsörjning VÅREN och SOMMAREN 2013 Riskanalyser och åtgärdsplaner Analys, gråzoner/tolkningsutrymme? Anpassning av vårdriktlinjer och anvisningar Nya tillämpningsanvisningar Erbjudande till berörda medarbetare den 13 maj Information till vårdcentraler, sjukhuskliniker och andra vårdgrannar Samverkansavtal Ramavtal om läkarmedverkan JANUARI 2014 Skatteväxling den 1 januari Verksamhetsansvar övertas den 20 januari 2014.
Läns-SLAKO Östergötland Aktuellt nu Praktiska anvisningar/tillämpningsanvisningar tas fram. Vårdplaneringsrutiner ses över. Tillvaratagande av hemmet som arena! Individuella vård- och rehabplaner. Kompetensförsörjning, rekryteringar pågår i kommuner. Bra sökbild. Länsgemensamt introduktionsprogram. Lokala överenskommelser kopplat till läkaravtalet Information till sjukhuskliniker, september- Mer information: www.lio.se/hemsjukvard
Läns-SLAKO Östergötland Tack för uppmärksamheten! www.lio.se/hemsjukvard
Hälsorelaterad livskvalité under och efter stamcellstransplantation Ulla Frödin Sektionsledare SCT Sjuksköterska, med.lic
Delarbeten I. Frödin U, Börjeson S, Lyth J, Lotfi K. A prospective evaluation of patients' healthrelated quality of life during auto-sct: a 3- year follow-up. Bone Marrow Transplant. 2011;46(10):1345-1352. II. Frödin U, Lotfi K, Juliusson G, Fomichov V, Börjeson S. Early and long-term followup of health-related quality of life following allogeneic hematopoietic stem-cell transplantation. Submitted
Bakgrund Stamcellstransplantation (SCT) är en behandling för olika cancer sjukdomar samt en liten del sjukdomar som inte är cancer Hematopoetiska stamceller från någon givare och källa ges till en mottagare med avsikt att ersätta det hematopoetiska systemet helt eller delvis Hematopoetiska stamceller- stamceller utgående från benmärgen
Vad är en hematopoetisk stamcell?
Autolog SCT - högdos behandling med stamcellsåtergivning Patientens egna sparade stamceller Allogen SCT Donatorn är ett syskon eller en obesläktad givare
Stamcellskällor Benmärg Perifert blod Navelsträngsblod
Behandling som innan stamcellsåtergivningen Syftar till att ta bort sjukdomen, att skapa plats för de transplanterade stamcellerna och att sänka immunförsvaret
Behandling med höga doser Består av höga doser cytostatika med eller utan helkroppsbestrålning Används vid autolog och allogen SCT
Reducerad behandling Innebär att lägre doser cytostatika ges med eller utan lägre doser helkroppsbestrålning Används vid allogen SCT Syfte: T-cellerna ska oskadliggöra resterande tumörceller
Vanliga komplikationer, relaterade till behandling Illamående Kräkning Aptitlöshet Muntorrhet Smakförändring Slemhinneskada (mukosit) Diarré Infektion Håravfall Fatigue Sömnsvårigheter Feber
Komplikationer relaterade till allogen SCT Avstötningsreaktion (Graft versus Host Disease-GvHD) Infektioner
Varför mäta Hälsorelaterad livskvalité (HRQL)? Sjukdom Behandling Fysisk Psykisk Social
Studie I och II Studierna i denna avhandling initierades när reducerande behandling introducerades 2001 De flesta QoL/HRQL studier vid denna tidpunkt hade en retrospektiv- eller en tvärsnittsdesign Studierna täcker hela sjukhusperioden och de följande 3 åren i syfte att få en övergripande bedömning av patienternas HRQL över tid
Syfte med studierna Utvärdera HRQL hos patienter som genomgår autolog och allogen SCT Identifiera symtom som patienterna upplever under behandling Se hur symtomen utvecklas över tid och hur länge de kvarstår efter genomgången SCT
The European Organization for Research and Treatment of Cancer Quality of Life Questionnaire (EORTC QLQ C-30) Global hälsa/qol Fysisk funktion Emotionell och kognitiv funktion Roll funktion Social funktion Andfåddhet, illamående och kräkning Fatigue, smärta, sömnsvårigheter Aptitlöshet, förstoppning, diarré Ekonomisk påverkan
Inklusionskriterier Minst 18 år Tala och läsa svenska Ge informerat samtycke Delta i studieproceduren 1:a autologa SCT (studie I) 1:a allogena SCT (studie II) Studietiden varade från september 2001 till Januari 2008
Tidpunkt för utdelning av frågeformulären i studierna
Resultat Studie population Autolog SCT (Study I) Allogen SCT (Study II) Antal patienter (n) 96 94 Män/kvinnor (%) 65/35 50/50 Ålder, medelvärde (range) 54 (18-70) 48 (20-67) Sjukhustid, medelvärde (range) Diagnoser (n) Akuta leukemier Kronisk leukemi Multipelt myelom Lymfom Övriga 21 (14 34) 2 56 32 6 32 (18 162) 51 11 10 5 17 Studiepopulation, 3 år (n, %) 53 (55) 38 (40)
100 80 60 40 20 Functional scales Physical Role Social Emotional Cognitive Studie I Patienter med lymfom upplevde signifikant sämre fysisk funktion vecka 2 jämfört mot patienter med myelom 0 Base w1 w2 w3 w4 m2 m3 m6 y1 y1,5 y2 y2,5 y3 No. Resp.* 94 91 93 81 90 90 90 85 82 74 65 56 49 100 90 80 Function status for the total study population Studie II 70 60 50 40 30 20 10 0 No. resp. Physical Baseline Week 1 Week 2 Week 3 Week 4 Month 2 Month 3 Month 6 Year 1 Year 1½ Year 2 Year 2½ Year 3 93 91 86 88 86 77 81 60 50 47 43 41 34 Role Emotional Cognitive Social
Studie I Symptoms scales 100 80 60 40 Nausea & vomiting Appetite loss Fatigue Sleep disturbance Pain Dyspnoea Constipation Diarrhoea 20 0 Base w1 w2 w3 w4 m2 m3 m6 y1 y1,5 y2 y2,5 y3 No. Resp.* 94 91 93 81 90 90 90 85 82 74 65 56 49 Patienter med lymfom upplevde signifikant sämre fatigue och smärta vecka 2 och mer aptitlöshet månad 2
Studie II 100 90 80 70 Symptom scales and items for the total study population Fatigue Pain Dyspnea Sleep disturbance Financial 60 50 40 30 20 10 0 Baseline Week 1 Week 2 Week 3 Week 4 Month 2 Month 3 Month 6 Year 1 Year 1½ Year 2 Year 2½ Year 3 No. resp. 93 91 86 88 86 77 81 60 50 47 43 41 34 Symptom scales and items for the total study population 100 Nausea & vomiting 90 Appetite loss Constipation 80 Diarrhea 70 60 50 40 30 Patienter som behandlats med högdosbehandling upplevde signifikant sämre värden redan innan behandling avseende fatigue, illamående och kräkning, vecka 3 för smärta, sömnsvårigheter, vecka 4 för aptitlöshet och diarré. 20 10 0 Baseline Week 1 Week 2 Week 3 Week 4 Month 2 Month 3 Month 6 Year 1 Year 1½ Year 2 Year 2½ Year 3 No. reps. 93 91 86 88 86 77 81 60 50 47 43 41 34
100 80 Quality of life Global health - Quality of life Studie I 60 40 20 0 Base w1 w2 w3 w4 m2 m3 m6 y1 y1,5 y2 y2,5 y3 No. Resp. 94 91 93 81 90 90 90 85 81 74 65 56 49 Studie II
GvHD and HRQL 100 Global health status/quality of life Chronic Graft versus Host Disease (GvHD) 80 60 40 20 0 Non chronic GVH Limited chronic GVH Extensive chronic GVH Base W 1 W 2 W 3 W 4 M 2 M 3 M 6 Y 1 Y 1½ Y 2 Y 2½ Y 3 93 91 86 88 86 77 81 60 50 47 43 41 34
Slutsats Unika data om patienternas HRQL före, under och efter transplantationen och ger en tydlig bild hur patientens symptom varierar över tiden. Resultatet ger en realistisk bild av vad patienterna har att förvänta sig Tydligare informera patienterna före transplantation om vad de har att förvänta sig Patienterna får en möjlighet att mentalt förbereda sig inför transplantationen.
forts. slutsats Patienterna återhämtar sig snabbt efter en autolog SCT, vilket tyder på att transplantationen tolereras väl av de flesta. Patienter med lymfom i studie I, patienter som behandlats med högdosbehandling och patienter med svår kronisk GvHD i studie II upplevde signifikanta försämrade värden.
Implementering Mäta HRQL och symtom regelbundet för att tidigt identifiera de patienter som behöver extra stöd, specifikt under vecka 2 och 3 Implementera olika mätverktyg för att underlätta omvårdnaden av patienter t.ex. verktyg för mukositskattning Implementera träningsprogram eller virtuella dataspel för att öka patienternas fysiska funktion under och efter SCT
Tack
Vårdval Primär Hörselrehabilitering i Östergötland Regelbok för auktorisation
Vårdval Primär hörselrehabilitering Bakgrund Idag finns hörcentraler i Linköping, Norrköping och Motala. Viss service finns i Valdemarsvik, Finspång och Ödeshög. Organisatoriskt tillhör hörcentralerna öron-, näs- och halsklinikerna inom Sinnescentrum. Visst privat vårdutbud med fritt satta avgifter och fritt utbud av hörhjälpmedel.
Vårdval Primär hörselrehabilitering Bakgrund Avtalet vuxna med behov är hörapparat och/eller andra hörhjälpmedel ökar. Cirka 11 000 registrerade användare idag. Ev. uppdämt behov. Tidigare långa väntetider som dock minskat. HSN 2012-03-28 Uppdrag att utreda förutsättningarna för förbättrad tillgänglighet exempelvis genom vårdval
Vårdval Primär hörselrehabilitering Bakgrund HSN 2013-01-29 Grundat på framlagd utredning uppdrag att ta fram en regelbok för vårdval. Ett vårdval kan öka utbudet av leverantörer och stärker medborgarens ställning genom ökad valfrihet. För att få bedriva primär hörselrehabilitering krävs att landstinget godkänner och auktoriserar leverantören och dennes vårdenhet/er. Auktorisation ger grundläggande kvalitetssäkring och likvärdiga konkurrensvillkor.
Vårdval Primär hörselrehabilitering Förslag till beslut att från 1 oktober 2013 införa vårdval inom primär hörselrehabilitering att fastställa framlagt förslag till regelbok att fastställa anvisningar för förskrivning av hörhjälpmedel att hörapparater och andra hörhjälpmedel ska förskrivas som ett lån från landstinget att en egenavgift på 500 kronor per hörhjälpmedel ska tas ut vid förskrivning av hörapparater och andra hörhjälpmedel att patientavgift vid besök för service och reparationer höjs till 100 kronor att vid flytt av fast installerat hörhjälpmedel ska en avgift på 1250 kronor per hjälpmedel tas ut (samma som för andra hjälpmedel)
Vårdval Primär hörselrehabilitering Mål, målgrupp och omfattning Mål: Utifrån individens behov och förutsättningar återvinna eller bibehålla bästa möjliga funktionsförmåga samt goda villkor för ett självständigt liv och aktivt deltagande i samhället Målgrupp: Personer 20 år och äldre med lätt till måttlig hörselnedsättning folkbokförda i Östergötland Omfattning: Behov av hörselrehabilitering skall till stor del kunna tillfredställas med information samt utprovning och anpassning av hörapparat, vid behov kompletteras med andra hörhjälpmedel.
Vårdval Primär hörselrehabilitering Patientens ställning Patienten har rätt att välja utförare Patienten har rätt att byta utförare mellan behovsbedömning och förskrivning Utprovning och förskrivning utifrån det av landstinget upphandlade sortimentet Leverantören tillgodoser patienter och närståendes behov av information avseende utredning, vårdinsatser, behandlingsalternativ och hälsorådgivning
Vårdval Primär hörselrehabilitering Leverantören skall vidare informera om landstingets regler om valfrihet inom primär hörselrehabilitering informera om landstingets vårdgarantiregler informera om patientens möjlighet att vända sig till patientnämnden informera om patientens rätt att välja och byta vårdgivare minimera informationshinder i form av språksvårigheter eller funktionsnedsättningar fortlöpande utveckla administrativa rutiner för kommunikation med patienter och närstående och anpassa rutinerna till aktuell teknik Leverantören skall ha ett strukturerat och regelbundet samarbete med patient-, anhörig- och handikappsorganisationer samt utveckla nya samverkansformer när så behövs. Erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbete skall aktivt tas tillvara.
Vårdval Primär hörselrehabilitering Uppdraget Uppdraget omfattar primär hörselrehabilitering som en helhet: Behovsbedömning Utprovning Förskrivning av hörapparat och andra hörhjälpmedel Service Information om hörselnedsättning och tinnitus, orsaker och konsekvenser
Vårdval Primär hörselrehabilitering Avgränsningar och remittering Hörselvården vid öron-, näs- och halsklinikerna ansvarar för den fördjupade hörselrehabiliteringen. Remittering kan ske till olika specialistfunktioner. Utredning av hörselrubbningar, tinnitussymptom och/eller balansrubbningar skall handläggas av specialist inom öron-, näs- och halssjukdomar eller specialist inom audiologi. Till remiss skall bifogas kopia på journalanteckningar samt audiogram.
Vårdval Primär hörselrehabilitering Kriterier för remittering Ett antal professionellt framtagna kriterier ingår i regelboken. Kriterierna medger individuell bedömning och skrivs därför inte som skall-krav.
Vårdval Primär hörselrehabilitering Behovsbedömning Hörselutredning enligt professionell beskrivning. Kartläggning av patientens individuella behov utifrån ett kommunikativt och psykosocialt perspektiv. Med utgångspunkt från hörselutredning och individuell kartläggning avgör den leg. audionomen om primär hörselrehabilitering ska erbjudas eller remittering ska ske.
Vårdval Primär hörselrehabilitering Generella rehabiliteringsinsatser Skriftlig individuell plan med definierade mål Fördjupad information i grupp eller enskilt Utvärdering av resultat mot uppsatta mål
Vårdval Primär hörselrehabilitering Förskrivningsprocess Utprovning av hörapparat och/eller annat hörhjälpmedel enligt särskilda anvisningar Patienten information och utbildning kring förskrivna hörhjälpmedel Patient i yrkesverksam ålder information om regler avseende arbetstekniska hjälpmedel Dialog mellan patient och audionom
Vårdval Primär hörselrehabilitering Utvärdering och uppföljning Utifrån brukarens behov uppföljning och utvärdering enligt särskilda standardiseringskrav Patientens upplevelse viktig vid utvärdering och uppföljning
Vårdval Primär hörselrehabilitering Service Efter avslutad förskrivning och utprovning ansvar för kontroll, justering och reparation Under garantitiden gäller tillverkarens ansvar Därefter, när inte leverantören kan åtgärda fel, skickas hörapparat/annat hörhjälpmedel till landstingets hörapparatservice Leverantören erbjuder låneapparat Kontroll, justering och reparation oavsett vem som förskrivit
Vårdval Primär hörselrehabilitering Tillgänglighet Hög tillgänglighet Vårdgaranti i 60 dagar Leverantören uppge öppettider och telefontider Under semesterstängning hänvisa till annan leverantör. Samordning krävs mellan leverantörer Leverantören öppet minst tre timmar helgfri dag måndag-fredag. Gäller ej satellitmottagning Minst två timmar telefontid helgfri dag måndag-fredag
Vårdval Primär hörselrehabilitering Rutiner för klagomål Leverantören uppmuntra patienterna att lämna synpunkter Ansvarig för klagomål ska finnas hos leverantörerna Leverantören upplysa om patientnämnden och broschyr ska finnas
Vårdval Primär hörselrehabilitering Dokumentation Journaler och annan dokumentation i enlighet med gällande författningar Dokumentation i systemet Auditbase I avvaktan på att Auditbase uppfyller informationssäkerhetskraven kan leverantören använda eget IT-system eller pappershantering
Vårdval Primär hörselrehabilitering Specifik samverkan Primär hörselrehabilitering första kontakt och ansvar för en sammanhållen hörselvård. Leverantören delta i att utveckla en sammanhållen vårdprocess samt främja metod- och teknikutveckling Delta i samverkansmöten Erbjudas delta i utbildningsdagar anordnade av landstingets hörselvård
Vårdval Primär hörselrehabilitering Specifika krav på kvalitetsarbete Rapportera och delta i utveckling av kvalitetsregistret Hörselbron Leverera statistik till Hjälpmedelsinstitutet och Hörselskadades Riksförbund Leverantören ska tillämpa dokumenterade kvalitetsfrämjande rutiner så att avtalad tjänst levereras och administrativa rutiner säkerställs
Vårdval Primär hörselrehabilitering Specifika krav på forskning Leverantören ska delta i forskning inom hörselområdet genom att ställa information till förfogande Särskild ersättning kan utgå vid deltagande i forskningsprojekt
Vårdval Primär hörselrehabilitering Specifika krav på personal och kompetens Uppdraget ska utföras av legitimerad audionom Leverantören ska ha minst två anställda legitimerade audionomer Minst en audionom ska ha minst två års erfarenhet Kompetens att handleda audionomstuderande Namngiven verksamhetschef Vidareutbildning Delta i ev. förskrivarutbildning
Vårdval Primär hörselrehabilitering Uppföljning Löpande uppföljning dialog och utvecklingsorienterad Tillgänglighet Patientupplevelse Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Patientsäkerhet Bemanning
Vårdval Primär hörselrehabilitering Uppföljning Händelseorsakad uppföljning Uppföljningsplan Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Kompetens Vårdprocess/patientflöde
Vårdval Primär hörselrehabilitering Ersättning Landsting Privat Bedömningsbesök 600 kronor 618 kronor Rehabiliteringsinsatser 2310 kronor 2379 kronor Servicebesök 100 kronor 100 kronor Verksamhetsförlagd utbildning Deltagande i forskningsprojekt Ersättning enl. särskild överenskommelse Ersättning enl. särskild överenskommelse
Vårdval Primär hörselrehabilitering IT-stöd Beskrivning av hur informationsutbytet ska gå till när systemet Auditbase uppfyller informationssäkerhetskraven. Beskrivning av hur informationsutbytet ska gå till innan Auditbase är godkänt. Beskrivning av informationssäkerhetskrav.
Vårdval Primär hörselrehabilitering Övriga avsnitt Hälso- och sjukvårdens generella villkor Allmänna villkor Auktorisation Avtal